9789127453876

NOVA SOL HISTORIA

Jakob Harknäs Kaj Hildingson Lars Hildingson

Det här är SOL NOVA Historia

Röda tråden. Före varje kapitel finns ett uppslag som kallas Röda tråden. Här kan du studera tidslinjer och se samband mellan tidsperioder.

Kapitelstart. Varje kapitel inleds med en beskrivning av vad kapitlet handlar om. Här finns även frågor som besvaras i kapitlet och som du kan utgå ifrån när du läser.

Uppgifter. Till texterna i boken finns uppgifter som du ska lösa för att utveckla dina ämneskunskaper och förmågor. Före varje uppgift finns ett ord som berättar vad du ska göra, till exempel redogöra eller resonera.

Begrepp. Första gången ett centralt historiskt begrepp nämns i ett kapitel skrivs det med fet text och förklaras. Längst bak i boken har vi samlat alla begrepp i en ordlista.

Fokus på. Här får du fördjupa dig i historiska källor, källkritik och historiebruk samt långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.

Avslutande uppslag. I slutet av varje kapitel sammanfattar vi det mest centrala i kapitlet. Det finns även en avslutande uppgift där du får möjlighet att visa dina ämneskunskaper, använda historiska begrepp och resonera om olika historiska frågor.

Välkommen in i historien!

Jakob Harknäs & Kaj Hildingson

Innehåll

RÖDA TRÅDEN: MODERN TID 6

Långa historiska linjer: dåtid, nutid och framtid 8

Att studera långa historiska linjer 10 Olika synsätt på historien 12

RÖDA TRÅDEN: VÄRLDSKRIGEN OCH MELLANKRIGSTIDEN 14

Mellankrigstiden och andra världskriget 16

Mellankrigstiden (1918–1939) 18 Sovjet, Italien och Japan 20

F OKUS PÅ: Historiska källor – Två röster från Gulag 22 Tyska nazistiska partiet 25 Finanskrascher drabbar världen 27 Hitler tar makten i Tyskland 30

F OKUS PÅ: Makt – Vem var Adolf Hitler? 35 Mot ett nytt världskrig 36 Andra världskriget (1939–1945) 39 Kriget vänder 46 Krigets slut 51

F OKUS PÅ: Historiska källor – Trumans tal efter atombomben 52 Förintelsen – folkmord på judar 54

F OKUS PÅ: Levnadsvillkor – Judiska motståndskvinnor 56

F OKUS PÅ: Historiebruk – Förintelsen, en katastrof som förenar 62

Konsekvenser av ett världskrig 64

SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 66

RÖDA TRÅDEN:

KALLA KRIGETS KONFLIKTER 68

Kalla kriget 70

Hur startade kalla kriget? 72

Supermakterna kapprustar 78 Koreakriget (1950–1953) 81 Kina blir kommunistiskt 82 Kubakrisen (1962) 84 Pragvåren (1968) 85 Vietnamkriget (1965–1975) 86 Afghanistankriget (1979–1992) 90 Kalla krigets slut 91

SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 98

RÖDA TRÅDEN:

1900TALET I SVERIGE 100 Sverige demokratiseras 102 Hur styrdes Sverige på 1800-talet? 104 Folkrörelser i Sverige 108

F OKUS PÅ: Makt – Baptismens kvinnor 112 Kvinnorörelsens framväxt 113 Politiska partier i Sverige 116 Sverige blir demokratiskt 119

F OKUS PÅ: Historiska källor – För eller emot kvinnlig rösträtt? 121

SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 126

Välfärdssamhället växer fram 128

Svenska reformer för välfärd (1932–1945) 130 Rekordåren (1945–1969) 135 Slutet för rekordåren 137 Välfärden omfattade inte alla 140 Romer – en lång historia av förtryck 142

F OKUS PÅ: Migration – Romer på flykt genom historien 144 Samer – urfolk utan rättigheter 145

F OKUS PÅ: Historiska källor – Svenska folktypsutställningen 146

F OKUS PÅ: Historiebruk – Kampen om folkhemmet 148 Kvinnors livsvillkor förändras 150

SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 156

RÖDA TRÅDEN:

TIDEN EFTER KALLA KRIGET 158

Efterkrigstidens konflikter och utmaningar 160

Kolonier blir självständiga 162 Östra Asien efter världskrigen 166

F OKUS PÅ: Historiebruk – Mao Zedong 168 Israel- och Palestinakonflikten 169 Kriget mot terrorism 172 Den arabiska våren 176 Konflikter i Europa – ett nytt kallt krig? 178 Medborgarrättsrörelsen i USA 182 Apartheid i Sydafrika 186 HBTQIA+ personers rättigheter 189 Nya internationella samarbeten 191 Utmaningar inom EU 193

F OKUS PÅ: Historiebruk – Stormningen av Kapitolium 196 Globala utmaningar 198

F OKUS PÅ: Makt, levnadsvillkor och migration – långa historiska linjer 202

SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE UPPGIFT 204

1919. Versaillesfreden.

1929. Wall Streetkraschen.

MODERN TID

1933. Nazisterna tar makten i Tyskland.

1938. Kristallnatten.

1939. Andra världskriget startar i Europa.

1944. D-dagen. 1945. Atombomber över Hiroshima och Nagasaki.

1948. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

1947. Indien blir självständigt.

1949. Folkrepubliken Kina grundas.

1962. Kubakrisen.

1952. Kol- och stålgemenskapen.

1968. Studentdemonstrationer i Paris.

1973. Oljekrisen.

Från mellankrigstiden till nutid

Den här boken berör, precis som SOL NOVA Historia 8, den del av tidsperioden nya tiden som räknas till modern tid. SOL NOVA Historia 8 börjar med franska revolutionen 1789 och slutar med första världskrigets slut 1918. SOL NOVA Historia 9 fortsätter med mellankrigstiden (1918–1939), andra världskriget (1939–1945) och kalla kriget (1945–1991).

Tiden efter andra världskriget kallas efterkrigstiden. Vissa historiker menar att efterkrigstiden pågick 1945–1991, alltså samma period som kalla kriget. En annan vanlig uppfattning är att efterkrigstiden pågår än i dag. I den här boken sträcker sig innehållet in i 2020-talet. På tidslinjen kan du se viktiga händelser under 1900- och 2000-talen. Bläddra tillbaka hit under läsningens gång för att få en övergripande bild av den historiska utveckling som tas upp i den här boken.

1991. unionen upplöses.

2012. Xi Jinping blir generalsekreterare för kinesiska kommunistiska partiet.

2022. Rysslands anfall mot Ukraina.

2011. Arabiska våren.

Förintelsemonumentet i Berlin.

Under Förintelsen mördades sex miljoner judar av nazisterna. Vad är syftet med monumentet, tror du?

LÅN A HISTORISKA LINJER: DÅTID, NUTID OCH FRAMTID

Inom historia kan vi studera ett särskilt ämnesområde, till exempel makt, levnadsvillkor eller migration, över en längre tid. Genom att undersöka sådana långa historiska linjer kan vi jämföra den historiska utvecklingen under olika tidsperioder: vad förblir likadant – det som kallas kontinuitet – och vad förändras?

Långa historiska linjer studeras ofta i syfte att försöka knyta ihop dåtid, nutid och framtid. Det samhälle vi lever i i dag har formats av historien, av vad som har hänt tidigare. Kan historien också ge oss svar på vad som kommer att hända i framtiden? Kunskap om den historiska utvecklingen brukar påverka hur vi ser på framtiden. På så sätt ger historien oss både kunskap om dåtiden, och nya perspektiv på nutiden och framtiden.

När du har läst kapitlet kan du svara på:

• Hur kan långa historiska linjer studeras?

• På vilka sätt kan historien ge oss insikter om vår samtid?

• Hur kan olika syn på historisk utveckling påverka vad vi tror om framtiden?

Långa historiska linjer: dåtid, nutid och framtid

Att studera långa historiska linjer

Särskilda teman som studeras över flera tidsperioder kallas långa historiska linjer. Det kan exempelvis handla om att studera makt, migration eller levnadsvillkor genom historien. När vi studerar ett särskilt tema gör vi ett urval och väljer ut vad vi vill beskriva och vad som ska utelämnas.

Vad är syftet med att undersöka långa historiska linjer? Ofta vill vi visa på långsiktiga perspektiv för att försöka knyta ihop dåtid, nutid och framtid.

Människor har migrerat under alla epoker, från förhistorisk tid, antiken och medeltiden till modern tid. Reliefen föreställer invånare som flyr från en belägrad stad i riket Elam, 600-talet f.Kr. Elam låg i dagens Iran. Målningen visar danskar som emigrerar till USA i slutet av 1800-talet och fotografiet flyktingar på Medelhavet 2015.

Dåtiden – den tid som varit

Den tid som har varit, dåtiden, är indelad av historiker i epoker. En epok är en tidsperiod, till exempel antiken och nya tiden. Dåtiden studeras oftast kronologiskt, det vill säga i en tidsföljd från dåtid mot nutid. Förhistorisk tid studeras exempelvis före antiken, antiken före medeltiden och medeltiden före den nya tiden.

Genom att jämföra olika tidsperioder kan vi få syn på skillnader och likheter. För att beskriva utvecklingen kan vi ta hjälp av begreppen kontinuitet och förändring. Sådant som inte förändras kallas kontinuitet, till exempel styrdes Sverige länge av kungar. Under 1900-talet har kungen blivit av med sin politiska makt. I dag har kungafamiljen endast en symbolisk roll, som representanter för Sverige. Denna utveckling är ett exempel på en historisk förändring.

Nutiden har formats av historien

Historien ger oss ökad kunskap och insikt om nutiden, det vill säga den tid vi lever i i dag. Både människorna och samhället har formats av av historiska handlingar och händelser. Olika beslut, naturkatastrofer, folkförflyttningar, klimatförändringar, upptäckter och mycket annat i det förflutna, har tillsammans skapat det samhälle som vi lever i nu.

För att förstå vår tid behöver vi alltså blicka bakåt, mot historien. Kunskap om historia kan både ge oss nya kunskaper och nya perspektiv på nutiden. Mycket av det som vi i nuet tar för givet, är i själva verket nya företeelser ur ett historiskt perspektiv. Ett sådant exempel är vår demokrati. Sverige har varit demokratiskt i drygt 100 år. Ur ett längre historiskt perspektiv är demokratin något ganska nytt och oprövat, i jämförelse med mindre demokratiska styrelsesätt tidigare i Sveriges historia. Framväxten av demokrati i Europa kan vi däremot spåra längre tillbaka i tiden. En del hävdar att demokratin kom till Europa i samband med den franska revolutionen 1789, när en nationalförsamling som skulle representera folket bildades i Frankrike.

Långa historiska linjer: dåtid, nutid och framtid 11

Läs mer om orsaker till och konsekvenser av historiska förändringar i SOL NOVA Historia 8.

12

Vad händer i framtiden?

Vi har studerat dåtiden och nutiden. Men vad händer i framtiden? Kommer världens länder att lyckas uppnå världsfred? Eller står vi tvärtom på randen till ett tredje världskrig? Hur mycket kommer våra levnadsvillkor att behöva förändras för att vi ska klara av att möta klimatkrisen? Vad händer med världens migranter? Kommer Europa att ta emot fler flyktingar eller stänga sina gränser?

Ofta blickar vi bakåt i historien för att få vägledning inför framtiden. När coronapandemin härjade över världen berättades det i medierna om historiska pandemier som pesten, spanska sjukan eller fågelinfluensan. Syftet var att hämta kunskap: Vad hade orsakat sjukdomarna, vilka blev konsekvenserna och hur kunde de stoppas? Även experter använde tidigare erfarenheter för att fatta beslut om vilket tillvägagångssätt som var bäst, exempelvis gällande om butiker och skolor skulle vara öppna eller hållas stängda.

Historiska tillbakablickar har ofta ett särskilt syfte, till exempel att finna lämpliga strategier för att stoppa en pandemi. Men historien kan också användas till mycket annat – allt ifrån att sälja en särskild produkt till att underhålla eller försöka övertyga. Att använda historia, medvetet eller omedvetet, i ett visst syfte kallas för historiebruk.

Olika synsättpåhistorien

Hur kommer framtiden på jorden att se ut? Svaret på den frågan påverkas ofta av vilket synsätt vi har på den historiska utvecklingen.

Vi kan se historien som en pågående utveckling, från det sämre till det bättre, ungefär som en stigande tidslinje. Vi människor har till exempel lämnat mer outvecklade civilisationer och lever i dag i moderna samhällen med bättre teknik och ökad kunskap.

Ett annat perspektiv på historien är att vi människor gör om tidigare misstag, som i en cirkelrörelse, till exempel att vi ständigt startar nya krig som förstör livet för många människor. Vi kan också se på historien som att den ständigt rör sig mellan ytterligheter, som en pendelrörelse. Perioder av osäkerhet, med krig och auktoritära krafter, följs av fredligare, stabilare och mer demokratiska perioder. Därefter rör vi oss återigen mot perioder präglade av större osäkerhet.

Långa historiska linjer: dåtid, nutid och framtid

Läs mer om historiebruk i SOL NOVA Historia 7.

Hur ser du på framtiden?

Hur påverkar de olika synsätten vår syn på framtiden? Vi tar klimatkrisen som exempel. Om du ser på vår historiska utveckling som en ständig rörelse mot något bättre, tror du antagligen att mänskligheten kommer att klara av att lösa klimatkrisen med hjälp av exempelvis ökad kunskap, gemensamma ansträngningar och en god teknikutveckling. Om du däremot främst ser på historien som att vi ständigt gör om tidigare misstag, är du kanske inte lika övertygad.

Den som betraktar den historiska utvecklingen som en pendelrörelse mellan ytterligheter, tror kanske att vi i framtiden kommer att skifta mellan perioder med ett stort miljöengagemang i samhället och perioder där klimatskeptiker får större utrymme. Vad tror du?

De olika synsätten på historien kan illustreras med en uppåtstigande tidslinje (ständig förbättring), en cirkel (vi gör om tidigare misstag) eller som en pendel (pendelrörelse mellan ytterligheter).

UPPGIFTER

Redogör: Vad är långa historiska linjer?

Resonera: Hur hänger dåtid, nutid och framtid samman? Reflektera: Hur ser du på framtiden?

RÖDA TRÅDEN

VÄRLDSKRIGEN OCH MELLANKRIGSTIDEN

Tyska erövringar 1936–1939

Island Danmark

Irland

Sverige Norge

Nordirland Belgien

Finland Estland Lettland Litauen Tyskland Polen

Tyska förluster Versaillesfreden 1919 Sudetlandet 1938

Storbritannien

Gdańsk Nordschleswig BöhmenMähren 1939 Luxemburg slovakien

Ostpreussen Sovjetunionen Nederländerna Frankrike

1936

Österrike Schweiz

1939 1939 1938

Portugal Italien

Spanien

På kartan kan du se vilka områden som Tyskland fick lämna ifrån sig vid Versaillesfreden, samt de områden som landet erövrade under mellankrigstiden 1936–1939. Invasionen av Polen 1939 ledde till att det andra världskriget bröt ut.

Memelområdet 1939 Polska korridoren Alsace–Lorraine 14

Revolutioner förändrar världen

Ungern Jugoslavien

Rumänien Bulgarien Albanien

TjeckoGrekland Turkiet

SVARTA HAVET

Första världskriget och mellankrigstiden

Det första världskriget har du läst om i SOL NOVA Historia 8. Kanske minns du att kriget pågick 1914–1918 och slutade med att centralmakterna, Tyskland och ÖsterrikeUngern, förlorade?

Vid Versaillesfreden 1919 beslutade segrarmakterna att Tyskland skulle betala ett stort krigsskadestånd. Tyskland fick också lämna ifrån sig flera områden som landet erövrat under kriget. Många tyskar tyckte att detta var orättvist. Missnöjet bidrog till att nazisterna kom till makten under mellankrigstiden. Mellankrigstiden syftar på tidsperioden mellan det första och det andra världskriget,

1937. Andra kinesiskjapanska kriget. Världskriget startar i Asien.

November

som du får läsa om i det här kapitlet. Under Adolf Hitlers ledning erövrade tyskarna landområden som de ansåg hörde till Tyskland, till exempel Österrike och Tjeckoslovakien. Det blev upptrappningen till ett nytt världskrig.

världskriget – Tysklands uppgång och fall Andra världskriget pågick 1939–1945. Under de första krigsåren var Tyskland och dess allierade, Japan och Italien, framgångsrika och erövrade stora landområden i Europa och andra delar av världen. Men 1942 vände framgångarna. Nu led länderna istället förlust efter förlust, fram till krigsslutet 1945. Det andra världskriget tog definitivt slut i augusti 1945, efter att USA fällt två atombomber över Japan.

Andra

När startade andra världskriget?

Andra världskriget har oftast beskrivits ur ett europeiskt perspektiv. Därför är det vanligast att läsa att kriget pågick 1939–1945. Men världskriget startade faktiskt tidigare, när Japan anföll Kina 1937. Två år senare anföll Tyskland Polen och kriget kom till Europa.

1939. Tyskland anfaller Polen. Världskriget startar i Europa. Juni 1942. Slaget vid Midway i Stilla havet.

1942. Slaget vid elAlamein i Egypten.

November 1942–januari 1943. Slaget vid Stalingrad i Sovjetunionen.

Fotografier på några av Förintelsens offer. Bilderna finns i Yad Vashem, ett minnesmuseum i Jerusalem. Vilka tankar väcker bilderna hos dig?

MELLANKRI STIDEN OCH ANDRA VÄRLDSKRI ET

Mellankrigstiden 1918–1939 kan ses både som en fortsättning på det första världskriget och som en upptakt till andra världskriget. Auktoritära ledare tog makten i tidigare demokratiska länder i Europa och ekonomin var i kris. Utvecklingen ledde till att Adolf Hitler och det nazistiska partiet tog makten i Tyskland.

Axelmakterna Tyskland, Italien och Japan ledde tillsammans världen in i ett nytt världskrig 1939–1945. När de allierade, Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen, segrade hade 50–60 miljoner människor dött till följd av kriget. Vissa grupper var särskilt utsatta, som exempelvis judar och romer. Sex miljoner judar dödades under Förintelsen.

När du har läst kapitlet kan du svara på:

• Vad är mellankrigstiden?

• Vilka diktaturer växte fram under mellankrigstiden?

• Vilka konsekvenser fick finanskriserna under mellankrigstiden?

• Hur tog nazisterna makten i Tyskland?

• Vad ledde fram till det andra världskriget?

• Hur såg krigets förlopp ut?

• Hur slutade kriget?

• Vad var Förintelsen?

• Vilka konsekvenser fick det andra världskriget?

Mellankrigstiden och andra världskriget 17

Mellankrigstiden (1918–1939)

Mellankrigstiden är, som namnet avslöjar, en period mellan två större händelser: de två världskrigen. Perioden inleds 1918, vid första världskrigets slut och avslutas 1939, när andra världskriget börjar.

Hur kunde ett nytt världskrig bryta ut, bara 20 år efter att det första avslutats? Svaret hittar vi till stor del i händelseutvecklingen under mellankrigstiden. Perioden präglades först av en förhoppning om bättre tider. Men framtidshoppet försvann i takt med att finanskrascher, framväxt av diktaturer och brott mot mänskligheten drabbade världen.

Demokrati och diktatur i Europa

Efter första världskriget ansåg många politiska ledare att en demokratisk utveckling behövdes för att skapa trygghet och fred i Europa. Allmän och lika rösträtt infördes på flera platser. Även kvinnor tilläts rösta i vissa länder, till exempel Tyskland och Storbritannien. År 1919 valdes den första kvinnan, Lady Astor (1879–1964), in i det brittiska underhuset.

År 1920 var 26 av Europas 28 stater demokratiska. Bara 20 år senare fanns endast sex europeiska demokratier kvar: Storbritannien, Irland, Sverige, Schweiz, Island och Finland. Vad berodde utvecklingen på?

Början av mellankrigstiden kallas ibland för det ”glada 20-talet”. Målning från 1925 av Pierre Sicard.

Införandet av demokrati innebar flera stora utmaningar. I vissa länder startades så många nya partier att det blev svårt att bilda regeringar som hade tillräckligt stort stöd för att styra landet. I Polen satt exempelvis 31 partier i parlamentet, och 14 olika regeringar avlöste varandra under de fem år som landet var demokratiskt.

Inte alla partier eftersträvade heller demokrati. Kommunister ville till exempel ta makten och skapa en enpartistat. Fascistiska partier å sin sida, ville att endast majoritetsbefolkningen skulle få politiskt inflytande, på bekostnad av landets minoriteter.

enpartistat

Många som förlorat makt till följd av demokratiseringen var också emot utvecklingen. Ansvaret att styra och hålla ordning i ett land kunde inte läggas på ”vanligt folk” som bönder eller arbetare. Sådana uppgifter krävde en stark ledare, ansåg en del.

Allt fler diktaturer i Europa

Demokratin mötte alltså motstånd i många europeiska länder under mellankrigstiden. Flera länder blev återigen auktoritära stater med samma icke-demokratiska styrelsesätt och maktfullkomliga ledare som innan första världskriget. Några exempel på sådana auktoritära stater och ledare var Grekland under Ioannis Metaxas styre, Polen under Józef Piłsudski och Litauen under Antanas Smetona. Antalet totalitära stater ökade också under mellankrigstiden. I en totalitär stat strävar det styrande partiet efter att forma hela samhället efter sin ideologi.

UPPGIFTER

Redogör: Vad var mellankrigstiden och vad kännetecknar perioden?

Diskutera: Präglas vårt samhälle i dag av hopp om framtiden? Varför/varför inte?

Mellankrigstiden och andra världskriget 19

Adolf Hitler blev ledare för den totalitära staten Tyskland under mellankrigstiden. Här talar han i riksdagen 1938.

Sovjet, Italien och Japan

Sovjetunionen, Italien och Japan är tre exempel på stater som blev totalitära diktaturer under mellankrigstiden. Även Tyskland gick samma utveckling till mötes.

Stalins utrensningar i Sovjetunionen

Josef Stalin (1878–1953) tog över det kommunistiska partiet i Sovjetunionen efter Vladimir Lenins död 1924. Sovjetunionen bildades 1922 och bestod av Ryssland samt ett antal mindre delstater i Östeuropa. Stalin rensade ut allt politiskt motstånd genom att anklaga partimedlemmar för förräderi och låta avrätta många av dem. År 1939 fanns bara Stalin kvar av de 15 personer som bildat Lenins första regering.

Även personer utanför partiet drabbades av Stalins utrensningar. Miljontals människor sändes till Gulag, det fång- och arbetslägersystem som sträckte sig över hela Sovjetunionen.

Femårsplaner för industrialisering

Till skillnad från Västeuropa, var Sovjetunionen ännu inte industrialiserat. Därför införde Stalin 1928 den första av flera femårsplaner. Femårsplanerna var detaljerade planer över vad varje fabrik och jordbruk i Sovjetunionen skulle producera, år för år. Målet med de två första femårsplanerna var att på tio år uppnå samma industriproduktion som det tagit Västeuropa 100 år att bygga upp.

Stalins planer gav resultat: År 1937 var Sovjetunionen världens näst största industriland. Men befolkningen fick betala ett högt pris för framgångarna.

Sovjetisk propagandaaffisch från 1932 som vill visa hur Stalin leder folket att genomföra femårsplanen.

Industrialisering till varje pris

När arbetskraft flyttades från landsbygden till industrin, måste jordbruket effektiviseras. Grupper om 50–100 gårdar slogs därför samman till stora gemensamt ägda jordbruk, kolchoser. De bönder som protesterade drabbades av Stalins utrensningar. Tiotusentals bönder sköts ihjäl. Miljontals familjer fördrevs från sina hem och transporterades till arbetsläger.

De rikaste bönderna kallades för kulaker och straffades hårt, eftersom kommunisterna ansåg att dessa tillhörde den härskande klass som kommunismen ville störta. Kulaker förvisades till Sibirien tillsammans med sina familjer, placerades i fångläger eller avrättades.

Holodomor – den stora svälten Bönderna på kolchoserna tvingades leverera enorma mängder säd till städerna – mycket mer än de kunde odla. De lämnade ifrån sig allt de hade och svalt sedan själva ihjäl. Värst drabbades den del av Sovjetunionen som hör till dagens Ukraina. Här dog minst 3 miljoner, troligtvis fler, människor av svält 1932–1933. Händelsen beskrivs ibland som ett folkmord och kallas då för Holodomor, som är ukrainska och en sammansättning av ”hunger” och ”farsot”.

Tvångsarbete i Gulag

År 1929 beslutade Stalin att skynda på industrialiseringen genom att utnyttja arbetskraften i fängelselägren, Gulag. Sovjetiska myndigheter fick order om att leverera ett visst antal fångar till Gulag. Det spelade mindre roll om människorna som fängslades var skyldiga eller oskyldiga. Under mitten av 1930-talet fanns ungefär 300 000 människor i Gulag. I slutet av andra världskriget hade antalet fångar ökat till nästan tre miljoner.

UPPGIFTER

Redogör: Med vilka metoder tog Josef Stalin kontrollen över det kommunistiska partiet?

Redogör: Vilka brott mot mänskligheten begicks genom Gulag och Holodomor? Läs om begreppets betydelse på s. 65.

Jämför: Vad skiljer Sovjetunionens industrialisering från den tidigare industrialiseringen i Västeuropa?

Den här affischen skapades av konstnären Bri-Bejn 1931 för att visa på kvinnornas roll i Stalins Sovjetunionen.

Mellankrigstiden och andra världskriget 21

HISTORISKA KÄLLOR

–

Två röster från Gulag

Olga Adamova-Sliozberg greps och sändes till ett av Gulags arbetsläger 1936. Hon hade själv inte gjort sig skyldig till något. Men hennes make ansågs vara en fiende till kommunismen och sköts till döds, medan Olga fängslades.

Lev Kopelev var från början en lojal kommunist. Men under andra världskrigets senare år protesterade han mot sovjetiska soldaters övergrepp på tysk civilbefolkning. För det blev Lev arresterad och sänd till Gulag, där han satt fängslad i tio år. Både Olga och Lev har berättat om tillvaron i Gulag:

De som uppfyllde normen fick 600 gram bröd, de som inte gjorde det fick 400 gram. Skillnaden på 200 gram var en fråga om liv och död eftersom det var omöjligt att leva på 400 gram om dagen när man jobbade i kylan på –50 celsius. […]

Vintern 1943 var mycket hård. Ransonerna ändrades från 600 till 500 gram. Förutom bröd fick vi soppa med svartkål och sillhuvuden (en halv liter soppa hade två eller tre kålblad och ett sillhuvud) och tre matskedar vattnig gröt med en halv tesked vegetabilisk olja, och till middag fick vi en fingerstor bit sillsvans. Hela denna tid jobbade vi 10-timmarspass i kyla på minus 50 grader.

Olga Adamova-Sliozberg

ranson – begränsad mängd

Det var olidligt varmt och kvavt. Vi satt på golvet i våra kalsonger. Vi var alla törstiga. [Toalett]-hinken kunde bara bäras ut när den var full till brädden. Det var ingen brist på frivilliga för den illaluktande uppgiften: de kunde stanna vid en vattenkran utanför. På den tredje dagen fanns det fortfarande inget bröd. Ropen och klagan var starkare än någonsin och rapporterna om automatisk gevärseld kom oftare. ”Sköt tre av dem i dag”, sa en av vakterna som gav oss middagsmaten.

Lev Kopelev

till brädden – upp till översta kanten

22 Mellankrigstiden och andra världskriget

22 Historiska källor

Lev Kopelev gick alltså från att vara hängiven kommunist, till att själv hamna i Gulag och sedan ifrågasätta hela samhällssystemet. Han har i efterhand beskrivit vad som drev honom, och många andra, i den hårdföra kampen för socialism:

Vårt stora mål var en världsomspännande seger för kommunismen. För den kunde och måste man vara beredd till allt – lögner, stöld och rofferi, till att förinta hundratusentals, ja miljoner människor, alla som stod i vägen eller kunde tänkas stå i vägen. För att rädda ett regemente kan man vara tvungen att offra en pluton, för att rädda en armé kan man bli tvungen att offra ett regemente. Det är svårt att inse för den som går under. […]

Så resonerade alla av min sort. [När man] rensade landsbygden från verkliga och föregivna storbönder, hur man skoningslöst plundrade bönderna in på bara kroppen under vintern 1932–1933 – för jag var ju själv med om det, jag vandrade runt och letade och sökte efter undangömd spannmål, stack med järnstänger i marken efter håligheter med säd, grävde i gamla gubbars kistor och försökte låta bli att lyssna på hur kvinnorna skrek och barnen grät. Då var jag övertygad om att jag utförde en nödvändig och nobel handling, att jag deltog i den socialistiska omvandlingen av landsbygden, att de skulle få det bättre längre fram och att deras sorg och lidande berodde på deras bristande insikter eller anstiftan av klassfiender, att de som sänt ut mig och jag med dem visste bättre än bönderna själva hur de skulle leva, vad de skulle så och när de skulle plöja.

Lev Kopelev

regemente –militärt truppförband om drygt 1000 personer

pluton – militär enhet med fyra grupper om 20 –40 personer

skoningslös –utan hänsyn

nobel – ädel, fin

anstifta – ge upphov till

UPPGIFTER

Redogör: Varför skickades Olga Adamova-Sliozberg och Lev Kopelev till Gulag?

Granska: Arbeta med de tre textutdragen på uppslaget. a) Hur kan vi använda de olika källorna? Vilken historisk kunskap kan vi få från respektive källa? b) Vilka är källornas styrkor och svagheter?

Tolka: a) Använd källorna och beskriv livet i Gulags arbetsläger med egna ord. b) Använd Lev Kopelevs text här ovanför. Vad drev Kopelev i hans kamp för ett kommunistiskt samhälle? Hur förklarar han sina handlingar?

Några fångar arbetar i Gulags arbetsläger, cirka 1932.

Mellankrigstiden och andra världskriget

Historiska källor

HISTORIA

9

NOVA SOL

SOL NOVA är ett modernt, heltäckande läromedel, nära knutet till kursplanen. Serien består av årskursböcker i respektive SO-ämne. SOL NOVA är språk- och kunskapsutvecklande. Kapitelstarterna aktiverar elevernas förkunskaper. Tydlig struktur med informativa rubriker underlättar läsförståelsen. Centrala begrepp förklaras löpande och finns samlade i en ordlista i slutet av boken. Kontinuerliga uppgifter utvecklar ämneskunskaperna. ”Fokus på”-sidor breddar och fördjupar ämnesinnehållet. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och slutuppgift.

I SOL NOVA Historia 9 får eleverna läsa om mellankrigstiden, andra världskriget och kalla kriget, demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället samt efterkrigstidens nya utmaningar. Röda tråden före varje kapitel visar tidslinjer och tydliggör samband mellan tidsperioder. ”Fokus på”-sidorna ger eleverna möjlighet att arbeta med historiska källor och historiebruk.

SOL NOVA Historia 9 består av:

• Elevbok tryckt eller digital

• Lärarhandledning Webb

• Extramaterial på nok.se/solnova

I serien SOL NOVA finns: Samhälle, Religion, Historia, Geografi

Jakob Harknäs Kaj Hildingson Lars Hildingson