Har du hört talas om Teachers College Reading and Writing Project och vill veta mer? Vill du inspireras att förändra något i din läs- och skrivundervisning? Har du flerspråkiga elever i din klass och vill hitta ett sätt att undervisa som utmanar och stöttar alla elever? Anna Månsson Nylund arbetar som förstelärare i Biskopsgården, Göteborg. Hon arbetar utifrån TCRWP sedan många år tillbaka och skriver om sitt arbete på bloggen Språkskatten. Anna tilldelades 2020 Svenska Akademiens svensklärarpris.
Lisa Molin, forskare vid Göteborgs universitet, inleder boken med ett avsnitt där hon kopplar TCRWP till aktuell forskning om läs- och skrivundervisning.
Teachers College Reading and Writing Project är ett permanent forskningsprojekt med sin bas vid Columbia University i New York. TCRWP är ett förhållningssätt till undervisning och lärande. I grunden finns ett långsiktigt mål att man vill utbilda elever till skickliga läsare och skribenter som har tillit till sin förmåga och en tro på att de kan göra skillnad.
Läs- och skrivundervisning som gör skillnad – att arbeta utifrån Teachers College Reading and Writing Project
Anna Månsson Nylund och Lisa Molin
I den här boken går Anna Månsson Nylund igenom den workshopstruktur som praktiseras inom TCRWP. Hon ger konkreta och inspirerande exempel från sin egen undervisning på lågstadiet. Inom strukturen får eleverna utveckla sin läsning och sitt skrivande, både enskilt och gemensamt. Läraren är en läsande och skrivande förebild inom TCRWP och boken innehåller flera exempel på hur läraren kan modellera det eleverna ska träna på.
Läs- och skrivundervisning som gör skillnad
Läs- och skrivundervisning som gör skillnad
Lisa Molin arbetar som lektor vid Center för skolutveckling i Göteborg. Hon har en bakgrund som högstadielärare i svenska, engelska och samhällskunskap och disputerade 2020 med sin avhandling Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet. Lisa har under många år drivit utvecklingsarbete inspirerat av TCRWP i Göteborgs stad.
Input-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen. Fler Input-titlar hittar du på nok.se/input. ISBN 978-91-27-46070-6
Anna Månsson Nylund Lisa Molin
9 789127 460706
Läs och skrivundervisning_cover.indd 1
2022-03-24 15:08
Innehåll 1. Inledning
6
Vem är du som läser? Några tankar om boken Vem är jag som skriver?
6 7 7
2. Vad är TCRWP? Förhållningssätt eller metod? Arbetet i klassrummen
10 11 12
3. TCRWP förankrat i forskning
16
Introduktion Kognitiva och sociokulturella teorier om lärande En balanserad läs- och skrivundervisning En explicit och processorienterad undervisning Reflekterande och responsiv undervisning
16 17 19 20 23
4. LÄSUNDERVISNING
25
Översikt läsworkshop
25
De olika delarna i läsworkshopen i korthet Tidsåtgång Samlingsmattan – klassrummets mittpunkt Pratkompisar Tanken med en återkommande struktur
26 27 27 29 31
Läsworkshop Minilektion Enskild läsning Vägledande samtal Smågruppsundervisning Mittundervisning Återsamling
32 32 54 69 78 81 83
4
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 4
2022-03-28 10:22
Läsundervisning utanför workshopstrukturen
84
Att arbeta utifrån läs- och skrivserier Reflekterande högläsning Gemensam läsning
84 86 110
5. SKRIVUNDERVISNING
115
Översikt skrivworkshop
115
De olika delarna i skrivworkshopen i korthet Tidsåtgång Samlingsmattan – klassrummets mittpunkt Utgå från elevernas egna erfarenheter – i progression Att arbeta utifrån skrivserier Skrivundervisning i förskoleklass och i början av årskurs 1
116 116 117 118 119 120
Skrivworkshop
121
Minilektion Enskilt skrivande Vägledande samtal Smågruppsundervisning Mittundervisning Återsamling
121 150 159 168 170 170
Skrivundervisning utanför workshopstrukturen
171
Gemensamt skrivande Gör en tidsplan för varje skrivserie
171 174
Referenser
178
5
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 5
2022-03-28 10:22
1. Inledning Vem är du som läser? Jag tror att du som läser denna bok är lärare i grundskolans tidigare årskurser eller kanske lärarstudent. Jag hoppas att även några lärare i grundskolans senare år har hittat hit, då mycket av Teachers Colleges undervisning går att tillämpa både vad gäller yngre och äldre elever. Kanske har du hört talas om Teachers College Reading and Writing Project och vill inspireras att förändra något i din läs- och skrivundervisning? Kanske har du flerspråkiga elever i din klass och vill hitta ett sätt att undervisa som utmanar och passar alla elever? Då har du hittat rätt och jag är så glad för din skull! Att arbeta med Teachers College som inspirationskälla är det bästa beslut jag har tagit som lärare. Det finns ingen väg tillbaka när du väl har tagit steget. Det är förstås mycket att ta till sig när du har bestämt dig och det bästa är att pröva att förändra en sak i taget, gärna tillsammans med kollegor som vill samma sak. Att från en dag till en annan börja undervisa i workshopmodell med allt som därtill hör är ett stort steg att ta och kan kännas övermäktigt. Mitt råd är att börja arbeta strukturerat med reflekterande högläsning och sedan bygga vidare på det. Vägen framåt kan bli enkel och smidig men självklart kommer du också att stöta på motgångar och uppleva att det känns svårt. Men ge inte upp – analysera dina ”hinder”, gärna tillsammans med dina kollegor, och fundera på hur du kan förändra, vrida lite på din undervisning för att hitta rätt igen. Jag kan lova dig en sak, de där guldstunderna som vi lärare lever på – de där små ögonblicken när en elev gör synliga framsteg, säger något träffsäkert smart eller helt plötsligt skiner till på ett särskilt sätt, eller när du som lärare planerat en riktigt bra lektion som får hela gruppen att arbeta superfokuserat – de stunderna kommer att bli fler när du börjar lägga om din undervisning till att bli mer ”Teachers Collegeinriktad”.
6
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 6
2022-03-28 10:22
Några tankar om boken Denna bok speglar hur jag har tagit mig an och inspirerats av Teachers College Reading and Writing Project och vad en sådan undervisning kan innebära. Den visar alltså inte en absolut sanning, eller en direkt översättning av den amerikanska undervisningen till en svensk kontext. Självklart spelar mina och mina elevers erfarenheter in när jag gör undervisningen till min egen. Det viktigaste att tänka på när du ska börja läsa denna bok är att läsa den i rätt ordning, från början till slut. Du behöver alltså läsa delen som handlar om läsundervisning först innan du läser delen om skrivundervisning. Både läs- och skrivundervisning sker i workshopmodell och en del förklaras mer tydligt i den första delen av boken för att undvika upprepning i den andra delen. När jag skriver hoppas jag att det framgår att den undervisning och det förhållningssätt jag berättar om är särskilt bra för flerspråkiga elever, men att det verkligen passar för alla barn. Även elever med olika funktionsnedsättningar brukar uppskatta och utvecklas inom den undervisning som boken beskriver. Detta just på grund av den återkommande strukturen som innebär trygghet, men också på grund av de stöttningsstrategier som undervisningen erbjuder. Något annat att tänka på, som också nämns inne i boken, är att den undervisning som beskrivs behöver kompletteras med grundläggande läs- och skrivundervisning för de elever som ännu inte har fonologisk och fonemisk medvetenhet. Teachers College har även ett program för detta men det är inte applicerbart till svenska på samma sätt, då deras alfabet skiljer sig från vårt.
Vem är jag som skriver? Jag har jobbat som lärare sedan år 2002 när jag blev färdig lärare. Jag gick den numera ”gamla utbildningen” SV/SO-lärare årskurs 1–7. Efter detta har jag läst till flera kurser på universitetet för att bredda min kompetens. Mina första år arbetade jag i ett socioekonomiskt stabilt område i Göteborg med elever i låg- och mellanstadiet. Under den här tiden fick jag erbjudande om att bli språk-, läs- och skrivutvecklare i den stadsdel jag då arbetade i.
7
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 7
2022-03-28 10:22
Första gången jag kom i kontakt med TCRWP var via Center för skolutveckling, Göteborgs centrala skolutvecklingsenhet, som leder nätverket för språk-, läs- och skrivutvecklare i staden. Under höstlovet år 2008 anordnade de en vidareutbildning med representanter från TCRWP på plats. Jag blev såld direkt och jag och mina då närmaste kollegor beslutade oss för att lägga om vår läsundervisning tillsammans. Sakta, sakta arbetade vi oss fram och förändrade en del i taget. Resultatet var slående. Eleverna började älska att läsa på ett helt nytt sätt och jag, som alltid älskat att högläsa, hittade nya vägar till elevernas lärande. Under flera år återkom dessa utbildningar i Göteborg under höstlovet, men jag och mina kollegor bestämde oss också för att försöka komma in på en sommarutbildning på Teachers College i New York City. Vi sökte en kurs och ett stipendium och lyckades komma med. Vilken upplevelse det blev! Vi kom hem uppfyllda med allt nytt vi hade lärt oss och utvecklade vår undervisning vidare efter det. Totalt har jag nu varit med på tre sådana utbildningar och har blivit lika inspirerad vid varje tillfälle. Jag har också fått ytterligare ”påfyllning” och kunnat utveckla mina tankar varje gång som Center för skolutveckling ordnat nya kurser här i Göteborg med representanter från projektet. Kanske är det här projektets storhet ligger? TCRWP utvecklas ständigt framåt, tänker nytt och som lärare kan man aldrig bli fullärd. Att arbeta med utgångspunkt i TCRWP innebär, i alla fall för mig, att ständigt befinna mig i utveckling och faktiskt aldrig tänka att jag är klar eller ”redan kan”. Efter mina år i det socioekonomiskt stabila området kände jag att jag ville vidare och pröva på något nytt. Det blev ett år, i samma stadsdel, på en friskola innan jag hittade rätt. Nu jobbar jag i det socioekonomiskt missgynnade området Biskopsgården på Landamäreskolan, en F–3 skola med uttalad TCRWP-profil. Jag har aldrig för en sekund ångrat att jag tog steget. Varje dag möter jag barn från världens alla hörn som har en sak gemensamt, de går raka vägen in i mitt hjärta. Glada, ivriga, spontana, härliga och underbara på alla sätt. En inte lika positiv upplevelse, som mötet med eleverna, är att jag genom mitt skolbyte på riktigt började förstå hur segregerad en stad kan vara och vad social orättvisa kan innebära.
8
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 8
2022-03-28 10:22
En annan insikt som slagit mig är att jag inte förut hade förstått vad TCRWP handlar om, på djupet. Även om jag tidigare har märkt att mina elever utvecklats och blivit bra på att läsa och skriva insåg jag att här måste jag undervisa på ett strukturerat, språkutvecklande sätt för att nå fram. Jag arbetar fortfarande som språk-, läs- och skrivutvecklare, men nu i mitt nya område, och har i den rollen lärt mig oerhört mycket. Tillsammans med mina språkutvecklarkollegor har jag ”grottat ner mig” i olika perspektiv kring undervisning och lärande samt haft workshops för andra lärare. Under senare år har jag också fått föreläsa på olika vidareutbildningar. År 2020 fick jag till min stora förvåning och glädje motta Svenska Akademiens svensklärarpris (i svenska som andraspråk), vilket såklart var fantastiskt roligt. På min blogg, Språkskatten, som numera går att hitta på Lärtorget, kan du om du vill läsa mer om mina tankar rörande undervisning och lärande. Till sist vill jag tacka dig som väljer att läsa denna bok. Jag hoppas från djupet av mitt hjärta att den ska ge dig inspiration att vilja utveckla din läs- och skrivundervisning vidare. Stort lycka till! Anna
9
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 9
2022-03-28 10:22
2. Vad är TCRWP? Förkortningen TCRWP står för Teachers College Reading and Writing Project. Projektet är en tankesmedja och ett nav för forskning och kompetensutveckling, och har sin bas vid Teachers College, Columbiauniversitetet i New York City (NYC). Det startade redan på 80-talet av professor Lucy Calkins med syftet att skapa bättre förutsättningar för elever i socioekonomiskt missgynnade områden. Det långsiktiga målet med arbetet är att undervisningen ska stötta elever så att de utvecklas till aktiva och skickliga läsare och skribenter, som vågar och kan göra sina röster hörda i ett demokratiskt samhälle. Projektet strävar också efter att bekämpa förtyck, orättvisor och rasism. Till TCRWP är många forskare knutna, och dessutom åtskilliga läs- och skrivutvecklare. Arbetet har spridning i stora delar av USA och globalt, men det är i huvudsak skolor i NYC som är anslutna till projektet. I dag samarbetar över 600 skolor i NYC med TCRWP och alla lärare där handleds kontinuerligt, både i och utanför klassrummen av läs- och skrivutvecklare. Tillsammans med både lärare och rektorer på skolorna planerar, genomför och utvärderar de regelbundet undervisningen tillsammans. En del av det arbetet innebär att producera litteratur och det är vanligt att läs- och skrivutvecklare från projektet skriver böcker tillsammans med verksamma lärare. Eftersom TCRWP är en tankesmedja och bedriver forskning, präglas deras tankar om undervisning av en ständig strävan efter att vilja utvecklas, ompröva och tänka nytt. Likaså är lärarna och rektorerna som arbetar med anknytning till projektet utvecklingsbenägna och nyfikna på att förbättra och förfina sin klassrumspraktik. En grundläggande princip bland lärarna är att de själva är aktiva läsare och skribenter. För att kunna undervisa framgångsrikt behöver de också på egen hand pröva och förvärva de förmågor och strategier de sedan lär ut till sina elever. Detta betyder också att lärarna fungerar som läsande och skrivande förebilder för eleverna. För några år sedan tillkom också Phonics curriculum som riktar sig till de yngsta eleverna. Projektet betonar vikten av att phonics instruction är en del i elevers läs- och skrivutveckling och inte ska läras ut som enskild strategiträning utan koppling vidare. Att undervisa strukturerat om phonics (strukturerad fonem-grafem-koppling) är alltså
10
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 10
2022-03-28 10:22
en viktig pusselbit, bland andra, i att kunna utvecklas till en god läsare och skribent. För att stötta de involverade skolorna och sprida erfarenhet och kunskap till fler, anordnar TCRWP veckolånga sommarkurser i läsoch skrivundervisning. Lärare från hela världen brukar söka till de här utbildningarna och konkurrensen är hård för att lyckas komma med. Projektet arrangerar också många andra mindre vidareutbildningar och sammankomster med olika fokus vid olika tillfällen varje år. Förutom utbildningar har TCRWP också en aktiv hemsida med olika resurser, till exempel undervisningsfilmer. Som en del i den statliga läsa-skriva-räkna-satsningen 2008 – 2010 1 kom utbildare från TCRWP till Göteborg i regi av Center för skolutveckling 2. Det anordnades då tredagarsutbildningar under höstlovet som riktade sig till lärare i staden. Dessa vidareutbildningar har sedan dess fortsatt i olika former och självklart motiverat många lärare, med mig, att arbeta med inspiration från Teachers College Reading and Writing Project.
Förhållningssätt eller metod? TCRWP är i första hand ett förhållningssätt. Det handlar om ett sätt att se på undervisning och lärande. Undervisningsmodellen bygger på socialkonstruktivistiska lärteorier och Vygotskijs (1978) tes om den proximala utvecklingszonen. Undervisningen sker i lärmiljöer där samspel och interaktion får ta stor plats. Eleverna får träna på att utveckla och använda språket som ett redskap för att tänka, kommunicera och lära, något som också har starkt fäste i vår svenska läroplan (Lgr22). Det handlar också om en positiv elevsyn där elevernas olikheter, kulturella skillnader och tankar möts med respekt och behandlas som betydelsefulla, oavsett språklig nivå. Flerspråkighet ses som en resurs. I klassrummen i New York finns också flerspråkiga lärare som undervisar nyanlända elever på både engelska och till exempel spanska. 1
2
Läsa-skriva-räkna-satsningen 2008-2010 (2008:754) var ett statsbidrag för åtgärder som syftade till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Center för skolutveckling i Göteborgs stad har ett centralt kommunalt uppdrag att stödja och stimulera skolutveckling från förskola till vuxenutbildning.
11
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 11
2022-03-28 10:22
Läs mer på s. 16 om den forskning som ligger till grund för de tankar kring läsoch skrivundervisning som TCRWP har som sin utgångspunkt.
Eleverna kan skriva texter på sitt starkaste språk för att sedan steg för steg erövra engelska tillsammans med sina klasskamrater och lärare. För att kunna genomföra en sådan samspelande undervisning, finns det fasta, återkommande strukturer (metoder) där lärandet tar plats och som läraren fyller med planerat innehåll. Just att vara förutsägbar, genom att arbeta efter en tydlig struktur, är ett verktyg som gör att eleverna känner trygghet och att de kan fokusera på undervisningens poänger. Själva undervisningen skulle översiktligt kunna kategoriseras som en processinriktad, instruerande, modellerande, reflekterande läs- och skrivundervisning. Det innebär att projektet står för en balanserad läsoch skrivundervisning där eleverna ska utveckla: fonologisk och fonemisk medvetenhet, ett rikt ordförråd, läsflyt, läsförståelse, goda läsoch skrivstrategier men också kritiska förmågor. Detta för att möta den omvärld vi lever i där det ställs allt högre krav på oss som läsare och skribenter. Tydligt i TCRWP-klassrummet är också att elevernas livserfarenheter betraktas som viktiga. Från det att eleverna börjar i skolan ses deras egna berättelser och erfarenheter som betydelsefulla. Barnen både berättar och skriver om händelser ur sina egna liv. Dessa erfarenheter behandlas med respekt och bemöts med genuint intresse. Med lärarens stöttning kan små vardagliga händelser växa till intressanta texter där till exempel känslor, miljöer och tankar blir tydliga. Genom skolåren utvecklas eleverna till att förstå att deras liv, frågor, tankar och berättelser är så viktiga att de kan inspirera och hjälpa andra människor. Likaså blir det tydligt för dem att läsandet av litteratur kan hjälpa dem att utforska sin egen identitet och delge sina insikter med andra. En annan grund som genomsyrar undervisningen är förståelsen av att människor genom att skriva kan påverka vad som händer i världen och genom att läsa kan vi utforska densamma.
Arbetet i klassrummen Arbetet i klassrummen sker till stor del enligt en workshopmodell. Denna modell tillhandahåller en balanserad läs- och skrivundervisning som inrymmer lektioner om både språkets djup, form och yta, men med betoning på de processer som leder till förståelse. Lektionerna
12
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 12
2022-03-28 10:22
kännetecknas av elevaktivitet och engagemang. Eleverna arbetar aktivt med att förbättra sina förmågor i att läsa, skriva och att samtala på ett medvetet sätt redan från tidig ålder. Klassrumsklimatet är tillåtande och eleverna utvecklar en trygghet i att våga pröva sig framåt – det är naturligt att göra misstag och att lära sig av dessa. TCRWP-lärarens ledarskap är distinkt, men inte på ett auktoritärt sätt. I stället handlar det om ett ledarskap byggt på värme och tydlighet. Att vara lärare i ett TCRWP-klassrum handlar också om att, förutom att undervisa inom en återkommande struktur, kunna motivera och inspirera eleverna att utveckla sitt läsande och skrivande. För att kunna göra det på ett effektivt sätt gäller det också att lära känna eleverna, lyssna in och vara intresserad av vad de tänker och säger. Lärarna arbetar utifrån den självklara förutsättningen att alla elever vill lära sig och med det följer naturligt höga förväntningar på att alla kan utvecklas till goda läsare och skribenter. Det positiva uppmuntras alltid och att tillrättavisa elever behövs sällan då lärandekulturen i klassrummen genom detta, kombinerat med fasta strukturer, blir så gynnsam. I klassrummet finns det ofta ”olika rum i rummet”. Det är tydligt för eleverna var de ska vara när de olika aktiviteterna inom workshopmodellen äger rum. Den viktigaste platsen i rummet är samlingsmattan. Undervisningen sker alltså till stor del enligt en workshopmodell. I denna modell ingår en så kallad minilektion, ungefär tio minuter lång, som behandlar en explicit undervisningspoäng, inte flera. Minilektionerna innehåller ett moment där läraren modellerar för eleverna hur de ska träna på den aktuella undervisningspoängen. Shanna Schwartz (2012:95) skriver i Få det att fastna om minilektionen och dess återkommande ramar: ”Minilektionens struktur blir som en vägkarta som hjälper eleverna att förutse hur undervisningen kommer att se ut. När vi väl har etablerat detta mönster tar sig eleverna an minilektionen med iver, redo att koncentrera sig på tio minuters fokuserad undervisning.” Dessa lektioner genomförs i helklass, i heterogena grupper. Alla elever får alltså undervisning om samma undervisningspoäng men tillämpar den sedan utefter sin egen förmåga i de böcker de läser, anpassade efter deras egen läsnivå, eller i de texter de skriver. Läsåret i ett TCRWP-klassrum är indelat i läs- och skrivserier (units) och lärarna på skolorna samarbetar i hög grad med att kontinuerligt
13
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 13
2022-03-28 10:22
4. LÄSUNDERVISNING Översikt läsworkshop Återsamling
Minilektion
Enskild läsning Vägledande samtal Smågruppsundervisning
Enskild läsning Vägledande samtal Smågruppsundervisning
Mittundervisning
Läsworkshopen innehåller fem olika delar. Cirkeldiagrammet representerar en läsworkshop, det vill säga en lektion med en fast, återkommande struktur. De fem delar som varje lektion innehåller är: • en minilektion där en specifik undervisningspoäng är i fokus • elevernas självständiga arbete där läraren samtidigt har individuella vägledande samtal eller undervisar elever i mindre grupp • en mittundervisning som fungerar som en slags uppmuntran, ett förtydligande eller en påminnelse • fortsättning på elevernas självständiga arbete och vägledande samtal/smågruppsundervisning • en återsamling där lektionen summeras. I TCRWP-skolor arbetar man mycket med att klassrummets naturliga samlings- och undervisningsplats är på en samlingsmatta, vilket jag också ser som en stor fördel. Inom workshopstrukturen tar minilektionen och återsamlingen plats på just denna. Det självständiga läsandet gör eleverna på sina vanliga platser eller på andra bestämda läsplatser.
25
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 25
2022-03-28 10:22
De olika delarna i läsworkshopen i korthet Workshopen inleds med en minilektion där dagens undervisningspoäng står i centrum. Undervisningspoängen kan vara rent praktisk, så är fallet ofta i början, till exempel hur man som läsare är rädd om de böcker som finns i klassrummet. Självklart blir innehållet i minilektionen mer avancerat ju äldre eleverna blir, då kan det exempelvis handla om allt ifrån hur miljöbeskrivningarna i böckerna kan spegla karaktärernas sinnesstämningar till hur en läsare reflekterar över hur ens egna livserfarenheter inverkar på hur vi uppfattar en bok. Minilektionen är inte mer än 12 minuter lång, helst 10, och innehåller i sig fyra specifika delar. Efter den är det dags för elevernas självständiga läsande. När eleverna läser på egen hand, förhoppningsvis med minilektionens undervisningspoäng i fokus, går läraren runt och har vägledande samtal med dem. Läraren antecknar den undervisning som sker under de vägledande samtalen och kan sedan använda den dokumentationen till att planera kommande lektioner och smågruppsundervisning. Smågruppsundervisning är en annan form av vägledande samtal, skillnaden är att det då går att samla några få elever som behöver samma slags undervisning och vägleda dem tillsammans i stället för enskilt. Mittundervisningen, som är markerad med grön färg i diagrammet, är inte något som behöver utföras precis mitt i workshopen och inte heller varje gång. Det handlar om att läraren ibland avbryter elevernas självständiga arbete för att förtydliga något, skapa nytt fokus eller för att positivt uppmärksamma en elev inför de andra. Med andra ord, ett litet avbrott som kan skapa ringar på vattnet. Efter den självständiga läsningen är det dags för återsamling och eleverna samlas igen på samlingsmattan. Under återsamlingen knyts säcken ihop, eleverna får samtala med sin pratkompis om hur arbetet har gått och läraren kan sammanfatta och återupprepa minilektionens undervisningspoäng. Alla delar som ingår i workshopmodellen, och som presenteras i denna bok, samverkar med varandra. De fungerar bäst tillsammans och hänger ihop i ett naturligt förlopp. Att plocka ut en del och bara använda den utan de andra är därför inte lika framgångsrikt.
26
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 26
2022-03-28 10:22
Tidsåtgång Hur lång tid en workshop kan ta varierar med elevernas ålder men självklart också beroende på vilka schematiska förutsättningar som finns. En vanlig erfarenhet som vi lärare gör är att eleverna är som mest alerta på morgonen och att det ger bäst resultat att arbeta med läsning och skrivning före lunch. När eleverna går i årskurs 1 kan vi inte förvänta oss att de kan arbeta självständigt med att läsa någon längre stund. Efter minilektionen, som alltså varar i ungefär 10 minuter, kan vi i början förvänta oss 5–10 minuters självständigt läsande. Lägg sedan till återsamlingen på det, som också varar i ungefär 5 minuter, och hela workshopmodellen tar ungefär 30 minuter. Är det då kanske 30 minuter kvar av lektionstiden är ett förslag att arbeta med reflekterande högläsning den tid som återstår. I slutet av årskurs 1 kan eleverna med största säkerhet läsa i upp mot 20–30 minuter på egen hand, det beror självklart lite på förutsättningarna, och då tar hela modellen ungefär 50 minuter att genomföra. När eleverna blir äldre är det ofta de schematiska premisserna som får ange hur lång tid eleverna kan ges att läsa på egen hand. Med andra ord är det just det självständiga arbetet som avgör hur lång tid en workshop tar att genomföra, minilektionen och tiden vid återsamling förändras inte i takt med elevernas självständighet.
Samlingsmattan – klassrummets mittpunkt Att ha eleverna samlade på mattan under minilektionen och återsamlingen innebär stora fördelar, men kräver samtidigt en del tid och tålamod i början. Det gäller att inte ge upp och att träna på allt som behövs för att det ska fungera på bästa sätt. Något att fundera över som lärare, för att göra det hela så smidigt som möjligt, är hur eleverna ska sitta på mattan. Det bästa är att placera dem i rader framför dig själv. Lärarens plats blir då naturligt i mitten i utkanten av mattan. Genom att eleverna sitter i rader får du som lärare en bra överblick över klassen – betydligt bättre än om de sitter i ring eller på sina stolar i klassrummet. Som lärare kan man snappa upp vad eleverna pratar om bara genom att sitta på sin plats och luta sig lite framåt, men också
27
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 27
2022-03-28 10:22
genom att ibland lite hukande flytta sig runt bland barnen när de diskuterar. Det finns inga tillfällen för någon att prata om sådant som inte rör ämnet, det märks direkt, eller att inte vara engagerad i uppgiften. Genom att klassen sitter i rader och inte i ring minimeras också möjligheten för eleverna att söka ögonkontakt och fokusera mer på varandra än på undervisningen. Eleverna bör sitta bredvid sina bestämda pratkompisar på mattan (läs mer om pratkompisar, s. 29), eftersom de lätt ska kunna vända sig mot och ifrån varandra under arbetets gång. Precis som när du placerar eleverna i klassrummet, vid bänkar eller bord, gäller det också att tänka ut vilka elever som bör sitta precis framför dig och vilka som kan sitta längre bak. En stor fördel är att det lätt och ganska obemärkt går att till exempel placera en hand på axeln på de elever som sitter nära om de eventuellt behöver hämta nytt fokus.
Skapa rutiner för lärandeplatsen Eleverna behöver också få träna mycket på hur de vänder sig mot, respektive ifrån, sin pratkompis. Vilka tecken eller fraser ska du som lärare använda för att markera det? Vilken samtalston ska de använda? Vem ska börja prata? Andra frågor att fundera över är hur du som lärare verkligen skapar fullt fokus mot dig när det är du som har ordet? I alla grupper är det vanligt att eleverna till exempel börjar fläta håret på varandra, någon har med sig en liten leksak i handen och någon annan pratar hellre med sin bästis som sitter nära än med pratkompisen. Allt det här låter kanske lätt åtgärdat och det är det vanligtvis också, om läraren inte väljer att vara inkonsekvent och se mellan fingrarna vid ett tillfälle men inte vid ett annat. Genom att arbeta mycket med rutiner kring mattan som lärandeplats i klassrummet blir det snabbt tydligt hur bra den fungerar för att verkligen kunna nå precis varenda elev. Detta brukar sedan sprida sig till andra delar under skoldagen. Att ha matematikgenomgång på mattan och använda sig av pratkompisar även under dessa lektioner, är bara ett exempel på vad som kan hända när mattan blir klassrummets naturliga samlingsplats.
28
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 28
2022-03-28 10:22
Pratkompisar Att dela in sin klass i pratkompispar kräver en del eftertanke. Det är en stor fördel att ha kvar paren en längre tid, gärna ett helt läsår och absolut en termin. Ju längre tid paren får jobba ihop sig, desto bättre kvalitet blir det på det tanke- och samtalsarbete de ska utföra tillsammans. Givetvis ska man som lärare förändra om det rent socialt inte fungerar. Det är en fördel att sätta ihop par där eleverna ligger på ungefär samma läsnivå. Detta för att en elev inte ska ”ta över” och att den andra inte får så stort utrymme. När du delar in din klass i dessa par är det inte självklart att de ska ha samma partner under skrivlektionerna som under läslektionerna, eftersom utvecklingen kan se annorlunda ut vad gäller läsning och skrivning. Har du nyanlända elever kan du med fördel sätta dem som en tredje part i ett par, gärna tillsammans med andra som pratar samma språk så att de kan diskutera på det aktuella språket. Vad gäller elever med olika funktionsnedsättningar, som eventuellt kan ha svårt att delta i samtal, är det också bra att sätta dem som en tredje part. Det handlar också om att träna på allt som hör till ett bra samtal, som hur man tittar på varandra, lyssnar och ställer frågor. Detta tränas in steg för steg och det finns alltid något att utveckla, även när en klass
Affischkartor med exempel på hur pratkompisar arbetar ihop.
29
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 29
2022-03-28 10:22
Exempel på olika affischkartor, bland annat med förslag på startmeningar.
30
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 30
2022-03-28 10:22
har arbetat på samma sätt i flera år. Till exempel går det att förbättra just lyssnandet, frågorna och hur man krokar i och utvecklar ett samtal. För att utveckla alla dessa komponenter kan det vara bra att arbeta med affischkartor som stöd och olika slags startmeningar. Affischkartorna blir mest konstruktiva när du skriver dem tillsammans med dina elever. Det är då de får effekt, inte genom att kopiera från någon annans klassrum och på så sätt inte på riktigt införliva dem i barngruppens lärande. Därför kan den här typen av kartor inte alltid bli vackra skapelser utan i stället vara enkla skisser i form av streckgubbar. Något som också går att pröva är att använda autentiska foton som exempel.
Tanken med en återkommande struktur I början av att implementera arbetet med läsworkshop eller skrivworkshop kan det kanske tyckas tjatigt att alla lektioner har samma uppbyggnad. Emellertid känns det inte så när arbetet väl är i gång. I stället skapar den återkommande strukturen trygghet men också ett stort engagemang, både hos lärare och elever. Den återkommande formen gör att eleverna alltid vet var de ska vara, vad som ska hända, vem de ska prata med och när de ska lyssna extra uppmärksamt. Det i sin tur gör att de kan ha fullt fokus på innehållet i undervisningen, som naturligtvis varierar från dag till dag. Som lärare har jag genom åren märkt att det verkligen lönar sig att hålla sig till strukturen inom workshopen, de nyckelfraser som markerar olika delar i minilektionen, och att inte ändra på några rutiner. Så fort jag hoppar över något, ”freestylar” lite grann eller inte har planerat tydligt, blir det uppenbart att undervisningen inte får samma effekt. Med andra ord: struktur skapar tydlighet, engagemang, trygghet och effektiv undervisning. Genom strukturen får jag också i min lärarroll, tvärtom mot vad man först kanske kan tro, frihet och fantasi att utveckla kreativa lektioner på precis rätt nivå.
31
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 31
2022-03-28 10:22
Läsworkshop Minilektion Inom TCRWP är minilektionen den del i workshopen när läraren specifikt undervisar om det eleverna sedan ska träna vidare på under den enskilda läsningen (eller det enskilda skrivandet). Minilektionen inleder arbetet med läsworkshopen (se figur) och sätter tonen för hur framgångsrikt hela arbetspasset blir. Är den otydlig eller ligger på fel nivå gynnas självklart inte elevernas självständiga arbete. Däremot kan en bra genomförd minilektion på rätt nivå skapa många goda ringar på vattnet såsom: arbetsro, självständiga elever och dessutom ge en bra grund för att kunna genomföra vägledande samtal.
Minilektionen tar plats på mattan, klassrummets samlingspunkt.
32
Läs- och skrivundervisning_inlay_220322.indd 32
2022-03-28 10:22
Har du hört talas om Teachers College Reading and Writing Project och vill veta mer? Vill du inspireras att förändra något i din läs- och skrivundervisning? Har du flerspråkiga elever i din klass och vill hitta ett sätt att undervisa som utmanar och stöttar alla elever? Anna Månsson Nylund arbetar som förstelärare i Biskopsgården, Göteborg. Hon arbetar utifrån TCRWP sedan många år tillbaka och skriver om sitt arbete på bloggen Språkskatten. Anna tilldelades 2020 Svenska Akademiens svensklärarpris.
Lisa Molin, forskare vid Göteborgs universitet, inleder boken med ett avsnitt där hon kopplar TCRWP till aktuell forskning om läs- och skrivundervisning.
Teachers College Reading and Writing Project är ett permanent forskningsprojekt med sin bas vid Columbia University i New York. TCRWP är ett förhållningssätt till undervisning och lärande. I grunden finns ett långsiktigt mål att man vill utbilda elever till skickliga läsare och skribenter som har tillit till sin förmåga och en tro på att de kan göra skillnad.
Läs- och skrivundervisning som gör skillnad – att arbeta utifrån Teachers College Reading and Writing Project
Anna Månsson Nylund och Lisa Molin
I den här boken går Anna Månsson Nylund igenom den workshopstruktur som praktiseras inom TCRWP. Hon ger konkreta och inspirerande exempel från sin egen undervisning på lågstadiet. Inom strukturen får eleverna utveckla sin läsning och sitt skrivande, både enskilt och gemensamt. Läraren är en läsande och skrivande förebild inom TCRWP och boken innehåller flera exempel på hur läraren kan modellera det eleverna ska träna på.
Läs- och skrivundervisning som gör skillnad
Läs- och skrivundervisning som gör skillnad
Lisa Molin arbetar som lektor vid Center för skolutveckling i Göteborg. Hon har en bakgrund som högstadielärare i svenska, engelska och samhällskunskap och disputerade 2020 med sin avhandling Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet. Lisa har under många år drivit utvecklingsarbete inspirerat av TCRWP i Göteborgs stad.
Input-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen. Fler Input-titlar hittar du på nok.se/input. ISBN 978-91-27-46070-6
Anna Månsson Nylund Lisa Molin
9 789127 460706
Läs och skrivundervisning_cover.indd 1
2022-03-24 15:08