Inledning
Jag har försökt skriva boken jag själv skulle vilja läsa. Eller i alla fall en av de många olika böcker om bi- och pansexualitet som jag saknar. Det kändes rimligt att ge sig i kast med en första orienterande bok, som ger inblick i vanliga teman och grundläggande fakta om bi- och pansexualitet. Boken täcker naturligtvis långt ifrån allt som är angeläget att skriva om. Men den innehåller mycket av det som är viktigt att känna till för att ha en god grundläggande kunskap.
Det finns än så länge alldeles för få böcker om bi- och pansexualitet, och ännu färre på svenska som rör hur det svenska samhället ser ut och bi- och pansexuellas historia här. Kanske är det som jag skrivit bara en förrätt? Eller inte ens en förrätt, utan brödet som kommer in innan förrätten? Något som stillar den värsta hungern. För mig har det varit precis så: ett behov jag behövt mätta.
Jag vill förstå varför världen ser ut som den gör, och hur bioch pansexualitet parallellt framställs som både privilegium och icke-existerande. Men jag vill också utforska vår nutidshistoria och ge utrymme för reflektion om begrepp, praktiker och vad som är viktigt för att må bra.
Att berätta för andra att man skriver en bok om bi- och pansexualitet har inneburit att öppna en dörr till mängder av tankar, frågor och komma ut-berättelser. Förvisso visste jag redan innan jag började skriva att vi är många som är bi- eller pansexuella, inte minst eftersom flera befolkningsundersökningar visar att bisexualitet är den näst vanligaste sexuella identiteten. Trots det har jag återkommande förvånats över hur otroligt många vi faktiskt är. Jag har en känsla av att en del av er inte skulle ha berättat för mig att ni är bi- eller pansexuella om jag inte först berättat vad jag skriver på. Men det är som magi: när jag själv synliggör bi- och pansexualitet är ni många fler som framträder. Vi är många, vi är olika, vi har skilda erfarenheter. Samtidigt är det mycket som förenar.
Samtalen och berättelserna jag tagit del av har bidragit till att forma boken och har varit hjälpsamma i sorteringen av all den spretiga research och kunskapsinhämtning jag ägnat mig åt. Underlaget har processats: vissa delar har varit nödvändiga att välja bort, och andra har krävt extra fördjupning eller reflektion.
Boken vänder sig till alla er som vill veta mer, bli utmanade, förundras eller förargas. Kunskap och förståelse om bi- och pansexualitet är relevant för alla, vare sig det är i din yrkesroll eller ditt privatliv. Det är relevant vare sig du själv är hbtq-person eller heterosexuell cisperson. (Cisperson = en person vars könsidentitet stämmer överens med det kön som tilldelades vid födseln, och som alltså inte är transperson.)
Delar av boken lägger tyngd vid forskning och statistik. Andra delar är resonemang, erfarenheter och omvärldsspaningar. Ytterligare delar är reflektioner över ord, för det är genom ord vi blir begripliga och ibland även begränsade. En utmaning var därför vilka begrepp som skulle användas i den här boken. Skulle jag skriva bi- och pansexualitet? Bi+? Plurisexualitet? Multisexualitet? M-spec? Eller skulle jag helt enkelt bara skriva bisexualitet, för hade jag verkligen nog med material för att säga att boken även handlar om pansexualitet?
Jag väntade med beslutet en bra bit in i skrivprocessen. Jag lät research och textens framväxt vägleda mig, och någonstans halvvägs genom manusarbetet landade jag i att boken handlar om både bi- och pansexualitet, om än med ett större källmaterial med fokus på bisexualitet. De allra flesta texter jag utgått från – vare sig det är pamfletter från aktivister, litteratur om historia eller forskningsrapporter om hälsa – handlar nämligen oftast om bisexuella. Men jag känner mig trygg i att jag hittat tillräckligt mycket material som rör även pansexualitet för att kunna säga att boken belyser såväl bi- som pansexualitet. Boken gör även nedslag i andra identiteter och erfarenheter som kan benämnas på andra sätt än bi eller pan, men det är bioch pansexualitet som står i fokus.
En stor utmaning är att det saknas en del forskning. Jag nämner det på några platser i boken men undviker att upprepa det gång på gång för att inte låta tjatig. Jag vill samtidigt att du som läser ska veta att det faktiskt finns en hel del kunskap, även om det också finns väldigt mycket kvar att fördjupa sig i och ta reda på. Vi vet en hel del om hur det ser ut, men inte alltid varför, om vi till exempel pratar om olika aspekter av hälsa.
Det finns en stark tendens att låta berättelser från USA och Storbritannien bli det som vi i Sverige oftast hänvisar till, vilket leder till att vi ofta är ovetande om hur historien sett ut och vilka rättigheter vi har på platsen där vi själva bor och har vår vardag. Den här boken är därför skriven med fokus på Sverige. Samtidigt hänvisar jag ibland till forskning, historia och populärkultur från andra länder, exempelvis just USA och Storbritannien. Det beror dels på att det finns värdefull kunskap att hämta, dels på att många i Sverige påverkas av sociala medier, nutidshistoria och kultur från dessa länder. Vi kan (och bör) inspireras av händelser i andra länder än det land vi själva bor i – och självklart inte bara USA och Storbritannien. Att bi- och pansexuella har sämre hälsa än både homo- och heterosexuella, eller konsekvent osynliggörs i hbtqia-sammanhang, är heller inget som är unikt för Sverige, utan det är ett problem som återkommer i många länder. Boken kan därför förhoppningsvis vara relaterbar eller tankeväckande även för personer i andra länder än Sverige.
Boken innehåller ett antal intervjuer med personer som har olika ingångar i ämnet bi- och pansexualitet. I stället för att låta intervjuerna enbart vara en del av min research har jag valt att dela några av samtalen i den här boken. Jag vill att fler ska få ta del av orden och kunna följa med i resonemangen vi haft. Det finns många som har mycket klokt och tankeväckande att säga om bi- och pansexualitet, och sådana röster behöver höras.
För att inte störa läsningen har jag valt att inte lägga in referenser i texten utan i stället lägga dem kapitelvis sist i boken.
Förhoppningen är att boken ska ge mer kunskap om bi- och pansexualitet ur olika infallsvinklar: begrepp, teorier, identitet, livsvillkor, politik och kultur. Vilka strukturer påverkar oss och hur? Är synlighet alltid eftersträvansvärt? Vad kan vara viktigt för att må bra som bi- eller pansexuell? Vad ska yrkesverksamma som arbetar med hälsa tänka på? Och slutligen, hur säkerställer vi att bi- och panfrågor har en självklar plats i såväl folkhälsoarbete som hbtqia-rörelsen?
Stockholm, våren 2025
Edward Summanen
Den viktiga vokabulären
Det är genom ord som vi blir begripliga, både för oss själva och för varandra. Andras ord kan få oss att känna oss sedda och inkluderade – eller osynliga och exkluderade. Ord kan göra ont, och ord kan värma. De ord vi använder kan ibland leda till att vi framstår som obegripliga eller att vi blir missförstådda, inte minst när vi använder ord som kan ha olika innebörd beroende på person eller om det är ett begrepp som är nytt för mottagaren. Ord spelar därmed stor roll.
Det finns flera ord som innebär att begära människor av olika kön, men låt oss börja med det ord som funnits längst och som används allra mest, nämligen bisexualitet
Bisexuell
Ordet bisexuell är intressant, eftersom vi lever i en tid när ordet kan definieras på flera olika sätt. För en hel del innebär det att kunna bli kär i och attraherad av människor oavsett kön. För andra att kunna bli kär i och attraherad av fler än ett kön. Och för en del betyder ordet att kunna bli kär i och attraherad av både kvinnor och män. Alla dessa sätt att definiera bisexualitet är självklart giltiga för personen som använder dem: alla har rätt att själv definiera sin identitet.
I den här boken används begreppet bisexuell i betydelsen att kunna bli kär och attraherad av människor oavsett kön, men med en medvetenhet om att alla inte definierar ordet exakt så. Det är också så som begreppet främst används i dag av hbtqiaorganisationer, myndigheter, kunniga inom fältet sexuell hälsa och inte minst av väldigt många som själva är bisexuella.
Vad är kön?
Kön består av flera olika delar: könsidentitet (könet man upplever att man tillhör, vetskapen om vem man är), könsuttryck (kläder, frisyr, kroppsspråk med mera), kropp (exempelvis inre och yttre könsorgan eller hormonnivåer) och juridiskt kön (könet som finns registrerat i folkbokföringen). Att vara transperson innebär oftast att ha en annan könsidentitet än det kön som registrerades vid födseln. Uttryck som ”personer av samma kön som du själv” brukar oftast syfta på könsidentitet. För de flesta människor överensstämmer dock könsidentitet med kropp och juridiskt kön, vilket innebär att vara cisperson.
”Båda
könen”?
Bisexualitet har historiskt sett – och ofta även i dag – definierats som att ”bli kär i och attraheras av båda könen”. Uttrycket ”båda könen” är dock problematiskt eftersom det förstärker föreställningen om att det bara finns två kön: kvinnor och män. Uttrycket osynliggör alla ickebinära och andra som har en könsidentitet bortom tvåkönsnormen. Att terminologin ”båda könen” ändå används beror nog på att binära föreställningar om kön är djupt rotade i vårt samhälle och i många människors medvetande. Alla människor vet inte (eller accepterar inte) att ickebinära existerar.
Att vara ickebinär innebär att ha en annan könsidentitet än enbart kvinna eller enbart man. Många ickebinära använder hen eller den som pronomen i stället för hon eller han. Det finns ytterligare könsidentiteter än kvinna, man och ickebinär, men i den här boken används ickebinär som ett samlande begrepp för alla som inte passar in i den binära uppdelningen i könsidentiteterna kvinna eller man.
Det kan däremot finnas tillfällen när det är relevant att prata om ”båda könen”. Det kan vara i samtal om juridiska kön – eftersom Sverige i dagsläget bara har två alternativ för kön i folkbokföringen – eller om man refererar till en studie eller annat sammanhang som bara haft deltagare av två kön. Men det senare behöver inte alltid vara just kvinnor och män, utan kan även vara exempelvis kvinnor och ickebinära.
Framväxten av begreppet bisexualitet
Enligt den amerikanska ordboken Merriam-Webster användes det engelska begreppet bisexual för första gången 1793, och då i betydelsen att vara tvåkönad eller att inneha attribut som tillhörde ”båda könen”. Det användes bland annat om blommor som har både ståndare och pistill. Begreppet kom även att användas om människor, men då i en betydelse som snarare kan liknas vid vissa intersexvariationer.
Intersex är ett paraplybegrepp för olika medfödda variationer av kroppsligt kön och könsutveckling. Det innebär att födas med kroppsliga egenskaper som på ett eller annat sätt bryter mot normen om att mäns kroppar ser ut på ett sätt och kvinnors kroppar på ett annat. Det handlar om kroppens könskaraktäristika, exempelvis könsorgan, könskromosomer och/eller hormonnivåer. En del intersexvariationer märks vid födseln, andra i samband med puberteten, och vissa senare i livet eller inte alls. I dag används främst begreppen intersexvariationer eller variationer i könskaraktäristika, men även DSD (ofta utläst som differences in sex development) förekommer.
Människor har haft olika begär och erfarenheter genom tusentals år, men begrepp för olika sexuella identiteter började uppstå först på 1800-talet. Termerna homosexuell och heterosexuell introducerades på tyska på 1860-talet. Begreppet bisexuell lånades från botaniken och började på 1880-talet användas i be -
Den viktiga
tydelsen att begära både kvinnor och män. Troligen användes även detta ord först av allt på tyska, i boken Psychopathia sexualis: eine klinisch-forensische Studie, som gavs ut 1886. Psykiatrikern Richard von Krafft-Ebing beskrev här normbrytande sexuella praktiker bland män. Utöver bisexualitet skildrade boken även homosexualitet, sadism och masochism, vilket väckte stor uppmärksamhet. Boken översattes till engelska 1892, vilket bidrog till ytterligare spridning av terminologin.
Det är svårt att hitta svar på frågan om när, hur och var ordet bisexuell för första gången dök upp på svenska. Ordet homosexuell finns dokumenterat från tidigt 1900-tal, men det verkar saknas liknande studier av begreppet bisexuell . Svenska Akademiens ordbok (SAOB) från 1911 fokuserar bara på botanik: ”som har två kön, tvåkönad; hermafroditisk”. Svenska Akademiens ordlista (SAOL) definierar bisexuell som ”sexuellt dragen till båda könen; två könad”. SAOL:s definition är därmed i behov av uppdatering. I Svensk ordbok , även den utgiven av Svenska Akademien, är definitionen ”som är sexuellt dragen till män och kvinnor” och en notis om att ordet använts på svenska sedan i alla fall år 1942.
För några år sedan justerade Merriam-Webster sin definition av ordet bisexuell. Sedan år 2019 står det även att bisexualitet innebär sexuell eller romantisk attraktion både till personer av samma könsidentitet som en själv och till personer med andra könsidentiteter. Skiftet i förståelsen av ordet bisexuell skedde dock långt innan Merriam-Websters uppdatering; ordboken följde efter i en utveckling som pågått under längre tid.
Förändrad innebörd i ordet bisexuell
Den förändrade förståelsen av ordet bisexuell har sprungit ur olika behov och rörelser. Ett avgörande skäl är att många bisexuella personer återkommande betonat att kön inte spelar roll och att man använder begreppet bisexuell i betydelsen att attraheras av människor oavsett kön. Det har på så sätt blivit mindre fokus på uttryck som ”både tjejer och killar”, och mer vanligt att prata om ”människor oavsett kön”.
En annan anledning till förändringen av hur begreppet förklaras är den ökade medvetenheten om att det finns andra kön utöver kvinnor och män. Under 2000-talet har ickebinära personer blivit mer synliga, vilket gjort att ett antal länder nu har fler än två juridiska kön och att enkäter oftare har ytterligare alternativ för kön än enbart ”kvinna” eller ”man”. Här har även ”annat”, ”ickebinär” och ”osäker” börjat förekomma.
Den amerikanska författaren och bi-aktivisten Robyn Ochs har myntat en av de definitioner av bisexualitet som många utgår från i dag, om än i lätt modifierade varianter. Den har tagit sin form av de diskussioner som skett i flertalet delar av världen under främst 2000-talet, nämligen att bisexualitet är mer komplext och mer omfattande än att ”gilla både tjejer och killar”. Ochs definierar bisexualitet på följande vis:
Jag kallar mig bisexuell eftersom jag konstaterar att jag har potential att attraheras – romantiskt och/ eller sexuellt – av människor av mer än ett kön, och inte nödvändigtvis samtidigt, på samma sätt eller i samma utsträckning.1(författarens översättning)
På svenska har definitioner i stil med ”att ha förmågan att bli kär i eller attraherad av människor oavsett kön” använts sedan ett antal år tillbaka, exempelvis av organisationer som RFSL, RFSL Ungdom och RFSU.
Bi betyder två – men vilka två?
Ordet bi kommer från latin och betyder två . Men frågan är vilka två som avses? Vissa tänker att det är kvinnor och män, medan andra påpekar att ordet bisexuell uppstod för att beskriva perso -
1 ”I call myself bisexual because I acknowledge in myself the potential to be attracted — romantically and/or sexually — to people of more than one gender, not necessarily at the same time, in the same way, or to the same degree.”
Den
ner med olika typer av begärsriktningar och inte bara en enda, närmare bestämt att attraheras dels av personer av samma kön (homo betyder samma), dels av personer av kön som är olikt ens eget (hetero betyder olika). Ett sådant resonemang innebär inte att bisexualitet bara ses som en mix av homo- och heterosexualitet. I stället handlar det om att synliggöra och inkludera fler än ett begär. Ett kön olikt ens eget måste inte vara en enda könskategori, utan det kan finnas flera olika könsidentiteter som är olika ens egen.
Givetvis finns det en föreställning hos många – och antagligen särskilt hos personer som inte själva är bisexuella – om att bisexualitet enbart innebär att ”begära båda könen”. Betyder det att begreppet bisexualitet befäster tvåkönsnormen? Om människor tror att ordet bisexualitet måste utgå från att kön är binärt, ja, då kan man eventuellt argumentera för att begreppet bisexualitet riskerar att befästa tvåkönsnormen och att ordets faktiska betydelse missas. Men kanske är lösningen i så fall att berätta att begreppet förändrats, snarare än att behöva hitta ett nytt ord? För ords betydelse kan utvecklas och förändras över tid: för omkring 100 år sedan kunde termen heterosexuell användas för att beskriva en abnormt stor sexuell lust till personer av ett annat kön. Ju fler som synliggör att man definierar bisexualitet på ett sätt som inte befäster tvåkönsnormen, desto fler får denna kunskap.
Pansexuell
Ordet pansexuell har använts allt oftare under 2010-talet och framåt. Förledet pan- är från antik grekiska och betyder all-, vilket också fångar betydelsen i dag: att kunna attraheras av personer av alla kön. Många definierar begreppet som att ha förmåga att attraheras av och/eller förälska sig i människor oavsett kön. En del använder bi- och pansexuell som synonymer, och vissa identifierar sig som både bi- och pansexuella samtidigt. Men för många skiljer sig ordet pansexualitet från bisexualitet. I den här boken definieras pansexuell som att kunna bli kär i och attraherad av människor oavsett kön. Det innebär att bi-
och pansexualitet definieras på samma sätt, men med en medvetenhet om att orden inte ses som liktydiga för alla, utan att det kan vara viktigt att definieras som specifikt pansexuell respektive bisexuell.
Framväxten av begreppet pansexuell
Första gången en variant av begreppet pansexualitet användes i skrift var troligtvis år 1914. Begreppet figurerade då i den amerikanska fackvetenskapliga tidskriften Journal of Abnormal Psychology. I en artikel som skärskådade Freuds psykoanalys använde en läkare vid namn J. Victor Haberman ordet pansexualism för att beskriva en av Freuds teorier: ”the pan-sexualism of mental life which makes every trend revert finally to the sexual”. Haberman syftade här på Freuds teori om att sexdriften (libido) är den allra viktigaste driften, och det som motiverar många av människans handlingar och val. Begreppet pansexualism (kan översättas till ”all-sexuell”) syftade då inte på en specifik sexuell läggning eller att bli attraherad av människor av alla kön. I stället användes det för att beskriva något – i detta fall våra handlingar – som genomsyrats och påverkats av sexdriften.
Den amerikanska radikalfeministen Shulamith Firestone brukar tillskrivas stor betydelse för att ordet pansexuell används av många i dag genom att ha lyft begreppet i sin bok The dialectic of sex: the case for feminist revolution , som gavs ut år 1970. Firestone skriver att målet med den feministiska revolutionen inte bara är att avskaffa könsskillnader i form av manliga privilegier, utan även att genitala skillnader inte längre ska spela någon roll. När vi inte längre har kulturellt skapade könsskillnader, då kommer alla att vara pansexuella, eftersom kön inte längre har någon betydelse, enligt Firestone. Exakt hur Firestone definierar bisexualitet är oklart, men hon skriver att pansexualitet ska ersätta homo-, hetero- och bisexualitet, så det är rimligt att anta att hon tänker att kön spelar roll även för den som är bisexuell. Här dyker Freud upp igen. Firestone hänvisar nämligen till Freuds teori om att alla barn är polymorft perversa,
vilket innebär att de är i den mänskliga sexualitetens grundtillstånd, som saknar normer. Libidon saknar struktur och kan rikta sig mot i princip vad som helst. I takt med att barn växer upp formas sedan sexualiteten i samspel mellan biologi och socialisering. Att exempelvis rikta sitt begär mot människor av ett annat kön än ens eget var alltså inget Freud ansåg uppstod av ren automatik.
Begreppet pansexuell kom att användas på flera olika sätt i det engelska språket under 1970- och 1980-talen, till exempel i betydelsen att vara öppen för olika sexuella erfarenheter och praktiker. Det kunde innebära att utforska sex som sågs som normbrytande, som BDSM eller gruppsex.
Under 1990-talet började begreppet ta den form det har i dag, främst genom olika forum på nätet. År 2002 lanserades forumet ”I am pansexual” på LiveJournal i syfte att skapa en mötesplats online för pansexuella från hela världen, ett sammanhang för att dela tankar och berättelser med varandra. I det allra första inlägget den 13 juni 2002 står att läsa:
Pansexuella älskar människor av alla kön: män och kvinnor, och till skillnad från bisexuella så älskar pansexuella också transpersoner, androgyna personer, människor som är genderfluid och andra som inte passar in i kategorierna man eller kvinna.2 (författarens översättning)
Det är tydligt att skaparna bakom detta community såg bisexualitet som en term som exkluderar transpersoner, och de var långt ifrån ensamma om den ingången. Liknande resonemang fördes i flera olika länder och kontexter under 1990- och tidigt 2000-tal, innan diskussionerna (för de allra flesta) slutligen
2 ”Pansexuals love people of all genders, male and female, but unlike bisexuals, pansexuals love transgendered, androgynous and gender fluid people, people who don’t fit into the categories of male or female.”
landade i att bisexualitet inte måste vara binär. (I texten syns för övrigt även okunskap om att väldigt många transpersoner är just män eller kvinnor.)
Begreppet pansexuell i Sverige
Det är inte klarlagt när pansexuell användes på svenska första gången, men enligt Svensk ordbok finns begreppet belagt sedan 1963. Det är dock oklart i vilket sammanhang, och sannolikt var det i en annan betydelse än vad det har i dag. Det var först under 2000-talet som ordet successivt började användas av hbtqia-rörelsen, men även där rådde olika meningar om hur ordet skulle definieras. Detta pågick in på 2010-talet.
Språktidningen menar att ordet, med dess nuvarande betydelse, finns belagt i svenskan sedan 2001. Ordet finns inte i SAOL. I SAOB från 1952 står att pansexualism använts i en freudiansk betydelse sedan 1929. I Svensk ordbok, som ska vara en beskrivning av modern svenska, är dock definitionen mer samtida: ”som är dragen till män, kvinnor och icke-binära”. Ordet var även med på Språkrådets nyordlista år 2017. Alla ord på nyordslistan är inte helt nya, utan skälet till att de kvalificerat sig till nyordslistan beror på att de ökat i frekvens under föregående år och nått ut bredare. I detta fall berodde det möjligen på att ordet ökade i användning år 2016, då den pansexuella karaktären Even dök upp i den populära norska tv-serien
Skam, och flera offentliga personer, som artisten Miley Cyrus, programledaren Clara Henry och bloggaren Paulina ”Paow” Andersson, kom ut som pansexuella.
Det finns stora skillnader i hur välkänt begreppet är. För den som rör sig i en queer miljö upplevs termen nog som etablerad, men ordet används i liten utsträckning i exempelvis nyhetstexter och informationsmaterial.
Queer
Ett ord som stadigt ökat i användning på svenska sedan 2000-talets början är queer. Att vara queer innebär att bryta mot normer och förväntningar när det gäller sexualitet, kön
och/eller relationer. Queer som identitet kan därför ha olika innebörder och omfatta olika sätt att bryta mot normer. Det inkluderar bland annat BDSM-utövande, flersamhet, att vara transperson, att få barn med en vän, att bli kär i människor oavsett kön och mycket, mycket mer. En och samma individ kan även vara queer på flera olika sätt och passa in i alla nyss nämnda exempel.
Queer som identitetsbegrepp började användas i USA år 1990, och på engelska då till stor del som en synonym till homosexuell. Ordet slog igenom i Sverige under tidigt 2000tal. För en del var queer ett begrepp som gav utlopp för ett uppdämt behov och som personer därför snabbt tog till sig för att beskriva sin identitet. Det fanns något befriande i att queer var så fritt och att man slapp definiera sig själv och sina begär i vad som kunde uppfattas som rigida kategorier. Queer var och är dock inte bara ett sätt att beskriva den egna identiteten, utan också en akademisk teori (queerteori) som fokuserar på att granska normer och makt, särskilt rörande kön och sexualitet. Det växte även fram vad som beskrivs som en queerrörelse i Sverige, präglad av aktivism, konst och kultur, med det gemensamma syftet att problematisera makt och normer kopplade till kön, sexualitet och relationer.
Queer har allt oftare börjat användas som en synonym för hela hbtqia-spektrumet. Det är alltså både en egen identitet (som kan innebära allt möjligt) och ett samlingsbegrepp för många olika identiteter som är normbrytande när det gäller kön, sexualitet och relationer. Som upplagt för förvirring, och där kontexten ibland visar vad som menas, ibland inte.
En del som blir kära i och/eller har sex med andra oavsett kön känner att queer är det ord som bäst beskriver ens sexualitet, och inte exempelvis bi- eller pansexuell. I den här boken används queer dock oftast i sin bredaste definition: att bryta mot normer för kön, sexualitet och/eller relationer.
Skillnad mellan bi och pan?
En vanlig definition av bisexualitet är förmågan att bli kär i eller känna attraktion till människor oavsett kön, eller till människor av olika kön. Pansexualitet definieras i sin tur ofta som förmå-
