Jag hoppas att jag med den här boken kan ge er inspiration till att skapa en frodande reflektion och låta den ta den plats den så väl förtjänar. Anna Lund
t sam
ig nl sy
Anna Lund är legitimerad förskollärare, utbildad pedagogista och rektor med lång erfarenhet av att leda utvecklingsarbete på förskolor med goda resultat. Anna nominerades till Årets Hjälte 2020 och Årets rektor 2021. Hon driver också instagramkontot rektor_anna.
f u ndera
Genom att bygga upp tydliga strukturer och göra gemensamma ställningstaganden går det att få till både gemensam reflektion och enskild pedagogisk utvecklingstid utan att ge avkall på tid tillsammans med barnen. I boken får du stöd för hur detta kan gå till. Till boken finns digitalt material med underlag för olika typer av reflektion samt en studiehandledning att använda för kompetensutveckling i arbetslaget.
som motor i förskolans arbete
gö ra
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-46086-7
al a
dis kutera analysera
r o f ut nk
a
Hur kan pedagogerna på förskolan skapa en reflekterande kultur och låta reflektionen bli ett levande förhållningssätt? Hur mycket tid behövs för reflektion och vad ska tiden fyllas med?
Ref lektion
sk a
som motor i förskolans arbete
Reflektion – som motor i förskolans arbete Anna Lund
Ref lektion
FÖRSKOLESERIEN
tä
Anna Lund 9 789127 460867
Cover_3s_Reflektion.indd Alla sidor
2022-02-22 11:53
Innehåll Förord 4 1. Teori och viktiga begrepp 6 Teoretiska utgångspunkter 8 Tolkningar av vanliga begrepp 10
2. Reflektion inifrån och ut 22 Reflektionens kultur och struktur 24 Rikta blicken mot sig själv 25 Forma en gemensam pedagogisk idé 41
3. Reflektionens hinder 48 Det harmoniska arbetslaget 50 Negativa processer 51 Brist på tid 53 När reflektionsmöten inte blir av 59 Rektors stödjande roll 62
4. Reflektionen som motor i förskolans arbete 64 Reflektion utifrån dokumentation 66 Verktyg för reflektion 72 Reflektera tillsammans med kollegor 79 Pedagogisk utvecklingstid 80
5. Olika forum för reflektion 110 Avdelningsmöte 112 Tvärgruppsreflektion 116 Reflektion med barnen 118
6. Reflektion under projektåret 122 Gemensamt projektområde 124 Barnen i staden 126
Avslutande ord 153 Källförteckning 154
Reflektion.indd 3
2022-02-18 13:51
Tolkningar av vanliga begrepp Det finns många begrepp vi använder i vår vardag i förskolan. Lärande, undervisning, utbildning, samtal, reflektion, dialog, analys, diskussion och kollegialt lärande är alla exempel på sådana som används ofta i de sammanhang jag befinner mig. Vad betyder egentligen de här begreppen och passar de in i våra sammanhang? Det är lättare att förstå varandra och dela förväntningarna på det som sker om vi förstår innebörden i dem och når en samsyn i hur vi praktiserar dem.
Samtal Samtal är ett forum där människor utbyter ord med varandra på ett informellt sätt. Samtal kan man tänka sig som ett paraply för olika samtalsformer såsom dialog, diskussion eller reflektion. Definitionen på samtal enligt Nationalencyklopedin är: ”Muntligt utbyte av synpunkter eller upplysningar vanligtvis på ett relativt informellt sätt.” Lena Wilhelmson och Marianne Döös (2012), docent respektive professor i pedagogik, skriver om samtal i boken Dialog kompetens. De menar att det krävs en balans mellan negativitet och positivitet i samtal för att de ska bli lärande. Ett alltför hårt och negativt samtalsklimat hindrar idéerna från att flöda, och för mycket positivitet riskerar istället ett ”tunnelseende av önske tänkande” (Wilhelmson & Döös, 2012. s 26). De mest gynnsamma samtalen enligt författarna är när man väger upp varje negativt uttalande med minst fem positiva. För att kunna gå in i olika former av samtal krävs det någonting mer av oss än att bara samtala med varandra. Vi behöver tydliggöra intentionen och syftet med samtalet och tala och
10
Reflektion.indd 10
2022-02-18 13:51
agera på ett visst sätt för att uppfylla de krav som ligger för en specifik form av samtal. I arbetet i förskolan kan vi med fördel använda oss av olika modeller för samtal som en hjälp för att gå in i olika samtalsformer.
Reflektion Reflektion är ett begrepp under samtalsparaplyet som har flera definitioner. Enligt Svenska Akademiens ordlista är synonymer till begreppet återkastning, återspegling, eftersinnande tanke och tyst anmärkning. På latin betyder ordet reflektion ”reflectere” där ”flectere” betyder vända eller böja och ”re” betyder åter, bakåt eller tillbaka. Jan Bengtsson (2007), professor i pedagogik och didaktik, menar att begreppet reflektion ursprungligen användes inom optiken för att förklara ljusets reflektion vid kontakt med vatten eller en spegel. I mänskliga sammanhang har begreppets betydelse bevarats men används mer metaforiskt snarare än i den bokstavliga betydelsen av att fysiskt titta sig själv i spegeln.
11
Reflektion.indd 11
2022-02-18 13:51
”Reflektion skiljer sig från vanligt ”tänkande” eller ”grubblande” genom att den är påtagligt målinriktad, att den genomförs med någon form av systematik och struktur där syftet är att distansera sig från gamla tankemönster och utveckla nya samt söka lösningar på frågeställningar.” Peter Emsheimers, 2005 s. 5
Syftet i en reflektion är alltså inte att hitta en optimal lösning. Alla infallsvinklar är viktiga och det handlar om att finna så många lösningar som möjligt. Reflektionen handlar om att tänka, relatera, pröva och resonera. Bengtsson (2007) definierar tre typer för vad reflektion kan vara: • Självreflektion – att upptäcka sig själv. • Reflektion som tänkande – ett tänkande av djupare karaktär. • Reflektion som självförståelse – när man har nått en insikt i det man upptäckt. Bengtsson menar vidare att reflektion bland annat betyder funderande och tänkande och att man kan reflektera över olika områden – den egna verksamheten, vilket ämne som helst eller det egna yrket. Christer Bjurwill (1998), docent i pedagogik, behandlar reflektion i boken Reflektionens praktik. Han menar att man som professionell yrkesutövare måste kunna ställa om sitt sätt att tänka och handla från en situation till en annan.
12
Reflektion.indd 12
2022-02-18 13:51
Bjurwill beskriver denna handlingsteori lanserad av pedagogikprofessorn Donald Schön. Enligt teorin finns det två typer av reflektion: • Reflektion i handling. • Reflektion i praktik. Reflektion i handling innebär enligt Bjurwill att man tänker samtidigt som man handlar. Ett exempel relaterat till förskolan skulle kunna vara att en pedagog i en undervisningssituation märker att ett visst agerande fångar barnen medan ett annat agerande inte når fram på samma sätt. Pedagogen använder då reflektion tillsammans med sina tidigare erfarenheter till att justera sitt agerande. Att kunna reflektera i handling menar Bjurwill är en svår uppgift som enligt teorin kräver att det reflektiva tänkandet är utvecklat hos pedagogen. I reflektion i praktik reflekterar man både före och efter en situation. Ett exempel är att vi reflekterar över hur vi ska genomföra en undervisningssituation och efteråt reflekterar över den genomförda undervisningen. Att reflektera i praktik innebär att pedagogen analyserar den tysta kunskapen och ger den en annan innebörd.
Kriterier för reflektion Reflekterar gör vi i många olika situationer och sammanhang och har gjort under lång tid. John Deweys tankar har banat vägen för reflektionen och dess form som den är idag. I publikationen Defining Reflection: Another Look at John Dewey and Reflective Thinking skriver Carol Rodgers (2002b) om hur Dewey redan för 100 år sedan talade om vikten av att reflektera.
13
Reflektion.indd 13
2022-02-18 13:51
3. Reflektionens hinder Under mina år inom förskolan har jag stött på otaliga hinder som varit knepiga och ibland känts hopplösa att ta sig över. Lösningarna har inte alltid synts framför oss omedelbart, men alla hinder har på ett eller annat sätt gått att lösa till slut. Det är tack vare dessa hinder vi senare har fått möjligheter att ta nästa utvecklingssteg. Vi behöver tillåta oss att ompröva och utvärdera beslut och tillvägagångssätt hela tiden då vi lever i en föränderlig och dynamisk värld, i förskolan och utanför. En ny sanning kan ligga bortom hörnet bara vi vågar runda det och kliva utanför boxen.
48
Reflektion.indd 48
2022-02-18 13:51
Reflektion.indd 49
2022-02-18 13:51
Det harmoniska arbetslaget
EX EMPEL
Det är härligt när vi vuxna är samsynkade och befinner oss i harmoni med varandra. Vi har hittat ett gemensamt arbetssätt och arbetet fungerar väl. Arbetet löper på så väl att vi inte stannar upp och funderar över varför vi arbetar som vi gör, hur vi kan utveckla arbetet ytterligare eller hur vi kan utmana oss i att lära något nytt. Men, är vi för harmoniska med varandra kan vår reflektion och kritiska blick påverkas. När vi tänker olika och ger varandra nya infallsvinklar händer det något med vårt sätt att tänka.
Framgångar och utveckling Under ett reflektionstillfälle jag deltog i med en grupp pedagoger talade vi om arbetsgruppens framgångar. De hade gjort stora framsteg och kände att de var samsynkade i hur de skulle utföra uppdraget och vilket förhållningssätt de anammade. Vi reflekterade kring sådant de var stolta över i sitt arbete med barnen och de hade flera fina exempel på det. När vi sedan kom in på utvecklingsområden och funderade över vilka dessa var upplevde pedagogerna att det var svårt att få tag på dessa. De kunde vid den direkta anblicken inte ge några utvecklingsområden.
50
Reflektion.indd 50
2022-02-18 13:51
Att fira framgångar och vara stolt över prestationer är värdefullt för oss, men lika viktigt är det att veta hur vi ytterligare kan utveckla förskolan. När • Vilka områden från den senaste perioden är vi stolvi väljer områden att utveckla gör vi det utifrån ta över? Varför? ståndpunkten att vi vill skapa en bättre vardag för barnen. Det är angeläget att inte skynda på dessa • Vilka utvecklingsområden har vi fortsatt framåt? Hur processer. Ibland kan det vara en hjälp att ta stöd ska vi arbeta med dessa? i de lokala och nationella styrdokumenten. Med hjälp av dessa kan vi få upp ögonen för det vi behöver utveckla när de sätts in i vårt sammanhang. Gruppen pedagoger som jag reflekterade med vid det här tillfället tog stöd i de lokala styrdokumenten där det bland annat stod om hur förskolan under året anammade arbetet med flerspråkighet. När vi reflekterade kring detta upplevde flera av pedagogerna att de arbetat med flerspråkighet i vardagen, men att de inte hade haft fokus på detta i upplägget av undervisningen eller att det synliggjorts via pedagogisk dokumentation. Genom att reflektera tillsammans öppnades alltså flera dörrar till vidare utveckling. REFLEKTERA!
Negativa processer När det uppstår hinder som gör att arbetet inte flyter på behöver vi identifiera och lösa dem. Upplevelser av negativ karaktär kan vara att: • barnen inte lyssnar till de vuxna, • pedagogerna upplever att de inte hinner tala med varandra, • pedagogerna har för mycket att göra, • miljön är tråkig och oinspirerande.
51
Reflektion.indd 51
2022-02-18 13:51
gemensamma förståelsen samtidigt som individen får stöd av gruppen i för fördjupad förståelsen. Ofta tar man ett större ansvar för varandra när man befinner i en grupp än om man tänker själv.
Pedagogisk utvecklingstid En förutsättning för att reflektionen ska kunna utgöra motorn i förskolans arbete är den pedagogiska utvecklingstiden (PUT), det vill säga tiden för planering, uppföljning och utvärdering. Det är inom denna tid den enskilda pedagogen reflekterar över görandet på förskolan och den kan vara strukturerad på flera olika sätt.
Rummen vi väljer att reflektera i Innan jag går in närmre på hur den pedagogiska utvecklings tiden kan struktureras vill jag lyfta fram vikten av att skapa en bra plats att reflektera på för oss som arbetar på förskolan. På samma sätt som att vi skapar harmoni i lärmiljön för barnen ska vi se till att även de vuxnas miljöer är harmoniska. Ofta har jag sett rum som är avsedda för reflektion som är belamrade med material, kartonger, sladdar och lekmaterial. Det är rum där man får snirkla sig fram för att hitta stolarna och bordet som ska användas. Det blir ett rörigt intryck och en distraktion för oss när vi ska reflektera.
80
Reflektion.indd 80
2022-02-18 13:52
Tips för att skapa en harmonisk och lugn miljö att reflektera i kan vara att: • Se till att rummet är undanplockat. • Ordna för att en projektor alltid kan finnas i rummet. • Ha en whiteboardtavla där gemensamma tankar kan skrivas upp. • Ha papper och pennor tillgängliga. • Ordna för växter och ljussättning i rummet.
Reflektion.indd 81
2022-02-18 13:52
Att pussla med tiden I vårt arbete ingår många moment. Alla moment berör barngruppen direkt eller indirekt. I det direkta arbetet befinner vi oss med barnen i ett utforskande medan vi i det indirekta arbetet befinner oss utanför barngrupp för mer administrativa moment. Båda områdena är likvärdigt viktiga för att nå kvalitet i förskolan, men det kan kännas som ett omöjligt pussel att få dessa att gå ihop vardagen. Ett tips är att i arbetslaget tala igenom vem som gör vad och varför. Vi kan med fördel försöka utmana oss i vårt vi-tänk och se på vårt vi ur andra perspektiv. När vi låter oss falla in i ett ”vi” för ofta, där alla i arbetslaget ska göra alla uppgifter, skapas onödig stress och en känsla av otillräcklighet. Istället kan vi dela upp och fördela arbetet mellan oss. När vi gör det underlättar vi för oss själva i vardagen och frigör varandra för arbetsuppgifter som inte berör direkt barngruppsarbete. Ett vi-arbete kan innebära att en pedagog gör en typ av uppgifter medan någon annan utför andra uppgifter.
REFLEKTERA! • Hur ser vi på indirekt och direkt barngruppstid? • Är det något av dessa som är mer viktigt? Varför/ Varför inte? • Hur kan vi dela upp arbetet mellan oss i arbetslaget och tydliggöra var och ens uppdrag? • Hur kan vi utmana vårt vi-tänk?
82
Reflektion.indd 82
2022-02-18 13:52
Nedan är ett exempel från ett arbetslag som upplevde att de hade ont om tid för reflektion. Arbetslaget bestod av två barnskötare och en förskollärare och de arbetade med 21 barn.
Pedagogerna hade gjort valet att fördela barngruppen i mindre konstellationer under tre förmiddagar i veckan, tisdag till torsdag mellan klockan 9.00 och 10.30. De ansvarade för en grupp var och bestämde att var och en skulle planera och dokumentera i gruppen de ansvarade för. En bit in på det nya läsåret upplevde pedagogerna att de saknade tid för planering inför undervisningstillfällena och även för efterarbete när de hade haft sina grupper. De upplevde även att tiden var för knapp då arbetslaget hade sitt reflektionsmöte. Det uppstod meningsskiljaktigheter mellan kollegorna där en av barnskötarna upplevde att det rådde en orättvisa då förskolläraren i gruppen hade mer tid att dokumentera, medan barnskötarna inte hade det trots att de planerade och dokumenterade lika mycket i sina grupper. Det rådde även en frustration mot den tredje barnskötaren som varken planerade eller dokumenterade. Hon var även borta många tillfällen som då föll bort.
EX E MPEL
Ont om tid
83
Reflektion.indd 83
2022-02-18 13:52
Gemensamt projektområde Att arbeta projekterande är ett processinriktat arbetssätt där man djupdyker i ett fenomen eller ämne. Som ett led i fördjupningen av det pedagogiska arbetet och att ge barnen möjlighet till att vidga, fördjupa och förändra sitt kunnande kan man arbeta med gemensamma projekt. Att göra det underlättar den kvalitativa systematiken i arbetet då det gemensamma projektområdet för oss närmre varandra i pedagogiska diskussioner och stärker det gemensamma pedagogiska förhållningssättet. Reflektionsvägg
på en av förskolorna.
Reflektion.indd 124
2022-02-18 13:54
Barnen får förståelse för att det de gör idag hänger ihop med det de gjorde igår och kommer att hänga ihop med det som kommer att hända imorgon. Pedagogerna lyssnar till barnens frågor och hur de skapar teorier om hur världen fungerar för satt kunna utmana dem vidare som individer och grupp. När vi arbetar med samma innehåll under en längre tid kan vi se att vi kan arbeta mer kvalitativt med att stödja barnens utveckling och lärande och ge dem större möjlighet till fler begrepp, fördjupad förståelse och ett mer nyanserat språk än när fokus byts för ofta. Det här arbetssättet gör också att vi kan fördjupa reflektionerna kring det som sker. Genom att sätta sig i nära relation till fenomen, begrepp och ting och gruppens och individens erfarenheter och kunskaper tas tillvara vidgas allas lärande. För att kunna arbeta i ett projektområde under en längre period behöver vi vuxna stanna upp och låta processerna ta tid för att se till hur barnen möter projektområdet. Vad barnen gör får inte samma värde som att reflektera över hur de gör det. Det är lätt hänt att vi pedagoger snabbt finner ett intresse hos barnen, spinner vidare på det och vips är man inne i ett avsmalnande av projektet för snabbt. Om vi arbetar i för smala projekt tar idéerna ofta slut hos oss vuxna, vilket gör att barnen inte ges möjlighet till undersökning och processande på djupet samt att vi pedagoger inte stannar upp och verkligen förstår processerna. Kanske känner vi då en viss uppgivenhet och börjar istället söka nya vägar att gå vidare på tillsammans med barnen. Ofta ser och hör vi vad barnen gör, men hur gör de? När vi befinner oss i en reflektion med kollegorna, ser tillbaka på och samtalar om de processer vi utforskat med barnen är det viktigt att komma ihåg att det är barnens processer vi försöker få fatt på i vårt arbete, inte våra egna.
125
Reflektion.indd 125
2022-02-18 13:54
Barnen i staden Vår verksamhetsplan framskriver tydligt arbetet med hållbar utveckling. Den anger att staden som rum ska verka som en trygg och utvecklande plats för invånarna och att vi tillsammans ska arbeta för ett hållbart samhälle. Agenda 2030 lyfter upp FN:s klimatmål och jag ser förskolan som en viktig del i att bidra till arbetet för demokratiska hållbara värden. För mig är det också viktigt att barnens röster synliggörs i staden och att staden även är en plats för barn. Vi vuxna behöver lyssna till hur barnen förstår sin stad och vi som arbetar i förskolan har som uppgift att lyfta upp och stärka deras röster. Genom att stödja barnen i relationen till sin stad kan vi bygga hållbara relationer i nutid och framtid. Utifrån det här beslutade vår enhet att arbeta med projektområdet Barnen i staden. Inom ramen för projektet gör barn och pedagoger många promenader och vistas utanför förskolan och projektet lever sedan vidare inne på avdelningarna under hela dagen. Exemplen som följer i den här delen presenteras utifrån projektårets olika delar. Dokumentationerna och reflektionerna har gjorts när barn och pedagoger utforskat staden och exemplen är nedslag från arbetet på olika avdelningar i enheten. UndersökningsFördjupningsperiod
Nulägesperiod
period
Fördjupningsperiod & Pre-period
Projektårets delar.
126
Reflektion.indd 126
2022-02-18 13:54
Pre-perioden: Förberedelser Läsåret startar i augusti, men planeringen inför kommande projektår startar redan vårterminen innan. Under våren läggs planen för kommande läsår. Vi kallar den för pre-period. Utifrån reflektionerna inom Planering av projektår det nuvarande projektåret görs val för kommande läsår om att antingen starta upp ett nytt projektområde eller fortsätta med det nuvarande. Den här modellen kan användas i planeringen av projektåret och finns också att ladda ner som extramaterial.
• Hur tänker vi att vi ska presentera och synliggöra projekt lärmiljön? et • Beskriv ibarnens intresse inom projektområdet.
1 (2) 2 (2)
Hur ordnar vi så målom • Vilka• skillnader /likheter finns iråden i läropla barngrup pen?nen lyfts ämnesöverde genom Hur tarskridan vi tillvara vårt projekterande på dessa? arbetssätt?
• Hur tänker vi att • Vilket nuvarande kunnand vi ska arbeta e finns för att väva i gruppen utifrån in projekt läroplan? introduktionsperioden et under Vilka likheter/s killnader finnsför våra nya barn? i gruppen?
• Vilket förändrat kunnand e utifrån läroplanens målområd en strävar vi efter att barnen ska uppnå (utgå från det nuvarand e kunnandet)?
• Vilket fördjupat kunnand e utifrån läroplanens målområd en strävar vi efter att barnen skall uppnå (utgå från det nuvarande kunnandet)?
Extramaterial från nok.se Reflektion som motor i förskolans arbete ISBN 978-91-27-46 © 2022, Anna Lund Extramaterial086-7 och Natur & Kultur från nok.se Reflektio n som motor ISBN 978-91-27 i förskolans arbete -46086-7 © 2022, Anna Lund och Natur & Kultur
Reflektion.indd 127
2022-02-18 13:55
Jag hoppas att jag med den här boken kan ge er inspiration till att skapa en frodande reflektion och låta den ta den plats den så väl förtjänar. Anna Lund
t sam
ig nl sy
Anna Lund är legitimerad förskollärare, utbildad pedagogista och rektor med lång erfarenhet av att leda utvecklingsarbete på förskolor med goda resultat. Anna nominerades till Årets Hjälte 2020 och Årets rektor 2021. Hon driver också instagramkontot rektor_anna.
f u ndera
Genom att bygga upp tydliga strukturer och göra gemensamma ställningstaganden går det att få till både gemensam reflektion och enskild pedagogisk utvecklingstid utan att ge avkall på tid tillsammans med barnen. I boken får du stöd för hur detta kan gå till. Till boken finns digitalt material med underlag för olika typer av reflektion samt en studiehandledning att använda för kompetensutveckling i arbetslaget.
som motor i förskolans arbete
gö ra
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-46086-7
al a
dis kutera analysera
r o f ut nk
a
Hur kan pedagogerna på förskolan skapa en reflekterande kultur och låta reflektionen bli ett levande förhållningssätt? Hur mycket tid behövs för reflektion och vad ska tiden fyllas med?
Ref lektion
sk a
som motor i förskolans arbete
Reflektion – som motor i förskolans arbete Anna Lund
Ref lektion
FÖRSKOLESERIEN
tä
Anna Lund 9 789127 460867
Cover_3s_Reflektion.indd Alla sidor
2022-02-22 11:53