Innan varje kapitel kan du på webben förbereda dig genom att se den film som är kopplad till kapitlet.
Det här kapitlet handlar om ämnet pedagogiskt arbete. Det handlar om vad du behöver kunna och utveckla för att arbeta i förskola, skola och fritidshem.
Målet är att du ska lära dig om
• ämnet pedagogiskt arbete
• yrkeskunnande och kompetens
• yrkespraxis och yrkesroll.
Alla barn i Sverige har rätt att gå i förskola och skola. Det finns lagar och regler som skyddar denna rättighet. Vad är orsakerna till att förskola och skola är till för alla barn i Sverige, tror du?
När du läst del 1 (kapitel 1–3) ska du besvara denna fråga igen. Då kan du se om ditt svar förändrats eller ej.
1. Varför ska du läsa om pedagogiskt arbete, tror du?
2. Vad behöver du kunna om pedagogiskt arbete, tror du?
Pedagogiskt arbete är ett ämne som du kan studera i gymnasieskolor, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolor och vid universitet och högskolor. Den som läser ämnet kan gå utbildningar som leder till arbete inom förskola, skola, fritidshem och högre utbildning.
Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne på svenska universitet och högskolor. Ämnet är tvärvetenskapligt, vilket betyder att det innehåller flera ämnen. Här ingår pedagogik och didaktik. Pedagogik handlar om fostran, lärande och utveckling, medan didaktik handlar om själva undervisningen – vad man undervisar om, varför man undervisar om just detta och hur man undervisar om det.
Forskningen inom ämnet handlar om vad som händer inom olika pedagogiska verksamheter – från förskola till universitet. Man försöker få bättre förståelse för hur utbildningen ska organiseras och bedrivas, varför den ska bedrivas och organiseras på ett visst sätt och vad den ska innehålla.
1. Vad handlar pedagogik om?
2. Vad handlar didaktik om?
3. Vad forskar man om i ämnet pedagogiskt arbete?
Pedagog kallas den som har utbildning inom pedagogik och pedagogiskt arbete. En pedagog kan arbeta inom många olika verksamheter och ha olika arbetsuppgifter. Man menar ofta någon som arbetar inom pedagogiska verksamheter som förskola, skola och fritidshem. Det är vanligt att exempelvis barnskötare, elevassistenter, lärarassistenter, socialpedagoger, förskollärare och lärare kallas för pedagoger.
En pedagog kan också vara någon som arbetar med socialt arbete på gruppboenden, fritidsgårdar, inom kriminalvården och socialtjänsten. Det finns också pedagoger som arbetar med utbildning, ledarskap, kommunikation och verksamhetsutveckling på olika företag.
1. Vad kan en pedagog arbeta med?
2. Vad är pedagogiska verksamheter?
Pedagoger kan arbeta inom många olika verksamheter och ha olika arbetsuppgifter.
Inom varje yrke behövs ett yrkeskunnande. Med yrkeskunnande menas de olika kunskaper och förmågor någon behöver för att kunna utföra sitt arbete. Varje bransch har sina egna krav och riktlinjer för vad som krävs för att arbeta där.
Det en bilmekaniker behöver kunna skiljer sig förstås från det en pedagog behöver kunna. En bilmekaniker behöver ha kunskaper om hur bilar fungerar, förstå bilmotorns olika funktioner och veta hur man lagar eller utför underhåll på bilen. En pedagog ska ha kunskaper om teorier om lärande och utveckling och kunna undervisa och stötta barn. Pedagogen behöver också ha kunskaper om styrdokument som läroplanerna och lagar, vilka styr förskola och skola.
Bilmekanikern måste utföra sitt arbetet säkert för att inte skadas av maskiner eller tunga lyft. Pedagogen behöver också kunskaper om arbetsmiljö, så att miljön är trygg och säker för barn och vuxna. Bilmekanikern ska kunna möta och kommunicera med kunder, och pedagogen ska kunna kommunicera med barn och vårdnadshavare.
Arbetet ska utföras etiskt. Bilmekanikerns etiska beslut handlar om att välja produkter och ta hand om avfall med hänsyn till miljön och se till att bilen är säker att köra när den lämnas till kunden. Pedagogens etiska beslut handlar istället om fostran, lärande, bemötande och konflikthantering.
Yrkeskunnande kan beskrivas på olika sätt. Ett är genom den grekiske filosofen Aristoteles (384 f.Kr.–322 f.Kr.) tre kunskapsformer episteme, techne och fronesis. Episteme är teoretiska kunskaper som teorier, begrepp och yrkesspråk. Techne är praktiska kunskaper som handlar om hur man utför själva arbetet, olika handlanden och arbetsuppgifter, men också om yrkesrollen. Fronesis handlar om vad som är rätt och fel, alltså de etiska ställningstagandena i arbetet. Sammantaget blir dessa tre kunskapsformer ett yrkeskunnande.
Yrkeskunnande enligt Aristoteles tre kunskapsformer.
1. Vad är episteme?
2. Vad här techne?
3. Vad är fronesis?
Vad är särskilt viktigt för en pedagog att kunna, tycker du?
Utgå från Aristoteles tre kunskapsformer när du svarar.
TECHNE FRONESISKompetens är ett begrepp som används när man beskriver ett yrkeskunnande. Med kompetens menar man förmågan att använda sina kunskaper och färdigheter i en viss arbetsuppgift eller situation. Många egenskaper, kunskaper och förmågor vägs in i begreppet, som personlighet, problemlösningsförmåga, ansvarsförmåga, självständighet och initiativförmåga. Om vi säger att någon är kompetent, menar vi att personen är jättebra på något. En person kan förstås ha olika kompetens inom olika områden, arbetsuppgifter och situationer, alltså vara bra på vissa arbetsuppgifter och mindre bra på andra.
Att utföra de olika arbetsuppgifter som krävs på en arbetsplats, ställer höga krav. Utbildning är ett sätt att lägga grunden till det du ska kunna för att gå ut i arbete. En utbildning är organiserad och systematisk – det finns en plan för undervisningen och vad den som gått utbildningen ska ha lärt sig. Utbildningen leder till ett tydligt mål, exempelvis betyg, examen och ett arbete.
När du väl börjar arbeta fortsätter lärandet – och med reflektion och medveten handling kan du utvecklas i dina yrkesroller hela livet.
Tänk på en pedagog som du har sett arbeta och som du har som förebild. Det kan vara någon på din apl-plats eller någon som du själv haft när du gått i förskolan eller skolan. Vad gör att du ser upp till just den personen? Vad gör att hon eller han är bra på sitt jobb?
Leta reda på en eller flera platsannonser för pedagoger i förskola och skola. Vilket yrkeskunnande och vilken kompetens efterfrågas? Finns det krav på någon utbildning?
Begreppet etik kommer från grekiskan och handlar om vad som är det rätta handlandet, alltså hur vi ska bete oss och hur vi ska vara. Begreppet är nära kopplat till moral, alltså en förståelse för vad som är rätt och fel.
Etik kopplat till specifika yrken kallas yrkesetik. Inom pedagogisk verksamhet är det viktigt att du som arbetar har en etisk kompetens, vilket betyder att du kan ta kloka och etiska beslut eftersom arbetet handlar om att möta, påverka och stötta människor. I våra styrdokument finns de normer och värden som ska ligga till grund för de yrkesetiska beslut som vi tar. De ska vägleda alla som arbetar i det svenska skolsystemet.
Som pedagog hamnar man ofta i känsliga situationer som kräver hög etisk kompetens.
Etiska överväganden, alltså förståndiga och kloka reflektioner, blir extra viktiga när arbetet rör människor som är sårbara och beroende av andra. Det kan exempelvis handla om hur mycket ett litet barn eller någon som är svårt sjuk ska få bestämma i olika situationer. Det kan också vara att man som pedagog förstår maktförhållandet mellan sig själv och barnet och att man inte missbrukar det. De etiska överväganden som görs är viktiga för att vi ska kunna ta kloka beslut om vilket handlande som är bäst.
Några principer eller riktlinjer inom etiken är principen om minsta möjliga skada, autonomiprincipen och människovärdesprincipen. De är vägledande i de etiska överväganden som man gör inom exempelvis vård- och omsorgsyrken.
Principen om minsta möjliga skada handlar om att undvika att skada levande varelser och att se till att eventuellt lidande blir så litet som möjligt. Autonomiprincipen handlar om att varje person ska få bestämma över och påverka sitt eget liv – men bara om det inte är farligt eller skadligt för sig själv eller någon annan. Människovärdesprincipen innebär att alla är lika mycket värda och att ingen får behandlas sämre på grund av exempelvis kön, religion eller hudfärg.
1. Vad är yrkesetik?
2. Vad innebär det att göra etiska överväganden?
3. Vad innebär principen om minsta möjliga skada?
4. Vad innebär autonomiprincipen?
5. Vad innebär människovärdesprincipen?
Vilka etiska överväganden behöver en pedagog göra vid blöjbyten eller hjälper ett barn på toaletten, tycker du?
Inom alla yrken finns en yrkeskultur, vilket är en kultur som vuxit fram över tid. Yrkeskultur är praktiska handlingar, normer, värderingar, beteenden och attityder inom ett yrke. När du kommer in på en arbetsplats märker du snart vilken yrkeskultur de har. De som arbetar rör sig, utför arbetsuppgifterna, skämtar och kommunicerar på ett visst sätt. Tänk dig att du först kliver in i ett restaurangkök och sedan på en förskola – du hör och ser direkt skillnaden.
När man talar om yrkespraxis ligger större fokus på hur arbetet utförs. Ett annat ord för praxis är tradition. Det är normer, värderingar, rutiner och regler som gäller inom yrket. Yrkespraxis är alltså det sätt på vilket man gemensamt förväntar sig att ett arbete ska utföras.
I alla yrken intar man en yrkesroll när man kommer in i och ska utföra sitt arbete. Yrkesrollen är förväntningar som ställs på dig när du arbetar inom ett visst yrke. Det handlar om yrkeskunnande och kompetens, alltså vad du ska kunna, hur du ska bete dig, din attityd och hur du utför arbetet.
Genom utbildning, erfarenhet och genom att se hur andra gör, lär du dig yrket och känner dig mer bekväm med yrkesrollen. När du är trygg i yrkesrollen har du utvecklat en yrkesidentitet, vilket betyder att du kan identifiera dig med den roll du fått i arbetet.
Yrkeskultur, yrkespraxis och förväntningar på yrkesrollen skapas över tid och tillsammans med andra. De påverkas också av lagar, regler, normer och värderingar och förändras, ibland långsamt och ibland snabbt.
1. Vilka likheter och skillnader finns mellan begreppen yrkeskultur och yrkespraxis?
2. Vad är en yrkesroll?
1. Hur är yrkeskulturen inom olika pedagogiska verksamheter som förskola, skola och fritidshem?
Försök beskriva dem.
2. Finns det en gemensam yrkeskultur för alla pedagogiska verksamheter eller skiljer de sig åt? Hur i så fall?
3. Vad förväntas i yrkesrollen inom pedagogiska verksamheter? Skriv ner de tre viktigaste punkterna.
När du arbetar inom pedagogiska verksamheter finns det många förväntningar på din yrkesroll. De kommer från samhället, vårdnadshavare, kollegor, rektorer och barn. Pedagogens yrkesroll är komplex, vilket betyder att du behöver en bred kompetens.
I yrkesrollen förväntas du vara professionell, vilket innebär att du kan utföra de arbetsuppgifter som krävs i yrket. En gemensam och vanlig förväntning på yrkesrollen inom pedagogiska verksamheter är att pedagogen ska vara pedagogisk. Detta kan ha olika betydelse, beroende på vem man frågar.
Vanligt är att någon som är pedagogisk kan:
• stötta och utmana
• skapa och organisera lärande utifrån uppsatta mål
• lyssna in och anpassa undervisningen till både individen och gruppen
• organisera verksamheten så att den är trygg och säker
• inkludera alla så att de känner sig välkomna och delaktiga
• skapa goda relationer
• visa omsorg och empati
• samarbeta och kommunicera
• ställa rimliga krav och vara tydlig
• reflektera, ha självinsikt och utvecklas i yrkesrollen över tid.
1. Vad innebär det att vara professionell, tycker du?
2. Hur är någon som är pedagogisk, tycker du?
Sekretess eller som det också kallas tystnadsplikt gäller för alla inom förskola och skola. Detta betyder att information om barn, elever och deras anhöriga inte får lämnas ut till obehöriga. Det är för att skydda familjerna så att de inte kommer till skada.
Som pedagog får du prata med andra pedagoger om gemensamma elever. Men du måste tänka på var och hur samtalet förs så att det är professionellt och i syfte att hjälpa och stötta barnet.
Sekretessnivåerna skiljer sig mellan olika yrkesgrupper. Kuratorn och skolsköterskan har högre sekretess än pedagogerna.
Vårdnadshavaren kan ge sitt samtycke till att de olika yrkesgrupperna får prata med varandra.
Det finns många olika personalgrupper med olika kompetens och yrkesroller i våra pedagogiska verksamheter.
Rektor har personalansvar och ansvarar för hela verksamheten. De allra flesta rektorer har läst rektorsprogrammet på högskola eller universitet. På skolorna eller förskolorna finns ofta också en eller flera biträdande rektorer, beroende på hur stor skolan eller förskolan är.
Behöriga lärare eller förskollärare ska ha läst på högskola eller universitet minst sju terminer och fått en lärar- eller förskollärarexamen samt lärarlegitimation från Skolverket. Lärare och förskollärare har ett särskilt ansvar att planera, genomföra och följa upp undervisningen utifrån läroplanens mål.
Det är vanligt att arbeta i arbetslag på skolorna, och varje lag har ansvar för en eller flera barn- eller elevgrupper. I arbetslaget kan lärare, fritidslärare, fritidspedagoger, annan fritidshemspersonal, lärarassistenter och elevassistenter ingå. En lärare som kallas för arbetslagsledare leder ofta arbetslaget. Hur arbetet organiseras och vilka som ingår är olika på olika skolor.
Även på förskolorna finns arbetslag där förskollärare, barnskötare och annan personal kan ingå. Annan personal kan vara resurser till barn som är i behov av stöd eller modersmåls-, bild-, drama- och musikpedagoger. Vanligast är att arbetslaget ansvarar för en specifik barngrupp på en avdelning, men det kan se olika ut. Ofta leder förskolläraren arbetslagets arbete.
För att bli utbildad barnskötare eller elevassistent behöver man en yrkesexamen från barn- och fritidsprogrammet. Det är en gymnasial yrkesutbildning. Utbildningen finns både inom ramen för ungdomsgymnasiet och kommunal vuxenutbildning. Vanligt är att barnskötare arbetar på förskola. En elevassistent
kallas ibland för resurs och kan arbeta med ett barn som är i behov av särskilt stöd eller med en hel barngrupp som behöver stöttning.
Inom ett skolområde och inom ett förskoleområde ska det också finnas en organiserad elevhälsa och barnhälsa. Den kan bestå av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolläkare och studie- och yrkesvägledare. Ibland ingår socialpedagoger i teamet, vilka arbetar med sociala frågor på skolan. Hur teamet organiseras och vad det kallas kan vara mycket olika.
Syftet med elev- eller barnhälsan är att personal och vårdnadshavare ska kunna vända sig till och få stöd från olika experter när det behövs, så att barnen får det stöd och den hjälp de behöver.
På förskolor och skolor arbetar också andra personalgrupper. Ofta ingår de i ett serviceteam. Det är exempelvis administrativ personal, lokalvårdare, vaktmästeri och måltidspersonal.
Undersök vilka personalgrupper som finns på din apl-plats eller i en annan pedagogisk verksamhet. Ta även reda på vilken utbildning de har.
Nour går på barn- och fritidsprogrammet, pedagogisk och social inriktning, och ska bli barnskötare. Nour gick själv på förskola mellan två och sex år. Nour har haft prao på en förskola under högstadietiden och känner sig bekant med vad en förskola är och vad arbetet där innebär.
Nu ska Nour genomföra sin första apl-period och är jättenervös. Alla i klassen har fått en apl-plats, en
handledare och ett telefonnummer att ringa. Yrkesläraren har bett alla elever att ringa sin handledare, presentera sig, ställa några frågor om verksamheten och om schemat. Eleverna har också fått i uppdrag att besöka apl-platsen innan apl-perioden börjar. Då behöver de även boka in en dag för det. Nour är jättenervös och vet inte vad hen ska säga, fråga och göra.
Diskutera följande frågeställningar med dina klasskamrater: Vad är viktigt att ta reda på innan man går ut på apl? Hur ska man bete sig? Hur ska man presentera sig? Vad är Nour rädd och orolig för, tror du?
Hjälp Nour genom att skriva ner följande. Skriv i punktform.
• Vad ska hen säga i telefon till sin handledare?
• Vilka frågor ska hen ställa?
• Vad ska hen fråga om och göra vid det första besöket?
• Vad ska hen tänka på och hur ska hen bete sig?
Nour vågade ringa till sin handledare och har varit på besök. Allt gick bättre än hen hade hoppats på. Handledaren var snäll och när Nour hälsade på alla, ställde de massor av frågor och var nyfikna.
Första dagen var Nour jättenervös. Nour hade ställt klockan tidigt, kollat upp vilken buss hen skulle ta och dagen innan lagt fram det hen behövde ha med sig. Allt gick smidigt på morgonen och Nour kom i tid till apl-platsen. Det var skönt att veta vilken avdelning hen
skulle gå in på, var hen skulle hänga sin jacka och lägga sina saker. Alla hälsade glatt när Nour kom.
Första dagen kändes okej, men lite långsam. Ibland visste Nour vad hen skulle göra och ibland inte. Ibland blev hen stående och kände sig osäker och ovan, speciellt på gården. Några gånger under dagen gjorde handledaren saker och bemötte barnen på ett sätt som Nour ställde sig frågande inför. På hemvägen somnade Nour på bussen –helt slut, nöjd och lite fundersam.
Diskutera följande med dina klasskamrater: Så som Nour upplever den första dagen – är det vanligt? Hur tror du att du kommer uppleva första dagen? Vilka är dina farhågor och vad tycker du ska bli kul? Vad behöver man snabbt få koll på, tror du? Om man blir stående, om tiden går långsamt eller om handledaren gör något man funderar på – hur ska man hantera det, tycker du?
Hjälp Nour genom att skriva ner dina bästa tips för att hantera de första dagarna. Vad ska Nour göra om:
• tiden går långsamt
• om hen inte vet vad hen ska göra eller hur hen ska hantera något
• om handledare eller personal gör något som hen blir fundersam över?
Den som läser ämnet pedagogiskt arbete kan gå utbildningar som leder till arbete inom förskola, skola, fritidshem och högre utbildning. Det är ett tvärvetenskapligt ämne som rör både pedagogik och didaktik, vilket handlar om fostran, lärande, utveckling och om själva undervisningen. Det handlar också om hur pedagogiska verksamheter ska organiseras för att främja lärande och utveckling.
Utbildning är undervisning som leder till ett tydligt mål, exempelvis betyg, examen och ett arbete. Pedagog kallas den som har utbildning inom pedagogik och pedagogiskt arbete. Vanligast är att man menar någon som arbetar inom pedagogiska verksamheter som förskola, skola och fritidshem.
Inom varje yrke behövs olika kunskaper, förmågor och färdigheter för att de som arbetar där ska kunna utföra sitt arbete, alltså ett yrkeskunnande. Varje bransch har sina egna krav och riktlinjer för vad som krävs.
Yrkeskunnande kan beskrivas på många olika sätt. Ett är genom den grekiske filosofen Aristoteles (384 f.Kr.–322 f.Kr.)
tre kunskapsformer episteme – som är teoretiska kunskaper, techne – som är praktiska kunskaper och fronesis – som är kunskaper om etik, alltså vad som är rätt och fel.
Yrkeskunnande kan också förklaras utifrån kompetensbegreppet. Med kompetens menar man en persons förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter i en viss arbetsuppgift eller situation. Andra egenskaper påverkar också personens kompetens som personlighet, problemlösningsförmåga, ansvarsförmåga, självständighet och initiativförmåga.
Yrkeskultur är praktiska handlingar, normer, värderingar, beteenden och attityder inom yrket. När man talar om yrkespraxis, är fokus på hur arbetet utförs. Yrkespraxis är alltså det sätt på vilket man gemensamt förväntar sig att ett arbete ska utföras.
Yrkesrollen är normer och förväntningar som ställs på någon som arbetar inom ett visst yrke och som handlar om yrkeskunnande och kompetens. Pedagoger har en tydlig yrkesroll som förväntas vara både professionell och pedagogisk
Välj en arbetsuppgift som är vanligt förekommande på din apl-plats eller i någon annan pedagogisk verksamhet. Undersök vilket yrkeskunnande och vilken kompetens som krävs för att arbetsuppgiften ska kunna utföras professionellt.
Pedagogiskt arbete är en praktiknära lärobok för barn- och fritidsprogrammet och inriktningskursen Pedagogiskt arbete. Läroboken har en tydlig koppling till kursplanen och är indelad i fyra delar: Om pedagogiskt arbete, Arbete i pedagogiska verksamheter, Undervisning, lärande och lek och Arbetsliv, arbetsmiljö och barnsäkerhet.
Här kompletteras faktatexter med fallbeskrivningar, reflektionsfrågor, faktafrågor och uppdrag vilket underlättar förståelsen och tydliggör kopplingen mellan teori och praktik. Varje kapitel innehåller också en fördjupning, en sammanfattning och en avslutande uppgift. Boken innehåller också två separata delar: arbetsplatsförlagt lärande (apl) och källhantering.
PEDAGOGISKT ARBETE BESTÅR AV:
• Lärobok
• Kostnadsfritt extramaterial på webben som innehåller förförståelsefilmer och facit till lärobokens uppgifter
• Kostnadsfritt lärarstöd som innehåller handledning, självtester och facit till självtester
ISBN 978-91-27-46198-7
