9789127462465 by Smakprov Media AB

Foto: Kjell Pihlgren

ANN S. PIHLGREN är fil.dr, lärar-

utbildare, förskole- och skolutvecklare i flera kommuner samt forskningsledare vid Ignite Resarch Institute. Hon har arbetat som rektor, förvaltningschef och kvalitetsutvecklare för skola och förskola. Pihlgren har bidragit med texter inom Skolverkets läslyft och också deltagit i framtagandet av den nya läroplansdelen för fritidshem.

I Matematikdidaktik i fritidshemmet visar Ann S. Pihlgren hur spännande, utmanande och lustfyllda arbetsformer kan utveckla elevernas nyfikenhet och ge nycklar till matematikens värld. Med stöd i fritidshemmets pedagogiska uppdrag sker lärandet i de vardagliga situationerna som kretsar kring elevernas intressen, erfarenheter och miljöer. Utifrån centrala områden som lek, spel, rutiner och aktiviteter så inspirerar boken till en matematikundervisning som pågår medan livet levs. Den här boken ger dig som fritidshemspersonal, rektor eller blivande lärare i fritidshem, den teoretiska grund och praktiska fördjupning du behöver för att kunna planera, utvärdera och utveckla det matematiska lärandet och matematikglädjen hos dina elever.

MATEMATIKDIDAKTIK I FRITIDSHEMMET – att lära medan livet levs

skolbänken, men har du tänkt på att ämnet är ett av mänsklighetens största uppfinningar – till stor hjälp, inte minst vid pysselstunden, på bandyplan, i återbrukshörnan eller på utflykten. Det gäller att få syn på matematiken och förstå hur den kan användas!

ANN S. PIHLGREN

ÅNGA FÖRKNIPPAR KANSKE matematik med

ANN S. PIHLGREN

Matematik är ett grundläggande område som eleverna behöver för att kunna ta sig an vardagslivet. Fritidshemmet kan erbjuda

matematikdidaktik i

fritidshemmet

en alldeles egen typ av matematikundervisning för eleverna, genom att praktisera den i autentiska situationer. Här kommer matematiken till liv när man gör annat – leker, bygger, bakar, löser problem och utforskar sina intressen. Ur boken

n a d e m a r ä l tt –a

livet levs

ISBN 978-91-27-46246-5

9 789127 462465

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktik i fritidshemmet_oms.indd 4-5

2023-03-06 13:33

INNEHÅLL

PROLOG

INLEDNING

Matematiken i fritidshemmet

En holistisk syn

Fritidshemmets utmaningar

Uppföljning av prologen

Om boken

MATEMATIKUTVECKLING FÖRE OCH UNDER FRITIDSHEMSÅLDERN

Fritidshemmets roll i elevens matematiska utveckling

Två grundbultar: taluppfattning och problemlösning

Steg på vägen i matematikutvecklingen

MATEMATIKUTVECKLANDE DIDAKTIK I FRITIDSHEMMET

Didaktik

Att utgå från elevernas intressen, behov och erfarenheter

Fritidshemmets matematikdidaktik

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 3

2023-03-02 10:07

PLANERA, UTVÄRDERA OCH UTVECKLA UNDERVISNINGEN

Planering i dagens fritidshem

Inventera elevernas behov, intressen och erfarenheter

Planera för matematikutveckling i fritidshemmet

Planeringens olika delar

Planera i projekt

NÄR BLIR MATEMATIK ROLIGT OCH LÄTT?

Matematikglädjens och motivationens betydelse

Lärgemenskapen i fritidshemmet

När någon redan har tappat sugen

MATEMATIKEN I VARDAGEN OCH PÅ FRITIDEN

Matematiken i fritidshemmets vardag

En meningsfull fritid

Vardagsmatematiken

Vårda och utveckla materialet

103

LOCKA TILL MATEMATISKT UTFORSKANDE

106

Synligt tänkande

108

Halvt formella undervisningsområden

115

SAMTAL OCH SAMLÄRANDE I MATEMATIK

128

Att lyssna för att höra

130

Ställa öppna frågor

130

Sokratiska samtal om matematik

131

Filosofi med barn om matematik

137

Filozoo i matematik

140

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 4

2023-03-02 10:07

PROJEKT OCH ARBETSFORMER FÖR TALUPPFATTNING

146

Tematiska projekt i matematik

148

Några tematiska projekt i matematik

149

EPILOG

164

REFERENSER

168

INDEX

175

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 5

2023-03-02 10:07

PROLOG I denna prolog presenteras tre korta ögonblicksbilder från tre fritidshemsverksamheter som visar på några balanspunkter att ta hänsyn till i det matematikutvecklande arbetet i fritidshem. I Ålhamnsskolans fritidshem är det höstlov och relativt få elever närvarande. Personalen har därför bestämt att det finns utrymme för eleverna att baka. Tre åldersblandade bakgrupper står beredda vid var sitt bord, utrustat med ingredienser, recept och måttenheter. Varje grupp består av 3–4 elever och dessa har i uppdrag att baka olika bakverk som ska finnas på menyn vid fredagens halloweenfest: fladdermuslortar, monsterfingrar och glaserade hjärnor. Fritidsläraren Isa, som har planerat aktiviteten, går emellan borden och ser till att alla har det som behövs för uppgiften. Klara, färdiga, baka! utropar Isa och eleverna sätter i gång bakandet med liv och lust.

I Näringe fritidshem har mellanmålet precis avslutats och eleverna har möjlighet att själva välja aktiviteter utifrån ett schema som sitter uppe på väggen. En grupp, bestående av fem elever, gör sin matematikläxa tillsammans med barnskötaren Ejje. Var och en skriver under tystnad i sina arbetsböcker. Då och då påkallar någon elev Ejjes uppmärksamhet och de viskar resonerande om hur ett tal ska lösas. Efter en stund anländer en av elevernas mamma för att hämta eleven. Åh så skönt att ni har gjort matteläxan, utbrister hon när hon träder in i rummet. Det är verkligen ingen kul stund hemma annars. Och du vet, jag är ju ingen mattemänniska heller, säger hon och vänder sig till Ejje. Jag var inte bra på det i skolan och jag vet inte alltid hur jag ska göra för att hjälpa till. Det blir mest ilskna utbrott och tårar när läxstunden närmar sig därhemma. 6

P R OLOG

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 6

2023-03-02 10:07

Gruppen med sexåringar i Östans fritidshemsavdelning har samlats för att redovisa sina olika båtkonstruktioner, en del av ett gemensamt tematiskt projekt om kraft som driver båtar, och som man nu har hållit på med en tid. Vi gjorde några olika prutt-prutt-båtar så här, visar Ebba. De drivs med sugrör och ballonger. Man blåser upp ballongen och då pruttar luften ut genom sugröret och båten går framåt. Det funkar ganska bra. Jag ser att ni har provat lite olika ställen i båtskrovet där ni har satt fast sugrören, säger fritidsläraren Juan. Blev det någon skillnad? Ja, svarar Ebba och tittar på kompisarna i sin grupp. Om man satte det för långt fram eller långt bak gick den långsammare, eller hur? Så vad var det allra mest effektiva avståndet? Hur många centimeter? frågar Juan. Det berodde på hur bred båten var, svarar Oscar, en annan elev. Finns det någon annan grupp där avståndet också spelade roll? frågar Juan. Ja, vår! ropar Algot. Vi provade med några såna här båtar med propellrar och gummisnoddar. Om det var längre avstånd mellan pinnarna som höll fast gummisnodden gick de snabbare.

Reflektionsfrågor • I vilket/vilka av de beskrivna fritidshemmen verkar det finnas en genomtänkt modell för matematikutveckling? Vilka tecken tyder på det? Vad skulle kunna utvecklas på respektive fritidshem? • Hur ser matematikutvecklingsplanen ut på ert fritidshem?

PROLOG

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 7

2023-03-02 10:07

1 INLEDNING Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 22, del 4, s. 26)

D E L I - TEORIER OM UNDERVISNING OCH L Ä R A N D E

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 8

2023-03-02 10:07

Matematik är ett område som starkt förknippas med skolans undervisning. För många är det ett område som upplevs som lustfyllt men för andra är det förknippat med en känsla av otillräcklighet eller till och med inkompetens, som för mamman i prologens läxläsning. Men matematiken är en av mänsklighetens mest användbara uppfinningar och den kan vara till stor hjälp i livet om man har förstått hur man ska bära sig åt. Här har fritidshemmet en viktig roll att fylla! Det handlar om att skapa förståelse för hur man gör matematiken användbar i vardagen och hur den kan bli ett värdefullt inslag i ens fritidssysselsättningar. I bokens titel har jag använt begreppet matematikdidaktik, det vill säga hur undervisning i matematik kan byggas upp. Undertiteln – att lära medan livet levs – vill förmedla att matematikundervisning i fritidshemmet sker medan eleverna utvecklar sina intressen och erfarenheter på andra områden. Den här inledningen beskriver kortfattat varför matematikutveckling är en viktig del av undervisningen i fritidshem samt hur läget ser ut för närvarande. Här beskrivs också bokens innehåll och upplägg.

PEDAGOGISKA T E O R IE R I F Ö R S K O L A N S P R A K T IK

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 9

2023-03-02 10:07

Matematiken i fritidshemmet Matematik är ett grundläggande område som eleverna behöver behärska för att kunna ta sig an vardagslivet. Matematiken kommer de att behöva i vardagsbestyr och för att kunna förstå och delta i samhällsbygget och som medborgare. Man kan förstås fråga sig om det verkligen är fritidshemmets uppgift att syssla med matematik när skolan ägnar flera timmar i veckan åt matematikundervisning. Forskning visar att många svenska elever (och vuxna) upplever att matematik är ett svårt ämne och att man ofta inte tror sig om att vara en matematisk person – en inställning som självklart blir ett hinder i lärandet (jfr Pihlgren, 2020a). Detta är faktiskt inte en helt given ståndpunkt – i många andra länder är inte matematik negativt laddat på det sättet. Där har man i högre grad lyckats med att intressera eleverna för det roliga med matematik.

En holistisk syn För att eleverna ska kunna utveckla sin matematiska förmåga och samtidigt behålla upptäckarglädjen och nyfikenheten, behöver de framför allt få möta matematik i praktiska och meningsfulla situationer. Här har fritidshemmet en viktig uppgift – att just väcka ett matematiskt intresse och att bidra till att eleverna får en positiv inställning till matematik. Fritidshemmet har helt enkelt andra nycklar till elevernas lärande än de som grundskolan har under den timplanebundna tiden. Verksamheten i fritidshemmet ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Lärandet och utvecklingen ska också omfatta elevens meningsfulla fritid och rekreation. Fritidshemmet ska utifrån läroplanens del 4 (Lgr 22) utgå från eleverna och utmana deras kunskap och kompetens vidare. Så hur kan då matematikdidaktiken utformas i fritidshemmet? Det är ett utforskande, problemlösande och skapande arbetssätt som beskrivs: i fritidshemmet ska kunskaperna komma till liv så att lärandet blir upplevelsebaserat. Läroplanen trycker också på vikten av att fritidshemmets didaktik är grupporienterad, vilket innebär att eleverna kommer att möta matematiken i fritidshemmets vardag. Fritidshemmet kan erbjuda en alldeles egen typ av matematikundervisning för eleverna, 10

1 IN L EDNING

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 10

2023-03-02 10:07

genom att praktisera den i autentiska situationer. Här kommer matematiken till liv när man gör annat – leker, bygger, bakar, löser problem och utforskar sina intressen.

Fritidshemmets utmaningar Hur ser då matematikundervisningen ut i fritidshemmen i Sverige i stort? Skolinspektionen (2018) visade i en större inspektion av fritidshemmens undervisning utifrån läroplanens del 4 att flera fritidshem hade påbörjat en didaktisk utveckling, även om alla inte hade gjort det ännu. Man menade visserligen att viss matematik i vardagliga sammanhang kunde observeras, men att undervisningen sällan hade planerats. I stället refererade personalen till att man använde matematik i enkla situationer som när man dukade till mellanmål eller i samband med gruppindelningar eller kösituationer. En annan situation som angavs var bakningen, men detta skedde främst under lov då många elever inte var närvarande. Skolinspektionen såg också få tillfällen då eleverna utmanades till matematisk problemlösning och få miljöer som utrustats för matematiskt utforskande. En viktig orsak var enligt intervjuer att matematikkompetensen hos personalen inte hade prioriterats, exempelvis i kompetensutvecklingsinsatser. Några goda exempel fann man dock, exempelvis där matematik användes vid konstruktionsarbeten och personalen använde matematiska begrepp som läge, storlek och tid. Även på de fritidshem som hade kommit en bit på väg i utvecklingen menade Skolinspektionen att personalen i större utsträckning behövde utveckla elevernas matematiska förmågor. Man påpekade också att ”matematiska begrepp [behöver] användas på ett mer medvetet sätt i undervisningen” (Skolinspektionen, 2018, s. 20). Vi kan alltså konstatera att det finns en del att utveckla för att de flesta fritidshem ska kunna nå upp till det innehåll som lyfts fram i Lgr 22, del 4, Fritidshemmet.

1 IN L E D N IN G

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 11

2023-03-02 10:07

Uppföljning av prologen I prologens reflektionsfråga bad jag dig som läsare att fundera över vilka av de korta beskrivningarna av de tre fritidshemmen som tydde på att de hade en genomtänkt modell för matematikutveckling. Det är tre korta situationsbeskrivningar och vi saknar därför en hel del information. Det gör det lite svårare att dra några korrekta slutsatser. Men genom att tyda vissa tecken som beskrivs i texten kan man ändå göra några reflektioner: Ålhamnsskolans fritidshem har planerat för en bakaktivitet, eftersom man anser att den begränsade elevgruppen under lovet möjliggör det. Det är troligen en uppskattad aktivitet av de elever som deltar: De gör något meningsfullt, som att baka till halloweenfesten, och personalens planering av vad som ska bakas tilltalar säkert elevernas fantasi. De lämnas själva med aktiviteten i respektive grupp, även om fritidsläraren Isa finns med i rummet som stöd. Troligen har de flesta av dem bakat förut och vet hur receptet ska läsas och baket genomföras. Att få göra erfarenheter genom att prova själv och göra misstag som man kan lära sig av kan vara en viktig del av lärandet (Dewey, 1910/1997). Det finns alltså vissa kvaliteter i det här didaktiska upplägget. Men kommer det att leda till ökat matematiskt kunnande? Det är inte lika säkert. En balanspunkt för Ålhamnsskolans fritidshem kommer att handla om att låta eleverna utforska och lära sig genom experiment och att samtidigt på ett systematiskt sätt se till att de tar del av matematiskt kunnande, genom exempelvis fritidsläraren Isas aktiva deltagande. En annan balanspunkt kommer att handla om hur personalen ska kunna genomföra exempelvis bakaktiviteter för att utveckla elevernas matematiska kunnande på ett sätt som gör att alla elever får del av det. Planering för matematikaktiviteter i vardagssituationer behandlas i kapitel 6. Näringe fritidshem låter en elevgrupp göra sin matematikläxa under fritidshemstid, med stöttning av en personal. Precis som i exemplet gör det ofta vårdnadshavare glada – läxstunden hemma är inte alltid rolig. Mamman i utdraget tycks genom sin inställning också själv bidra till att matematik upplevs som ett svårt och krångligt ämne i stället för att visa nyfikenhet och intresse. Här finns dock ett annat dilemma. Om eleverna i gruppen själva har valt att göra läxan under den här tiden är det inte 12

1 IN LEDNING

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 12

2023-03-02 10:07

något att anmärka på. Om eleverna inte har valt aktiviteten själva blir situationen annorlunda. Många som arbetar i fritidshem blir upprörda när politiker eller vårdnadshavare föreslår läxläsning. I ett debattinlägg pekar den fackliga företrädaren Line Isaksson på att läxhjälp står i strid med fritidshemmets uppdrag i läroplanen, om inte eleven själv önskar läxläsandet (Isaksson, 2017). Fritidshemmet ska utgå från elevernas intressen, behov och erfarenheter. Visserligen kan klassläraren och fritidshemspersonalen ha kommit överens om att den här elevgruppen har behov av extra träning i matematik, men eleverna har trots det rätt till inflytande över sin tid under fritidshemsvistelsen. Skolverket (2014b, c) menar att en god läxa inte kräver att eleven behöver hjälp av någon annan. Forskning visar också att elever som, av exempelvis socioekonomiska skäl, är i störst behov av sådan läxhjälp dessutom har svårt att dra nytta av den (Backe-Hansen m.fl., 2013). Läxan ges av en lärare med ett visst lärande i åtanke, men läxhjälpen genomförs av en annan person som inte har syftet klart för sig och som kanske saknar utbildning på ämnesområdet som läxan rör. En balanspunkt för Näringe fritidshem handlar därför om att stötta elevernas matematikutveckling och matematikglädje utan att hamna i aktiviteter som alltför mycket liknar den timplanebundna tidens mer styrda innehåll, och därmed också riskera att förstärka en negativ uppfattning om matematikämnet. En annan del i upplägget handlar om att varje elev sitter själv med sina respektive matematiska problem i stället för att samtala om problemlösning gemensamt och lära av varandra. Ytterligare en balanspunkt handlar alltså om att planera för grupplärande och samtidigt utveckla varje elevs matematiska förståelse. Samtal och samlärande behandlas i kapitel 8. I Östans fritidshemsavdelning kliver vi direkt in i en redovisning av ett tematiskt projekt om hur båtar kan drivas fram av kraft. Det tycks vara ett projekt som engagerar eleverna i sexårsgruppen. Till synes handlar uppdraget som eleverna har genomfört om att få de tillverkade båtarna att drivas framåt, men innehållet är också matematiskt. Fritidsläraren Juan, som leder redovisningen, ställer frågor om hur de har gått till väga och vad de kommit fram till. Han (och vissa av barnen) använ1 IN L E D N IN G

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 13

2023-03-02 10:07

der begrepp som avstånd, slutsats, effektiv, centimeter, bredd och längd, det vill säga matematiskt relaterade, abstrakta begrepp som på olika sätt hjälper eleverna att få syn på, beskriva och utveckla det matematiska innehållet i de experiment som de har genomfört. Balanspunkten här handlar om att introducera viktiga matematiska begrepp och matematiskt tänkande på ett sätt som gör att samtliga elever känner att de förstår och behärskar dem. Mer om matematiska begrepp tas upp i nästa kapitel.

Om boken Boken heter Matematikdidaktik i fritidshemmet eftersom den visar hur undervisningen inom olika matematikutvecklande områden kan utformas. Undertiteln – att lära medan livet levs – visar på att matematikutveckling i fritidshemmet sker i de vardagliga situationerna, genom att fånga, väcka och utveckla elevernas intressen och erfarenheter. Det är alltså inte fråga om att erbjuda matematikutvecklande lektionstillfällen utan om att använda matematik för att uppnå andra mål – matematiken som redskap för att lösa problem, tillverka och tänka. Samtidigt som livet pågår i fritidshemmet utvecklas och stärks elevernas matematiska förmågor. Boken ger en teoretisk grund för hur matematik kan utvecklas med stöd i fritidshemmets didaktiska uppdrag. Den belyser också de förmågor och kunskaper som lärare i fritidshem och fritidshemspersonal behöver ha för att utveckla det matematiska lärandet och matematikglädjen hos alla elever. Bokens första del (kapitel 1–4) omfattar en teoretisk genomgång som ligger till grund för de kommande kapitlens praktiska fördjupning (kapitel 5–9). Den första delen ger den teoretiska grund och didaktiska fördjupning som både lärare i fritidshem och annan fritidshemspersonal behöver ha för att systematiskt kunna planera, utvärdera och utveckla det matematiska lärandet hos alla elever. Bokens andra del ger praktiska redskap för hur matematik kan användas i samband med vardagliga och autentiska situationer som kan uppstå vid aktiviteter som:

1 IN LEDNING

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 14

2023-03-02 10:07

• Rutiner (exempelvis att hålla ordning på fritidshemsrådets ekonomi). • Måltider (exempelvis mellanmål som restaurang). • Lek och drama (exempelvis bank, affär, kartor, skalor). • Fysiska och intellektuella spel (exempelvis hoppa hage, sudoku). • Nöje (exempelvis lek och äventyr). Varje kapitel inleds med en guidande introduktion och avslutas med reflektionsfrågor som kan bearbetas på egen hand eller i grupp. De är uppdelade i analysfrågor, som är mer öppna och tolkande till sin karaktär, och kontrollfrågor, som har som funktion att repetera huvuddrag i textens innehåll. Forskning visar att en sådan minnestest direkt efter att man har inhämtat nya kunskaper leder till ett starkare lärande och till att man minns det man har läst bättre (Jonsson & Nyberg, 2020). I slutet av varje kapitel finns också förslag på en uppgift som kan genomföras i verksamheten för att stärka lärande och förståelse på det område som kapitlet behandlar. Att prova det som man har läst om är ett viktigt inslag för att skapa en fördjupad insikt. I slutet av kapitlet finns också exempel på hur man kan utveckla sin kunskap på området vidare genom fördjupad läsning. Reflektionsfrågorna, uppgiften att prova i verksamheten samt den fördjupade läsningen innebär att boken kan användas i kollegialt lärande över tid på ett fritidshem eller en fritidshemsavdelning, exempelvis under ledning av rektor, förste fritidshemslärare, fritidslärare eller fritidspedagog. Boken hör samman med en annan bok som jag skrivit: Språk didaktik i fritidshemmet – språkundervisning medan livet levs. Som titeln visar behandlar den boken i stället den viktiga språkundervisningen i fritidshemmet. Om du har läst den kommer du att känna igen en del av resonemangen i kapitlen som behandlar fritidshemmets didaktik och planering, även om innehållet här är anpassat till matematikundervisning.

1 IN L E D N IN G

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 15

2023-03-02 10:07

Målgrupp och intention Boken vänder sig i första hand till dig som blivande lärare i fritidshem, fritidshemspersonal samt rektor med ansvar för fritidshemsverksamhet. Den kan också användas i fritidshemmets eller huvudmannens utvecklingsarbete i syfte att utveckla matematikutvecklingen i fritidshem. Min förhoppning med boken är att du ska få stöd i att utveckla din förståelse för hur matematikutveckling och kommunikation sker och för hur dina arbetsformer kan utvecklas i fritidshemmets verksamhet. Fritidshemmet är en plats för elevens utforskande och utveckling och kan därför ge alla elever en chans att använda och stärka sin matematiska förståelse och sin matematikglädje inför framtiden i de vardagliga och lekfulla situationer som uppstår.

Om författaren Ann S. Pihlgren är fil.dr, lärarutbildare, förskole- och skolutvecklare samt forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef och kvalitetsutvecklare för förskola, fritidshem och grundskola samt lärarutbildare och studierektor, bland annat för Stockholms universitets fritidslärarutbildning. Ann S. Pihlgren är aktuell med bidrag i Skolverkets webbkurser för fritidshem och har bland annat deltagit i framtagandet av läroplansdelen för fritidshem. Hon är 2020 års mottagare av Läromedelsförfattarnas pris i kategorin kurslitteratur.

1 IN LEDNING

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 16

2023-03-02 10:07

Reflektionsfrågor • Inom vilka olika typer av områden arbetar ni med matematikutveckling? Skulle arbetet kunna breddas till fler områden? Vilka? • Vilka tankar har du om utveckling av ert arbetssätt efter att ha läst inledningen av boken? Hängde du med? – Kontrollfrågor • Varför är matematisk förmåga viktig i det fortsatta livet? Ange två skäl. • Varför är arbetet med elevernas matematiska utveckling viktig just i fritidshemmet? Ange två skäl.

Prova i verksamheten I den här uppgiften arbetar ni tillsammans med att göra en kartläggning av er matematikundervisning i dag. Syftet är att få syn på vilka områden som ni redan arbetar med och vilka som kan behöva utvecklas inför det fortsatta lärandet av boken. Gradera i tre nivåer: 1. Lite eller inte alls, 2. På en del områden, 3. I stort sett heltäckande. Syftet är att synliggöra vad ni arbetar med i dag och vad som kan behöva utvecklas av de matematikutvecklande områden som boken kommer att ta upp. Följande lista kan vara ett stöd: • Matematik i vardagssituationer • Matematik som fritidssysselsättning • Material, leklådor och miljö som uppmuntrar till matematik • Matematisk problemlösning och utforskande i vardagen • Gemensam problemlösning och utforskande i elevgruppen • Samtal och filosoferande om matematik • Taluppfattning i tematiska projekt • Tematiska projekt som innehåller problemlösning och äventyr • Matematikglädje

FÖRDJUPAD LÄSNING

Lindekvist, A-L. (2018). Matematik i aktiviteter och vardagliga situationer. Stockholm: Natur & Kultur.

1 IN L E D N IN G

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktid i fritidshemmet_inlaga.indd 17

2023-03-02 10:07

Foto: Kjell Pihlgren

ANN S. PIHLGREN är fil.dr, lärar-

MATEMATIKDIDAKTIK I FRITIDSHEMMET – att lära medan livet levs

ANN S. PIHLGREN

ÅNGA FÖRKNIPPAR KANSKE matematik med

ANN S. PIHLGREN

Matematik är ett grundläggande område som eleverna behöver för att kunna ta sig an vardagslivet. Fritidshemmet kan erbjuda

matematikdidaktik i

fritidshemmet

n a d e m a r ä l tt –a

livet levs

ISBN 978-91-27-46246-5

9 789127 462465

978-91-27-46246-5_Matematikdidaktik i fritidshemmet_oms.indd 4-5

2023-03-06 13:33