9789127460485

PSYKOLOGI 1 MARIE ALMROTH & LINNÉA SVÄRD

MARIE ALMROTH & LINNÉA SVÄRD

Psykologi 1 för vård- och omsorgsprogrammet tar avstamp i läsarens egna erfarenheter. Eleverna utvecklar en förståelse för sig själva och människorna de möter i sin omvärld och i sin yrkesroll.

Psykologiundervisningen ska relatera till individen själv.

Uppgifter och reflektionsfrågor kopplas därför till elevernas verklighet. Exempel och uppgifter kopplade till vård- och omsorgssituationer skapar ett samband mellan psykologiämnet och läsarens framtida yrkesroll.

Psykologi 1 utgår från ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vilket innebär att läsaren utvecklar psykologiska kunskaper såväl som det ämnesspecifika språket.

Reflektionsfrågor aktiverar förförståelsen och stöttar läsförståelsen. Centrala psykologiska begrepp förklaras i löpande text samt i en ordlista längst bak i boken. Uppgifter hjälper läsaren att lära in begrepp, tillämpa kunskaper och att kritiskt granska perspektiv och teorier.

Läroboken passar både elever i gymnasieskolan och vuxenstuderande. Psykologi 1 är baserad på psykologiläromedlet Med nya ögon.

PSYKOLOGI 1

PSYKOLOGI 1

ISBN 978-91-27-46048-5

9 789127 460485

Psykologi 1-omslag-tryck.indd 1-3

2022-01-03 12:36

Innehåll 1. Känn dig själv

6

3. Kognitiv psykologi

Vad är psykologi?

8

Vad är kognitiv psykologi?

74

Vem är du?

9

Att vara koncentrerad

75

Självbilden formas och förändras Vad är självkänsla?

10 11

Vad fångar din uppmärksamhet?

Vad är perception?

Vad är självförtroende?

13

Skenet kan bedra

Vad är självmedkänsla?

14

Vad vet vi om minnet?

Vad känner du?

Vad ska negativa känslor vara bra för?

Känsloreglering – att hantera sina känslor Vad gör du?

16 17 18 20

Motivation – en förutsättning för beteende

20

Att sluta skjuta upp saker

23

Med målet i sikte

24

Vad är viktigt för dig?

Hur är du tillsammans med andra?

Grupptillhörighet formar identiteten Nu är du redo

2. Psykologins historiska framväxt Från tyst kunskap till vetenskap

27 29 30 31

40

Språkets betydelse

41

Läran om medvetandet

41

In i labbet

42

Psykologins olika perspektiv

44

Psykoanalys - studier av det undermedvetna

44

Behaviorism – studier av beteende

58

Humanistisk psykologi – studier av den fria individen

64

Den kognitiva psykologins genombrott

68

Psykologin utvecklas

69

75 80 80 85

Olika typer av minne

86

Minnesprocessen är komplex

89

Kognitiva scheman Självschema beskriver din självbild Vilket mindset har du?

Olika förklaringsstilar

95 97 99 100

Kan vi lita på våra tankar?

103

Det är i hjärnan det händer

105

4. Biologisk psykologi

108

Vad har hjärnan med psykologi att göra? 110 Din hjärna Hjärnan är plastisk Hjärnans viktiga budbärare

38

72

114 114 118

Vad är signalsubstanser?

118

Vad är hormoner?

122

Den smarta hjärnan Pannloberna – hjärnans dirigent Hjärnan är ömtålig Känslohjärnan

126 126 129 130

Ja till belöning

131

Nej till obehag

133

Den välmående hjärnan

137

Den viktiga sömnen

137

Motion påverkar hjärnan

140

Den sociala hjärnan Vi speglar varandra Den åldrande hjärnan

142 144 146

Våra hjärnor åldras olika

146

Hjärnan har med allt att göra

149

4

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 4

2022-01-03 18:24

5. Stress

152

6. Socialpsykologi

182

Hur stressad är du?

154

Vad är socialpsykologi?

184

Vad är stress?

156

Vilka grupper ingår du i?

185

En urgammal mekanism

156

Olika stressorer

159

Varför blir vi stressade?

Olika slags grupper Vi spelar olika roller

186 188

160

Förväntningarna bygger rollen

188

Krav- och kontrollmodellen

160

Svårt att ändra på en roll

189

Belastningar och resurser

162

Vad spelar genus för roll?

192

Normer finns överallt

Ett stressigare samhälle

163

Stress- och sårbarhetsmodellen

166

Normer varierar och förändras

195

169

Status i grupper och i samhället

196

169

Socialisation – vi formas av andra

197

176

Bryta mot normer

199

Konsekvenser av långvarig stress Vad är utmattningssyndrom?

Positiv stress och flow Hur uppnår man flow?

177

Vilka effekter ger flow?

178

Makt och lydnad

179

Våra tankar om varandra

Fiende och vän

Social kontroll

194

202 209 213

Rosenthaleffekten – när förväntningar blir till verklighet 213 Vår sociala identitet

215

Vad innebär kognitiv dissonans?

219

Fördomar påverkar oss

221

Medmänsklighet Prosocialt beteende – att hjälpa andra

223 223

Åskådareffekten – när vi inte hjälper 225 Den sociala människan

Ordlista

231

234

5

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 5

2022-01-03 18:24

6.

Socialpsykologi Det här kommer du att läsa om i kapitlet: Vad är socialpsykologi? – om vad det innebär att se människan ur ett socialpsykologiskt perspektiv Vilka grupper ingår du i? – om olika slags grupper och hur de fungerar Vi spelar olika roller – om de funktioner vi fyller i olika grupper Normer finns överallt – om de oskrivna regler grupper har för hur vi ska vara, tycka, se ut och agera Makt och lydnad – om status och hur vi reagerar på andras instruktioner Våra tankar om varandra – om vad våra tankar om oss själva och andra får för konsekvenser Medmänsklighet – om när vi hjälper andra, och om när vi inte gör det

182

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 182

2022-01-03 18:27

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 183

183

2022-01-03 18:27

Vad är socialpsykologi?

Du ingår allt som oftast i sammanhang där du samspelar med andra människor. Vare sig du vill det eller inte, påverkar dessa människor dina tankar, dina känslor och ditt beteende. Och du påverkar i din tur människorna runt omkring dig. Det är detta samspel som socialpsykologer är intresserade av.

Socialpsykologin fick sitt genombrott efter andra världskriget, när psykologiforskare sökte svar på hur vanliga människor kunde begå så ondskefulla handlingar som de gjorde under nazismens styre. Man undersökte bland annat vilken roll social påverkan spelade för att andra världskrigets fasor kunde inträffa.

Några av dessa studier och experiment kommer du att få ta del av i det här kapitlet.

Det sociala samspelet tillför också mycket positivt för människan. I kapitel 4, som handlar om biologisk psykologi, kunde du läsa att belöningssystemet i hjärnan triggas när vi är tillsammans med andra människor – det vill säga, vi mår bra av att umgås med andra. Det är också tack vare det sociala samspelet som människan har överlevt som art, eftersom vi genom tiderna har kommunicerat, samarbetat och stöttat varandra. Vi människor klarar oss helt enkelt inte ensamma.

184

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 184

2022-01-03 18:27

Vilka grupper ingår du i?

REFLEKTERA • Skriv en lista över alla grupper du ingår i. Sitt gärna med en eller flera klasskamrater och kom på grupper tillsammans. Vi ingår ofta i fler grupper än vi först tror.

En grupp är en sammanslutning av individer som på något sätt samspelar med varandra. Individerna har ett eller flera gemensamma mål, är mer eller mindre beroende av varandra och påverkar varandra. Dessutom uppfattar de sig själva som en grupp.

Som du kanske märkte när du gjorde listan över grupper du tillhör, är varje individ medlem i flera olika grupper. Det är inte något vi går runt och tänker på, eftersom det är så naturligt för oss. Vanliga grupper kan vara familjen, kompisgänget, arbetskollegorna, idrottslaget, men också grupper på olika sociala medier.

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 185

Du hittar centrala begrepp i o­ rdlistan längst bak i boken!

185

2022-01-03 18:27

Grupperna kan alltså se olika ut och fylla olika funktioner. De kan ha tre medlemmar eller trettio, trehundra eller tretusen, och de påverkar oss i olika hög grad. Vissa grupper har lös struktur och andra är väldigt tydligt organiserade. Nya grupper uppstår och gamla grupper löses upp, och vissa grupper är mer varaktiga än andra.

Olika slags grupper Grupper kan vara antingen primära eller sekundära. De primära grupperna är ofta små och stabila och kännetecknas av nära relationer mellan gruppmedlemmarna. Inom primära grupper finns en stark känsla av att gruppen är en enhet, det vill säga att medlemmarna har en vi-känsla. De primära grupperna är viktiga för oss eftersom de ger oss stöd och trygghet. Familjen är ofta en sådan grupp, men också kompisgrupper där det finns täta känslomässiga band.

Sekundära grupper är större och sammanhållningen är inte lika stark. Vi har inte samma kontakt med alla gruppdeltagare och relationerna är ofta mer opersonliga. Vanliga exempel är idrottslaget, klassen, grannarna eller kollegorna.

Grupper kan också vara antingen formella eller informella.

Formella grupper är i de allra flesta fall fastställda uppifrån. Det betyder att gruppen inte har formats av medlemmarna själva.

Din klass är förmodligen en av de formella grupper du tillhör, för du blev sannolikt placerad i den. Formella grupper har ofta tydliga ramar, som en uttalad uppgift eller ett uppsatt gemensamt mål. Ofta finns också en utsedd ledare, som ska styra gruppens arbete. En formell grupp fortsätter vanligtvis att fungera även om en gruppmedlem byts ut. Med tanke på dessa faktorer kan den formella gruppen framstå som ganska opersonlig.

De informella grupperna har mer av en personlig prägel.

De bildas spontant eftersom gruppmedlemmarna vill det. Man kanske har samma intressen eller tycker om varandra och vill umgås, helt enkelt. Ett exempel kan vara ett kompisgäng inom en klass.

186

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 186

2022-01-03 18:27

REFLEKTERA • Titta på din lista över grupper som du tillhör. Har du kommit på fler grupper som du vill lägga till?

• Vilka av grupperna är primära och vilka är sekundära?

• Vilka av dem är formella respektive informella?

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 187

187

2022-01-03 18:27

REFLEKTERA • Var det moraliskt riktigt att utsätta försökspersonerna för Milgrams experiment, tycker du? Motivera ditt svar.

• Ge exempel på en vardagssituation där det märks att vi är benägna att lyda auktoriteter.

• Är det någon skillnad på hur vi ser på auktoriteter idag jämfört med på Milgrams tid, tror du?

• Tror du att människor har en annan syn på auktoriteter i det svenska samhället jämfört med i andra kulturer? Förklara hur du tänker.

212

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 212

2022-01-03 18:27

Våra tankar om varandra När du träffar någon för första gången tar det inte många sekunder innan du har skapat dig en bild av hur personen är.

Detta resulterar ofta i en förenklad bild som baseras på tidigare erfarenheter. Bilden påverkar sedan ditt agerande gentemot personen i fråga. På samma sätt formas den andra personens agerande gentemot dig utifrån de föreställningar hen har om dig.

Våra tankar om varandra har alltså stor betydelse för vårt sociala samspel.

Rosenthaleffekten – när förväntningar blir till verklighet Om du får höra att en person är riktigt otrevlig och dryg bemöter du med största sannolikhet den personen på ett annat sätt än du hade gjort om du i förväg hade fått höra att personen är härlig och trevlig. Du uppträder troligtvis mer avvisande mot personen, har mindre ögonkontakt, ett slutet minspel och svarar med korthuggna repliker. Personen uppfattar då troligtvis dig som en inte särskilt tillmötesgående person och behandlar dig på samma sätt tillbaka, det vill säga otrevligt. Det du fick höra blev alltså sant, även om du hade fel från början. Här spelade dina förväntningar på personen en avgörande roll. När du sedan får höra att personen ifråga inte alls är otrevlig har du svårt att ändra din uppfattning.

Detta psykologiska fenomen, det vill säga att man agerar utifrån sina förväntningar, brukar kallas för Rosenthaleffekten eller självuppfyllande profetia och är något forskarna gjort många studier kring. Fenomenet har fått sitt namn efter ett experiment som genomfördes av Robert Rosenthal i slutet av 1960-talet. I experimentet berättade man för lärare att vissa elever (som var helt slumpmässigt valda) i den nya klass de skulle få var mer begåvade än andra. Åtta månader senare visade det sig att just dessa elever lyckades bättre i skolan än de andra. De

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 213

213

2022-01-03 18:27

positiva förväntningarna som lärarna hade på dessa elever gjorde att de utvecklades mer. Troligtvis hade lärarna uttryckt sina höga förväntningar, och dessutom uppmärksammat och uppmuntrat dessa elever mer. De hade fått en positiv stämpel, helt enkelt.

Tänk då på de elever som får en negativ stämpel i skolan.

REFLEKTERA • Vad kan de som arbetar i skolan lära sig av Rosenthaleffekten?

• Vad kan de som arbetar inom vård och omsorg lära sig av Rosenthaleffekten?

BRUNÖGDA OCH BLÅÖGDA Ett uppmärksammat experiment som visar förväntningarnas betydelse för vårt beteende, genomfördes 1968 av den amerikanska läraren Jane Elliott. Hon delade in eleverna i sin klass i årskurs tre efter ögonfärg, de blåögda i en grupp och de brunögda i en annan.

Hon behandlade sedan de två grupperna olika. Första dagen var det de brunögda som beskrevs och bemöttes som lata, bråkiga och korkade, medan de blåögda beskrevs som flitiga, skötsamma och intelligenta och bemöttes därefter. Andra dagen var rollerna ombytta.

Hon gav också den favoriserade gruppen fördelar, som att gå ut på rast tidigare och leka fritt.

FÖRVÄNTNINGARNAS MAKT ÄR STOR

Experimentet visade att barnen mycket snabbt gjorde lärarens uppfattningar om de två grupperna till sina egna: ”Jag hör till de blåögda, alltså är jag lat och korkad.” De agerade också därefter. Till exempel presterade de som inte favoriserades sämre när det gällde att svara på frågor som de i vanliga fall hade kunnat. Barnen i de olika grupperna behandlade också varandra efter de här föreställningarna, det vill säga den favoriserade gruppen såg ner på den andra.

Jane Elliott ville visa sina elever hur diskriminering fungerar i praktiken. Övningen visade hur negativt både vår självkänsla och vår prestation påverkas av diskriminering. Resultatet visade också hur lätt det är att diskriminering uppstår när man gör åtskillnad mellan grupper.

214

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 214

2022-01-03 18:27

Vår sociala identitet Varje människa har en personlig identitet som har sin grund i den egna personligheten. Men vi har också en social identitet som innebär att synen på vilka vi är även påverkas av de grupper vi tillhör. Går det bra för de grupper du tillhör, till exempel ditt idrottslag, får du en mer positiv självbild och din självkänsla stärks. Detta är en förklaring till varför det ofta är starka känslor i rörelse i samband med internationella idrottsmästerskap som fotbolls-VM och OS. Går det bra för Sverige stärks den sociala identiteten för de som tillhör gruppen svenskar. Därmed stärks också den egna självbilden.

För att det ska finnas ett ”vi” måste det finnas ett ”dom”.

Det här kallar socialpsykologerna för ingrupp och utgrupp.

Ingruppen är den grupp vi själva tillhör. Utgruppen är ”dom andra”, den grupp vi inte tillhör och som står i relation till vår egen grupp.

För att stärka bilden av oss själva som grupp jämför vi oss med andra grupper. Detta kan leda till att vi nedvärderar andra grupper eftersom vi definierar dem som ”det vi inte är”. Tänk tillbaka på experimentet som Jane Elliott genomförde i sin tredjeklass där eleverna delades in i två grupper baserat på ögonfärg.

Snabbt skapades det ett ”vi och dom”-tänk grupperna emellan, med nedvärderande beteenden och åsikter som följd.

REFLEKTERA Vad händer i ingrupper och utgrupper när det uppstår ”vi och dom”-situationer? Fundera på hur du tror att känslor,­ ­beteenden och tankar påverkas på både individ- och gruppnivå.

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 215

215

2022-01-03 18:27

ROBBERS CAVE-EXPERIMENTET Ett berömt experiment som ville undersöka hur grupper formas och relaterar till varandra genomfördes på 1950-talet av socialpsykologen Muzafer Sherif. Tjugotvå tolvåriga pojkar som skulle åka på sommarläger delades upp i två grupper med elva barn i varje. Den första veckan på lägret spenderade var grupp för sig – de visste inte om att den andra gruppen existerade. Det blev snart stark sammanhållning i respektive grupp. Grupperna gav sig själva namnen Örnarna respektive Skallerormarna. En social identitet hade skapats.

Efter en vecka fick de veta att det fanns en annan grupp pojkar på området. De två grupperna fick tävla mot varandra i till exempel dragkamp och skattjakt. Snart uppstod stark konkurrens och konflikter grupperna emellan. De hånade varandra, kastade mat på varandra och det uppstod till och med slagsmål. Pojkarna var oerhört fientliga mot varandra. De försökte upphöja den egna gruppen och nedvärderade den andra.

Sherif och hans kollegor försökte nu föra samman grupperna med förhoppningen att de skulle försonas. Det arrangerades trevliga aktiviteter och samarbetsövningar, men det visade sig bara spä på fiendskapen. Det var först när pojkarna försattes i situationer där de var tvungna att samarbeta för att nå ett gemensamt mål som grupperna kunde bindas samman. De fick till exempel hjälpas åt att laga en ”trasig” vattentank och bogsera en lastbil med mat som fastnat i ett dike. Eftersom de var törstiga och hungriga var de motiverade att samarbeta, och de kunde också glädjas tillsammans efter att ha lyckats med uppdragen. Fiendskapen var bruten och de två grupperna blev till en.

REFLEKTERA • Hur skulle man kunna inspireras av Robbers Cave-­ experimentet för att få grupper i samhället att enas?

216

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 216

2022-01-03 18:27

Stereotypa uppfattningar De båda grupperna du läste om, Örnarna och Skallerormarna, hade tydliga uppfattningar om de som ingick i den andra gruppen. De använde ord som ”snyltare”, ”opålitliga”, ”fega” och ”falska” om varandra och ansåg att samtliga i den andra gruppen var på detta sätt.

Forskning har visat att man tenderar att betrakta utgruppen som homogen, det vill säga man tror att alla gruppmedlemmar liknar varandra, medan man ser medlemmarna i ingruppen som olika individer. Det är en anledning till varför man får stereotypa uppfattningar om en grupp människor. Stereotypa uppfattningar är när en eller flera egenskaper tillskrivs en viss grupp. Vanliga exempel är att norrmän är hurtiga, stockholmare är dryga, smålänningar snåla, rödhåriga argsinta och läkare förtroendeingivande. Man utgår med andra ord från att den som tillhör en viss grupp också har en viss egenskap som är knuten till gruppen.

Självklart har inte alla individer i gruppen dessa egenskaper. Alla från Norge är inte hurtiga till exempel – det finns säkert en hel del soffpotatisar i vårt grannland.

Varför har vi stereotypa uppfattningar, trots att de inte stämmer? Vi människor har ett behov av att strukturera och kategorisera vår omvärld. Till exempel att dela in saker, och människor, i olika grupper. Hjärnan vill gärna förenkla och behålla gamla tankemönster för att spara energi, och att ha färdiga ”fack” att stoppa in saker – och grupper av personer – i är energisparande.

Du kan läsa mer om hur vi kategoriserar vår omvärld i kapitel 3.

Attityder formar tankar och beteende En attityd är inställningen vi har till något, till exempel en person, ett föremål, en situation eller en idé såsom en politisk åsikt. Attityder är en viktig faktor för hur vi agerar, tänker och orienterar oss i tillvaron.

En attityd innehåller en kognitiv komponent som består av de tankar och uppfattningar vi har om ett objekt, en affektiv komponent som består av känslorna vi har inför objektet och en handlingskomponent som innebär hur vi handlar i förhållande

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 217

217

2022-01-03 18:27

till objektet. Tänk tillbaka på Robbers Cave-experimentet, till exempel. Grupperna hade en negativ attityd gentemot varandra, vilket yttrade sig i fientliga tankar om de andra, starka känslor av ogillande och dessutom aggressiva handlingar.

Vi kan så klart också ha positiva attityder till saker och ting.

Psykologi till exempel! Du kanske tänker att du lär dig mycket om dig själv när du studerar psykologi (kognitiva komponenten), du blir glad när det är dags för en psykologilektion (affektiva komponenten) och du läser flitigt i den här psykologiboken för att lära dig mer (handlingskomponenten).

En attityd kan uppstå genom att man är med om någonting, till exempel att du åker skridskor för första gången och har en rolig upplevelse. Du får då en positiv attityd till skridskoåkning.

HANDLINGSKOMPONENT

AFFEKTIV KOMPONENT

KOGNITIV KOMPONENT

Man kan också ta över någon annans attityd. Till exempel har unga ofta samma politiska värderingar som viktiga vuxna i deras omgivning.

En attityd kan också skapas genom att man ser att andra blir belönade för en viss attityd och därför tar efter. Man vill då själv få belöningen, ofta i form av uppskattning. Om du lär känna nya

218

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 218

2022-01-03 18:27

kompisar och du märker att engagemang för miljön är viktigt i gruppen, samt att den som är vegetarian får uppskattning, kanske du själv tar över attityden att det är fel att äta kött.

Attityder kan vara svåra att förändra. Vad beror det på? En anledning är att ju mer man tänker på sin attityd eller befinner sig i sammanhang där attityden är viktig, desto starkare blir den.

Låt säga att du har en viss politisk åskådning som du engagerar dig i. Troligtvis umgås du med personer som delar din uppfattning och du läser och ser på sådant som utgår från dina intressen.

Detta kan leda till att din attityd stärks och du kan ha svårt att ta in sådant som motsäger det du står för. Det kan därför vara bra att bli medveten om vilka attityder man har och diskutera med andra som är av en annan åsikt. Risken är annars att man blir intolerant mot oliktyckande.

REFLEKTERA • Ditt flöde på sociala medier och dina träffar när du söker på nätet anpassas efter din tidigare aktivitet, till exempel utifrån vad du sökt på. Hur påverkar det dina attityder, tror du?

Vad innebär kognitiv dissonans?

Ibland händer det att våra tankar och vårt beteende inte stämmer överens. Till exempel kan en person ha negativa tankar kring rökning eftersom hen anser att det är ofräscht. Dessutom är hen medveten om att det kan förkorta livet men lyckas inte låta bli att röka ändå. Det vill säga: attitydens kognitiva komponent och handlingskomponenten skiljer sig åt. Det här kallas för kognitiv dissonans och kan upplevas som obehagligt för personen.

Känslan av obehag som kognitiv dissonans innebär vill vi bli av med. Det leder ofta till att vi, medvetet eller omedvetet, ändrar antingen vårt beteende (försöker sluta röka och köper nikotinplåster istället) eller våra tankar (tänker att ”det är bara storrökare som får lungcancer”). Man försöker nå en kognitiv balans. Ofta är det lättare att ändra på tankarna än beteendet.

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 219

219

2022-01-03 18:27

Kognitiv dissonans kan uppstå i många olika vardagliga situationer. Tänk dig till exempel att du har köpt ett par nya skor som var väldigt dyra. När du ska ta på dem får du dåligt samvete eftersom de kostade så mycket. Men istället för att lämna tillbaka skorna till affären intalar du dig att du är värd dem, du som ”har jobbat så hårt den senaste tiden”.

REFLEKTERA • Ge ett par egna exempel på situationer som kan ge upphov till kognitiv dissonans.

220

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 220

2022-01-03 18:27

Fördomar påverkar oss Ett närliggande begrepp till både stereotypa uppfattningar och attityder är fördomar. Fördomar beskrivs ofta som negativa attityder som baseras på stereotypa uppfattningar. Med andra ord innebär fördomar att vi har en negativ inställning till individer i en viss grupp eftersom vi anser att de är på ett särskilt sätt.

Fördomar kan leda till diskriminering, det vill säga att någon behandlas sämre på grund av grupptillhörighet. Tänk till exempel på Jane Elliotts experiment med sin klass. Hon tillskrev en av grupperna vissa negativa egenskaper (stereotyp uppfattning), menade att de var sämre än den andra gruppen (negativ attityd) och behandlade dem sämre (diskriminering). Elliott hade ett syfte med sitt experiment. Hon ville att hennes priviligierade vita elever skulle få en uppfattning om hur det var för de svarta, ofta diskriminerade, invånarna i USA. Tror du att hon lyckades?

REFLEKTERA • Skulle Elliotts experiment behövas i Sverige idag? Varför eller varför inte?

Hur kan vi motverka fördomar?

Fördomar kan vara svåra att ändra på eftersom den känslo­ mässiga komponenten i en attityd ofta är stark. Det man kan göra för att få bukt med sina egna och andras fördomar är att skapa förståelse för att gruppen man har fördomar mot består av olika individer. Ett bra sätt är att lära känna en person i gruppen.

På ett liknande sätt kan man mildra pågående konflikter genom att skapa kontakt mellan de grupper som är i konflikt.

Sherif och de andra försöksledarna försökte med denna metod i Robbers Cave-experimentet men det fungerade först inte, eftersom fientligheten mellan grupperna var så stor. Först när grupperna fick ett gemensamt mål som krävde att alla ställde upp och jobbade tillsammans skapades gemenskap. De två grupperna slogs då samman till ett nytt ”vi”.

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 221

221

2022-01-03 18:27

Även den så kallade kontaktteorin visar på att interaktion mellan grupper som är jämbördiga och har gemensamma mål minskar fördomar och fientlighet grupperna emellan. Misstänksamhet ersätts då med kunskap. Detta skulle kunna vara en viktig ledtråd till hur man kan jobba på ett bra sätt med integration i samhället.

REFLEKTERA • Hur kan man förklara att fördomar uppkommer utifrån det du läst om ”vi och dom” och teorin om social identitet?

• Hur tycker du att man bör motverka fördomar?

• Har du några fördomar som du är medveten om?

• Hur skulle du kunna bryta dem? Gör det i praktiken!

222

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 222

2022-01-03 18:27

Medmänsklighet Föreställ dig följande situation: Du går i korridoren i skolan och ser en annan elev som du inte känner komma gående emot dig.

Personen har hela famnen full av skolböcker och papper. När personen är i närheten av dig tappar hen helt plötsligt allt och det flyger ut över golvet i en enda röra. Vad tänker och känner du?

Och framför allt, vad gör du? Går du oberört vidare eller böjer du dig ner och hjälper personen att samla ihop sina böcker och papper?

REFLEKTERA • När hjälpte du någon senast?

• När var senaste gången du fick hjälp av någon annan?

Prosocialt beteende – att hjälpa andra Det du läst hittills kanske har gett dig en bild av människor som fördomsfulla, viljesvaga varelser som ständigt begår onda handlingar gentemot varandra. Så dyster är inte verkligheten – som tur är. Människor är också kärleksfulla mot varandra, vi värdesätter vänskap och gemenskap och visar omsorg med våra medmänniskor. Och vi ägnar mycket tid åt att hjälpa varandra.

Det är faktiskt så att många av oss ger pengar till välgörande ändamål, vi engagerar oss i ideella organisationer, det är populärt att åka på volontärresor och många skänker bort saker de inte behöver.

Att hjälpa någon annan kallas för prosocialt beteende. Ett närliggande fenomen är altruism. Det innebär att hjälpa någon utan att själv få något tillbaka, trots att det kan innebära något slags förlust – i form av tid, energi eller risk – för en själv.

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 223

223

2022-01-03 18:27

Varför hjälper vi?

Det finns några olika möjliga förklaringar till det prosociala beteendet. En förklaring är att det stärker sociala relationer och i förlängningen hela samhället. Man kan därför se det som kopplat till evolutionsläran, något som bidrar till människoartens överlevnad. Denna förklaringsmodell ligger närmast till hands när det kommer till att hjälpa nära släktingar, till exempel våra barn, eftersom det för våra gener vidare. Men varför tenderar vi också att hjälpa främlingar? Kanske beror det på normer. I samhället finns en stark norm som säger att vi ska hjälpa varandra. Vi lär oss vikten av detta redan som små och känner oss därför moraliskt skyldiga att hjälpa.

En annan förklaring är vår förmåga att känna empati med andra människor, det vill säga att vi kan leva oss in i deras känslor. Det är till och med så att vi själva känner det (vi tror att) andra känner. När vi hjälper någon och får hen att må bättre, så mår vi också själva bättre. Empatin hör ihop med spegelneuronerna i våra hjärnor – de hjälper oss att spegla andras känslor.

Eller så är det så enkelt att vi omedvetet tänker att om vi hjälper andra, kommer vi själva att bli hjälpta när vi behöver det.

Vi blir en del av en god cirkel.

Du kan läsa mer om spegelneuroner i kapitel 4.

REFLEKTERA • Kan man handla helt altruistiskt, tror du? Förklara hur du tänker.

224

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 224

2022-01-03 18:27

Åskådareffekten – när vi inte hjälper Polis och brandkår har upprepade gånger rapporterat om att människor ställer sig och filmar med sina mobiltelefoner vid olycksplatser, istället för att hjälpa till. Ibland med ödesdigra konsekvenser.

Har du själv varit med om en situation där du varit passiv trots att du innerst inne känt att du borde agera? Det behöver så klart inte vara något så dramatiskt som en bilolycka utan kan till exempel handla om att du sett någons påse gå sönder utanför mataffären och valt att vända dig bort och gå vidare. I så fall är du inte ensam.

Fenomenet att inte ta sitt personliga ansvar och gripa in, utan istället stå som åskådare till det som händer, kallas för åskådar­ effekten. Vad finns det för förklaringar till detta beteende?

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 225

225

2022-01-03 18:27

Varför låter vi bli att hjälpa?

En norm i samhället säger att vi inte ska ”lägga näsan i blöt”.

Detta krockar med normen som säger att vi ska hjälpa. För att lösa konflikten som uppstår mellan de två normerna kan vi hitta bortförklaringar som till exempel att vi saknar kompetens (”jag kan ändå inte göra något”) eller att någon annan borde ingripa (”någon annan är nog duktigare än vad jag är”).

En annan förklaring är att vi helt enkelt inte vill riskera att göra bort oss inför andra. Ytterligare en är att vi inte själva vill riskera att bli utsatta för exempelvis våld och att vi inte vill bli indragna i något som kan bli jobbigt eller tidskrävande för oss själva.

En viktig faktor för om åskådareffekten ska inträffa är hur många människor som är närvarande när situationen inträffar. Ju fler personer, desto mindre är sannolikheten att någon ingriper.

Detta kallas för att det skapas en ansvarsspridning. Är du ensam åskådare är allt ansvar ditt, är det 20 personer närvarande är din del av ansvaret så liten att du inte agerar. Då kanske det känns mer rimligt att ta fram mobilen och filma.

226

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 226

2022-01-03 18:27

DET RÖKFYLLDA RUMMET Flera experiment har gjorts kring ansvarsspridning. I en studie lät man studenter som trodde att de skulle intervjuas om sin studenttillvaro sitta i ett väntrum och fylla i en enkät. Plötsligt började det sippra in rök från en ventil och rummet blev rökfyllt. En del av försökspersonerna satt ensamma i rummet, medan en annan del satt tillsammans med två andra försökspersoner. Ytterligare en del trodde sig sitta med två andra studenter, men de andra två var i själva verket skådespelare.

Tre fjärdedelar av försökspersonerna som satt ensamma reagerade på röken och påkallade uppmärksamhet. Fyra av tio, alltså betydligt färre, av de studenter som satt i rummet tillsammans med två andra försökspersoner reagerade. I den tredje gruppen, där skådespelarna instruerats att sitta helt passiva när röken sipprade in, var det bara en av tio försökspersoner som reagerade på situationen.

Det låter onekligen märkligt att sitta kvar tyst i ett rum som fylls med rök. Detta visar hur mycket vi drar oss för att ingripa när det är andra personer närvarande. Vi tittar på hur de andra agerar och följer deras mönster. Vi ställs inför den nya situationen, vet inte hur vi ska agera och tvekar därför. Då blir det lätt så att vi väntar på att någon annan ska göra något.

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 227

227

2022-01-03 18:27

ANSVARSSPRIDNING I SKOLAN Ett vardagsnära exempel på ansvarsspridning är när en grupp presterar sämre än vad varje individ personligen skulle kunna göra.

Har du kanske varit med om grupparbeten i skolan där gruppens medlemmar arbetar mindre aktivt eftersom det personliga ansvaret minskar?

Detta går att undvika genom att alla har varsin uppgift, att det är tydligt vem som ska göra vad samt att uppgiften är engagerande.

Dessutom hjälper det om vi-känslan i gruppen är stark. Då kan gruppens prestation till och med överstiga de enskilda individernas kompetens.

228

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 228

2022-01-03 18:27

Ytterligare en faktor som påverkar om vi hjälper någon eller inte är hur mycket personen ifråga liknar oss själva när det gäller utseende, klädsel och beteende. Ju fler egenskaper hos personen som liknar de vi själva har, desto mer benägna är vi att hjälpa. Detta hör troligtvis samman med grupptillhörighet och social identitet, som du har läst om tidigare. Likaså har vi större benägenhet att hjälpa dem vi har en relation till än främlingar.

Om vi tror att personen som råkat illa ut själv har försatt sig i situationen eller inte kan också spela in. Skulle du exempelvis agera likadant när en person som ramlar på gatan är berusad och stinker alkohol som när hen verkar helt nykter? Dessutom har det visat sig att äldre får hjälp i högre utsträckning än yngre, barn mer än vuxna och att kvinnor oftare får hjälp än män.

REFLEKTERA • Hur skulle du reagera om du deltog i experimentet med det rökfyllda rummet, tror du?

• Vad har du för egna erfarenheter av åskådareffekten?

• Tänk tillbaka på när du senast hjälpte någon eller själv blev hjälpt. Vilka förhållanden rådde? Var den andra personen någon du kände eller en främling? Var ni ensamma? Hade du och den andra personen agerat annorlunda under andra omständigheter, tror du?

• Elie Wiesel, överlevare från Auschwitz, författare och mottagare av Nobels fredspris 1986, sade en gång: ”Det är inte de onda människornas ondska som skrämmer mig. Det är de goda människornas tystnad.” Vad tänker du om detta citat?

På vilket sätt är citatet relevant för vårt samhälle idag och vad kan vi lära oss av det?

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 229

229

2022-01-03 18:27

Hjälten inom oss REFLEKTERA • Vad är en hjälte, enligt din uppfattning?

• Vilka hjältar tycker du att vi har haft eller har i vårt samhälle idag? Förklara hur du tänker!

Philip Zimbardo, som gjorde det omtalade fängelseexperimentet som du läste om på s. 207, har ägnat sin senaste forskning åt att studera hjältemod. Enligt Zimbardo handlar det inte om en egenskap hos vissa speciella människor, vilket man lätt kan tro.

Vi kan alla välja att vara hjältemodiga i situationer där behovet av en hjälte uppstår. Vi kan till exempel välja att ingripa när någon råkar illa ut, att stå upp mot en auktoritet som vi tycker har fel eller vägra att anpassa oss till en grupp med destruktiva normer.

Om vi alla är medvetna om mekanismer som åskådareffekten kan vi undvika att falla offer för dem, menar Zimbardo. På samma sätt kan medvetenhet om att just du kan välja att vara en hjälte, göra att du kliver in i hjälterollen när det behövs.

230

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 230

2022-01-03 18:27

Den sociala människan De socialpsykologiska mekanismer som du har läst om i det här kapitlet underlättar vår tillvaro på flera sätt. Till exempel gör roller och normer att vi med stor säkerhet kan förutspå hur andra i gruppen, eller i samhället, kommer att bete sig. Vi vet också vad som förväntas av oss själva. Detta skapar stabilitet och trygghet och dessutom en känsla av gemenskap.

Men social kontroll kan också kraftigt begränsa den individuella friheten. Tänk till exempel på de starka förväntningar som finns för respektive kön. Skulle en kille som tycker att det är fint och bekvämt med kjol gå med det till din skola eller på arbetsplatsen? På samma sätt kan grupptryck innebära att vi gör sådant som vi egentligen inte vill. Det sociala trycket att leva upp till förväntningar och att anpassa sig till normer innebär att vi riskerar att gå emot våra egna personliga åsikter och värderingar.

Det visar experimenten av Asch, Milgram och Zimbardo.

Samtidigt kan grupptrycket göra att vi utför goda handlingar.

Om du upplever att de flesta i din närhet skänker pengar eller hjälper behövande, är chansen stor att du också gör det. Det finns ju normer i samhället som är av godo.

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 231

231

2022-01-03 18:27

AVSLUTNING MINNS DU BEGREPPEN? Här ser du en lista med centrala begrepp från kapitlet. Kontrollera om du minns vad de betyder! Om du är osäker på ett ords betydelse kan du slå upp det i ordlistan längst bak i boken – där hittar du alla förklaringar.

Du på hur Du hittar hittar exempel exempel på hurkan du kan gåväga till väga du gå till när du när du arbetar med arbetar med ­begreppen ­begreppen på s. 00 på s. 32.

• • • • • • • • • • • •

grupper roller normer social kontroll konformitet auktoritetslydnad Rosenthaleffekten social identitet kognitiv dissonans fördomar prosocialt beteende åskådareffekten

VAD HAR DU LÄRT DIG? De här frågorna är till för att du ska repetera det du lärt dig under arbetet med det här kapitlet.

1. Vad finns det för olika slags grupper och vad skiljer dem åt?

2. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att vi intar olika roller i en grupp?

3. Förklara kortfattat hur begreppen normer, sanktioner och konformitet hänger ihop.

4. Vilka slutsatser drog Philip Zimbardo utifrån sitt fängelseexperiment?

5. Varför tenderar vi att lyda någon som vi uppfattar som en auktoritet?

6. Vad kan självuppfyllande profetior få för konsekvenser?

7. Vad menas med social identitet?

8. En attityd innehåller tre olika komponenter. Vilka?

9. Hur kan man motverka fördomar?

10. Ge en förklaring till varför vi människor väljer att hjälpa varandra samt en förklaring till varför vi ibland inte hjälper varandra.

232

K APITEL 6

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 232

2022-01-03 18:27

TILLÄMPA DINA KUNSKAPER Mobbning kan definieras på följande sätt: ”En eller flera individer tillfogar en annan individ skada eller obehag upprepade gånger och under en viss tid.” Besvara frågorna här nedanför genom att resonera, förklara och dra slutsatser utifrån dina kunskaper i socialpsykologi.

• Varför uppstår mobbning?

• Hur kommer det sig att mobbning kan fortgå under lång tid utan att något görs?

• Vad kan man göra för att stoppa mobbning?

• Koppla dina tankar till relevanta teorier, studier och fetade begrepp ur det här kapitlet.

VAD TYCKER DU? Du har nu läst om socialpsykologi. Reflektera avslutningsvis över följande frågor: • Vilka styrkor och svagheter kan du se hos det socialpsykologiska perspektivet när det gäller att förklara varför en person tänker, känner och handlar som hen gör?

• Hur väl stämmer det du har läst överens med dina egna erfarenheter?

• Hur kan du koppla frågan om arv och miljö till sådant du läst om i kapitlet, till exempel benägenhet till konformitet och prosocialt beteende? Vilken roll spelar det genetiska arvet (medfödda egenskaper) och vilken betydelse har den omgivande miljön (till exempel uppväxten)? Hur samspelar dessa två, tror du?

SOCIALPSYKOLOGI

Psykologi 1-inlaga-TRYCK.indd 233

233

2022-01-03 18:27

PSYKOLOGI 1 MARIE ALMROTH & LINNÉA SVÄRD

MARIE ALMROTH & LINNÉA SVÄRD

Psykologi 1 för vård- och omsorgsprogrammet tar avstamp i läsarens egna erfarenheter. Eleverna utvecklar en förståelse för sig själva och människorna de möter i sin omvärld och i sin yrkesroll.

Psykologiundervisningen ska relatera till individen själv.

Uppgifter och reflektionsfrågor kopplas därför till elevernas verklighet. Exempel och uppgifter kopplade till vård- och omsorgssituationer skapar ett samband mellan psykologiämnet och läsarens framtida yrkesroll.

Psykologi 1 utgår från ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vilket innebär att läsaren utvecklar psykologiska kunskaper såväl som det ämnesspecifika språket.

Reflektionsfrågor aktiverar förförståelsen och stöttar läsförståelsen. Centrala psykologiska begrepp förklaras i löpande text samt i en ordlista längst bak i boken. Uppgifter hjälper läsaren att lära in begrepp, tillämpa kunskaper och att kritiskt granska perspektiv och teorier.

Läroboken passar både elever i gymnasieskolan och vuxenstuderande. Psykologi 1 är baserad på psykologiläromedlet Med nya ögon.

PSYKOLOGI 1

PSYKOLOGI 1

ISBN 978-91-27-46048-5

9 789127 460485

Psykologi 1-omslag-tryck.indd 1-3

2022-01-03 12:36