Det här är en bok till skolans försvar. Här vänder Per Kornhall tillbaka till den skola
och de skolreformer han belyste i sin tidigare bok, Barnexperimentet, men nu med tio års ytterligare kunskap och erfarenhet. Det är nu, mer än någonsin, både tydligare vilka konsekvenser reformerna har fått Boken består av tre kärnfulla delar som ger läsaren såväl insikter om läget för skolan i Sverige som ett internationellt jämförande perspektiv: • Vad var det som hände? • Hur påverkade reformerna skolan? • Till skolans försvar I bokens sista del presenteras både befintliga och nya förslag till åtgärder som behövs för att skolan ska
PER KORNHALL är konsult i utbildningsfrågor, författare och debattör. Han har bland annat skrivit böckerna Alla i mål och Omstart för skolans digitalisering samt varit medredaktör till antologin När skolan blev en marknad.
FOTO:
Eva Lindblad
kunna bli vad den är tänkt att vara i samhället.
ISBN 978-91-27-46279-3
TILL SKOLANS FÖRSVAR
och hur hoppet inför framtiden ser ut.
PER KORNHALL
T
ILL SKOLANS FÖRSVAR
PER KORNHALL
TILL SKOLANS FÖRSVAR Varför TILLÄT VI
skolan
ATT FALLA SÖNDER
?
9 789127 462793
till skolans försvar_omslag.indd 3
2022-08-29 09:46
Till skolans försvar_135x210.indd 4
2022-08-29 15:41
Innehåll
Inledning ������������������������������������������������������������������������������������������������������ 5 1. Vad var det som hände? ���������������������������������������������������������������������20 2. Hur påverkade reformerna skolan? �������������������������������������������������� 68 3. Till skolans försvar ����������������������������������������������������������������������������� 155 Referenser �������������������������������������������������������������������������������������������������185
3
Till skolans försvar_135x210.indd 3
2022-08-29 15:41
Till skolans försvar_135x210.indd 4
2022-08-29 15:41
Inledning Det här är en bok om svenska skolreformer och deras effekter. Vem är jag som skriver? Jag har arbetat som gymnasie lärare, som undervisningsråd på Skolverket, som kommunal skolstrateg, som frilans för olika skolutvecklingsprojekt och hållit i en mängd utbildningar för lärare och rektorer, för såväl privata som komunnala huvudmän. Jag har genom åren skrivit många böcker om och för skolsystemet, en hel del rapporter och ett stort antal debattartiklar. Jag skriver också om Sveriges utbildningssystem för EU-kommissionen, var några år medlem av Kungl. Vetenskapsakademiens skolkommitté och är numera, förutom författare och utbildare, också ordförande för intresseorganisationen Läromedelsförfattarna1. Jag har en podd om skolan tillsammans med Ingela Netz, Kornhall & Netz, och bloggar regelbundet på Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärldens hemsida. Att man arbetar med eller är intresserad av skola och utbildning innebär inte att man också självklart är intresserad av skolreformer och deras historia, men en av anledningarna till att jag en gång i tiden sökte tjänsten som undervisningsråd på Skolverket var att jag ville veta varför det egentligen var som det var i skolan. Det fanns saker som skavde i svensk skola, 1
En intresseorganisation för dem som skriver för det svenska utbildningsväsendet. 5
Till skolans försvar_135x210.indd 5
2022-08-29 15:41
TILL SKOLANS FÖRSVAR
men som jag inte riktigt kunde sätta fingret på som lärare. Jag hade för dålig översyn där jag stod i mitt klassrum och försökte översätta kursplaner till kunskap hos de elever jag hade framför mig och för lite tid mellan lektionerna för att hinna med så mycket mer än förberedelser inför nästa lektion. Varför hade det blivit som det blivit? Hur hade man tänkt? Skolsystemet blev något jag ville syna i sömmarna, lite som när ett barn plockar sönder en klocka eller en radio för att förstå hur den fungerar. Någonstans inom mig tänkte jag nog att om jag bara börjar jobba på en skolmyndighet, så kommer jag kunna förstå hur man hade tänkt när man satte samman det system jag arbetade inom. Till skillnad från många byråkratiska tjänster på Skolverket syftade mitt uppdrag på den dåvarande utvecklingsavdelningen i någon mening framåt. Vi hade där relativt stor frihet att ta fram och iscensätta stöd till lärare – i den mån det fanns finansiering från regeringen. Det var ett roligt och lärorikt arbete på en spännande arbetsplats, som också innebar att jag började bli alltmer insatt i hur det stod till med den svenska skolan. För att fortsätta använda klock- och radio metaforen blev jag väl, precis som många barn, stående med en mängd delar som inte verkade passa ihop och som jag inte riktigt förstod vad de var till för. Det kändes som om det inte var rätt hopskruvat från början. Jag blev faktiskt lite rädd, och ju mer jag läste och förstod, desto räddare blev jag. Boken Barne xperimentet, som jag gav ut 2013, strax efter att jag hade slutat på Skolverket, är indelad i tre delar och rubriken på delarna speglar ganska väl min upplevelse under den här tiden. Den första delen heter ”Oro”. För det var vad jag upplevde när jag började förstå vad de internationella kunskapsmätningarna sa om tillståndet i den svenska skolan. Men inte bara det, ta bara en sådan sak som att det fanns färre förstahands6
Till skolans försvar_135x210.indd 6
2022-08-29 15:41
Inledning
sökande till landets kemilärarutbildningar för gymnasiet än det fanns lärosäten som ville ge utbildningen. Det vill säga fyra sökande på sex universitet – det kändes overkligt. Jag frågade mig hur det kunde ha blivit så i ett land vars kemister upptäckt en fjärdedel av alla grundämnen i det periodiska systemet? Budskapet i de internationella mätningarna var tydligt. Sverige var ett land som rasade i rankningarna och det mer än något annat land någonsin hade gjort. Men en annan sak var egentligen värre. Ett fallande genomsnitt var så klart inte bra, det allvarliga var vad som dolde sig bakom de siffrorna. Sverige var ett land där man hade varit stolt över att ha byggt ett skolsystem som gav alla barn en bra start i livet. Denna stolthet fanns inte minst bland dem som arbetade på Skol verket. Personalen på skolmyndigheten kom till stor del från skolans värld, lärare och skolledare, alla med ett hjärta för skolan och dess demokratiska uppdrag. Det man nu omkring 2010 började förstå, det som upprörde alla, var att det s venska skolsystemet inte längre var ”en skola för alla”. Det arbete som generationer av skolpolitiker och pedagoger hade lagt ner på att skapa en skola med så likvärdiga förutsättningar för alla barn som möjligt – var nu historia. Jag minns till exempel tystnaden i Skolverkets korridorer efter att resultaten från PISA- undersökningen 2009 hade publicerats.2 Det var uppenbart 2
PISA står för Programme for International Student Assessment och är en undersökning som OECD genomför. Testet består dels av kunskapstest i matematik, naturvetenskap och läsförståelse, dels av insamlandet av en stor mängd bakgrundsinformation. Sverige har inget eget analysinstrument för skolan. Vi kan inte använda våra nationella prov till det, eftersom de inte är konstruerade för att mäta trender och betygen är utsatta för inflation. Tillsammans med andra internationella test, såsom TIMSS (Trends in Mathematics 7
Till skolans försvar_135x210.indd 7
2022-08-29 15:41
TILL SKOLANS FÖRSVAR
att något hade gått sönder i den svenska skolan. Något som alla som arbetade i den tyckte var väldigt viktigt. Den andra delen i Barnexperimentet kallade jag ”Vanmakt”. Det var vad jag kände när jag började försöka ta reda på hur det hade kunnat bli som det hade blivit. Det var uppenbart för de flesta som arbetar i skolan att orsaken stod att finna i de reformer som lärarkåren hade motsatt sig redan från början: kommunaliseringen, skolmarknaden och de förändrade arbets- och lönevillkoren för lärare. Men det var inte reformerna i sig som fyllde mig med vanmakt. Som medborgare, och ännu mer som lärare i skolsystemet, förutsatte jag att de som fått igenom dessa reformer dels visste vad de gjorde, dels noggrant hade utrett alla konsekvenser. Jag har lärt mig att, som framgår redan av regeringsformens sjunde kapitel och andra paragraf, att regeringar vid beredning av regeringsärenden ska inhämta behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndigheter samt att upplysningar och yttranden ska inhämtas från kommuner, sammanslutningar och enskilda. Det vill säga att reformer ska baseras på utredningar och att dessa utredningar ska skickas på remiss, så att myndigheter och berörda med sin sakkunskap kan reagera på förslagen. Men det gick snabbt upp för mig att när man hade berett de reformer som påverkat mitt yrke så starkt hade man varken brytt sig om att utreda dem eller skickat dem på and Science Study) Talis (The Teaching and Learning International Survey) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är PISA-undersökningarna viktiga instrument för att ta reda på vad som händer i det svenska skolsystemet. Tyvärr används de ofta som om de vore någon sorts tävling mellan länder och också ofta på ett felaktigt sätt i politiska sammanhang för att rättfärdiga olika beslut och reformer. 8
Till skolans försvar_135x210.indd 8
2022-08-29 15:41
Inledning
remiss. Det demokratiska samhällets institutioner och civilsamhället fick aldrig chans att påpeka de uppenbara bristerna i reformförslagen. Jag kan bara beskriva det som att en avgrund öppnade sig under mina fötter när jag började förstå detta. Speciellt vad gällde marknadsreformen. Jag kunde inte tro mina ögon när jag plockade fram Bildtregeringens proposition från mars 1992 och insåg vad som stod i den. Var detta allt? Gjorde man ingen utredning? Beslutade man på det här (dåliga) underlaget? Jag kunde inte hitta något som visade på motsatsen. Den besvikelse jag då kände över hur lärare och elever hade behandlats är en av de saker som sedan dess drivit mitt fortsatta engagemang, detta eftersom konsekvenserna har blivit så oerhört allvarliga. Efter att jag hade skrivit boken och den sedan kommit ut fanns det en del i mig som hoppades att jag hade haft fel. Att någon skulle säga till mig att jag hade missuppfattat allt. Men i stället blev det tvärtom. En gång kom en gammal skolminister fram till mig i Stockholm och bekräftade mina farhågor: ”Det var precis så det var.” En annan gång bad en före detta statsminister mer eller mindre om ursäkt för ett av besluten, när vi råkades vid en rockhängare. Det verkar kanske underligt att inleda en ny bok om skolan genom att skriva om en annan och nu gammal bok. Men i det här fallet är det kanske inte det. I den här vänder jag tillbaka till det jag då belyste, men nu med tio års mer kunskap och erfarenheter. Det innebär att beskrivningen dels kommer att vara annorlunda, att det nu är tydligare vilka konsekvenser reformerna har gett, dels att den sista delen i den här boken kommer handla om hopp inför framtiden, hopp som kanske nu har blivit lite tydligare än de var för mig när jag skrev Barne xperimentet. Jag kan samtidigt inte hymla med att det är frustrerande att jag behöver skriva en bok till om detta. 9
Till skolans försvar_135x210.indd 9
2022-08-29 15:41
TILL SKOLANS FÖRSVAR
För i ärlighetens namn har inte mycket hänt. Trots att lärare, skolledare och forskare om och om igen pekat på problemen har den informationen haft oerhört svårt att nå in till dem som bestämmer om våra riksdagspartiers skolpolitik. Varför det är så är en av gåtorna med den situation vi har, men också något som tyder på att något är fel i hur och av vem skolfrågor i dag debatteras. Just nu är det till exempel två stenrika miljonärer i Florida som bedriver lobbying i frågan i Sverige och lättare får mer spaltutrymme än vad lärare får. Den här boken har inte samma upplägg som min första. Här går jag först igenom reformerna och deras konsekvenser, därefter beskriver jag ett antal olika tänkbara framtidsscenarier. Den här boken skriver jag också lite friare än jag brukar. Jag anger källor där jag gör rena citat och hänvisar till viktiga studier och rapporter, men jag redovisar inte källor för alla data eller bedömningar. Detta för att skriva en bok som är lättare att läsa också för den som inte är så insatt. En skillnad mot när jag 2013 skrev Barnexperimentet är att när jag skriver den boken har det svenska skolsystemet blivit humor i TV. Först ut var ”Svenska nyheter”, som gjorde en mycket pedagogisk genomgång av det svenska skolpengs systemet och det blir så galet så det blir roligt. Sedan kom ”Vem mördade den svenska skolan?” som genom att skruva till det gjorde humor av hur det var, hur det blev som det blev och hur det är i dag. Det är en märklig tid. Jag har lagt mycket tid på att försöka förstå hur det har kunnat bli som det har blivit. Det gäller inte minst den stora klyfta som finns i Sverige inom skolpolitiken. Man ska veta att fram till 1990 bedrevs skolpolitik i Sverige i breda koalitioner i riksdagen. Besluten som ledde fram till folkskolan på 1800-talet samt grundskola och gymnasium på 1900-talet fattades i breda samförstånd mellan socialdemokrater, liberaler/Folkpartiet 10
Till skolans försvar_135x210.indd 10
2022-08-29 15:41
Inledning
och bondeförbundare/Centern. De ledande tankarna var liberal upplysningsfilosofi om att en av demokratins grundpelare är att alla barn får en chans. En människa – en röst kräver något av vårt utbildningssystem, nämligen att alla får en chans till kunskap och bildning så vi kan dela på ansvaret i samhället. Och detta skolsystem byggdes medvetet kring en stark lärarkår. Utan lärare, ingen undervisning. Lärarkårens villkor, löner och frihet var ett central element i detta skolbygge. Men denna syn på skolan som en gemensam angelägenhet och synen på lärarna som bärare av den sprack, först genom socialdemokratins kommunalisering när Göran Persson var socialdemokratisk skolminister under statsminister Ingvar Carlsson, sedan genom den radikalt nyliberala borgerliga regeringen med Beatrice Ask som skolminister i en regering ledd av den moderate statsministern Carl Bildt. Sedan dess har vi haft en skoldebatt där de olika politiska aktörerna har befunnit sig väldigt, väldigt långt ifrån varandra. Medan skolans personal gång på gång har försökt påpeka problemen, olikvärdigheten ökat och läraryrkets status devalverats har den ideologiska låsningen bland riksdagspartierna blockerat alla reformförsök. Detta på ett sätt som har förvånat utländska bedömare. Vad kommer den låsningen sig av och hur kommer det sig att den blivit så permanenterad? För några månader sedan höll jag i ett seminarium på nätet om en statlig utredning. På seminariet presenterade jag vår organisations syn på utredningen och andra intressenter, såsom myndigheter och kommuner med flera, presenterade sina, och vi hade ett utbyte av tankar. Ett utbyte som fördjupade vår syn på utredningens förslag och som kom att förändra det remissvar till utredningen som jag var ansvarig för. När vi som arrangerat seminariet hade kopplat bort alla de andra var vi som var kvar fyllda av en känsla som jag närmast skulle vilja 11
Till skolans försvar_135x210.indd 11
2022-08-29 15:41
TILL SKOLANS FÖRSVAR
kalla förundran eller kanske vördnad. Vi var uppfyllda av demokratins under. Det är en oerhört viktig ordning att politiker tillsätter utredningar och att sedan olika delar av samhället får tycka till om de förslag som läggs. På det sättet stöts och blöts nya politiska förslag; svagheter upptäcks och kanske klargörs också olika ideologiska konfliktytor. Det slog mig där och då att det var just detta grundläggande politiska hantverk som uteblev i samband med de avgörande besluten om svensk skola i början av 1990-talet. Kanske är det också därför som det nu, trettio år senare, fortfarande finns ett öppet politiskt sår i de reformer som då genomfördes. För de beslöts utan eller med svaga utredningar, utan remissrundor och diskussioner och utan några som helst försök att hitta samsyn eller klargöra möjliga effekter av det man ville driva igenom. Jag har landat i att en av förklaringarna till att det har blivit så låst när det gäller både kommunaliseringen och marknadsreformerna är just sättet som de genomfördes på. Det hade blivit helt annorlunda om man bara hade följt de spelregler som finns i det demokratiska systemet. Spelreglerna finns där av en anledning, just för att allt för konstiga saker inte ska kunna hända eller gå igenom. Demokrati betyder inte att den som samlar flest röster har rätt att göra vad som helst. Det finns bromsar och balanser inbyggda i systemet för att vi inte ska hamna i situationer där de många förtrycker de få i ett ondskefullt majoritetsvälde eller där ogenomtänkta, snabbt genomdrivna beslut skadar samhället i stort. En annan anledning till låsningen är naturligtvis de stora ekonomiska intressen som skolmarknaden nu innehåller. Att 1990-talets reformer bröt mot svensk tradition för beslutsfattande på skolområdet uppmärksammades redan 1992 av en grupp forskare från OECD, som var i Sverige för att göra 12
Till skolans försvar_135x210.indd 12
2022-08-29 15:41
Inledning
en analys av det svenska skolsystemet.3 De skriver i sin rapport (som aldrig diariefördes i Sverige4) att tidigare svenska skolreformer genomfördes på basen av väldigt grundliga analyser, ofta gjorda av långa, parlamentariskt förankrade utredningar, i vilka också forskare fanns representerade. Experterna från OECD menade att den gedigna processen skapade en imponerande mängd forskning och utvecklingsinsatser, inklusive pilotförsök, som gav substans, stöd och vägledning åt de politiska besluten. Den gedigna processen skapade också en samsyn om besluten när de skulle genomföras. Eftersom man hade gjort sin hemläxa visste alla i skolsystemet, ofta i detalj vad man skulle göra, och vad man hade för mål med reformerna, vilket enligt experterna från OECD ledde till ”klarhet i syfte och säkerhet i handling”. De betonar även att detta var viktigt för systemet, för dem ute i kommunerna och skolorna som skulle genomföra besluten. De skriver att det 1992 visserligen fortfarande fanns vissa spår kvar av detta tidigare sätt att besluta på, men att regeringens grundläggande metod för att genomföra reformer nu var helt förändrad. I stället för utredningar och medverkan från myndigheter och experter och försöksverksamheter förbereddes reformer nu i en helt politisk och ideologisk kontext. I stället för att göra sin ”hemläxa” med ordentliga utredningar, tydliga mål och processer infördes avgörande samhällsförändrande och ideologiska målsättningar 3
OECD. Review of education policy in Sweden. Examiners’ report and questions. Education Committee, Directorate for Education, Employment, Labour and Social Affairs. DEELSA/ED(92)5. Paris: OECD, 1992.
4
Mattias Samuelsson, som då arbetade på LO, såg en referens till den i en OECD-rapport och fick vända sig direkt till OECD för att få ut en fotokopia på rapporten. 13
Till skolans försvar_135x210.indd 13
2022-08-29 15:41
TILL SKOLANS FÖRSVAR
utan konkreta mål, utredningar eller konsekvensbeskrivningar. Begrepp som konkurrens och valfrihet blev centrala, samtidigt som man lämnade frågor om genomförande och önskade resultat förblev oklara, menade experterna. En av dem som var med i OECD:s kommission 1992 var professor Richard Elmore, som 2020 berättade för mig i en intervju att arbetet med den rapporten blev en väckarklocka för honom. Innan dess hade han trott att vissa liknande förändringar skulle kunna vara bra för att vitalisera skolväsendet i Sverige. Men han ändrade åsikt när han såg hur det gick till. Han berättade också att forskargruppen fick en stark känsla av att Carl Bildts regering ”verkligen inte förstod vad de höll på med”. Han höll också med om, på en direkt fråga från mig, att införandet i någon mån liknade en kupp. Den genomfördes utan att någon fick en möjlighet att påverka den och eftersom myndighetsstrukturen (Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna) på grund av kommunaliseringen var nedmonterad fanns det inte heller något, vad man skulle kunna kalla, institutionellt motstånd som kunde bromsa de (faktiskt) revolutionära reformerna.5 Detta summariska, outredda och oreflekterade sätt att genomföra reformer på gäller i rätt hög grad faktiskt införandet av hela det idékomplex som kallas new public management, eller marknadsstyrning, i det svenska samhället. Jag kommer 5
Man ska vara medveten om att det i samma OECD-rapport med all tydlighet framgår att Bildtregeringen hade samma plan vad gäller den högre utbildningen i Sverige. Försöken att göra om högskole sektorn till en marknad lyckades man dock inte med på samma sätt. Detta rimligen för att det där fanns det starka institutioner, både universiteten själva, men också andra statliga myndigheter som bromsade experimentlustan.
14
Till skolans försvar_135x210.indd 14
2022-08-29 15:41
Inledning
att kort beskriva new public management i den här boken, men fokus ligger på reformerna i skolan, och framför allt på kommunaliseringen, läraravtalen och friskolereformen. Dessa tre reformer var ödesdigra misstag, menar jag. Både svenska och internationella studier, forskning, statistik och utredningar visar det. De var varken bra för den svenska skolan, eleverna eller för samhället i stort, och sannerligen inte för lärarna. Det var stora och genomgripande reformer som genomfördes utan demokratisk hantering och förankring som har skapat klyftor i samhället, både mellan olika barns möjligheter att lyckas i skolan och i den politiska debatten. Skolan är en för hela samhället alldeles för viktig institution för att behandlas på det sättet. En sak som du som läsare hela tiden bör ha med dig genom den här boken är det som förvånade utländska betraktare i i början av 1990-talet: Varför såg vi behov av så omfattande reformer i ett skolsystem som allmänt sågs som ett av de bästa i världen och ett system som många, många andra länder såg upp till (inte minst i Finland)? Den frågan har aldrig blivit besvarad på ett riktigt bra sätt. Professor Richard Elmore menade att det berodde på en naiv tilltro till att det som utmärkte det svenska samhället. Likvärdighet och demokratisk grundsyn, var något man kunde ta för givet; att samhället och skolan var så starka i sina grundvärderingar att de tålde vilka reformer som helst – något som visade sig inte vara fallet. I någon mening tror jag att vad som hände i Sverige är ett typexempel på en ”perfekt storm”: en mängd olika skeenden och strömningar i tiden råkade mötas och effekterna av dem förstärkte varandra. Den socialistiska demokratisynen på 1970-talet blandades med nyliberalism från USA i en tid då skolans struktur ifrå-
15
Till skolans försvar_135x210.indd 15
2022-08-29 15:41
TILL SKOLANS FÖRSVAR
gasattes både från vänster och höger och en mer irrationell maktutövning blev populär bland svenska politiker.6 Det är nästan en ödets ironi att ett skolsystem som byggdes efter svensk modell – det finländska – blivit det som man i omvärlden det senaste decenniet har blickat mot för att försöka förstå hur man kan bygga vad alla demokratiska länder vill ha: ett likvärdigt skolsystem. I Finland är köerna långa till lärarutbildningarna och där är det väldigt små skillnader i resultat som beror på var en skola ligger. Där finns ingen marknads skola, ingen skolpeng, inga individuella löner och inga nationella prov. Det är märkligt och lite pinsamt för oss svenskar att det systemet fungerar så bra, eftersom det var det systemet som vi hade och faktiskt mer eller mindre uppfann. Det bevisar att vi hade fel när det gäller vad som får ett skolsystem att fungera och det är ett exempel på att det fanns och finns en annan väg att gå. Jämförelsen med Finland är viktig inte bara för att det finns en mängd lärdomar att dra om hur man behåller likvärdighet i ett system, utan också för att jämföra med rätt saker. Det är viktigt att komma ihåg att Sverige är ett rikt land med en lång tradition av demokrati. Vi har ett sedan länge väl utbyggt och bra resurssatt utbildningsväsende. I jämförelse med de flesta länder i världen har vi ett jättebra skolsystem. Problemet är att vi har förändrats negativt i förhållande till länder vi brukade, och borde jämföra oss med. Att likvärdigheten i svensk skola nu är som i Tyskland eller USA tycker jag inte är något att skryta med. Vi brukade jämföra oss med och hålla ihop med våra nordiska grannar. Men vi glider ifrån dem på grund 6
Det är ungefär vid den här tiden som en av Socialdemokraternas partiledare, Mona Sahlin, uttrycker att ”. . . ibland drar maktsuget. Makt är roligt”.
16
Till skolans försvar_135x210.indd 16
2022-08-29 15:41
Inledning
av att skillnaderna ökar så fort i vårt skolsystem. De nordiska länderna kommer hela tiden ut i topp på mätningar över var människor är lyckligast (och Finland brukar ligga etta). Det beror på något som jag inte tror vi vill tappa, ett samhälle som ger alla en grundtrygghet, alla en chans, där klassresor är möjliga i realiteten (jämfört med i USA till exempel), där vi upplever oss vara solidariskt beroende av varandra och litar på våra myndigheter. De ökande klyftorna i samhället i stort och inte minst i skolan hotar detta. I dag har vi en annan situation än när jag skrev Barn experimentet. Då, 2013, var vi inte så många som protesterade. Då fanns det inte lika många lärare och skolledare som deltog i debatten. Alla de statliga utredningar och forskningsrapporter som har visat på bristerna i systemet fanns ännu inte. I dag börjar kritiken mot skolmarknaden och det slarviga beslutsfattande som ledde fram till den på allvar leta sig in också i de borgerliga partierna och allt fler kritiska röster hörs också på borgerliga tidningars ledarsidor. Det är en utveckling jag är väldigt glad för. Om det är något som förvånat mig i den svenska debatten, så är det hur polariserad den har blivit och det i positioner som inte är rimliga och inte intellektuellt hederliga. Jag har gång på gång fått förklara för förvånade utländska forskare och myndighetspersoner att – jo, svenska partier till höger tycker det är okej att skolföretag går med vinst på skattemedel; jo, de tycker skolor ska finansieras per elev; ja, man förnekar den segregation och olikvärdighet som är uppenbar i de internationella undersökningarna; ja, man menar på allvar att det är ett pris som medelklassens föräldrars upplevda valfrihet är värd. Frågan om vad vi kan göra åt situationen och mina tankar om det hittar du i slutet. 17
Till skolans försvar_135x210.indd 17
2022-08-29 15:41
TILL SKOLANS FÖRSVAR
Men först välkomnar jag dig till en resa in i de svenska skolreformernas värld! Tack Jag vill tacka Natur & Kultur för att de ger mig möjlighet att ge ut den här boken, speciellt till Niklas Gårdfeldt Leavy och Agnes Notini Zachrisson för ert alltid professionella och engagerande bemötande. Jag vill också rikta ett tack till Sveriges författarförbund som gav mig möjlighet att genom ett stipendium skriva delar av denna bok i Arianes Wahlgrens hus i Aten liksom min vän Magnus Popp och hans familj som lät mig slippa jordbruksarbete och sitta på hans veranda och göra detsamma i Carmelo, Uruguay och till Monika Myrdal som både låter mig resa iväg och ger glädje hemma. I övrigt är jag ett stort tack skyldig till alla dem som jag genom åren diskuterat dessa frågor med, från elever till ministrar. Till sist en liten kommentar om begreppen friskolor respektive fristående skolor. Jag har valt att använda den senare benämningen genomgående i boken. Jag tycker den svenska beteckningen på skolor som inte är demokratiskt styrda som ”friskolor” är missvisande och en rest från en tid när man såg privat ägda skolor som ett nyskapande komplement till en enhetlig statlig skola. Så är det inte i dag, eftersom de dominerande koncernskolorna har en väldigt enhetlig syn på pedagogik. Alla skolor måste dessutom förhålla sig till skollagen och läroplanerna, så några skolor som är friare finns inte i den bemärkelsen heller. Jag skulle säga att de flesta kommunala skolor i dag faktiskt är friare än de skolor som ingår i koncernernas starkt mallade koncept. På de kommunala skolorna har lärare och skolledare ofta stor frihet att forma pedagogik och metodik. Fristående skolor är ett bättre begrepp, men egentli18
Till skolans försvar_135x210.indd 18
2022-08-29 15:41
Inledning
gen borde vi dag i stället använda begreppet ”privatskolor”, eftersom det som skiljer är ägandet. Är de ägda av det offentliga eller privata? Har vi som medborgare insyn och påverkan eller har vi det inte? Är de våra skolor eller ägs de av någon annan?
19
Till skolans försvar_135x210.indd 19
2022-08-29 15:41
DEL 1
Vad var det som hände? Innan vi går in på 1990-talets reformer och vad de har lett till kan det vara på sin plats med en kort beskrivning av hur den svenska skolan växte fram från 1800-talet och framåt. Det ger en grund att stå på för att förstå hur skolsystemet var tänkt att fungera.
Den statliga skolans framväxt Vi börjar före 1800-talet, för det fanns faktiskt ett rudiment till en allmän skola redan innan tillkomsten av folkskolan. Enligt Luther och den protestantiska tron var tron på guds ord avgörande för individens frälsning, vilket naturligtvis gjorde det oerhört viktigt att alla lärde sig läsa nog bra nog för detta ändamål – annars skulle de inte komma till himmelen. Präster åkte därför omkring mellan gårdarna och höll husförhör med alla invånare i sin församling. Det var varje gårdsägares plikt att se till att alla barn som bodde på gården, egna eller andras, kunde läsa tillräckligt för att klara frågorna om Luthers katekes på husförhöret. I någon mening fanns det alltså en jämlikhetstanke om läsning långt innan skolväsendet startades. Då handlade det om den protestantiska tanken om att vi alla var lika inför samma gud och att vi behövde tro på hens ord för att undvika det eviga straffet. 20
Till skolans försvar_135x210.indd 20
2022-08-29 15:41
Del 1: Vad var det som hände?
Sedan ska man vara medveten om att många inte lärde sig läsa, utan bara lärde sig att svara rätt på de frågor prästen ställde (att fuska på prov i skolan är ingen ny uppfinning). Nästa stora steg, och det som brukar anses vara början på skolans historia, bygger på en annan idétradition, nämligen upplysningstidens. Dess förnuftsideal lyfte fram människor som likvärdiga och lade grunden till de demokratiska samhällena såsom vi tänker oss dem i dag. Man brukar säga att demokratins vagga står att finna i Grekland, men det var en demokrati för överklassen. Upplysningstidens franska filosofer menade att det var avgörande att alla medborgare skulle få ta del av kunskaper, få lära sig att läsa och räkna, bli upplysta (av förnuftet). Då skulle alla kunna ta del av samhället och dess utveckling och vara bärare av det förnuftets ljus som själva begreppet upplysningen bestod av. Vi var gelikar, och därför skulle också alla barn få en chans att lära sig. De som bar upp skolreformerna på 1800-talet i Sverige var också i hög grad liberala tänkare verksamma i upplysningstidens anda. Det bästa exemplet är kanske den liberale riksdagspolitikern Fridtjuv Berg som 1883 skrev den lilla, väldigt inflytelserika, pamfletten ”Folkskolan som bottenskola: ett inlägg i en viktig samhällsfråga”. Vi kommer ha anledning att återkomma till den skriften, men låt oss nu bara konstatera att liberala krafter med upplysningsideal i ryggen ville se en skola för alla barn i Sverige (överheten hade ju länge haft skolor och privatlärare).7 Reformen om allmän folkskola sjösattes 1887 och det är vad vi brukar mena med den allmänna skolgång7
Andra som bidrog till tanken på en enhetsskola var nationalekonomen och teologen Johan Fr. Kryger, kyrkoherden G.A. Silverstolpe, skolmannen och pedagogen C.U. Broocman samt prästen och historikern Anders Fryxell. 21
Till skolans försvar_135x210.indd 21
2022-08-29 15:41
Det här är en bok till skolans försvar. Här vänder Per Kornhall tillbaka till den skola
och de skolreformer han belyste i sin tidigare bok, Barnexperimentet, men nu med tio års ytterligare kunskap och erfarenhet. Det är nu, mer än någonsin, både tydligare vilka konsekvenser reformerna har fått Boken består av tre kärnfulla delar som ger läsaren såväl insikter om läget för skolan i Sverige som ett internationellt jämförande perspektiv: • Vad var det som hände? • Hur påverkade reformerna skolan? • Till skolans försvar I bokens sista del presenteras både befintliga och nya förslag till åtgärder som behövs för att skolan ska
PER KORNHALL är konsult i utbildningsfrågor, författare och debattör. Han har bland annat skrivit böckerna Alla i mål och Omstart för skolans digitalisering samt varit medredaktör till antologin När skolan blev en marknad.
FOTO:
Eva Lindblad
kunna bli vad den är tänkt att vara i samhället.
ISBN 978-91-27-46279-3
TILL SKOLANS FÖRSVAR
och hur hoppet inför framtiden ser ut.
PER KORNHALL
T
ILL SKOLANS FÖRSVAR
PER KORNHALL
TILL SKOLANS FÖRSVAR Varför TILLÄT VI
skolan
ATT FALLA SÖNDER
?
9 789127 462793
till skolans försvar_omslag.indd 3
2022-08-29 09:46