9789127463431

L ÄRM ILJÖ

Omslag: John Persson/ArtStory Omslagsfoto: iStockphoto Författarfoto: Alice Wåxberg

Den här är en bok för alla er som arbetar för att skapa en likvärdig undervisning inom högskolan: professorer, lektorer, adjunkter, doktorander, meriteringsanställda och annan undervisande personal, det vill säga högskolepedagoger.

Boken kan även vara intressant för exempelvis prefekter och programansvariga, studievägledare, studenthälsovården, studentkårer och studenter.

SK APA EN T I L L G Ä N G L I G

Anna Jälknäs och Heidi Wåxberg är båda lärare och specialpedagoger. Medan Heidi arbetar som samordnare för pedagogiskt stöd vid Chalmers tekniska högskola arbetar Anna vid Göteborgs universitet. Med erfarenheter från två lärosäten representerar de en stor bredd av program och fristående kurser inom vitt skilda vetenskapsområden. Innehållet i boken utgår från författarnas erfarenheter i sina roller som samordnare för pedagogiskt stöd.

Den här handboken syftar till att göra dig som högskolepedagog tryggare och bättre rustad i ditt uppdrag att skapa en tillgänglig lärmiljö för dina studenter. ”Tänker man rätt” från början och arbetar med generell tillgänglighet minskar behovet av särlösningar för enskilda studenter i mötet med heterogena grupper. Tillgänglighetsarbetet bygger på grundläggande förståelse för funktionsnedsättningar och kunskap att i praktiken göra enkla anpassningar, både vid planering och genomförande av kurser. Det handlar om anpassningar som kan vara nödvändiga och avgörande för några studenter, men som oftast gynnar hela gruppen.

Anna Jälknäs & Heidi Wåxberg

Om anpassningar görs till en naturlig del av lärarens planeringsarbete kommer lärosätet att spara tid och resurser, samtidigt som såväl välbefinnande som genomströmning av studenter ökar.

Anna Jälknäs Heidi Wåxberg

”Det underlättar verkligen när det finns en tydlig kursguide med läsanvisningar.

Om det finns det så behöver jag inte mentorstöd.”

Student med adhd/add ”Anteckningsstöd har varit en fantastisk hjälp för mig – nu kan jag koncentrera mig på vad föreläsaren säger i stället för att lägga all min kraft på att skriva.”

Student med dyslexi

SK APA EN

TILLGÄNGLIG L ÄRM I L JÖ HÖGSKOLEPEDAGOGENS HANDBOK

”En av böckerna byttes ut precis före kursstart, hur gör jag nu, boken finns inte inläst?”

Student med synnedsättning ”Jag skulle önska förståelse för att jag behöver mer tid på tentan, mina mediciner gör mig trög.”

Student med psykisk ohälsa ”Utan min mentor hade jag aldrig klarat utbildningen, han hjälper mig varje vecka och visar vad jag ska fokusera på.”

Student med psykisk ohälsa ”Inte en enda sal har hörslingor. När lärarna ska använda mikrofoner vet de inte hur de ska kopplas upp mot högtalarna, jag tror inte jag kan fortsätta mina studier, är helt slut redan.”

Student med hörselnedsättning

ISBN 978-91-27-46343-1

9 789127 463431

Jalknas_Skapa_Tillg_lararmiljo_omslag_hela_7.indd Alla sidor

2023-03-21 09:40

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 2

2023-03-21 09:53

Innehåll Inledning Ett bidrag till samsyn Målgrupp Bokens struktur

11 13 14 14

Del 1

Ramar för en tillgänglig lärmiljö 17 Kapitel 1 En expanderande högskola Tillgänglig lärmiljö Sociala relationer och studiekamrater Lag om breddad rekrytering Breddat deltagande Livslångt lärande Studenter med funktionsnedsättning Lärares och lärosätenas utmaningar i utbildningen Lärarnas förutsättningar Studenternas utmaningar

Kapitel 2 Övergripande mål och lagstiftning Om diskriminering och bristande tillgänglighet Diskriminering Skäliga tillgänglighetsåtgärder Aktiva åtgärder Digital offentlig service Webben

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 5

18 18 19 20 21 22 22 23 24 25

28 28 29 30 31 32 33

2023-03-21 09:53

Funktionshinderspolitiken Uppföljning av funktionshinderspolitiken

Kursplan och lärandemål

33 34

34

Lärandemålen och pedagogiskt stöd Kursvärdering

35 36

Kapitel 3 Perspektiv och förhållningssätt

37

Specialpedagogiska perspektiv Kategoriskt perspektiv Relationellt perspektiv Dominerande perspektiv på högskolan Normkritiskt perspektiv Salutogent perspektiv

Universell utformning och universell design för lärande Självbestämmandeteorin Självreglerat lärande Återkoppling

37 37 38 39 39 40

42 43 43 44

Del 2

Lärosätenas miljöer och möjligheter

47

Kapitel 4 Högskolepedagogen

48

Lärosäten i Sverige

48

En internationell mötesplats

Högskolepedagogisk utbildning Högskolepedagogiskt lyft Balans mellan forskning och undervisning

Kapitel 5 Pedagogiskt stöd Studenter med pedagogiskt stöd Samordnarens roll Ansöka om pedagogiskt stöd

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 6

49

50 51 52

54 54 55 56

2023-03-21 09:53

Möte med samordnaren för pedagogiskt stöd Beslut och rekommendationer om stöd Överklaga beslut om pedagogiskt stöd Hur finansieras det pedagogiska stödet?

Konsekvenser av misslyckade studier Kritik mot organiseringen av pedagogiskt stöd i högre utbildning

57 58 59 59 60 61

Olika former av pedagogiskt stöd

61

Anteckningsstöd Ljudinspelning Undervisningsmaterial Mentorstöd Stöd av medstudent Anpassad examination Extra handledning Digitala hjälpmedel Resursrum Anpassad litteratur Utbildningstolkning Stöd vid möten med lärare Fysiska hjälpmedel och tillgänglighet Särskild anpassning

62 62 63 63 64 64 65 66 66 67 67 68 68 69

Kapitel 6 Vanliga funktionsnedsättningar

70

Funktionsnedsättning, funktionshinder och funktionsvariation Synliga och osynliga funktionsnedsättningar Kognitiva och exekutiva funktioner Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Utmaningar, stöd och erfarenheter

72 73 74 75

Autismspektrumtillstånd Adhd och add Språkstörning Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Psykisk ohälsa Rörelsehinder Synnedsättning Hörselnedsättning

75 78 82 83 87 90 92 95

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 7

71

2023-03-21 09:53

Del 3

Handboken

99

Kapitel 7 Förebyggande arbete

100

En tillgänglig lärmiljö redan från start Möten Instruktioner Struktur i lärplattformar Kurslitteraturlistan Digitala hjälpmedel Tillgängligt material Akademisk text

Kapitel 8 Tillgänglighet i olika undervisningsoch examinationssammanhang

100 101 102 103 104 105 106 108

110

Olika undervisningsformer

111

Föreläsning i sal Grupparbeten Muntliga redovisningar Distansundervisning Laborationer Seminarier VFU och annan praktik Fältstudier Utbytesstudier

111 116 121 124 130 133 135 138 140

Olika examinationsformer

142

Salstentamen Hemtentamen Muntlig examination Examensarbete

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 8

142 146 148 151

2023-03-21 09:53

Del 4

Material för kompetens­utveckling

155

Kapitel 9 Exempelscenarier

156

Fallexempel 1: Julia Fallexempel 2: Ali Fallexempel 3: Gustav Fallexempel 4: Samara Fallexempel 5: Hanna Fallexempel 6: Jonas Fallexempel 7: En heterogen studentgrupp

156 158 159 160 161 162 163

Slutord

164

Bilaga 1 Digitala hjälpmedel

165

Bilaga 2 Checklistor för att skapa tillgänglighet i olika undervisningsoch examinationssammanhang

168

Checklista föreläsning i sal Checklista grupparbeten Checklista muntliga redovisningar Checklista distansundervisning Checklista laborationer Checklista seminarier Checklista verksamhetsförlagd utbildning/praktik Checklista fältstudier och exkursioner Checklista utbytesstudier Checklista salstentamen Checklista hemtentamen Checklista muntlig examination Checklista examensarbete

Referenser

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 9

169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181

182

2023-03-21 09:53

10

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 10

2023-03-21 09:53

Inledning Andelen högutbildade i befolkningen ökar. Det finns flera anledningar till det, men en viktig faktor är att arbetsmarknaden har blivit mer specialiserad och att allt fler arbeten kräver högre utbildning. På en föränderlig arbetsmarknad byter också många yrke en eller flera gånger under sitt arbetsliv. Med dessa förändringar följer en politisk strävan efter att högskolan ska främja det livslånga lärandet, vilket gjort att högskolan ställs inför nya utmaningar. När en allt större andel av befolkningen väljer att läsa vidare blir också studentgruppen mer heterogen och pedagoger på högskolan möter idag diversifierade studentgrupper.

En grupp som har stigit kraftigt i antal på Sveriges lärosäten under senare år är studenter med funktionsnedsättning som ansöker om pedagogiskt stöd. Mellan år 2011 och 2022 ökade gruppen med nästan 300 procent; år 2022 var det över 30 000 studenter som hade beviljats pedagogiskt stöd(Stockholms universitet, 2023). Det finns med all säkerhet också ett stort mörkertal av studenter som inte ansökt om stöd.

Vi träffar studenter som oroar sig för att det ska framkomma att de har ansökt om stöd och att de ska särbehandlas eller tillskrivas negativa egenskaper utifrån sin funktionsnedsättning och med anledning av det inte ansöker om pedagogiskt stöd. Vi träffar också studenter som inte känt till att stödet finns och ansöker alltför sent, när de redan misslyckats med att ta poäng i flera kurser.

Det är framför allt studenter med neuropsykiatrisk diagnos, psykisk ohälsa och dyslexi som har blivit fler på universitet och högskolor,

11

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 11

2023-03-21 09:53

medan andra grupper, såsom exempelvis studenter med synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsehinder har varit jämförelsevis konstanta.

I Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF, 2016) rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning ska lärare inom högskolan kunna möta studenter på ett inkluderande sätt. De ska också ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar. När vi möter högskolepedagoger framgår dock inte dessa mål som självklara delar på de högskolepedagogiska kurserna. Efterfrågan på kompetensutveckling bland lärare som vill bli bättre på att undervisa tillgängligt och utforma sin undervisning för att kunna möta skilda behov hos studenterna är därför stor.

Det här behovet av kompetensutveckling bland högskolepedagoger som vi har uppmärksammat var avgörande när vi beslutade oss för att skriva den här boken.

Boken tar sin utgångspunkt i kunskap och beprövad erfarenhet som vi fått genom våra roller som samordnare för pedagogiskt stöd genom åren. Vi rekommenderar och beslutar om pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning. Det pedagogiska stödet ska bidra till att alla studenter ska kunna delta och genomföra sin utbildning på lika villkor och komma i en jämförbar situation som studenter utan funktionsnedsättning. Vi representerar två skilda lärosäten, vilket gör att vi har en bred erfarenhet av högskole- och universitetsvärlden: Chalmers tekniska högskola som bedriver forskning och utbildning på bred front inom teknik, matematik, naturvetenskap, arkitektur och sjöfart och Göteborgs universitet, som har en mycket stor bredd av program och fristående kurser inom vitt skilda vetenskapsområden.

Vår intention med boken är att försöka rama in faktorer som bidragit till att högskolan har förändrats, men också att besvara de många frågor vi under åren fått från lärare och annan personal på de lärosäten vi är verksamma vid och som berör det pedagogiska stödet till studenter med funktionsnedsättning. Frågorna har utgjort stora delar av underlaget när vi utformat både innehåll och upplägg i boken.

Vi ville skriva en bok som kan användas både vid planeringen av kurser och under kursernas genomförande. Att du nu har boken i din hand eller på din skärm gör oss glada. Genom ditt engagemang och ge-

12

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 12

2023-03-21 09:53

nom en väl genomtänkt struktur i din undervisning kommer behovet av särlösningar för enskilda studenter att minska och din undervisning kommer att bli mer tillgänglig för alla studenter. Vår förhoppning är att boken ska bidra till att du som högskolepedagog får övergripande kunskap om tillgänglighet samt olika funktionsnedsättningar och vilka utmaningar de kan innebära i en pedagogisk kontext.

Ett bidrag till samsyn Styrande i högskolors arbete med tillgänglig undervisning är diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Studenter med funktionsnedsättning får inte missgynnas genom att en verksamhet inte genomför skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation som studenter utan funktionsnedsättning. Däremot finns det inom högskolan inte specifika bestämmelser om rätt till stöd och hur stödet ska utformas. Det regleras varken i högskolelagen eller högskole­förordningen. Viss ledning finns i förarbetena till skärpningen av diskrimineringslagen 2015, då bristande tillgänglighet blev en form av diskriminering. Där omnämns pedagogiskt stöd i högskolan, och att det ”inom skolformer och utbildningsverksamhet där det inte finns lika långtgående bestämmelser om rätt till stöd, eller där sådana bestämmelser saknas bör de åtgärder som kan komma i fråga i huvudsak vara av enkel beskaffenhet” (Prop. 2013/14:198, s. 79). Stödet ska också enligt propositionen vara rimligt och skäligt. Vi ser att risken med en sådan formulering är att den ger utrymme för egna tolkningar.

I den här boken ges exempel på generella åtgärder som kan implementeras i undervisningen och vi hoppas att detta kan bidra till en större samsyn kring vad som kan kallas rimligt och skäligt. Genom att tänka inkluderande och i termer av generell tillgänglighet får man positiva effekter för flertalet studenter, oavsett funktionsförmåga. Det ger även positiva effekter för arbetet framåt mot breddad rekrytering och breddat deltagande. Som lärare kommer du troligen att upptäcka att mycket av det vi föreslår redan ingår i din pedagogiska och didaktiska kompetens och faller inom ramen för ökad tillgänglighet. Men vår förhoppning är att boken också bidrar med nya perspektiv.

13

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 13

2023-03-21 09:53

Målgrupp Boken riktar sig till en bred målgrupp, men framför allt till pedagoger på högskolan som kommer i kontakt med undervisning eller högskole­ pedagogisk utbildning. Innehållet i boken kan också vara intressant för studentkåren, studievägledare, studenthälsovården, student- och doktorandombud, prefekter, administrativa chefer och andra i ledande befattningar samt intresseorganisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Boken kan även användas av personer som samordnar stödet för studenter med funktionsnedsättning och/eller arbetar med likabehandlingsfrågor.

Bokens struktur Boken är indelad i fyra delar. För att få en helhetsbild av området tillgänglig lärmiljö rekommenderar vi att du läser hela boken. Tanken är att framför allt del 3 och 4 ska kunna användas som en handbok full av praktiskt användbara arbetsredskap för att skapa en tillgänglig lärmiljö och för kompetensutveckling.

I bokens första del, Ramar för en tillgänglig lärmiljö, beskrivs orsaker till att en mer heterogen studentgrupp numera återfinns på högskolan och vilka utmaningar det kan innebära. Här tar vi även upp nationell och internationell lagstiftning som påverkar högskolans arbete med tillgänglighet samt kursplaner, lärandemål och kursvärderingar.

Första delen beskriver också specialpedagogiska perspektiv, lärarnas och studenternas utmaningar och förutsättningar samt varför en mer tillgänglig lärmiljö blir alltmer betydelsefull för att möta alla studenters behov.

I bokens andra del, Lärosätenas miljöer och möjligheter, lyfter vi högskolepedagogisk utbildning, balans mellan forskning och undervisning och högskolan som en internationell mötesplats. I denna del beskrivs även samordnarens roll och konsekvenser av misslyckade studier. Här återfinns dessutom en beskrivning av vilka olika pedagogiska stödformer som tillhandahålls av lärosäten och vanligt förekommande funktionsnedsättningar.

I bokens tredje del, Handboken, finns tips på både förebyggande och främjande arbete, likaväl som idéer om hur lärmiljön kan utformas

14

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 14

2023-03-21 09:53

för att den ska vara mer tillgänglig för alla studenter. Varje avsnitt tar sin utgångspunkt i en lärmiljö på högskolan, till exempel ”föreläsning i sal”, och avslutas med reflektionsfrågor. Många av de förslag som presenteras är exempel på god pedagogik, det vill säga olika metoder och tekniker som många lärare redan använder sig av.

Bokens fjärde del är Material för kompetensutveckling. Här presenterar vi några fiktiva exempelscenarier som kan användas för reflekterande kollegiala samtal eller i pedagogisk kompetensutveckling/ -utbildning. Sist i boken finns en bilaga med förslag på olika, idag vanliga, digitala hjälpmedel. Några av dessa tillhandahålls av lärosäten och studenter kan ladda ner dem till sin dator eller mobiltelefon. Här återfinns också checklistor som kan användas vid planering av undervisningen.

Genomgående i boken använder vi det förkortade begreppet ”samordnare” som ersättning för ”samordnare för pedagogiskt stöd”. När vi skriver om studenter inkluderar det också doktorander. I boken används, precis som i lag- och förordningstext, begreppet högskola som ett övergripande begrepp som syftar på både universitet och högskola.

Vi använder också begreppet lärosäten, som är ett samlingsbegrepp för universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare.

I boken används begreppet pedagogiskt stöd för det stöd som högskolor erbjuder till studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning. På vissa lärosäten används i stället begreppet riktat pedagogiskt stöd.

Vi använder oss av ordet högskolepedagog som ett samlingsbegrepp för all undervisande personal inom högskolan. Vi har valt detta begrepp för att betona vikten av att alla lärare på högskolan har kunskap om och tillämpar god pedagogik i sitt undervisningsuppdrag.

15

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 15

2023-03-21 09:53

16

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 16

2023-03-21 09:53

Del 1 Ramar för en tillgänglig lärmiljö

17

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 17

2023-03-21 09:53

Kapitel 1

En expanderande högskola Studentpopulationen består av individer med olika behov och förutsättningar, vilket ställer höga krav på bemötande och på ett utbildningsupplägg som garanterar en inkluderande lärmiljö. Jämfört med högskolesystemen i flera andra länder är det svenska systemet mer flexibelt. Högre utbildning i Sverige omfattar inte bara utbildning av ungdomar efter avslutad gymnasieskola, utan även utbildning av äldre studenter som har olika syften med sina studier (UKÄ, 2020b). I det här kapitlet beskrivs övergripande orsaker till att en mer heterogen studentgrupp återfinns på högskolan, vilka utmaningar det kan innebära samt vikten av att utforma och tillhandahålla en mer tillgänglig lärmiljö.

Tillgänglig lärmiljö Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en verksamhet, lokal eller plats fungerar för alla, oavsett funktionsförmåga. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, beskriver tillgänglighet som en förutsättning för att alla ska känna sig delaktiga och inkluderade.

Lärmiljön ska vara utformad på ett sådant sätt att alla kan inhämta och utveckla kunskaper (SPSM, 2021a).

Med lärmiljö avses i boken olika miljöer där undervisning och lärande sker. Det kan till exempel vara föreläsningar, grupparbeten, se-

18

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 18

2023-03-21 09:53

minarier eller digitala miljöer. En tillgänglig lärmiljö har stor betydelse för hur väl studenten lyckas med sina studier och en tillgänglig lärmiljö omfattar såväl pedagogiska som fysiska och sociala aspekter av tillgänglighet. Alla studenter gynnas av en tillgänglig lärmiljö, men för de som har en funktionsnedsättning kan det vara avgörande för framgångsrika studier.

Med det i åtanke måste utgångspunkten för den högre utbildningen vara att studenter med funktionsnedsättning utgör en del av mångfalden i studentpopulationen. Lokaler, digitala miljöer, administration och pedagogik på lärosäten behöver med andra ord utformas med studenter med funktionsnedsättning i åtanke (Andersson m.fl., 2018).

Sociala relationer och studiekamrater Tillgång till sociala relationer och studiekamrater på lärosätet kan se lite olika ut för studenter. Det beror dels på hur aktiv studentkåren är på lärosätet, dels på lärosätets storlek. På ett stort lärosäte blir man lätt en i mängden. Som samordnare möter vi studenter med framför allt dia­gnos inom autismspektrumtillstånd som upplever sig vara ofrivilligt ensamma och saknar relationer med andra studenter. Vi får ofta frågor om vad det finns för möjligheter att skapa studierelationer till andra studenter. Studenterna vet inte hur de ska närma sig andra studenter i kursen och när det är dags för grupparbeten hamnar de här studenterna ofta lite utanför. Den bristande kontakten med andra studenter har stor inverkan på studenternas upplevelser av studietiden.

Annika Fjelkner, vid högskolan i Kristianstad, har i en doktors­ avhandling (2022) baserad på intervjuer och enkäter undersökt hur studenter påverkas av sociala och akademiska relationer och vilken inverkan det har på studierna. Nyblivna studenter fick i en enkät beskriva sin bakgrund och själva skatta hur väl förberedda de kände sig inför mötet med akademin. I svaren framkom att studenterna överlag kände sig rustade för vad som komma skulle, men det visade sig senare att studenterna hade överskattat sin studieförmåga. Studien pekar på att lärarna kan göra en bra insats genom att redan från start vara tydliga med vad som krävs och vilka prestationer som förväntas. Ett sätt att nå en bättre korrelation mellan förväntningar och resultat är också att låta

19

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 19

2023-03-21 09:53

studenterna arbeta tillsammans. Genom att spegla sig i andras arbeten och prestationer kan de komma fram till var nivån ska ligga. I studien såg man att det genom gruppindelningen uppstod en kombination av vänskaps- och arbetsrelationer bland studenterna. Genom självskattning uppgav studenterna i studien att grupperingarna var viktiga både för akademisk och social framgång, de engagerade sig också mer i sina studier och lyckades i slutändan bättre.

Fjelkner föreslår att lärare arbetar mer medvetet med att skapa studierelaterade grupper, det finns annars en risk att studenter med lik­ artad ålder och erfarenhet söker sig till varandra och formar homogena grupper. När man tvingas samarbeta med människor man inte känner formas en ny dynamik och nya perspektiv. Hon menar att det är svårt att avgöra om just detta bidrar till att färre hoppar av sina studier, men tror att de studenter som ingår i studiesociala grupperingar får en bättre utbildning och att deras tid på högskolan blir mer givande (Fjelkner, 2022).

Lag om breddad rekrytering Genom propositionen Den öppna högskolan (Prop. 2001/02:15) lades en tydlig politisk grund för att få en större mångfald inom högre utbildning. Att lärosäten skulle arbeta mot breddad rekrytering skrevs också in i högskolelagen 2001. Lagkravet innebar att lärosätena skulle arbeta för att minska snedrekryteringen till högskolan. Alla skulle välkomnas till högskolan oavsett etnisk tillhörighet, bostadsort, könstillhörighet och funktionsnedsättning. Mångfalden har emellertid inte helt fått det genomslag som det var tänkt på Sveriges lärosäten, exempelvis har högskolorna inte lyckats vända trenden där föräldrarnas utbildningsnivå påverkar val av eftergymnasiala studier. Det är fortfarande så att barn till akademiker läser vidare i större utsträckning än barn till icke akademiker, och det är också fler kvinnor än män som väljer att läsa vidare. Könsfördelningen skiljer sig dock åt mellan olika utbildningar (UKÄ, 2021).

En förklaring till att arbetet med breddad rekrytering inte har fått fullt genomslag kan vara att det saknas en enhetlig definition av begreppet ”breddad rekrytering”, vilket bidragit till att lärosäten tolkat

20

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 20

2023-03-21 09:53

uppdraget olika när de utformat strategier och åtgärder. Universitetsoch högskolerådets studie (2014) Från breddad rekrytering till breddat deltagande visar också att lärosätena valt att fokusera på olika grupper av samhällets mångfald. En del lärosäten har fokuserat på den könsmässiga snedrekryteringen och/eller den sociala snedrekryteringen, medan andra arbetar för att studentpopulationen ska återspegla samhället i stort.

En trend som däremot brutits är att studenter med två utrikes födda föräldrar i högre utsträckning än studenter med svensk bakgrund har påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder (SCB, 2022). Glädjande är också att fler studenter som längre fram i livet söker sig till högre utbildning kommer från resurssvaga hem. Detta kan bero på minskat inflytande från föräldrar senare i livet, höjda krav på utbildning på arbetsmarknaden, en önskan om att byta yrkesbana och ett självförtroende som ökar med åldern. Oavsett anledning slår UHR fast att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för äldre studenter att studera på högskolan (UHR, 2022a).

Breddat deltagande Studenterna ska inte bara rekryteras till högskolan, de ska framför allt ges goda förutsättningar att delta i utbildningen. Som en följd av att högskolor arbetar med breddad rekrytering har också frågan om breddat deltagande väckts. Med breddat deltagande menas att högskolan aktivt arbetar med att utforma en tillgänglig utbildning, så att alla som antagits har möjlighet att genomföra den (Utbildningsdepartementet, 2017).

Trots att en skrivning om breddat deltagande saknas i högskolelagen har många högskolor numera inte bara planer för arbetet med breddad rekrytering, utan även för breddat deltagande. Det ses som ett viktigt och nödvändigt arbete för att möta behoven hos studentgrupper som inte har vana av akademiska studier eller som har behov av en tillgänglig lärmiljö av andra orsaker. Sveriges förenade studentkårer, SFS, lyfter också vikten av att arbeta med breddat deltagande och menar att detta ställer krav på en mer utvecklad högskolepedagogik, ett gott bemötande och personligt pedagogiskt stöd (SFS, 2022).

21

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 21

2023-03-21 09:53

Livslångt lärande Den 1 juli 2021 skrevs det in i högskolelagen att ”högskolorna i sin verksamhet ska främja ett livslångt lärande” (SFS 1992:1434, 1 kap. 5 §). Med det menas att högskolorna har ett uppdrag att utbilda yrkesverksamma som har behov av den kompetenshöjning som den föränderliga arbetsmarknaden kräver. Bakgrunden till att lagen kom till är att ökad digitalisering, klimatomställning, elektrifiering och/eller internationalisering förändrar arbetsmarknaden i allt snabbare takt. Människor blir också allt friskare och kommer att behöva arbeta allt längre (Engelmark, 2021). Att vi får ett allt längre arbetsliv gör också att vi kommer att behöva fort- och vidareutbilda oss allt oftare, kanske till och med flera gånger under arbetslivets gång.

Numera finns också ett omställningsstudiestöd. Syftet med detta studiestöd är att personer mitt i arbetslivet ska bli mer attraktiva på arbetsmarknaden genom att bredda sin kompetens inom sitt eget arbetsområde eller att helt byta inriktning. Omställningsstudiestödet erbjuds för studier på både hel- och deltid (Regeringen, 2022). Det kan exempelvis innebära att personer som är studieovana eller som inte har studerat på länge söker sig till högskolan. Även dessa grupper är gynnade av en tillgänglig lärmiljö.

Studenter med funktionsnedsättning Högskolornas arbete med insatser för att öka tillgängligheten kan bidra till minskade skillnader i utbildningsnivå för personer med funktionsnedsättning. Utbildningsnivån är fortfarande lägre bland den här gruppen jämfört med övriga befolkningen, trots att antalet studenter med funktionsnedsättning har ökat stadigt (SCB, 2018). Inte bara skillnader i utbildningsnivå är utmärkande för den här gruppen, personer med funktionsnedsättning upplever också att de har sämre hälsa och livsvillkor än övriga grupper. Det är kopplat till faktorer som svagt inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet (Kunskapsguiden, 2021). Som student på högskolan med de här förutsättningarna blir det ytterligare ett hinder. Det bekräftas genom en studie av Shruti Taneja-Johansson (2021). Hon har undersökt vilka möjligheter och hinder studenter med funktionsnedsättning stöter på

22

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 22

2023-03-21 09:53

relaterat till högre studier. En slutsats är att funktionsnedsättning kombinerat med socioekonomiska svårigheter utgör en extra sårbarhet. Även om personer med funktionsnedsättning är fortsatt underrepresenterade inom högre utbildning har gruppen med studenter som ansöker om pedagogiskt stöd ökat kraftigt. Så varför ökar denna grupp? En förklaring vid sidan av breddad rekrytering kan vara ett gott arbete som gjorts i tidigare skolgång. Elever i behov av stöd fångas upp tidigt på förskola, i grundskolan och på gymnasiet. Där ska skolan, enligt skollagen, ge ”extra anpassningar till de elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven. Om extra anpassningar inte är tillräckligt ska skolan ge särskilt stöd. Skolan ska så långt det är möjligt ge de anpassningar och det stöd som krävs för att en elev ska uppnå kunskapskraven” (SFS 2010:800, 3 kap. 5 §). Genom denna formulering i skollagen har fler givits bra förutsättningar och därmed haft möjlighet att studera vidare. Fler unga och unga vuxna diagnostiseras idag, vilket bland annat beror på att det finns en ökad kännedom om olika dia­ gnoser och att diagnoskriterierna har breddats (Lundström i Jansson, 2021). Även övergripande skärpt lagstiftning kring diskriminering och politiska mål och strategier, som har syftat till att föra arbetet med tillgänglighet framåt, har möjliggjort för fler att studera vidare, vilket är positivt.

Lärares och lärosätenas utmaningar i utbildningen Två perspektiv lyfts ofta i diskussionen kring rekrytering till högskolan. Det ena perspektivet är breddad rekrytering. Det andra perspektivet handlar om de rekryterade studenternas förkunskaper och förutsättningar att klara av studierna på högskolenivå (UKÄ, 2018).

Farhågor finns att den breddade rekryteringen lockar till sig studenter med sämre förkunskaper och att studenterna saknar rätt förutsättningar för att genomföra studier på akademisk nivå. Det finns också tankar om hur den breddade rekryteringen ska implementeras (Björklund & Magnusson, 2021). Kraven kan inte sänkas då högskolan förväntas leverera en god utbildning och excellent forskning.

Det finns ett engagemang på lärosätena, men det krävs också att lärosätena presenterar tydliga strategier för arbetet med breddad re-

23

Jalknas_Skapa_tillganglig_larmiljo_vers_10.indd 23

2023-03-21 09:53

L ÄRM ILJÖ

Omslag: John Persson/ArtStory Omslagsfoto: iStockphoto Författarfoto: Alice Wåxberg

Den här är en bok för alla er som arbetar för att skapa en likvärdig undervisning inom högskolan: professorer, lektorer, adjunkter, doktorander, meriteringsanställda och annan undervisande personal, det vill säga högskolepedagoger.

Boken kan även vara intressant för exempelvis prefekter och programansvariga, studievägledare, studenthälsovården, studentkårer och studenter.

SK APA EN T I L L G Ä N G L I G

Anna Jälknäs och Heidi Wåxberg är båda lärare och specialpedagoger. Medan Heidi arbetar som samordnare för pedagogiskt stöd vid Chalmers tekniska högskola arbetar Anna vid Göteborgs universitet. Med erfarenheter från två lärosäten representerar de en stor bredd av program och fristående kurser inom vitt skilda vetenskapsområden. Innehållet i boken utgår från författarnas erfarenheter i sina roller som samordnare för pedagogiskt stöd.

Den här handboken syftar till att göra dig som högskolepedagog tryggare och bättre rustad i ditt uppdrag att skapa en tillgänglig lärmiljö för dina studenter. ”Tänker man rätt” från början och arbetar med generell tillgänglighet minskar behovet av särlösningar för enskilda studenter i mötet med heterogena grupper. Tillgänglighetsarbetet bygger på grundläggande förståelse för funktionsnedsättningar och kunskap att i praktiken göra enkla anpassningar, både vid planering och genomförande av kurser. Det handlar om anpassningar som kan vara nödvändiga och avgörande för några studenter, men som oftast gynnar hela gruppen.

Anna Jälknäs & Heidi Wåxberg

Om anpassningar görs till en naturlig del av lärarens planeringsarbete kommer lärosätet att spara tid och resurser, samtidigt som såväl välbefinnande som genomströmning av studenter ökar.

Anna Jälknäs Heidi Wåxberg

”Det underlättar verkligen när det finns en tydlig kursguide med läsanvisningar.

Om det finns det så behöver jag inte mentorstöd.”

Student med adhd/add ”Anteckningsstöd har varit en fantastisk hjälp för mig – nu kan jag koncentrera mig på vad föreläsaren säger i stället för att lägga all min kraft på att skriva.”

Student med dyslexi

SK APA EN

TILLGÄNGLIG L ÄRM I L JÖ HÖGSKOLEPEDAGOGENS HANDBOK

”En av böckerna byttes ut precis före kursstart, hur gör jag nu, boken finns inte inläst?”

Student med synnedsättning ”Jag skulle önska förståelse för att jag behöver mer tid på tentan, mina mediciner gör mig trög.”

Student med psykisk ohälsa ”Utan min mentor hade jag aldrig klarat utbildningen, han hjälper mig varje vecka och visar vad jag ska fokusera på.”

Student med psykisk ohälsa ”Inte en enda sal har hörslingor. När lärarna ska använda mikrofoner vet de inte hur de ska kopplas upp mot högtalarna, jag tror inte jag kan fortsätta mina studier, är helt slut redan.”

Student med hörselnedsättning

ISBN 978-91-27-46343-1

9 789127 463431

Jalknas_Skapa_Tillg_lararmiljo_omslag_hela_7.indd Alla sidor

2023-03-21 09:40