9789127463288

Åse Fagerlund

ELEVHÄLSA

I SKOLAN

– praktiska lektioner i mindset, hoppfullhet och grit

Innehåll

Inledning 9

Bokens upplägg 10

Syfte med boken 12

Förhållningssätt och lycka till 12

DEL 1. JAG KAN INTE … ÄNNU 13

Statiskt och dynamiskt mindset 14

Ansträngning, mål och misslyckanden 15

Processberöm 16

Mindset i hjärnan 17

Lästips 19

Lektion 1. Statiskt och dynamiskt tänkande 20

Förberedande övningar för dig som lärare 20

Lektion (ca 60 min) 20

Inledning (10 min) 21

Diskussion och reflektion (15 min) 22

Reflektion kring vad jag kan, inte kan och kan lära mig (15 min) 23

Lärarledd diskussion i helklass (15 min) 23

Hemuppgift (5 min) 24

Arbetsblad lektion 1. Mindset: Kan – kan inte – kan inte … ännu 25

Lektion 2. Hjärnkoll 26

Förberedande övningar för dig som lärare 26

Lektion (45–60 min) 26

Teori och diskussion (15 min) 27

Aktivitet (30–45 min) 29

Hemuppgift och fördjupning 29

Lästips 29

Arbetsblad lektion 2. Bilder på hjärnan 30

Lektion 3. Hjärnans motorvägar 31

Förberedande övningar för dig som lärare 31

Lektion (60–70 min) 31

Teori och diskussion (20 min) 31

Filmklipp och diskussion (15 min) 33

Aktivitet (20–30 min): Vilket mönster vill jag stärka i min hjärna idag? 34

Hemuppgift (5 min) 34

Fortsättning 34

Lektion 4. Mina motorvägar 35

Förberedande övningar för dig som lärare 35

Lektion (ca 75 min) 35

Inledning (5 min) 35

Egen reflektion och diskussion (20 min):

Min hjärnas motorvägar 36

Diskussion och reflektion (40 min): Nya motorvägar 36

Hemuppgift (10 min) 38

Arbetsblad 1 lektion 4. Min hjärnas motorvägar 39

Arbetsblad 2 lektion 4. Nya vägar jag vill stärka

i min hjärna 40

Lektion 5. Möjligt eller omöjligt 41

Förberedande övningar för dig som lärare 41

Lektion (en dubbellektion på ca 90 min) 41

Återkoppling till hemuppgift (15 min) 41

Att göra något ingen trodde var möjligt (10 min) 42

Diskussion (10 min) 43

Filmklipp (5 min) 43

Diskussion kring möjligt och omöjligt (10 min) 43

Undersökning i smågrupper (30 min eller mer) 43

Hemuppgift: Utbyta historier (10 min) 43

Lektion 6. Omöjligt och möjligt – i balans 44

Förberedande övningar för dig som lärare 44

Lektion (ca 45 min beroende på klassens storlek och antal grupper) 44

Smågruppsdiskussion (15 min) 45

Presentationer och diskussion (30 min) 45

Fortsättning 45

Lektion 7. Att fortsätta lära sig och inte ge upp 46

Förberedande övningar för dig som lärare 46

Lektion (ca 60 min) 46

Övning: Rita en fjäril (45 min) 46

Diskussion (15 min) 47

Hemuppgift 47

Fortsättning 47

Lektion 8. Intervjuer kring inlärning och ett dynamiskt mindset 48

Förberedande övningar för dig som lärare 48

Lektion (30 min + ca 30 min för intervjuer) 48

Återkoppling till hemuppgift (10 min) 49

Förberedelse för intervjuer (20 min) 49

Intervju (ca 30 min) 49

Arbetsblad lektion 8. Intervju: Din inlärningsresa 50

Lektion 9. Inlärningsresa 52

Förberedande övningar för dig som lärare 52

Lektion (ca 65 min) 52

Återkoppling till intervjuer (15 min) 52

Visualiseringsövning: Inlärningsresa (20 min) 52

Dokumentera din inlärningsresa (30 min) 53

DEL 2. HOPPFULLHET 55

Realistisk hoppfullhet 56

Mål 57

Vägkraft 58

Viljekraft 59

Lästips 59

Lektion 10. En hoppfull resa 60

Förberedande övningar för dig som lärare 60

Lektion (ca 65 min) 60

En hoppfull resa (ca 20 min) 61

Personlig reflektion (20 min) 62

Målformulering (20 min) 62

Hemuppgift (5 min) 62

Fördjupning 62

Arbetsblad lektion 10. Min hoppfulla tidsresa 63

Lektion 11. Utforska hoppfullhet 64

Förberedande övningar för dig som lärare 64

Lektion (ca 60 min) 64

Inledning (15 min) 65

Eleverna planerar fotografering (15 min) 65

Aktivitet: Fotografering (ca 25 min eller den tid ni har) 65

Hemuppgift (5 min) 65

Lektion 12. En hoppfull utställning 66

Förberedande övningar för dig som lärare 66

Lektion (ca 65 min) 66

Inledning (10 min) 67

Skrivuppgift: Berättelse om hoppfullhet (20 min) 67

Aktivitet: Utställning om hoppfullhet (30 min eller mer) 67

Hemuppgift (5 min) 67

Fördjupning eller alternativ aktivitet 67

Lektion 13. Ett SMART mål 68

Förberedande övningar för dig som lärare 68

Lektion (ca 75 min) 68

Inledning och diskussion (10 min) 69

SMART mål: teori och diskussion (30 min) 69

Mitt eget SMARTa mål: individuellt arbete och pararbete med sparringpartner (30 min) 71

Hemuppgift (5 min) 71

Arbetsblad lektion 13. Mitt SMARTa mål 72

Lektion 14. Sparra för SMARTa mål 73

Förberedande övningar för dig som lärare 73

Lektion (ca 45 min) 73

Pararbete kring SMARTa mål (20 min) 74

Diskussion i helklass (20 min) 74

Hemuppgift (5 min) 74

Lektion 15. Vägkraft 75

Förberedande övningar för dig som lärare 75

Lektion (ca 75 min) 75

Inledning och diskussion (30 min) 76

Aktivitet enskilt eller i par: Vägkraft (15 min) 77

Presentationer i smågrupper (20–25 min) 77

Hemuppgift (5 min) 77

Arbetsblad lektion 15. Hoppfullhet = mål + vägkraft + viljekraft 78

Lektion 16. Viljekraft 79

Förberedande övningar för dig som lärare 79

Lektion (ca 65 min) 79

Inledning (20 min) 80

Intervjuer parvis (30 min) 82

Avslutning (10 min) 82

Hemuppgift (5 min) 82

Fortsättning 82

Arbetsblad lektion 16. Vad har du för mål? 83

Lektion 17. Viljekraft genom styrkor 84

Förberedande övningar för dig som lärare 84

Lektion (45 min) 85

Berättelse om att använda styrkor för att nå ett mål eller hantera en utmaning (20 min) 85

Egen reflektion (15 min) 86

Hemuppgift (10 min) 86

Arbetsblad lektion 17. Användning av personliga styrkor för att nå ett viktigt mål 87

Lektion 18. Viljekraft stärks genom självmedkänsla 89

Förberedande övningar för dig som lärare 89

Lektion (ca 75 min) 90

Inledande diskussion (10 min) 90

Teori och diskussion (20 min): Självmedkänsla 90

Övning: Självmedkänsla (25 min) 91

Övning: Vem kan jag be om hjälp när det behövs? (15 min) 92

Hemuppgift (5 min) 92

Lästips 92

Arbetsblad 1 lektion 18. Självmedkänsla 93

Arbetsblad 2 lektion 18. Vem kan hjälpa dig när det behövs? 94

Lektion 19. Viljekraft: Gör det rätta valet så lätt som möjligt 95

Förberedande övningar för dig som lärare 95

Lektion (ca 75 min) 95

Inledning (15 min) 96

En historia om viljekraft (5 min) 96

Diskussion och teori om viljekraft (20 min) 96

Intervju om viljekraft (25 min) 97

Avslutning (10 min) 97

Lästips 97

Arbetsblad lektion 19. Intervju 98

DEL 3. GRIT – UTHÅLLIGHET MED

SÅDANT SOM ÄR VIKTIGT 99

Uthållighet och passion 100

Hur engagerat djupfokus påverkar hjärnan 101

Balans kring grit och uthållighet 102

Lästips 102

Lektion 20. Djupfokus och grit 103

Förberedande övningar för dig som lärare 103

Lektion (ca 60 min) 103

Inledande teori om grit och djupfokus (20 min) 104

Diskussioner i smågrupper med sammanställningar i helklass (20 min) 106

Designa en uppgift för djupfokus i klass (20 min) 106

Fortsättning 106

Arbetsblad lektion 20. Djupfokus 107

Lektion 21. Systematisk träning och konstruktiv kritik med en hjärntrust 108

Förberedande övningar för dig som lärare 108

Lektion (ca 60 min) 108

Inledning: Om konstruktiv kritik (15 min) 109

Aktivitet: Systematisk träning med en hjärntrust (ca 30 min) 110

Diskussion (15 min) 110

Fortsättning och fördjupning 110

Lektion 22. Att gå in i flow 111

Förberedande övningar för dig som lärare 111

Lektion (ca 70 min) 111

Övning: Visualisera upplevelse av flow (5 min) 112 Diskussion (15 min) 112

Aktivitet: Flow-diagram (15 min) 112

Egen reflektion (10 min) 113

Övning: Flow (15 min) 113

Hemuppgift (10 min) 113

Lektion 23. Projektbaserad inlärning 114

Förberedande övningar för dig som lärare 114

Lektion (ca 60 min för inledning och planering) 114

Inledning och diskussion:

Historien om Mikael (15 min) 115

Bygg en robot (inledande planering ca 45 min) 116

Fördjupning 117

Lektion 24. Goda modeller 118

Förberedande övningar för dig som lärare 118

Lektion (ca 75 min) 118

Inledning och repetition (10 min) 118

Utforska förebilder (60 min eller mer) 119

Hemuppgift (5 min) 119

Lektion 25. Presentationer av goda modeller 120

Förberedande övningar för dig som lärare 120

Lektion (ca 80 min) 120

Presentationer (60 min) 120

Lektion 26. Goda modeller på besök 122

Förberedande uppgifter för dig som lärare 122

Lektion (ca 60 min) 122

Intervjuer och presentationer (ca 60 min) 122

Tack och avslutande ord 123

Inledning

den här boken handlar om uthållighet och om att stärka uthållighet i skolan. Men vi talar inte om vilken uthållighet som helst, utan uthållighet med både riktning, mening och omtanke om sig själv och andra. Boken handlar också om hoppfullhet, om att lära eleverna att ställa upp mål som känns viktiga och meningsfulla för dem. Och när målen blir tydligare, så handlar det om att lära eleverna strategier att arbeta på för att nå dessa mål på olika sätt.

Tror en elev inte på sin förmåga att utvecklas och lära sig nytt kommer det troligen att gå trögt. Så att utforska hur eleverna ser på sin förmåga att lära sig och utvecklas inom olika områden, sitt eget ”mindset”, är en viktig ingrediens för att kunna stödja dem i att upprätthålla sin motivation på vägen mot målen. Och där är vi tillbaka vid uthålligheten. Samtidigt är det också viktigt att hålla fokus på hur du som lärare har det. För att kunna lära ut de här färdigheterna behöver du reflektera över dem själv först, pröva på olika övningar och tillämpa dem så som det passar dig i ditt eget liv.

Jag tror att det finns en risk både med för lite och för mycket uthållighet. Idag talar vi mycket om skärmberoende, när barns uppmärksamhet på annat än spel och snabb underhållning brister. Uthålligheten att anstränga sig att lära sig nya saker lider för många elever på grund av en vana att få snabb återkoppling och täta belöningar. För att citera professor Carol Dweck: Har vi uppfostrat en generation unga som inte klarar av en arbetsdag utan att få en belöning? Å andra sidan finns det barn som inte har ett val kring hur och med vad de måste vara uthålliga. När jag skriver det här sitter jag i ett fiskarhemman i skärgården där livet i århundraden varit en uthållig kamp för överlevnad. Skolgången för barnen som förr bodde här innebar många kilometers vandring varje dag vare sig snön var knädjup eller inte. Om de alls kom till skolan vill säga. De kanske behövdes för att jobba på gården eller i strömmingsfisket istället. Många barn idag tvingas vara för uthålliga av andra anledningar. Det kan handla om elever som tror att de bara måste stå ut med mobbning eller trakasserier. Det kan handla om barn som tvingas utstå ständiga gräl, stå ut med att inte bli sedda och hörda, eller uthålligt behöver ta ett för stort ansvar hemma. Den typen av prövningar kan kanske i bästa fall bli lektioner i uthållighet som kan vara till någon slags hjälp senare i livet, men det finns en överhängande risk att uthållighet som kommer ur hårda prövningar inte riktas åt ett håll som stärker välbefinnande eller ger livet mening. Jag tror att barn som växer upp med uthållighet i att stå ut ofta fortsätter att stå ut på sätt som inte heller är bra för dem som vuxna.

Den här boken fokuserar därför på hur vi i skolan kan stärka elever i att arbeta för en uthållighet som ger deras eget och andras liv mening. En uthållighet som bär mot välbefinnande, inte illabefinnande. Vi behöver hjälpa elever att stanna upp inför vad som verkligen är viktiga mål att arbeta för både i skolan och i livet. För prövningar hör till livet, stora som små. Uthållighet i kombination med en passion för en uppgift sammanfattas inom psykologin som grit. Grit, eller kämpaglöd för ett övergripande mål, kan sprida sig till olika delmål inom olika ämnen. Jag kan till exempel ha en stark grit i att kämpa med matematik, kemi och fysik

i skolan om jag drömmer om att bli läkare och har bestämt mig för att söka in till läkarlinjen. Eller så kan jag utveckla en stark grit i hur jag tränar fotboll, spelar gitarr eller skriver texter. Att ha grit eller vara uthållig inom ett område kan dock gå ut över annat i livet. Det kan bli för mycket av det goda om all min tid under en längre period går åt till snäva intressen på bekostnad av andra saker i livet. Så i den här boken hoppas jag kunna förmedla livsbalans: en lagom dos uthållighet, grit och hoppfullhet kring uppsatta mål.

Jag som författare till den här boken har haft förmånen att få forska i hur vi kan stärka barns och ungas välbefinnande i skolan. Sedan 2015 leder jag en forskargrupp knuten till Samfundet Folkhälsan (en icke-vinstdrivande stiftelse med inriktning på att stärka hälsa) och Helsingfors universitet som prövar ut metoder i stärkt välbefinnande i skolan. Inom våra projekt ser vi hur både elever och lärare blomstrar då de i skolan sätter fokus på välbefinnande. Det går helt enkelt inte att skilja välbefinnande och lärande åt. En elev som mår bra har så mycket lättare att lära sig och läraren som mår bra har så mycket lättare att orka vara den lärare hen vill vara.

Bokens upplägg

Elevhälsa i skolan – praktiska lektioner i mindset, hoppfullhet och grit är en fristående fortsättning på min första bok Öka välbefinnandet i skolan – praktiska lektioner i positiv psykologi (Natur & Kultur, 2021). Båda böckerna bygger på den forskning jag och min forskargrupp har bedrivit kring att stärka barns och ungas välbefinnande. Du kan använda Elevhälsa i skolan som en fristående fortsättning på den första boken, men du kan också dyka in direkt i de teman som presenteras här. Vissa saker som tas upp i den här boken, som att arbeta med sina personliga styrkor, kan du i så fall fördjupa dig mer i via boken Öka välbefinnandet i skolan om du vill. Elevhälsa i skolan riktar sig i första hand till elever på mellan- och högstadiet, men materialet kan också anpassas för elever på gymnasiet.

Jag vill göra den här boken så praktisk och lättanvänd som möjligt, så att tröskeln att börja använda den för dig som lärare blir låg. Därför är boken uppbyggd kring konkreta lektionsplaner sorterade efter tre olika teman, ett tema för varje del i boken. Lektionerna bygger på varandra och är tänkta att hållas i den ordning de kommer i boken, tema efter tema.

Del 1: Jag kan inte … ännu är ett tema som handlar om att ge varje elev möjlighet att utforska sitt eget mindset, det vill säga sin tro och sina tankar på den egna förmågan att utvecklas och lära sig viktiga saker om sådant eleven ännu inte kan eller behärskar.

Del 2: Det andra temat fokuserar på Hoppfullhet. Här finns lektioner kring att skapa och ställa upp meningsfulla mål, lära eleverna vägar och strategier att arbeta mot sina mål och hur de kan hålla fast vid sin motivation att jobba för sina mål även då det känns motigt och tungt.

Del 3: Det tredje temat behandlar Grit – uthållighet med sådant som är viktigt. Här stannar vi upp vid djupfokus, flow och systematisk träning i vad som verkligen är viktigt och hur elever genom upprepad träning kan stärka goda vanor.

De tre delarna i boken hänger nära samman, går in i varandra och stärker varandra. Boken avslutas med en helhet som omfattar alla tre delar där eleverna får fokusera på projektbaserad inlärning samt goda modeller kring mindset, hoppfullhet och grit. Många kapitel innehåller en hemuppgift eller förslag på fortsättning och fördjupning av temat. Som du kommer att få läsa många gånger i den här boken ändras vanor inte över en natt eller genom en lektion i ett ämne. För förändring behöver hjärnan ofta många upprepningar. Hemuppgifter och fördjupning kan därför vara viktiga sätt att fortsätta temat. I många av hemuppgifterna är föräldrarna involverade. Jag tror det är viktigt att involvera föräldrar och andra viktiga vuxna kring eleverna så långt det är möjligt. Eleverna ser då att vi vuxna omkring dem kämpar eller har kämpat med samma saker och de får modeller för hur man kan hantera motgångar. Samtidigt skapar det förhoppningsvis både gemenskap där hemma och ett gemensamt språk mellan hem och skola i det ni jobbar med. I alla hem är detta kanske inte möjligt. Då får man fundera på om det finns andra vuxna kring eleverna att involvera, som någon släkting, granne, fritidsledare eller annan skolpersonal.

Jag har försökt skapa så varierade och mångsidiga lektioner som möjligt. De flesta lektioner kräver inget extra material. De består av teori, personporträtt kring olika teman, egna reflektioner, skrivuppgifter och många olika aktiviteter. Ett flertal lektioner innehåller också olika visualiseringsövningar. Inom neurovetenskapen vet man att då hjärnan visualiserar något tränar den samtidigt det visualiserade. Det här är ett välbekant faktum inom både idrott och psykoterapi för att hjälpa människor vidare mot sina mål. Vi kommer också att använda oss av par- och smågruppsarbeten där eleverna får sparra och peppa varandra och ge varandra vänlig och konstruktiv kritik. Man vet att det skapas ett positivt grupptryck då man berättar vilka mål man vill arbeta för inför en jämnårig. Det kan i en positiv riktning förpliktiga eleven mer än en förälders eller lärares ord.

Träning för elever i all ära, men vid sidan av teman och lektioner kring elevhälsa i skolan tror jag att alla vi vuxna kring barn behöver börja med att se oss själva i spegeln. Om vi inte vet hur vi ser på vår egen förmåga att utvecklas och lära oss, vår hoppfullhet kring att klara viktiga utmaningar, och inte vare sig reflekterat över eller arbetat med vår egen uthållighet kan det vara svårt att utveckla dessa förmågor hos eleverna. Därför inleds varje kapitel med självreflekterande övningar för dig som lärare. Genom att arbeta med dig själv kan du också ge dina elever en levande modell för hur man kan träna mindset, hoppfullhet och grit. För vi blir ju aldrig fullärda – eller hur?

Syfte med boken

Då du som lärare arbetar med att lära dina elever att ställa upp mål som känns viktiga och meningsfulla stärker du elevernas tro på sin egen förmåga. När du stödjer dina elever i att fokusera på att stärka sin uthållighet kommer du hela tiden att vara med om att bygga viktiga pusselbitar i välbefinnande och ett meningsfullt liv för dina elever. Tänk dig eleven som från sin skolgång har med sig en rejäl dos tro på sin förmåga att lära sig, hoppfullhet och uthållighet för det som är viktigt. Det är livsfärdigheter som hjälper eleven på hela sin livsresa. Och framförallt – det är färdigheter som hjälper eleven att forma sin livsresa just till sin, till att bli en aktiv spelare som formar sitt eget liv i samklang med andra.

Förhållningssätt och lycka till Det här med vad som är viktigt ... Vad betyder det? Elevhälsa i skolan handlar inte om att eleverna plötsligt ska strunta i alla ämnen som inte intresserar dem. Det handlar inte heller om ett ensidigt fokus på vad just jag tycker är viktigt för mig samtidigt som jag struntar i att ta hänsyn till andra. I begreppen välbefinnande och meningsfullhet inbegriper jag inte bara individens välbefinnande, utan minst lika mycket hur vi kan arbeta uthålligt för varandra och för en bättre värld med mer välbefinnande för alla. Den holländske historikern Rutger Bregman provocerar genom att säga ungefär så här: Människan i sig är i grunden god. Men du som person är inte god nog bara så där, för vi har alla ett ansvar för hur det vi väljer att göra påverkar världen. Speciellt vi som växer upp i en privilegierad del av den.

Under arbetet med boken är det bra om både du och dina elever har tillgång till någon form av Välbefinnandehäfte, mapp eller portfolio där ni samlar alla övningar ni gör. På så sätt har eleverna sedan kvar ett material som de alltid kan gå tillbaka till.

Jag vill också uppmuntra dig att göra materialet till ditt. Anpassa det på ett sådant sätt att det passar just dina elever. Se lektionerna som utgångspunkter för att fördjupa de teman som tas upp. Kanske vill du och din klass bjuda in föräldrar att tala om sin utveckling kring uthållighet och passion för något de brinner för? Kanske kan ni besöka en arbetsplats i närheten av skolan så att eleverna får intervjua anställda kring vad de älskar med sina jobb eller hur de har lärt sig att tro på sig själva? Kanske har du egna historier du kan dela med dina elever? Jag hoppas det blir en spännande resa för er där ni alla får lära er nya saker på vägen.

Mitt välbefinnandehäfte Emelie Scarnato

DEL 1. JAG KAN INTE … ÄNNU

Statiskt och dynamiskt mindset

i den här delen av boken ska vi fördjupa oss i hur elevers såväl som vuxnas syn på våra egna förmågor att lära oss och utvecklas påverkar hur väl vi faktiskt lär oss. Den inställning, eller det tankesätt, vi bär med oss är något vi också på svenska brukar tala om som vårt mindset. När du läser den här boken, hur ser du på din förmåga att lära dig av texten och utvecklas av den? Hur ser du på din förmåga att utvecklas på andra områden i ditt liv, som i din professionella roll på ditt jobb, som förälder, partner eller vän?

Kanske ser du på dig själv som en ”språkmänniska” eller ”inte en språkmänniska”. Om du ser på dig själv som en person som inte kan utvecklas och lära dig inom något område, präglas du i det sammanhanget av ett statiskt mindset. Då vi befinner oss i ett statiskt mindset ser vi egenskaper och förmågor som fasta och oföränderliga, som huggna i sten. Om du inte har ett bollsinne eller mattehuvud så har du inte. Om du inte kan rita eller sjunga så är det så. Och har du bestämt dig för att du inte tycker om att läsa böcker eller för att historielektionerna är tråkiga är det bara så att du är en sådan person som inte tycker om böcker och historia. Det går inte att göra så mycket åt det. Då är det ju inte heller någon vits att du försöker eller anstränger dig att rita, sjunga, räkna, läsa eller vad ditt statiska mindset nu handlar om. Eftersom du inte tränar så utvecklas du heller inte, och du får på så vis en bekräftelse på att du hade rätt – du är ingen språkmänniska.

Om en elev däremot tror på att hen kan utvecklas och lära sig, att hen kan förändra sin syn på saker och ting, präglas förhållningssättet av ett dynamiskt mindset. Om eleven följer med på lektionerna, övar och tränar kan hen lära sig mer matte. Om ens lärare visar en hur man ska rita in perspektiv i en teckning kan man bli bättre på att rita. Ju mer man spelar fotboll, desto bättre blir man på att dribbla och skjuta mot mål. Man kanske inte blir världsbäst, men utvecklas mot att nå just sin potential.

På samma sätt som vi kan förhålla oss statiskt eller dynamiskt till inlärning i olika ämnen i skolan, kan vår statiska eller dynamiska inställning märkas i relation till andra människor och oss själva. En elev kan fastna i ett statiskt mindset genom att intala sig själv att hen aldrig kommer att få några vänner eller att hen är blyg eller opraktisk. Kanske eleven fastnar i att en viss lärares lektioner är urtråkiga och sätter in en klasskompis i kategorin ”konstig”. Oberoende av innehåll får ett statiskt mindset oss att fastna i en viss uppfattning. Då vi möter information som skulle motsäga vår statiska uppfattning finns det en risk att vi inte tar in den. Vi kanske inte orkar förändra vår uppfattning och tänka mer dynamiskt som att ”Den här lektionen var ju faktiskt intressant” eller ”På den här lektionen vågade jag säga vad jag tyckte fast jag ibland är blyg”.

Ett statiskt och dynamiskt mindset kan prägla vuxna i skolan lika mycket som det präglar eleverna. Vi kan alla fastna i att se den eller den klassen som hopplös eller en elev som oförmögen att lära sig komma i tid eller lära sig språk. Det är viktigt att vara medveten om detta och reflektera över våra egna

mindset eftersom vi vuxna signalerar till eleverna hur vi ser på dem och deras utvecklingspotential. Det är också viktigt hur vi vuxna ser på vår egen förmåga att lära oss och utvecklas. Om vi inte tror på vår förmåga att lära oss och utvecklas, vad är det då vi förmedlar till eleverna?

Ansträngning, mål och misslyckanden

En person med ett dynamiskt mindset har en helt annan inställning till ansträngning än en med ett mer statiskt mindset. Om du tror på att du kan utvecklas lönar det sig för dig att kämpa, öva och anstränga dig. Om du däremot inte tror att det går att lära dig speciellt mycket, eftersom du ändå inte kan, då kommer du inte heller att försöka anstränga dig. Det är ju ingen vits. Matematik är ofta ett tydligt exempel på det här. Tänk ett scenario där föräldrarna i en familj har berättat för sitt barn att de hade svårt med matte i skolan och inte tyckte om det: ”I vår familj är vi inga matematiker.” Nästa dag sitter deras son eller dotter på mattelektion i skolan med en lite svårare uppgift framför sig. Eleven ger lätt upp eftersom ”ingen i vår familj ändå kan matte”. I en annan familj kanske föräldrarna istället talar om hur intressant det är med matematik och hur viktigt matematik är för att lära sig tänka logiskt och utvecklas på många områden. Deras son eller dotter sitter på samma mattelektion i skolan med samma uppgift, men med en helt annan inställning med sig hemifrån: ”Det här är intressant. Det här är viktigt. Pröva, testa, försök så kan du lära dig.” Vi tar ett annat exempel. Tänk dig två elever som bytt skola och har sin första dag i den nya skolan, den ena med ett statiskt, den andra med ett dynamiskt mindset. Båda eleverna vill förstås trivas i sin nya skola och få nya vänner. Elev 1 med ett statiskt mindset går omkring med den här inställningen i sitt huvud: ”Jag är blyg. Det här är hemskt. Jag kommer aldrig att lära känna någon här. De tycker inte om mig.” Elev 2 med ett dynamiskt mindset förhåller sig istället mer så här: ”Jag känner mig blyg just nu och det här känns svårt och pirrigt. Vem skulle jag kunna gå och tala med eller sätta mig bredvid? Kanske jag kan fråga min lärare?” De båda elevernas ansträngningar kommer förmodligen att se ganska olika ut. Elev 1 ger kanske upp innan hen ens hunnit försöka, medan det är mycket sannolikare att elev 2 så småningom med ansträngning lär känna nya barn.

Vårt mindset påverkar också hur vi ser på mål och vilka mål vi ställer upp, om vi alls ställer upp mål. Om du har ett statiskt mindset vågar du kanske inte ställa upp speciellt svåra mål. Du kan ju misslyckas med dem och då ser alla att du inte kan. Misslyckanden blir farliga eftersom du inte tror på att du kan bli bättre. Om din inställning däremot är att du alltid kan utvecklas och lära dig, vågar du också ställa upp mer ambitiösa mål. Om elev 2 med ett mer dynamiskt mindset i exemplet ovan misslyckas med att lära känna klasskompisen bredvid behöver hen inte se det som ett katastrofalt misslyckande utan kan försöka tala med någon annan istället. Om en elev misslyckas med att lösa en svår uppgift i matteboken kanske hen försöker med nästa eller ber om hjälp. Misslyckanden ses inte som farliga, utan kan vara intressanta. Av misslyckanden kan du lära dig och utvecklas om du ser på dig själv med ett dynamiskt mindset.

Som du kanske märker hänger mindset nära ihop med självkänsla. Om vi kan hjälpa elever att se mer dynamiskt på sig själva kan de också stärkas i sin tro på sig själva och sina förmågor. Motsatsen är barn som får höra andra tala statiskt

om negativa egenskaper de ser hos dem: ”Du är lat”, ”Det blir inget av dig”, ”Du är tråkig/konstig/ful”. Eller som en av mina vänner fick höra av sin lärare: ”Du kan inte gå någon teoretisk linje på gymnasiet. Hur skulle du klara dig där?” Hennes situation förändrades helt då hon kom till en annan skola där en lärare såg hennes potential, utmanade henne i inlärningen och fick henne att börja tro på sig själv. Idag är hon själv lärare och stöttar ett dynamiskt mindset hos sina elever i hur hon utmanar dem alla att utforska och lära sig.

Processberöm

En som forskat mycket om mindset är Carol Dweck. Hon talar om vikten av att ge barn processberöm istället för att berömma deras talanger eller förmågor. Processberöm handlar som namnet säger om att förstärka processen, ansträngningen och försöket. Det kan vara att säga till en elev: ”Jag ser och uppskattar hur du kämpar på mina lektioner” eller ”Du har jobbat på bra med att läsa till provet” eller ”Den här terminen har du verkligen försökt. Det märks”. Beröm av den här sorten stärker ett dynamiskt mindset hos elever och stöttar dem i att fortsätta kämpa. Att berömma prestation och förmågor kunde istället låta så här: ”Vad smart du är!”, ”Mattegeni”, ”Vilken social begåvning”. Det vi berömmer då är statiska egenskaper. Det kan få elever att lysa upp som en fackla för stunden, men risken är att den slocknar snabbt och faller hårt. Tänk om en elev som fått dessa beröm misslyckas i nästa prov eller känner sig utanför i gruppen. Då var hen inte smart eller någon social begåvning. Allt faller platt. Det är allt eller inget. Och frågan är om den elev som blivit kallad smart vågar be om hjälp då hen inte förstår. Att be om hjälp kan ju visa att du inte var så smart trots allt.

I en av de studier Carol Dweck och hennes kolleger gjorde lärde de elever i årskurs 7 om hur hjärnan och intelligensen utvecklas genom ansträngning och inlärning, medan elever i en kontrollgrupp fick lära sig om minnet. I den grupp som fick lära sig om ett dynamiskt mindset var det tre gånger fler elever som ökade sin ansträngning med skolarbetet och sin motivation jämfört med i kontrollgruppen. De blev också bättre just i matematik. Det andra forskarna upptäckte var hur viktig formen på lärarnas feedback till eleverna var, det vill säga just processberömmet.

Bedömning i matematik före och efter att elever fått träning i dynamiskt mindset. Efter Blackwell m.fl. (2007).

Grupp med kunskap om dynamiskt mindset

Mindset i hjärnan

Men hur väl stämmer antagandena om ett dynamiskt mindset? Vad säger forskningen om hur en person kan utvecklas och förändras? Vi ska se lite närmare på hur hjärnan fungerar och kan utvecklas. Hjärnan och dess förmågor är faktiskt rätt fantastiska. Ingen har lyckats räkna ut exakt hur många nervceller (neuroner) en människas hjärna innehåller, men forskare uppskattar att det handlar om cirka 100 miljarder.

En nervcell har många förgreningar som gör att den kan kommunicera med andra nervceller.

Nervcellerna ”pratar” och kommunicerar hela tiden med varandra genom elektriska och kemiska signaler som går längs långa trådar från nervcell till nervcell. Och det är här det blir verkligt komplext. Tänk dig det här scenariot i din egen hjärna: Var och en av dina 100 miljarder nervceller kommunicerar med eller skickar signaler till i medeltal 10 000 andra nervceller. Det är inga små nätverk nervcellerna har. De kan också skapa nya kontakter (som kallas synapser) med varandra. I praktiken betyder hjärnans aktivitet att varje gång du tänker en tanke, upplever en känsla eller rör på dig skickar nervcellerna signaler till varandra och

I kölvattnet av utbredd psykisk ohälsa behövs ett fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete för att stärka elevhälsan. Det kan handla om att träna eleverna i att sätta upp egna mål, fokusera på det som är viktigt och samtidigt ta hänsyn till och ha omtanke om andra – kompetenser med stor inverkan på så väl mående som möjligheter att utvecklas och ta till sig kunskap i skolan och livet.

I den här praktiska handboken får du som arbetar med elever i mellan- och högstadieåldern ta del av vetenskapligt utprövade metoder, övningar och tips som presenteras i lättanvända lektionsplaneringar, grupperade efter teman utifrån frågor som:

Hur kan vi …

 träna våra hjärnor att rikta in oss på möjligheter, att växa och lära oss nytt?

 stärka vår viljekraft och bana väg för att nå våra mål?

 fokusera och arbeta uthålligt med sådant som är viktigt för oss?

Genom att stärka elevhälsa och målmedvetenhet ges mer tid och fokus att lägga på undervisningsuppdraget. Upplägget ger dig som lärare, speciallärare eller skolledare möjlighet att bygga upp ett program kring elevhälsa, anpassat efter elevernas behov.

En sällsynt pricksäker bok som möter de aktuella behoven hos dagens barn och unga. Boken är en efterlängtad verktygslåda för oss som arbetar i skolan, när det gäller att stärka elevers inneboende kraft till ansvar, medkänsla och utveckling.

Tove Sundling, rektor

Här varvas pedagogiskt intressanta genomgångar med väl genomtänkta och engagerande lektionstips. Kort sagt en bok för alla som vill arbeta med elevernas motivation, självkännedom och välbefinnande. Rekommenderas varmt!

Henrik Böckin, förstelärare och lärare i svenska och engelska

Åse Fagerlund är filosofie doktor, neuropsykolog och psykoterapeut. Sedan 2015 leder hon en forskargrupp knuten till Samfundet Folkhälsans forskningscentrum och Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet som prövar ut metoder för att stärka elevhälsa med mycket goda resultat. Åse har även skrivit Öka välbefinnandet i skolan, Natur & Kultur 2021.

foto: karin lindroos

ISBN 978-91-27-46328-8