Kompisbรถcker baserade pรฅ
Barnkonventionen HANDLEDNING OCH INSPIRATION
Linda Palm
27458994_k.b.k_cover.indd 1
2020-07-03 10:24
Innehåll Förord av Maud Edgren Schori 4 Inledning 6 Syfte 7 Vem är jag som har skrivit kompisböckerna? 7 Vem är jag som har illustrerat kompisbilderna? 7 Frågor och svar 8 Arbeta med kompismaterialet 9 Kompisböckerna baserade på barnkonventionen 9 Placering 10 Arbetsgång 10 Läsning 10 Boksamtal 11 Arbeta inkluderande 12 Dokumentera arbetet 13 Lika värde 15 Innehåll 15 Inför arbetet 16 Boksamtal 17 Aktiviteter 18 Reflektera och utvärdera 20 Barnets bästa 21 Innehåll 21 Inför arbetet 22 Boksamtal 23 Aktiviteter 24 Reflektera och utvärdera 25 Känna trygghet 26 Innehåll 26 Inför arbetet 27 Boksamtal 28 Aktiviteter 29 Reflektera och utvärdera 31
Äta mat 32 Innehåll 32 Inför arbetet 33 Boksamtal 34 Aktiviteter 35 Reflektera och utvärdera 37
Ett eget namn 38 Innehåll 38 Inför arbetet 39 Boksamtal 40 Aktiviteter 41 Reflektera och utvärdera 44 Säga sitt 45 Innehåll 45 Inför arbetet 46 Boksamtal 47 Aktiviteter 48 Reflektera och utvärdera 51 En egen plats 52 Innehåll 52 Inför arbetet 53 Boksamtal 54 Aktiviteter 55 Reflektera och utvärdera 58 Få vård 59 Innehåll 59 Inför arbetet 60 Boksamtal 61 Aktiviteter 62 Reflektera och utvärdera 65 Gå i skola 66 Innehåll 66 Inför arbetet 67 Boksamtal 68 Aktiviteter 69 Reflektera och utvärdera 71 Lek, vila och fritid 72 Innehåll 72 Inför arbetet 73 Boksamtal 74 Aktiviteter 75 Reflektera och utvärdera 77
Kopieringsunderlag 79–127 Barnkonventionens samtliga artiklar i kort version 128 Referenser 129
27458994_k.b.k_inlay.indd 3
2020-07-03 04:47
Inledning Det är kul men utmanande att arbeta med barn. Vilket ansvar vi har och så mycket vi ska kunna, som till exempel att omsätta barnkonventionens alla artiklar till praktisk handling. Den har länge varit ett styrdokument för oss, men nu är den också svensk lag. Genom den här handledningen vill jag dela med mig av mina tankar och erfarenheter utifrån de kompisberättelser jag har skrivit, baserade på ett antal utvalda artiklar ur barnkonventionen. Alla barnkonventionens 54 artiklar är förstås lika viktiga och samtliga återges i sin korta version i slutet av denna handledning (s. 128). Det är inte alltid så enkelt att tolka artiklarna. Det blev vi varse när jag skrev berättelserna till barnen. Någon artikel var så svår att omsätta och göra konkret för målgruppen att vi var nära att stryka den boken. Men Barnets bästa, som det handlade om, är ju även en av barnkonventionens huvudprinciper och därför lite extra viktig att få hjälp med och konkret material till. Jag är ingen expert vad gäller mänskliga rättigheter och barnkonventionens artiklar. Däremot har jag god erfarenhet av att skriva enkelt och konkret, så i samarbete med teamet runt kompisböckerna kan vi därför erbjuda den här viktiga inspirationsboken som hjälp. Böckerna som denna handledning utgår ifrån handlar om huvudkaraktärerna Kanin och Igelkott och ett antal olika situationer som de upplever hemma och i verksamheten. Berättelserna är förankrade i förskolans styrdokument och barnkonventionens artiklar och skapar ingångar till samtal. Handledningen innehåller tips på aktiviteter kring respektive artikel och kopieringsunderlag som kan användas vid utvalda tillfällen eller i det kontinuerliga arbetet. Något som förhoppningsvis kan inspirera er i arbetet med barnkonventionen. Vi vuxna behöver upptäcka med barnens ögon och jag vill med dessa tio teman bidra till en ökad kunskap och förståelse för barnkonventionens artiklar. Att känna till dem och låta barnen bli medvetna om sina rättigheter. Barns behov tar aldrig paus. Barnen är inte bara vår framtid, de lever HÄR och NU! Lycka till med alla kompisprojekt! Kompishälsningar, Linda Palm
6
27458994_k.b.k_inlay.indd 6
2020-07-03 04:47
Syfte Vårt uppdrag är att öka kunskapen om barns rätt och att synliggöra barnkonventionen tillsammans med barnen. Alla som direkt eller indirekt arbetar med barn, berörs av barnkonventionen. Den är den självklara utgångspunkten i vårt arbete och vårt beslutsfattande. Vi har kort sagt ett ansvar att ta med barnens perspektiv och rättigheter i all vår planering och vårt dagliga arbete. Att synliggöra barns rätt tillsammans med barnen, att öka deras kunskap och förståelse för sina rättigheter, är ett praktiskt arbete som ska pågå varje dag. Kompisböckerna är ett redskap i det arbetet. I berättelserna om Kanin, Igelkott och Kompisarna får vi en förståelse för vikten av tolerans och respekt för andra människor. Böckerna är baserade på ett antal utvalda artiklar ur barnkonventionen och uppmuntrar till kreativa sätt att arbeta med barns rätt – att göra barnkonventionen konkret och levande i våra verksamheter.
Vem är jag som har skrivit kompisböckerna? Jag heter Linda Palm, är legitimerad förskollärare och har arbetat i förskola och i skola under många år. Genom kompisböckerna vill jag sätta ord på igenkännande händelser och göra det svåra mer begripligt. Fokus flyttas från barnen och det blir enklare att samtala om svåra dilemman när det i stället är Kanin och Igelkott med kompisar som är inblandade. Jag arbetar heltid som författare, skriver barnlitteratur och läromedel, föreläser, gör författarbesök och inspirerar utifrån mina böcker. Du hittar mer om mig på lindapalm.se och jag finns på Instagram med kontot @lindapalmcreative. Kontakta mig gärna på info@lindapalm.se.
Linda Palm
Vem är jag som har illustrerat kompisbilderna? Jag heter Lisa Sollenberg och är illustratör och formgivare. När jag har illustrerat dessa sagor som utgår ifrån barnkonventionen har jag tänkt på att få med olika karaktärer med olika utseende och ursprung. Med sagorna vill jag förstärka att vi alla är olika, men ändå lika. Jag vill genom dessa personliga och livfulla djurkaraktärer förmedla känslor, tankar, liv och rörelse. Kanin, Igelkott, Ödla, Zebra och alla de andra kompisarna tar oss med i bekanta situationer där barnkonventionen synliggörs. Min förhoppning är att på detta lekfulla vis kunna förklara vår viktiga barnkonvention för alla barn. Ni får gärna kontakta mig på lisa.sollenberg@telia.com om ni har några frågor kring upphovsrätten för bilderna. Lisa Sollenberg
7
27458994_k.b.k_inlay.indd 7
2020-07-03 04:47
Placering Ni skapar ett värde i materialet beroende på hur ni väljer att placera det och hur ni låter barnen hantera böckerna. Välj gärna en speciell plats för kompisböckerna och exponera dem tydligt. Får de en central placering blir pågående projekt synligt för alla. På så sätt blir också barnens inflytande tydligt.
Arbetsgång Inled med att introducera karaktärerna i böckerna. Visa och berätta om Kanin och Igelkott så att barnen förstår vilka de är, om de inte redan känner till dem. När ni har presenterat Kanin och Igelkott och barnen har fått bekanta sig med sina nya Kompisar, kan ni påbörja arbetet med böckerna och aktiviteterna kopplade till dessa. Här är ett förslag på arbetsgång till varje bok:
• • • • •
Introduktion av aktuell bok Boksamtal Arbeta med aktiviteterna kopplade till boken Dokumentera Reflektera och utvärdera
Läsning En kompisbok kan läsas och upplevas på olika sätt, exempelvis genom att: • högläsa från pärm till pärm. • stanna upp och prata om bilderna. • leka och konkretisera berättelsen. • plocka in handdockorna och andra föremål som stärker berättelserna, exempelvis en pusselbit, en frukt och en skolväska. • lyssna in och se vad i boken som väcker intresse hos barnen. När ni har läst böckerna, återkom gärna till dem med jämna mellanrum och påminn och prata om vad de står för och vad ni kom fram till förra gången i er läsning och era samtal.
10
27458994_k.b.k_inlay.indd 10
2020-07-03 04:48
Boksamtal Det läsfrämjande och språkutvecklande arbetet i förskolan lyfts tydligt fram i den reviderade läroplanen för förskolan. Barns möjligheter att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om texter betonas som viktiga inslag i detta arbete: ”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.” Lpfö 18
Boksamtal skiljer sig från vanlig högläsning. Högläsa vid vilan blir en passiv läsning, medan läsningen vid boksamtal är mer aktiv. Ni stannar upp i texten. Barnen får tänka till och fundera. De lyssnar, reagerar, ställer frågor och tar upp sådant de inte förstår. Kompisböckerna erbjuder en gemensam plattform för samtal, reflektion och analys. De är skrivna med syftet att inleda till vidare samtal om olika dilemman. Använd öppna frågor vid boksamtalen: • Hur tänker du då? • Vad tror du? • Vem tycker du att berättelsen handlar om? • Vad hade du gjort i Kanins och Igelkotts situation? • Var det något speciellt du gillade med berättelsen? Vill du berätta om det? • Vad tycker du om bilderna i boken? • Vad tyckte du om slutet på boken?
Att tänka på vid boksamtal • Samla en grupp med fyra – fem barn. • Boksamtalen bör vara cirka 20 minuter, så att de inte upplevs för långa. • Markera att boksamtalen skiljer sig från ”vanlig” läsning genom att exempelvis sitta i ett annat rum eller tända ett ljus när ni samlas. Benämn att ni har boksamtal. • Försök att vidga samtalet genom att ställa öppna frågor utan rätt eller fel svar. Ställ gärna frågor om hur barnen tänker och vad de lär sig. • Uppmuntra barnen att reflektera fritt. Beröm barnens gissningar och egna frågor.
11
27458994_k.b.k_inlay.indd 11
2020-07-03 04:48
Lika värde Innehåll 2
M PIS B KO OK
N b a s e ra d p å KO O NVENTI
R
artikel
EN
EN
Lika värde
Lika värde N
en kompisbok
baserad på barnkonventionen
BA
I kompisboken Lika värde samtalar Kompisarna om varför det är bra att vi är olika och trots det lika mycket värda. Några tycker ändå att de är lite mer värda, då de har längre svansar än övriga. Räv startar igång ett bra samtal utifrån ett pussel där varje bit har olika form och utseende. Alla bitar är lika viktiga, och fattas det någon bit blir det ju – ett tomt hål. I praktiken handlar det om att förmedla vad allas lika värde egentligen betyder och innebär. Alla barn är olika men har ett lika värde oavsett de olikheter som kan finnas i en barngrupp. Barnkonventionen gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering.
ISBN 978-91-27-43557-5
Linda Palm Lisa Sollenberg
9 789127 435575
”Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.” Lpfö 18
Barnkonventionen – Artikel 2 (kort version) Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
För hela versionen av artikel 2, se unicef.se/ barnkonventionen
Källa: UNICEF Sverige/unicef.se
LIKA VÄRDE
27458994_k.b.k_inlay.indd 15
15
2020-07-03 04:48
Inför arbetet Använd gärna planeringsmallen ”Planera” (s. 83) inför varje tema.
Förskolans uppdrag är att verka för att barnen inte ska värdera sina egna och andras olikheter som bättre eller sämre. Ingen får diskrimineras. Diskriminering är om någon på förskolan behandlar ett barn sämre än andra barn beroende på kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Fundera och diskutera begreppet diskriminering och hur det ser ut i er verksamhet. ”Hur gärna vi vuxna än försöker stannar inte våra tankar om barnen inuti oss. Tvärtom sipprar de ut och smittar av sig på barnen. Därför måste vi hela tiden arbeta med vår syn på barn, våra fördomar och normer.” Åsa Ekman, Barnets rättigheter – Barnkonventionen i förskolan
Arbeta för att skapa ett tillåtande klimat som inte begränsar barnen utan gör dem nyfikna på sin omgivning. Vi utgår från jaget för att förstå andra. Ett viktigt uppdrag vi vuxna har är att barnen får med sig en bra självkänsla. Det måste vi arbeta med varje dag, då det är viktigt att ha med sig hela livet för att må så bra som möjligt. Vår skollag säger att alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Hur ser vi att vår verksamhet tar hänsyn till alla barn? Välj ut några kontinuerliga händelser i er verksamhet under en dag och granska närmare hur ni agerar i vissa situationer. Hur hälsar ni på tjejer/killar när de kommer på morgonen? Märker ni någon skillnad? När ni målar tillsammans, vilka hudfärger erbjuder/väljer ni? Observera vilka rum och platser som används på förskolan. Kan ni upptäcka några mönster? Finns det något ni behöver ändra på? Vad gör vi om vi får syn på att vi faktiskt inte följer lagen om lika värde fullt ut? En bra början är att påminna varandra om att det är ert ansvar att tillgodose barnens rättigheter.
Att diskutera • På vilka sätt ser man allas lika värde i er verksamhet? • Hur känner du dig uppskattad och värdefull på din arbetsplats? • • • •
16
27458994_k.b.k_inlay.indd 16
Får du bekräftelse/beröm? Vad jämför ni mellan varandra? Vad är en norm och ett värde för er och hur ser ni dessa på förskolan? Hur kan ni arbeta långsiktigt med vi-känslan och samhörighet i gruppen? Vad vill ni fokusera på när ni läser kompisboken Lika värde?
LIKA VÄRDE
2020-07-03 04:48
Lika värde
n kompisbok
erad på barnkonventionen
2
N
N b a s e ra d p å KO O NVENTI
R
artikel
BA
Lika värde
M PIS B KO OK
EN
EN
onventionen gäller för alla barn. arn är lika mycket värda. Inga barn diskriminerade, det vill säga bli sämre dlade. Det har ingen betydelse vilken arnet och barnets föräldrar har på om barnet är flicka eller pojke, vilket barnet talar, vilken gud barnet tror på, rnet har ett funktionshinder eller om är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan exempel vara diskriminering.
Boksamtal Samla barnen i mindre grupp. Visa bokomslaget och samtala om vad bilden visar. Prata om titeln Lika värde. Vad kan det betyda? Linda Palm Lisa Sollenberg
ISBN 978-91-27-43557-5
9 789127 435575
Läs sidorna 6 och 7, där Kanin försöker att lägga ett pussel. Fundera över hur du brukar tänka när du pusslar. Bitarna ser väldigt lika ut men samtidigt är alla olika. Hur kan man tänka för att se att varje bit är unik, speciell? På sidorna 8 och 9 sitter Räv med Kanin och pusslar då Igelkott kommer in och berättar att Mus och Mus jämför sina svansar med kompisarna. De tycker faktiskt att de är lite mer värda och Igelkott får en kommentar som inte känns bra. Vad betyder det att jämföra sig med någon annan? Hur kan Igelkott göra för att det ska kännas bättre?
Fortsätt att ställa frågor och reflektera tillsammans:
• • • •
På vilket sätt är det bra att vi är olika? Vad betyder det att vara unik? På vilket sätt känner du dig värdefull? Hur kan du tänka för att du ska känna att du är värd lika mycket som alla andra? • Tycker du att flickor och pojkar är lika mycket värda? Hur märker du det? • Vad kan vi göra för att alla ska känna sig lika mycket värda? • Är barn lika mycket värda som vuxna? När märker du det?
LIKA VÄRDE
27458994_k.b.k_inlay.indd 17
17
2020-07-03 04:48
Aktiviteter Barnkonventionen – Lika värde Skriv ut ”Barnkonventionen – Lika värde” från kopieringsunderlaget (s. 85) och sätt upp på lämplig plats. Läs artikeln i den här bearbetade, lättare versionen tillsammans med barnen och prata om innehållet för att förankra begrepp. Låt dem kontinuerligt höra artikeln medan ni arbetar med temat.
Pusselbiten saknas Ni behöver:
• pussel (gärna i större format) • Igelkott som handdocka eller egen utklädnad Gör så här:
Lägg ett pussel tillsammans. Förankra ord som olika former, färgnyanser, unika bitar, hörn osv. Varje barn får lägga varsin bit. När alla har lagt saknas det en bit. Följ upp samtalet från berättelsen. Vad händer när det saknas en bit? Slutligen kan Igelkott komma och knacka på för att lämna den sista biten. ”Hurra, så skönt att alla bitar finns!” Varje bit är viktig för att det ska bli ett helt pussel. Precis som varje barn är viktigt för att det ska vara just er grupp.
Inuti och utanpå Ni behöver:
• accessoarer som hattar, glasögon, peruker, halsband m.m.
• kamera
Gör så här:
Prata med barnen om att vara lika, men samtidigt olika. De flesta har två ögon, två öron, en mun – medan vi har olika längd, hårfärg, hudfärg, ögonfärg osv. Ta fram en mängd accessoarer som glasögon, peruker, kepsar, halsband, hattar m.m. Låt barnen välja vad de vill ha. Det blir säkert en glad stund med många skratt. Fundera sedan tillsammans över vad som händer om vi ändrar det som syns utanpå. Händer det något med oss inuti när vi ändrar utsidan? Hur känns det att inta en annan roll med ett nytt utseende? Ta en gruppbild med alla barn ”utklädda”, som de stolta får visa sina föräldrar/ vårdnadshavare. Sätt fotot på en plats där barnen kan återkomma, peka och minnas den roliga övningen.
18
27458994_k.b.k_inlay.indd 18
LIKA VÄRDE
2020-07-03 04:48
Pusselbiten Ni behöver:
• • • •
kopieringsunderlaget ”Pusselbiten” (s. 92) pennor och färgpennor sax laminat
Gör så här:
Använd kopieringsunderlaget ”Pusselbiten”, där barnen får måla sitt självporträtt i pusselbiten. Klipp ut, laminera och sätt sedan upp alla pusselbitarna som ett pussel. Det blir konkret och tydligt att alla bitar behövs för att det ska bli ett helt pussel. Vi – tillsammans! Alternativ: Är barnen yngre kan det vara enklare att låta barnen måla av sina egna händer i stället för ett självporträtt.
Kompispussel Vi är alla en viktig del av gruppen. Gör det tydligt och konkret med hjälp av ett eget pussel som kan pusslas om och om igen. Dessa personliga pussel brukar bli mycket omtyckta av barnen. Ni behöver:
• en gruppbild på barnen • laminat • sax Gör så här:
Skriv ut en gruppbild på barnen. (Eller skriv ut fler bilder och gör olika pussel.) Laminera bilden för bättre hållbarhet. Klipp den sedan i lagom stora pusselbitar eller använd en pusselmall från nätet. Presentera pusslet när ni har läst berättelsen Lika värde. Titta noga, vilka färger ser ni? Hur är det med formerna, storlekarna? Finns det några bitar med vassa hörn?
LIKA VÄRDE
27458994_k.b.k_inlay.indd 19
19
2020-07-03 04:48
Jag är unik! Ni behöver:
• kopieringsunderlaget ”Jag är unik!” (s. 93) • pennor och färgpennor Gör så här:
Prata om ordet ”unik”. Vad betyder det? Och vad gör oss unika? Använd kopieringsunderlaget ”Jag är unik!” där barnen får rita eller skriva om något som de tycker är unikt med sig själva, ex empelvis att jag har ett speciellt märke på kinden, att jag kan prata på ett annat språk el.dyl. Känns det svårt att hitta något unikt kan barnen välja något de tycker att de är bra på. De får gärna presentera för varandra. Spara sedan underlaget till häftet ”Mina rättigheter”.
Dramatisera berättelsen Ni behöver:
• kompisboken Lika värde • rekvisita för dramat Gör så här:
Använd kompisboken Lika värde och dramatisera berättelsen. Fortsätt gärna att utveckla ert drama med olika ”jämförelser” som förekommer i era grupper. Exempelvis: längst/gör flest mål/tappat flest tänder osv. Fokus läggs genom dramatiseringen på Kompisarna i boken i stället för på barnen i gruppen, och det blir då enklare att samtala om saker som kan upplevas känsliga.
Ram till ”Lika värde” Använd ramen ”Lika värde” (s. 94) som avslutning på arbetet. Se mer under avsnittet ”Ramar till böckerna” (s. 14).
Reflektera och utvärdera Använd reflektionsmallen, kopieringsunderlag ”Reflektera” (s. 84), för att utvärdera arbetet. Låt dokumentationerna från de olika aktiviteterna vara ett underlag för diskussion i arbetslaget om hur ni ska gå vidare. Underlaget kan också användas som igångsättare när nästa bok ska introduceras för barnen: ”Kommer ni ihåg när vi pratade om allas lika värde?” ”Hur kändes det när du fick fundera över vad som gör just dig unik?”
20
27458994_k.b.k_inlay.indd 20
LIKA VÄRDE
2020-07-03 04:48
Kopieringsunderlag Barnkonventionen s. 79
Matklurarna s. 102
Kanin och Igelkott s. 80
Flanosaga – Äta mat s. 103
Färglägg bilden – Kanin och Igelkott s. 81
Ram till Äta mat s. 104
TAKK s. 82
Mitt namn s. 105
Mall Planera s. 83
Namnvimpel s. 106
Mall Reflektera s. 84
Flanosaga – Ett eget namn s. 107
Barnkonventionen – Lika värde s. 85
Ram till Ett eget namn s. 108
Barnkonventionen – Barnets bästa
Om jag fick bestämma s. 109
Barnkonventionen – Känna trygghet s. 86
Färglägg bilden – Säga sitt s. 110
Barnkonventionen – Äta mat
Ram till Säga sitt s. 111
Barnkonventionen – Ett eget namn s. 87
Ensam eller tillsammans? s. 112
Barnkonventionen – Säga sitt
Ram till En egen plats s. 113
Barnkonventionen – En egen plats s. 88
Tvätta, tvätta liten hand s. 114
Barnkonventionen – Få vård
Kompislopp s. 115
Barnkonventionen – Gå i skola s. 89
Må bra s. 116
Barnkonventionen – Lek, vila och fritid
Ram till Få vård s. 117
Framsida – Mina rättigheter s. 90
Bra med skolan s. 118
Min planering s. 91
Bingojakt s. 119
Pusselbiten s. 92
Kompisfest s. 120
Jag är unik! s. 93
Flanosaga – Gå i skola s. 121
Ram till Lika värde s. 94
Ram till Gå i skola s. 122
Färglägg bilden – Barnets bästa s. 95
Min lek s. 123
Ram till Barnets bästa s. 96
Mina intressen s. 124
Detta händer i dag s. 97–98
Flanosaga – Lek, vila och fritid s. 125
Trygghetshjärtat s. 99
Färglägg bilden – Lek, vila och fritid s. 126
Färglägg bilden – Känna trygghet s. 100
Ram till Lek, vila och fritid s. 127
Ram till Känna trygghet s. 101
78
27458994_k.b.k_inlay.indd 78
2020-07-03 04:50
Kompisböcker baserade på
Barnkonventionen HANDLEDNING OCH INSPIRATION
Handledningen ger dig som pedagog stöd i hur du kan använda kompisböckerna som utgångspunkt i ditt arbete med att stärka värdegrundsarbetet och arbetet med barnkonventionen. Du får en mängd aktivitetsförslag för varje bok samt även kopieringsunderlag. Handledningen är kopplad till Kompisböcker baserade på barnkonventionen.
EN
EN
N
N
EN
EN
N
M PIS B KO OK
7
Barn har rätt till liv och utveckling.
Barn har rätt till liv och utveckling. Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Barn behöver många saker för att utvecklas bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan.
Alla barn har rätt att veta vem han eller hon är. Barnet har rätt till ett namn och till att vara medborgare i ett land. Barnet har också rätt att veta vilka som är barnets föräldrar. FÖRSLAG PÅ FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE :
FÖRSLAG PÅ FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE :
FÖRSLAG PÅ FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE :
• Varför är det bra att ha ett eget namn?
• Vet du hur ditt namn bestämdes?
• Vad betyder trygghet?
• Vad tycker du om att äta till frukost?
• I vilket land är du född?
• När känner du dig trygg? Hur känns det då?
• Har du någon favoriträtt?
• Känner du någon som är född i ett annat land?
Vilket? Var ligger det?
• Varför är det viktigt att äta mat?
• Vad kan vi göra för att alla ska känna sig trygga?
• Vad behöver kroppen?
• Var föddes Björn?
• Vad är en rutin?
• När brukar du bli hungrig?
• Varför händer det att man flyttar från ett land
till ett annat?
• Vilka rutiner finns det på din förskola/skola?
• Hur känner du att du är hungrig?
• Vad tycker du om rutiner?
• Hur tror du att det skulle kännas att vara hungrig
• Kan det finnas olika orsaker?
och inte ha möjlighet att få mat?
• Hur kan man veta vad som är bäst för barnet?
EN
EN
EN
N
R
N
BA
R
• När vilar du? • Hur brukar du vila? • När och var känner du lugn och ro?
till skolan? • Det finns barn som inte får gå i skola,
• Hur kan man få vård?
vad kan det bero på?
• När behöver man vård?
hemligheter i?
Barn har rätt till lek, vila och fritid.
tid att leka, tycker du? • Vad tycker du om att leka? • När leker du? • Har du någon fritidsaktivitet?
• Hur skulle det vara att inte få gå i skola?
• Vad kan man få för vård där?
• Har du en bok du kan skriva eller måla dina
M PIS B KO OK
• Kanin hade för lite tid att leka. Har du
Vad gör man i skolan? • Varför går man i skola? • Hur kan man fira skolstart? • Hur kände sig Tagg när han inte kunde gå
Varför?
• Har du något hemligt eller några hemligheter? • Får du ha dina hemligheter ifred?
bestämma? tillsammans och man inte tycker lika?
EN
N b a s e ra d p å KO O NVENTI
31
FÖRSLAG PÅ FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE :
• Igelkott köpte en penna inför skolstarten.
Hur kändes det?
• Vem är Malala? Vad kämpar hon för?
• Hur kan man hjälpa någon som behöver vård?
• Vad är demokrati?
ARTIKEL
FÖRSLAG PÅ FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE :
• Har du tagit någon spruta? Varför? • Har du varit på vårdcentralen eller på sjukhuset?
• Var vill du vara ensam och ifred?
Om vad?
• Hur gör man när alla ska bestämma
M PIS B KO OK
BA
• Får du vara med och bestämma ibland?
EN
ba s e ra d p å Lek, vilaN Koch IO O N V Efritid NT
28
Barn har rätt att gå i skolan. Alla barn ska gå i grundskolan. Det ska vara gratis. Länderna ska se till att fler barn får gå i gymnasiet och annan högre utbildning. Rika länder ska hjälpa fattiga länder.
FÖRSLAG PÅ FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE :
Vågar du låsa dörren? • Hur kan man göra om man inte vill låsa? • Har du blivit störd på toaletten någon gång?
• Hur märker du att du fått vara med och
R
FÖRSLAG PÅ FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE :
• Igelkott vågade inte låsa toalettdörren.
FÖRSLAG PÅ FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE :
ARTIKEL
2016-03-03 16:53
Lek, vila och fritid
baserad på Barnkonventionen
M PIS B KO OK
ba s e ra d p å Gå iN Kskola ONVENTIO
24
Barn har rätt till hälsovård och sjukvård. Länderna lovar att göra allt de kan för att barn ska få bra hälsa. Alla barn har rätt att få vård när de är sjuka. Kvinnor som väntar barn och mammor med nyfödda barn ska få bra vård. Föräldrar ska få lära sig hur de ska mata och vårda sitt barn. Rika länder ska hjälpa fattiga länder.
Barn har rätt till privatliv. Det kan till exempel innebära att föräldrar inte ska läsa sina barns brev och dagböcker. Det kan också innebära att barnet ska kunna stänga en dörr och få vara i fred när det går på toaletten.
Myndigheter och domstolar ska fråga barnet vad det tycker och lyssna på barnet när de bestämmer saker som gäller barnet. Det kan innebära att lärarna i skolan frågar barnen vad de tycker innan de bestämmer saker. Politiker i en kommun ska fråga barn vad de tycker innan politikerna bestämmer hur kommunen ska använda sina pengar.
EN
BA
R
R
Ett barn har rätt att säga hur det vill ha det. Vuxna ska lyssna på barn.
ARTIKEL
Linda Palm Lisa Sollenberg
ISBN 978-91-27-43557-5
9 789127 435575
2016-03-04 09:17
EN KOMPISBOK Gå i skola
baserad på Barnkonventionen
M PIS B KO OK
ba s e ra d p å FåN Kvård ONVENTIO
16
OMS_EttEgetNamnCC.indd 1
EN
EN
BA
BA
ARTIKEL
2016-03-03 17:01
EN KOMPISBOK Få vård
baserad på Barnkonventionen
M PIS B KO OK
N b a s e ra d p å K O plats En egen O NVENTI
12
Linda Palm Lisa Sollenberg
ISBN 978-91-27-43557-5
9 789127 435575
OMS_AtaMatCC.indd 1
N
EN
2016-03-03 16:51
EN KOMPISBOK En egen plats
baserad på Barnkonventionen
Säga sitt
Linda Palm Lisa Sollenberg
ISBN 978-91-27-43557-5
9 789127 435575
OMS_KannaTrygghetCC.indd 1
N
2016-03-03 16:50
EN KOMPISBOK Säga sitt
EN KOMPISBOK baserad på Barnkonventionen
Linda Palm Lisa Sollenberg
ISBN 978-91-27-43557-5
9 789127 435575
OMS_BarnetsBastaCC.indd 1
EN
Linda Palm Lisa Sollenberg
ISBN 978-91-27-43557-5
9 789127 435575
Kompis_BK_OMS_LikaVardeCC.indd 1
N
lika värda?
ARTIKEL
ARTIKEL
N b a s e ra d p å KO O NVENTI
R
• Vad kan vi göra för att alla ska känna sig
EN
BA
• Vad bestämmer du? • Varför är det inte bra att alltid få som man vill?
6
Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Barn behöver många saker för att utvecklas bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan.
• När känner du dig otrygg? Hur känns det då?
• Vad bestämmer dina föräldrar?
• Varför är det bra med olika egenskaper? • På vilka sätt känner du dig värdefull?
ARTIKEL
M PIS B KO OK
N b a s e ra d p å K O namn Ett eget O NVENTI R
När går du och lägger dig? • När går du upp på morgonen? • Är du pigg när du ska gå upp?
EN
BA
FÖRSLAG PÅ FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE :
• Kanin måste gå och lägga sig i tid.
• Mus och Mus tyckte att de var mer värda. Varför? • Hur kände sig Igelkott då? • Varför är det bra att alla är olika?
6
Ett eget namn
baserad på Barnkonventionen
M PIS B KO OK
N b a s e ra d p å KO Äta mat O NVENTI R
R
R
Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer sådant som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet.
FÖRSLAG PÅ FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE :
EN
BA
BA
BA
Barnkonventionen gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning kan till exempel vara diskriminering.
EN KOMPISBOK Äta mat
baserad på Barnkonventionen
M PIS B KO OK
ARTIKEL
EN
EN
ba s e ra d p å KännaN Ktrygghet ONVENTIO
3
ARTIKEL
EN KOMPISBOK Känna trygghet
baserad på Barnkonventionen
M PIS B KO OK
N b a s e ra d p å K O bästa Barnets O NVENTI
2
N
EN
ARTIKEL
EN KOMPISBOK Barnets bästa
baserad på Barnkonventionen
Lika värde
N
EN KOMPISBOK Lika värde
EN KOMPISBOK baserad på Barnkonventionen
• Har du hjälpt någon som behövt vård?
• Kan man alltid få sin vilja fram? • Varför är det viktigt att alla får säga sitt? • Hur kan vi göra för att alla ska få säga sitt?
Linda Palm Lisa Sollenberg
ISBN 978-91-27-43557-5
9 789127 435575
OMS_SagaSittCC.indd 1
Linda Palm Lisa Sollenberg
ISBN 978-91-27-43557-5
9 789127 435575
OMS_EnEgenPlatsCC.indd 1
2016-03-03 16:46
OMS_FaVardCC.indd 1
Linda Palm Lisa Sollenberg
ISBN 978-91-27-43557-5
9 789127 435575
2016-03-03 16:54
Linda Palm Lisa Sollenberg
ISBN 978-91-27-43557-5
9 789127 435575
OMS_GaISkolaCC.indd 1
2016-03-08 11:08
ISBN 978-91-27-43557-5
9 789127 435575
OMS_LekVilaFritidCC.indd 1
Linda Palm Lisa Sollenberg
2016-03-03 17:00
2016-03-03 16:59
Linda Palm är författare, föreläsare och legitimerad förskollärare med lång erfarenhet av arbete i förskola och skola. Linda har tilldelats priser som Lärkan och Hédi Frieds lärarpris för att hon genom böcker och föreläsningar delar med sig av konkreta tips på ett inspirerande sätt. OM SERIEN :
I serien om kompisarna Kanin och Igelkott finns även handdockor, affischer och fler böcker. Se mer på nok.se/kompisar
ISBN 978-91-27-45899-4
9 789127 458994
27458994_k.b.k_cover.indd 2
2020-07-03 10:25