9789127446892

Marie Almroth

Med nya ögon

Med nya ögon

Psykologi ´1 & 2a

Psykologi 1 & 2a Marie Almroth & Linnéa Svärd

Marie Almroth Linnéa Svärd

Med utgångspunkt i elevernas tankar, känslor och beteenden synliggör Med nya ögon sambandet mellan individen och centrala psykologiska teorier och aktuell forskning. Elevens förståelse för sig själv och för sin omvärld fördjupas.

Läroboken täcker innehållet i gymnasiekurserna Psykologi 1 och 2a och innehåller kapitel om bland annat psykologins historiska framväxt, kognitionspsykologi, utvecklingspsykologi och olika tillämpningsområden.

Med nya ögon utgår från ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och strukturen stöttar eleverna i lärandet. Reflektionsfrågor aktiverar elevernas förförståelse och läsförståelse.

Centrala begrepp förklaras i löpande text samt i en ordlista längst bak i boken. Övningar hjälper eleverna att tillämpa och kritiskt granska stoffet.

På nok.se finns även digitalt extramaterial.

Låt eleverna kliva in i psykologins värld och ut – med nya ögon.

Linnéa Svärd

Psykologi ´1 & 2a

Med nya a ögon

ISBN 978-91-27-44689-2

9 789127 446892

Med nya ogon_cover.indd Alla sidor

2018-10-16 10:02

Innehåll 1

Känn dig själv..................................................................................................................................... 6 Vad är psykologi?................................................................................................................................ 7 Vem är du?........................................................................................................................................... 7 Vad känner du?.................................................................................................................................. 13 Vad gör du?....................................................................................................................................... 16 Du i samspel med andra.................................................................................................................... 22 Nu är du redo..................................................................................................................................... 23 Vad har du lärt dig?............................................................................................................................ 24 Tillämpa dina kunskaper.................................................................................................................... 24 Vad tycker du?................................................................................................................................... 26

2

Psykologins historiska framväxt..................................................................................................... 27 Psykologin blir en vetenskap............................................................................................................. 28 Psykoanalys....................................................................................................................................... 31 Behaviorism....................................................................................................................................... 39 Humanistisk psykologi....................................................................................................................... 44 Den kognitiva psykologins genombrott............................................................................................. 46 Psykologin utvecklas......................................................................................................................... 47 Vad har du lärt dig?............................................................................................................................ 48 Tillämpa dina kunskaper.................................................................................................................... 48 Vad tycker du?................................................................................................................................... 48

3

Kognitiv psykologi............................................................................................................................ 49 Vad är kognitiv psykologi?................................................................................................................. 50 Att vara koncentrerad........................................................................................................................ 51 Perception.......................................................................................................................................... 55 Minnet................................................................................................................................................ 59 Kognitiva scheman............................................................................................................................ 66 Vilket mindset har du?....................................................................................................................... 68 Kan vi lita på våra tankar?................................................................................................................. 71 Det är i hjärnan det händer................................................................................................................ 73 Vad har du lärt dig?............................................................................................................................ 74 Tillämpa dina kunskaper.................................................................................................................... 75 Vad tycker du?................................................................................................................................... 75

4

Biologisk psykologi.......................................................................................................................... 76 Vad har hjärnan med psykologi att göra?.......................................................................................... 77 Din hjärna........................................................................................................................................... 79 Hjärnans viktiga budbärare................................................................................................................ 82 Den smarta hjärnan............................................................................................................................ 88 Känslohjärnan.................................................................................................................................... 90 Den välmående hjärnan..................................................................................................................... 96 Den sociala hjärnan......................................................................................................................... 100 Hjärnan har med allt att göra........................................................................................................... 103 Vad har du lärt dig?.......................................................................................................................... 104 Tillämpa dina kunskaper.................................................................................................................. 104 Vad tycker du?................................................................................................................................. 104

5

Stress............................................................................................................................................... 105 Hur stressad är du?......................................................................................................................... 106 Vad är stress?.................................................................................................................................. 107 Varför blir vi stressade?................................................................................................................... 110 Konsekvenser av långvarig stress................................................................................................... 118 Positiv stress och flow..................................................................................................................... 124 Fiende och vän................................................................................................................................ 125 Vad har du lärt dig?.......................................................................................................................... 126 Tillämpa dina kunskaper.................................................................................................................. 127 Vad tycker du?................................................................................................................................. 127

Med nya ogon_text.indd 4

2017-06-28 15:25

6

Socialpsykologi.............................................................................................................................. 128 Vad är socialpsykologi?................................................................................................................... 129 Grupper............................................................................................................................................ 129 Roller................................................................................................................................................ 131 Normer............................................................................................................................................. 136 Makt och lydnad.............................................................................................................................. 147 Våra tankar om varandra.................................................................................................................. 150 Medmänsklighet.............................................................................................................................. 158 Den sociala människan.................................................................................................................... 164 Vad har du lärt dig?.......................................................................................................................... 165 Tillämpa dina kunskaper.................................................................................................................. 165 Vad tycker du?................................................................................................................................. 165

7

Utvecklingspsykologi..................................................................................................................... 166 Det handlar om livet......................................................................................................................... 167 De tidiga relationernas betydelse.................................................................................................... 168 Ungdomars identitet........................................................................................................................ 178 Kognitiv utveckling........................................................................................................................... 187 Hur får vi ett bra liv?......................................................................................................................... 192 Vi är alla olika................................................................................................................................... 192 Vad har du lärt dig?.......................................................................................................................... 193 Tillämpa dina kunskaper.................................................................................................................. 193 Vad tycker du?................................................................................................................................. 193

8

Personlighetspsykologi................................................................................................................. 194 Vad är personlighet?........................................................................................................................ 195 Temperament................................................................................................................................... 198 Våra personliga egenskaper............................................................................................................ 200 Personlighetstester.......................................................................................................................... 210 Personlighetsstörning...................................................................................................................... 214 Personlighetens betydelse............................................................................................................... 216 Vad har du lärt dig?.......................................................................................................................... 217 Tillämpa dina kunskaper.................................................................................................................. 217 Vad tycker du?................................................................................................................................. 217

9

Klinisk psykologi............................................................................................................................ 218 Att definiera psykisk sjukdom.......................................................................................................... 219 Några psykiatriska tillstånd.............................................................................................................. 224 Varför blir man psykiskt sjuk?.......................................................................................................... 237 Behandling....................................................................................................................................... 239 Synen på psykisk ohälsa................................................................................................................. 248 Psykologi i praktiken........................................................................................................................ 250 Vad har du lärt dig?.......................................................................................................................... 251 Tillämpa dina kunskaper.................................................................................................................. 252

10 Tillämpad psykologi....................................................................................................................... 253 Vad är tillämpad psykologi?............................................................................................................. 254 Tio tillämpningsområden................................................................................................................. 254 Tillämpa dina kunskaper.................................................................................................................. 267 Ordlista.................................................................................................................................................. 268 Text- och bildkällor............................................................................................................................... 283

Med nya ogon_text.indd 5

2017-06-28 15:25

3 Kognitiv psykologi Det här kommer du att läsa om i kapitlet: • Vad är kognitiv psykologi? – om vad det innebär att se på människan ur ett kognitivt perspektiv • Att vara koncentrerad – om hur vi riktar och håller vår uppmärksamhet • Perception – om hur vi tolkar vår omvärld • Minnet – om hur vi bearbetar och lagrar information • Kognitiva scheman – om hur vi organiserar information från vår omvärld • Vilket mindset har du? – om hur vi ser på våra möjligheter att utvecklas • Kan vi lita på våra tankar? – om tankefel vi gör och deras konsekvenser

49

Med nya ogon_text.indd 49

2017-06-28 15:28

Vad är kognitiv psykologi?

Tänk tillbaka på de första skoldagarna då du började gymnasiet. Vilka är dina starkaste minnen från de dagarna och vad fäste du din uppmärksamhet på? Hur kände du? Hur agerade du? Försök också att identifiera

Du hittar centrala begrepp i ordlistan längst bak i boken!

Du kan läsa mer om kognitiv beteendeterapi i kapitel 9.

50

Med nya ogon_text.indd 50

några konkreta tankar som du hade under skolstarten.

Inom den kognitiva psykologin studeras människans kognitiva funktioner, vilket involverar bland annat vår språkliga förmåga, vår uppmärksamhet, vårt minne och våra tankeprocesser.

Det finns inslag av kognitiv psykologi i flera inriktningar inom psykologiämnet, till exempel socialpsykologin där man undersöker hur människans tänkande påverkas av andra människor, och utvecklingspsykologin där man studerar människans kognitiva utveckling genom livet.

Ett annat stort forskningsområde är kognition och emotion (tänkande och känslor) som ligger till grund för den kognitiva terapin och även den kognitiva beteendeterapin.

3 Kognitiv psykologi

2017-06-28 15:28

Att vara koncentrerad Föreställ dig att du befinner dig i en skolkorridor där du och dina kompisar sitter runt ett bord och pluggar inför ett prov. Du är helt koncentrerad på i en text då en av dina kamrater avbryter med en fundering kring det ni läser. Egentligen var inte frågan riktad till dig utan till en annan person vid bordet men likväl slutar du att läsa och lyssnar istället till det som sägs. En stund senare råder en livlig diskussion kring bordet om svaret kring en annan fråga, men från ingenstans hör du Zlatan Ibrahimovics namn nämnas och efter ett tag inser du att du istället för att vara delaktig i samtalet lyssnar till ett annat sällskap som pratar om huruvida Zlatan är en av de bästa fotbollsspelarna genom tiderna eller inte. Du suckar och frågar dina kompisar vad de precis har pratat om och tar samtidigt upp mobilen för att kolla dina meddelanden.

Hur kommer det sig att vi ibland tappar fokus på det vi gör, det vill säga inte lyckas hålla kvar våra tankar på en och samma sak?

Och kan vi fördela vår uppmärksamhet på flera saker samtidigt?

Vad fångar din uppmärksamhet?

Medan du läser den här texten tar din hjärna samtidigt emot mängder av information utifrån som inte har att göra med din läsning. Dina sinnen arbetar för fullt med att registrera intryck i din omgivning (diskmaskinen som brummar, ljudet av bilar som kör på gatan, en fågel som flyger förbi utanför fönstret) och det är säkert en massa tankar som pockar på för att få din uppmärksamhet. Det är tur att allt detta inte blir medvetet för dig för då skulle det bli omöjligt för dig att läsa vidare. Du skulle bli avbruten hela tiden. Uppmärksamhet kan liknas vid ljuset från en ficklampa – det är bara det område som lyses upp som kan vara i fokus. Och det kan vara svårt ibland att hålla ljuskäglan på samma ställe under en längre tid. Hur har det gått för dig sedan du började läsa den här texten? Har du lyckats hålla uppmärksamheten riktad mot samma ställe hela tiden?

Om vi håller oss kvar vid det tidigare exemplet med skolkorridoren, kan man säga att det är tre typer av uppmärksamhet som är aktiverade vid olika tillfällen. Den första är den kontrollerade uppmärksamheten vilket betyder att du med din vilja riktar din uppmärksamhet mot texten du läser. När du sedan tittar upp för att lyssna på din kompis eller när du helt tappar fokus på skoluppgiften och istället lyssnar till eleverna som pratar om Zlatan, är det den stimulusdrivna uppmärksamheten som 3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 51

51

2017-06-28 15:28

är aktiverad. Med det menas att uppmärksamheten dras mot de intryck (stimuli) som finns runt omkring dig, till exempel ljud, färger och rörelse.

Den tredje uppmärksamhetstypen handlar om vakenhetsgrad och innebär att hur pass bra du kan koncentrera dig är beroende av hur trött eller pigg du är. Som elev märker du säkert att det är betydligt lättare att behålla fokus på vad läraren säger under en lektion om du känner dig utvilad än om du kom i säng för sent kvällen före.

När det gäller koncentrationens uthållighet, det vill säga hur länge du kan rikta uppmärksamheten mot en viss aktivitet, finns det flera faktorer som spelar in. Ålder är en sådan faktor (ett litet barn har svårare än en vuxen att hålla uppe koncentrationen), liksom intresse och förförståelse för det ämne du lyssnar till eller läser om. Hur hungrig du är och om du precis har druckit kaffe kan också spela in, liksom vilken sinnesstämning du är i just då.

Med tanke på allt detta är det egentligen inte konstigt att vi har problem med koncentrationen av och till.

Fundera på hur din studiemiljö brukar se ut hemma och i skolan. Hur påverkar omgivningen din koncentration när du pluggar?

När är du som mest koncentrerad? Vilka faktorer gör att du lyckas koncentrera dig just då?

52

Med nya ogon_text.indd 52

3 Kognitiv psykologi

2017-06-28 15:29

Delad uppmärksamhet Bara för att vi har uppmärksamheten riktad åt ett visst håll, betyder det inte att vi upphör med all annan aktivitet. Har du kanske varit med om att du inte hittar dina nycklar och inte har något minne alls av var du har lagt dem? Det här kan förklaras av att ljuskäglan, din uppmärksamhet, antagligen riktades åt ett annat håll just när du la ifrån dig dina nycklar.

Att förlägga ett par nycklar kanske inte får så stora konsekvenser förutom att du blir arg på dig själv och får ägna tid åt att leta. Men om du kollar mobilen medan du promenerar på stan och utan att tänka dig för traskar rakt ut i en trafikerad gata, kan konsekvenserna bli allvarligare.

Att göra flera saker samtidigt kallas för delad uppmärksamhet (multitasking). Som elev gör du detta när du lyssnar på läraren samtidigt som du antecknar och kanske även funderar över läxan till nästa lektion. Men går det egentligen att göra flera saker samtidigt? Jo, det går, men kanske inte så bra som man tror. Om du kan eller inte kan göra vissa aktiviteter samtidigt har att göra med vilka förmågor du använder vid det tillfället. När du lyssnar på en lärare använder du dina kognitiva funktioner och kan enkelt tugga tuggummi samtidigt eftersom den aktiviteten inte kräver någon tankeverksamhet. Att vika tvätt samtidigt som du lyssnar på musik är inte heller så svårt.

Du kanske till och med kan planera helgens aktiviteter under tiden. Om du däremot skriver ett argumenterande tal samtidigt som du tittar på ett youtubeklipp och dessutom då och då interagerar med dina kompisar på sociala medier, blir det utan 3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 53

53

2017-06-28 15:29

tvekan konkurrens mellan aktiviteterna, eftersom de alla behöver få tillgång till dina kognitiva funktioner. Man kan därför säga att enkla och vardagliga uppgifter går bra att hantera parallellt medan svåra uppgifter behöver all vår uppmärksamhet för att det ska bli ett bra resultat.

Multitasking i trafiken I en svensk studie där forskarna använde en bilsimulator för att mäta reaktionstiden hos bilförare såg man att reaktionstiden blev en halv sekund långsammare om förarna ägnade sig åt minnesövningar samtidigt som de körde, jämfört med när de bara koncentrerade sig på bilkörningen. Man kan ju fundera på hur en bilist påverkas av att messa samtidigt som hen kör ...

Testa att göra flera saker samtidigt. Välj en eller flera av punkterna nedan (eller hitta på egna exempel).

Reflektera kring hur det påverkar din prestation att kombinera olika typer av uppgifter. Varför går det bra att göra vissa saker samtidigt men inte andra?

• Tugga tuggummi samtidigt som du läser en text.

Gick det att följa handlingen i texten?

• Ta fram en gloslista från någon av dina skolböcker och försök att lära dig orden medan du ser på en tv-serie. Kontrollera hur många glosor du lärde dig.

• Lägg upp en post på någon av dina sociala medier samtidigt som du lyssnar på läraren. Hur mycket kan du återberätta av det läraren sa?

• Sätt på alla pushnotiser på din mobil och slå på ljudet. Ha mobilen bredvid dig medan du läser en text som du ska sammanfatta. Hur mycket kan du återberätta av den lästa texten?

54

Med nya ogon_text.indd 54

3 Kognitiv psykologi

2017-06-28 15:29

Perception Här bredvid ser du en bild på ett glas som en del skulle tolka som halvfullt medan andra skulle säga att det är halvtomt.

All information som du tar in via dina sinnen – synen, hörseln, lukten, känseln och smaken – tolkas innan den får sin innebörd. Tänk bara på hur mycket känslor en låt som spelas på radion kan väcka! Någon kanske förknippar låten med en hjärtesorg och ledsamma minnen väcks till liv medan någon annan bara har positiva minnen och därmed positiva känslor kopplade till låten. Den här tolkningsprocessen kallas för perception. Man kan uttrycka det som att var och en äger sin egen tolkning av verkligheten.

För vem har rätt gällande glaset?

Skenet kan bedra Tänk dig att du går i skogen och plockar svamp och plötsligt får en smärre chock när du ser en stor orm som ligger framför dig.

Du springer därifrån för att en stund senare inse att det i själva verket bara var en gren som låg i snåren. Det här är ett exempel på hur perceptionen kan spela oss ett spratt genom visuella illusioner. Ett annat exempel på hur din perception fungerar är när du ska köpa en ny jacka och plötsligt ser en massa snygga jackor på folk omkring dig fastän du två veckor tidigare inte alls tänkte på vad andra hade på sig.

Ebbinghaus illusion. Är cirklarna i mitten lika stora?

3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 55

55

2017-06-28 15:29

Hur du tolkar dina sinnesintryck beror på en hel rad faktorer.

Allt från hur bra dina sinnen fungerar till tidigare erfarenheter och kunskaper (en skogsvan svampplockare kanske inte skulle ha misstagit sig på grenen), samt dina förväntningar på din omgivning och dina intressen (du vill veta vilken jacktyp som är inne). Ditt mående kan också påverka din tolkning – om du är glad kanske du tolkar glaset som halvfullt, om du är nere kanske du tolkar det som halvtomt.

Ge exempel på tillfällen då du eller någon annan har upplevt en visuell illusion.

Att skapa mening i sin omgivning Inom perceptionspsykologin brukar man tala om gestaltlagar, lagar för hur våra sinnesintryck organiseras för att skapa ordning och mening.

Den mest grundläggande gestaltlagen är relationen mellan figur och grund, som gör att vi tolkar det vi ser som ett eller flera föremål mot en bakgrund.

Relationen mellan figur och grund förklaras bäst genom bilden på Rubins vas här bredvid. När man tittar på bilden ser man antingen den vita vasen eller de två profilerna i grått. Det man fokuserar på tolkar man som figuren medan det andra på bilden tolkas som grunden. Det är inte möjligt att fokusera på båda samtidigt. Försök gärna! Den här relationen mellan figur och grund gäller inte bara när vi tolkar synintryck.

Samma process sker när du pratar med en person på ett café.

Samtalet är figuren och resten av sorlet i lokalen är grunden. Det är svårt att ta in båda på samma gång, eller hur? Om du slutar lyssna på den du pratar med och istället fokuserar på bakgrundsljudet, blir istället sorlet figuren och den du pratar med blir grund.

En annan gestaltlag är den så kallade närhetslagen, som innebär att vi kopplar samman stimuli som ligger nära varandra.

56

Med nya ogon_text.indd 56

3 Kognitiv psykologi

2017-06-28 15:29

Vi tenderar att tro att personer som står bredvid varandra hör ihop trots att de kanske bara står där av en slump. Likhetslagen följer ungefär samma princip. När ett par personer i samma rum till exempel har liknande kläder, tolkar vi det gärna som att de tillhör samma sällskap. Detsamma gäller om vi hör att några personer talar samma eller liknande dialekt. Självklart gäller varken närhetslagen eller likhetslagen bara personer utan det kan även röra sig om exempelvis föremål som tillsammans formar ett mönster, toner som bildar en melodi eller bokstäver som bildar ett ord.

Hitta exempel i din omgivning på hur de olika gestaltlagarna hjälper dig att tolka sinnesintryck.

Första intrycket består – eller?

Visste du att det bara tar 39 millisekunder att skapa det första intrycket av en annan människa? Efter ytterligare 7 sekunder har vi bildat flera föreställningar om den person som står framför oss. Föreställningarna handlar om huruvida vi tycker att det är en snäll eller elak person, om hen har bra eller dåligt självförtroende, samt vilket kön, vilken ålder och vilket ursprung personen har. Att tolka andra personer, både vid ett första intryck och när vi känner dem bättre, kallas för social perception. Informationen baseras oftast på den visuella perceptionen, det vi ser med ögonen, men såväl lukt som hörsel och känsel spelar också in.

Våra normer spelar också roll för bedömningen. Normer är föreställningar om hur saker och ting ”ska” vara enligt den kultur vi lever i. En vanlig norm i Sverige (och på många andra platser) är att man står i kö och väntar på sin tur. Om någon tränger sig före bryter hen mot normen och vi kan uppfatta personen som egoistisk och bufflig. Men kanske har personen ifråga bara väldigt bråttom?

Det första intrycket blir alltså vår referensram utifrån vilken vi bemöter en person. Att hjärnan är så snabb på att göra en bedömning av andra människor har att göra med vår överlevnadsinstinkt.

Vi vill snabbt ta oss ifrån människor som vi ser som ett hot och vill stanna kvar med människor som liknar oss.

Problemet med detta är att vi kan ha svårt att ändra vår uppfattning, även om vi egentligen har fel om personen. Det här 3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 57

Du kan läsa mer om normer i kapitel 6.

57

2017-06-28 15:29

stärks av en psykologisk företeelse som kallas för konfirmeringsbias. Det betyder att vi hela tiden söker bevis för det vi tycker och tror är sant. Att ändra vår uppfattning tar både energi och tid.

När vi träffar nya människor och skapar vårt första intryck använder vi oss av erfarenheter och minnen från människor vi tidigare mött, sett på tv eller läst om. Det säger sig självt att bedömningen vi gör kan bli fel då. Man talar också inom psykologin om haloeffekten, som innebär att en egenskap spiller över på andra egenskaper. Om du till exempel får ett intryck av att en person är snäll, är det möjligt att du lägger till andra positiva egenskaper som du egentligen inte helt säkert vet stämmer in på den här personen. Samma sak gäller om du får ett negativt intryck av någon, såsom att personen är likgiltig. Då finns det en risk att du tillskriver personen även andra negativa egenskaper. Tänk då om det likgiltiga intrycket berodde på att personen var nervös i just den här situationen och inte har något att göra med hur personen är i vanliga fall.

Rättvisan är blind – eller?

Forskaren Angela Ahola, författare till avhandlingen Justice Needs a Blindfold, genomförde en studie i Sverige 2010 som undersökte i vilken utsträckning erfarna domare, åklagare, advokater och poliser påverkas av den åtalades könstillhörighet (man eller kvinna) och utseende. Ahola använde sig av påhittade rättsfall där deltagarna fick titta på foton av de åtalade samt läsa om deras brott. Därefter tillfrågades deltagarna vad de fick för uppfattning om de åtalade utifrån bland annat personlighet, yrke, moral och pålitlighet.

Ett av resultaten visade att domare både bedömde och dömde hårdare ifall den åtalade tillhörde samma kön som hen själv. Däremot visade det sig att både advokater och poliser bedömde de manliga åtalade hårdare oavsett eget kön.

Här kan nog såväl normer som konfirmeringsbias och haloeffekten ha spelat in.

58

Med nya ogon_text.indd 58

3 Kognitiv psykologi

2018-10-16 10:35

Förklara närmare vad normer, konfirmeringsbias och haloeffekten kan ha spelat för roll för hur deltagarna i Angela Aholas studie bedömde ”brottslingarna”.

Fundera på hur andra kan uppfatta dig vid första intrycket. Hur var ditt första intryck av dina lärare, din bästa kompis och så vidare?

Ge ett exempel på när du har blivit påverkad av haloeffekten när du har skapat en uppfattning om någon annan. Har du blivit utsatt för den själv, tror du?

Vad kan vi göra för att uppdatera vårt första intryck?

Fundera på om du är en person som är villig att ändra uppfattning om en sak ifall du får nya fakta presenterade för dig.

Minnet

Titta på bilden här ovanför under en minut. Täck sedan över den och försök minnas så många som möjligt av föremålen som finns på bilden. Hur väl lyckades du? Hur gick du tillväga för att minnas?

Använde du några särskilda strategier?

3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 59

59

2017-06-28 15:29

Allt det du har läst om hittills i kapitlet har på ett eller annat sätt koppling till ditt minne. Man kan säga att du använder ditt minne hela tiden; när du läser, samtalar, tänker, kollar sociala medier, ser på film, tränar, pluggar, planerar helgen och så vidare.

Minnesforskningen är ett stort forskningsområde som hela tiden växer. Så sent som på 1970-talet visste vi inte ens om att vi har det som vi idag kallar för arbetsminne och vi visste framför allt inte hur stor betydelse det har för oss. Och trots att minnesforskningen har kommit långt finns det fortfarande obesvarade frågor kring minnets funktioner. En sådan fråga är varför vi inte kommer ihåg händelser från våra första levnadsår. En annan viktig men svårbesvarad fråga är hur vi minns saker.

Olika typer av minnen Korttidsminne

Arbetsminne

Långtidsminne

Medvetet

Episodiskt minne

Semantiskt minne

Icke medvetet

Perceptuellt minne

Procedurminne

Människans minnessystem är mycket komplext och det finns olika sätt att kategorisera det. Vanligtvis brukar minnet delas upp i arbetsminne och långtidsminne.

Arbetsminnet Arbetsminnet handlar om förmågan att hantera information under den tid det tar att lösa en uppgift. Det ska dock inte förväxlas med korttidsminnet, som hjälper oss att registrera information och hålla kvar det i minnet under en kort tid.

Arbetsminnet hämtar den information det behöver ur både långtidsminnet och korttidsminnet för att hantera olika uppgifter.

Ett exempel på när arbetsminnet är aktivt är när du lyssnar till din lärare som informerar om en uppgift och du samtidigt behöver plocka fram tidigare inlärda kunskaper för att förstå och lösa uppgiften. Ett annat exempel är när din kompis läser upp ett telefonnummer för dig som du under en kort stund måste hålla aktivt i arbetsminnet tills du har slagit in numret i telefonen. Du använder även arbetsminnet när du växlar mellan olika uppgifter

60

Med nya ogon_text.indd 60

3 Kognitiv psykologi

2017-06-28 15:29

såsom att komma tillbaka in i texten du läser efter att ha svarat på ett sms.

Arbetsminnet har en begränsad kapacitet när det gäller att ta in och bearbeta information då det bara kan hålla en viss mängd information aktuell åt gången. Arbetsminnet lagrar inte heller information utan det fylls på och töms i ett ständigt flöde.

Men det går att träna upp sitt arbetsminne. Det kan vara värt ett försök, för forskningen visar tydligt att ju bättre arbetsminne du har, desto lättare är det att vara koncentrerad och hålla uppmärksamheten på en uppgift. Viss forskning visar att arbetsminnet påverkas positivt av att spela ett instrument eller att spela schack, då detta kräver både koncentration och arbetsminne. Det finns också specialdesignade dataspel som är till för att träna upp arbetsminnet. Vanliga dataspel kan också vara bra, om det rör sig om strategispel och inte spel som går ut på snabba reaktioner. Dessutom är allt som minskar stress, som motion och meditation, positivt för arbetsminnet.

Långtidsminnet Långtidsminnet, som har förmågan att lagra information permanent och återkalla den igen, är uppdelat i flera delar.

Det episodiska minnet gör att vi kan lagra information om våra erfarenheter. Du kommer säkert ihåg vad du åt till middag igår eller hur det var att börja första dagen på gymnasiet. Dessa minnen är kopplade till en tid eller ett sammanhang. Det episodiska minnet är skört och påverkas mycket av stress och åldrande. Det är den delen av våra minnesprocesser som påverkas tidigast hos personer med demenssjukdomen alzheimer.

Det semantiska minnet lagrar vår kunskap om världen, till exempel att Tokyo är Japans huvudstad och att en deciliter rymmer 100 milliliter.

3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 61

61

2017-06-28 15:29

Procedurminnet handlar om förmågan att lära in olika färdigheter såsom att simma, åka skateboard och köra bil.

Det perceptuella minnet rör förmågan att känna igen föremål, ljud, dofter, smaker och annat som uppfattas av sinnena. Tack vare ditt perceptuella minne vet du till exempel vem av dina vänner som ropar på dig eftersom du känner igen rösten och att det är apelsinsmak och inte ananassmak på den gula saften du dricker.

Både procedurminnet och det perceptuella minnet är omedvetna minnessystem: de aktiveras när du behöver dem, utan att du behöver plocka fram kunskapen aktivt. Det episodiska och det semantiska minnet behöver du däremot medvetet aktivera för att hämta information.

Utöver arbetsminnet och långtidsminnet pratar forskarna idag även om ett prospektivt (framåtriktat) minne. Skanningar av hjärnan har visat att samma områden i hjärnan som aktiveras när vi framkallar ett minne även aktiveras när vi föreställer oss framtiden.

Det här kan bero på att vi plockar fram tidigare erfarenheter, alltså minnen, när vi till exempel ska planera en kommande resa. Det prospektiva minnet hjälper oss även att komma ihåg saker som vi har planerat att göra såsom att titta in hos mormor för att säga hej efter skolan som du lovade kvällen före.

Hur tror du att vårt minne påverkas av att vi idag kan ha så mycket av det vi behöver minnas i mobilen, såsom telefonnummer, inköpslistor, läxor och hela internet att söka fakta på?

62

Med nya ogon_text.indd 62

3 Kognitiv psykologi

2017-06-28 15:29

Minnesprocessen Minnesprocessen, alltså det arbete som hjärnan utför för att vi ska komma ihåg något, är mycket komplex och innefattar inkodning, lagring och framplockning. Inkodning innebär att vi förvärvar information via våra sinnen. Det kan vara en viljestyrd process som när vi ska lära in nya begrepp och glosor inom ett ämne eller när vi försöker memorera vad vi ska köpa i affären. Inkodningen kan även ske omedvetet eller passivt, som när vi utan att tänka på det lägger saker på minnet när vi ser en film, läser en artikel eller samtalar med andra. Känslomässigt starka händelser fastnar också mycket lätt i minnet.

Eftersom minnet är associativt, alltså kopplar samman ny information med tidigare kunskap, sker inkodningen bäst om den görs med hjälp av associationer till tidigare minnen. Det är just med hjälp av associationstekniker som en del personer kan återge rätt ordning på korten i en kortlek efter att ha bläddrat igenom den en gång eller rada upp tusentals decimaler av det matematiska begreppet pi. Visste du att kinesen Chao Lu har rekordet i att rabbla upp pi-decimaler? Det tog 24 timmar och 4 minuter att rada upp 67 980 decimaler. Vilket är ditt rekord?

Forskarna vet ännu inte exakt hur lagring av minnen i hjärnan sker men det är framför allt hjärnbarken som är inblandad i den processen. Hjärnbarken är det yttersta lagret av hjärnan och består av mer än 100 miljarder nervceller. Var och en av dessa står i sin tur i förbindelse med hundratals andra celler som har kontakt med ytterligare hundratals celler, och så vidare. Det tycks vara i kopplingarna mellan dessa celler som minnet lagras. En annan del av hjärnan som också har en central betydelse för lagring av långtidsminnen är hippocampus, som ligger i hjärnans djupare delar.

3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 63

Du kan läsa mer om hjärnan i kapitel 4.

63

2017-06-28 15:29

I huvudet på en taxichaufför En studie som bekräftar att hippocampus är betydelsefull för långtidsminnet gjordes i slutet av 1990-talet. I studien skannade forskare hjärnan på taxichaufförer i London.

Det här var före GPS:ernas intåg i bilarna, vilket betydde att chaufförerna var tvungna att lära sig Londons gator utantill. Det visade sig att hippocampus var mycket större hos taxichaufförerna än hos kontrollgruppen som man jämförde med. Dessutom var skillnaden större ju längre tid chaufförerna hade kört taxi.

Framplockning innebär att återkalla information från minnet.

Detta sker på olika sätt beroende på om minnet är omedvetet eller medvetet. Om det är omedvetet krävs det ingen aktiv reflektion för framplockningen men om det är ett medvetet minne plockas minnet fram genom ledtrådar och association.

Vi kan inte alltid lita blint på våra egna minnen. Hjärnan formar nämligen om minnena allt eftersom tiden går. De omtolkas, förskönas och förvärras varje gång vi plockar fram dem. Eftersom ens perception dessutom präglas av tidigare erfarenheter, förväntningar, intressen och så vidare, kan två

64

Med nya ogon_text.indd 64

3 Kognitiv psykologi

2017-06-28 15:29

personer som har varit med om samma sak ta med sig olika minnen därifrån. Det här är viktigt att ta hänsyn till i rättsfall där man använder sig av vittnen.

Hjärnan skapar ibland även så kallade falska minnen vilket innebär att vi tror att vi har sett, läst, hört eller gjort någonting fastän det inte stämmer. Det här kan bero på att vi drar slutsatser om vad som hör till en situation – vi tänker att något borde ha hänt och formar ett minne av det.

Falska minnen I en studie fick människor se en simulerad olycka där två bilar körde in i varandra. Efteråt ställdes frågor om bland annat detaljer runt olycksplatsen. När man använde ordet ”krasch” om olyckan vittnade personerna oftare om att det fanns krossat glas runt bilen, trots att det inte fanns det, än när man använde det mindre laddade ordet ”krock”.

I en annan studie som handlar om falska minnen kontaktade forskarna föräldrarna till de personer som ställde upp i studien och tog reda på tre händelser som hade inträffat i försökspersonernas liv och en händelse som inte hade inträffat, till exempel att personen ifråga hade brutit armen. Sedan bad de försökspersonen berätta om de fyra händelserna, varav en alltså aldrig hade ägt rum. Runt 30 procent av personerna i studien började berätta detaljerat också om den påhittade händelsen, till exempel vilken arm de hade brutit och hur de upplevde sjukhusvistelsen. Ett falskt minne hade planterats.

Hur gör du när du pluggar inför prov för att du ska minnas så mycket som möjligt? Vilket är ditt bästa studietekniktips?

Ge ett exempel på ett tillfälle då du och en annan person har varit med om samma händelse men era minnen av händelsen skiljer sig åt.

Tänk tillbaka på bilden på s. 59 utan att bläddra tillbaka och titta på den. Hur många föremål från bilden minns du nu?

3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 65

65

2017-06-28 15:29

Kognitiva scheman

Vilket yrke har personen på bilden, tror du?

Varför gissar du just på det yrket?

Inom den kognitiva psykologin är begreppet kognitivt schema centralt. Ett kognitivt schema är ett slags tankestruktur eller tankemönster som hjälper individen att organisera och tolka omvärlden. Våra scheman är unika och skapas dels av erfarenheter och intryck, dels av våra värderingar, normer och uppfostran.

Vi har scheman för hur saker och personer ser ut, hur olika aktiviteter ska genomföras och hur vi beter oss i olika situationer.

Det finns även så kallade självscheman som handlar om hur du ser på dig själv, vilket du kommer att läsa om längre fram i det här kapitlet.

Scheman lagras i minnet för att plockas fram när vi befinner oss i olika situationer och sammanhang. Det som händer då är att de nya intrycken vi får i en situation tolkas utifrån ett eventuellt tidigare schema. Vi väljer alltså ut och filtrerar information genom våra scheman, på både gott och ont. Vi tenderar att leta efter sådant som kan bekräfta vårt befintliga schema. Det kan hjälpa oss att spara tid när vi ska tolka intryck men det kan också ge oss en felaktig och fördomsfull bild av verkligheten. Tror du att scheman kan ha spelat in när du skulle avgöra vilket yrke personen på bilden här ovanför hade?

Låt oss nu ta ett exempel från skolans värld. Du vet säkert

66

Med nya ogon_text.indd 66

3 Kognitiv psykologi

2017-06-28 15:29

precis vad som förväntas av dig när du kommer till en lektion på din skola. Det kan vara att man väntar på läraren utanför klassrummet och när läraren har släppt in eleverna sätter de sig där de vill. På en annan skola kan det vara ett annat schema som gäller: man har bestämda platser i klassrummet och eleverna står bakom stolarna innan de får sätta sig ner. Om du skulle byta skola skulle du förmodligen så snabbt som möjligt revidera ditt tidigare kognitiva schema för att smälta in. Scheman kan på det här sättet hjälpa oss att känna oss trygga i vår miljö.

Självscheman Kognitiva scheman hjälper oss alltså att organisera världen runt oss. De scheman som handlar om dig själv och hur du ser på dig själv kallas för självscheman. Exempel på självscheman är: • ”Jag är en snäll person.”

• ”Jag tycker att skolan är svår.”

• ”Jag duger som jag är.”

Man kan ha flera olika scheman om sig själv beroende på situation och sammanhang.

När ett schema aktiveras i en situation kan det generera automatiska tankar. Låt säga att du har självschemat ”jag är dålig på franska” och detta aktiveras när du kommer in på fransklektionen. Schemat sätter då automatiskt igång både medvetna och omedvetna tankar som ”jag förstår ingenting, det här kommer inte att gå bra” – tankar som förstås påverkar hur det går på lektionen. Tankarna påverkar i sin tur dina känslor och får dig att känna obehag, frustration, oro och stress. Till slut kanske du till och med slutar att gå på fransklektionerna eftersom ditt självschema förstärks av de negativa upplevelserna du har vid varje lektion.

Om du istället hade haft schemat ”jag är bra på franska” hade du fått positiva automatiska tankar som hade genererat positiva känslor. Det hade gjort det betydligt lättare att arbeta med ämnet.

Tråkigt nog kan det faktiskt räcka med en enda dålig upplevelse för att ett negativt självschema ska skapas.

Det kan vara nyttigt att då och då fundera på hur dina självscheman ser ut, framför allt i de situationer där du tänker många negativa tankar. För ett självschema är faktiskt inte en sanning, utan bara en uppfattning. Ibland kan det vara givande att dela med sig av sin syn på sig själv till en kompis eller en vuxen: ”Jag ser på mig själv så här, vad tänker du om det? Tycker du att det stämmer när du ser hur jag är i olika situationer?”

3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 67

67

2017-06-28 15:29

Situation

Aktiverar Sk

ap

Erfarenheter

ar

Scheman

Ger nya

Ut

lös

er

r fta

krä h oc rker ä rst fö

Be

Handlingar

Le

de

rt

ill

Tankar

Känslor

er

lös

Ut

Hur ser ditt självschema ut när det gäller olika skolämnen? Hur ser schemat ut för andra sammanhang i ditt liv, till exempel inom ditt fritidsintresse eller hur du är när du träffar nya människor?

Vilka automatiska tankar brukar dyka upp i de här situationerna, vilka känslor uppstår och vilka beteenden leder det till?

Vilket mindset har du?

Carol Dweck är en psykolog som under de senaste 20 åren har intresserat sig för hur vi människor tänker om och uppfattar oss själva, och för hur den bilden påverkar vår självbild, motivation och prestation. Hon har genom sin forskning sett att vi kan ha två olika grundinställningar – mindsets – till vår förmåga. Vårt mindset har en stor påverkan på hur vi lever våra liv.

En individ kan antingen ha ett vad Dweck kallar statiskt mindset, vilket innebär att individen anser att hens förmågor och intelligens inte kan utvecklas. Den uppfattningen ger i sin tur ett krav på att personen redan från början måste vara kunnig

68

Med nya ogon_text.indd 68

3 Kognitiv psykologi

2017-06-28 15:30

och felfri i sina prestationer, eftersom hen använder sin fulla potential. Men en person kan också ha ett dynamiskt mindset, vilket innebär att hen anser sig kunna utvecklas med hjälp av ansträngning och hårt arbete. Personen känner därför inte att hen måste vara perfekt på en gång.

Dweck ställde frågan ”När känner du dig smart?” till allt från grundskoleelever till vuxna och fick olika svar beroende på vilken typ av mindset de hade. Personer med ett statiskt mindset svarade sådant som: ”Det är när jag inte gör fel” och ”När jag tycker att något är lätt och andra inte tycker det.” Personer med ett dynamiskt mindset svarade till exempel istället: ”När jag har arbetat med något länge och börjar förstå.”

Att misslyckas eller stöta på en motgång kan vara lika smärtsamt för en person med ett dynamiskt mindset som för en person med ett statiskt mindset. Det som dock skiljer sig åt mellan personer med respektive grundinställning är hur de går vidare efter motgången. Fundera på hur du själv tänker när du har fått tillbaka ett prov där resultatet inte blev det du hade hoppats på. Tänker du att det är kört i ämnet för all framtid eller tänker du att du inte nått dit du vill ännu och att du kan jobba vidare?

Om du anser att du har ett statiskt mindset och gärna vill ändra på det, krävs det att du jobbar aktivt med det. Du behöver identifiera dina negativa tankar och försöka byta ut dem mot mer konstruktiva sådana. Då kan ett nytt självschema bildas, ett som säger att du kan utvecklas om du verkligen anstränger dig. Detta leder sedan till automatiska tankar som att du inte är framme vid målet än men om du arbetar hårt kommer du till sist att nå dit.

Utgå från självschemat ”jag är dålig på franska”.

Hur kan en elev som har ett dynamiskt mindset resonera kring det schemat?

Förklaringsstilar Enligt Carol Dweck är det vår förklaringsstil som avgör vilket mindset vi har. Beroende på vilken förklaringsstil vi har hittar vi olika orsaker till att vi lyckats eller misslyckats med något, till exempel med ett prov eller med att ta körkort. Begreppet kommer ursprungligen från psykologen Martin Seligman som har forskat mycket om depression och dess bakomliggande orsaker. Seligman menar att vi utvecklar vår förklaringsstil under

3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 69

69

2017-06-28 15:30

barndomen och att den ofta följer med upp i vuxen ålder. Han tar upp sex förklaringsstilar som rör sig i tre olika dimensioner: • Extern och intern förklaringsstil – man förklarar framgång och motgång med antingen externa (yttre) eller interna (inre) faktorer. Till exempel tyder förklaringen ”det var bussens fel att jag kom sent till skolan” på en extern förklaringsstil.

Likaså förklaringen ”jag fick bra resultat på provet på grund av att provet var lätt”. Här läggs förklaringen på bussen och provet, som båda är faktorer utanför individen. Förklaringen ”det var mitt fel att jag kom sent till skolan” tyder istället på en intern förklaringsstil, precis som ”det var på grund av att jag läste på så mycket inför provet som jag lyckades bra”. Här läggs istället förklaringen på individen själv.

• Stabil och instabil förklaringsstil – man uppfattar framgången eller motgången som permanent eller tillfällig. Den som säger att ”jag kommer att prestera bra även nästa gång jag gör ett prov” har en stabil förklaringsstil. Det har även en person som uttrycker att ”det går alltid dåligt för mig i det här ämnet”. Om man däremot tänker att framgången eller motgången kan förändras från gång till annan beroende på hur mycket man har ansträngt sig så har man en instabil förklaringsstil. Det här kan kopplas till Dwecks två mindsets där det statiska hör ihop med en stabil förklaringsstil och det dynamiska med en instabil förklaringsstil.

• Specifik och global förklaringsstil – man anser att framgången eller motgången gäller antingen vid endast en viss situation eller inom flera områden. Tanken ”jag lyckades på provet i engelska eftersom jag är bra på engelsk grammatik” tyder på en specifik förklaringsstil. Om man däremot tänker att ”det gick dåligt på engelskan precis som det går i alla andra ämnen”, har man en mer global förklaringsstil.

70

Med nya ogon_text.indd 70

Intern förklaringsstil

Extern förklaringsstil

”Det beror på mig.”

”Det beror på yttre omständigheter.”

Stabil förklaringsstil

Instabil förklaringsstil

”Det kommer alltid att vara så.”

”Det är tillfälligt.”

Global förklaringsstil

Specifik förklaringsstil

”Det gäller allt.”

”Det gäller just denna situation.”

3 Kognitiv psykologi

2018-10-16 10:43

En persons individuella förklaringsstil utgörs av en kombination av förklaringsstilar från de tre dimensionerna. Man kan alltså ha till exempel en extern, stabil och global förklaringsstil.

Vi kan ha olika förklaringsstilar i olika sammanhang. Till exempel kan vi i ett specifikt ämne i skolan ha en intern, stabil och specifik förklaringsstil (”jag är dålig på franska och därför går det dåligt på alla fransklektioner”) medan vi i andra situationer kan ha andra förklaringsstilar. Det kan vara bra att bli medveten om hur man reagerar för att inte fastna i negativa tankemönster om sig själv.

I sin forskning om depression har Seligman sett att personer som har en extern förklaringsstil och alltså upplever att de inte kan påverka den situation de befinner sig, i kombination med en stabil förklaringsstil som får dem att tänka att det alltid kommer vara så, kan utveckla så kallad inlärd hjälplöshet. Detta, som innebär att man inte upplever sig kunna förbättra sin situation till det bättre, kan leda till passivitet och en känsla av maktlöshet hos individen.

Det i sin tur kan vara en bidragande orsak till depression.

Seligman menar dock att det går att ändra sin förklaringsstil förutsatt att man blir medveten om den och arbetar aktivt med att förändra sina tankar. Liksom när man vill utveckla det som Dweck kallar för dynamiskt mindset handlar det om att börja tro på förmågan att utvecklas och att se utmaningar och motgångar som tillfällen att lära sig och växa.

Hur ser din förklaringsstil ut? Hur skiljer den sig beroende på situation? Hur skiljer den sig beroende på om det handlar om framgång eller motgång?

Jämför din förklaringsstil med till exempel dina föräldrars eller dina syskons. Det kan också vara intressant att jämföra med dina kompisar.

Kan vi lita på våra tankar?

Psykologen Daniel Kahneman fick år 2002 ta emot Nobelpriset i ekonomi för sitt och kollegan Amos Tverskys arbete inom forskningsområdet psykologi – inte ekonomi, som man kan tro. Deras forskning slog hål på bilden av oss människor som rationella beslutsfattare.

Kahneman delar upp vår kognitiva förmåga i två system, 3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 71

71

2018-10-16 10:44

system 1 och system 2. Det första systemet agerar automatiskt och snabbt med minsta möjliga ansträngning, baserat på våra tidigare erfarenheter och intryck. System 2 är långsammare och mer analyserande, och aktiveras när vi måste ägna mer uppmärksamhet åt uppgiften.

Säg att du ska räkna ut två tal i huvudet utan hjälp av varken papper och penna eller miniräknare. Det ena talet är 2 + 2 vilket du förmodligen kan svaret på nästan utan att behöva fundera alls. I det här fallet är det system 1 som är aktivt. Det andra talet är 92 x 46, vilket kräver mer tankeverksamhet av dig. Du kanske måste ställa upp talet i huvudet eller räkna med mellanled innan du kommer fram till rätt svar. Här är det system 2 som aktiveras.

Samma sak gäller när du får se en bild av en främmande person och kategoriserar personen till ett visst yrke eller tillskriver personen vissa egenskaper. System 1 är snabbt på att ge omdömen medan system 2 har möjlighet att reflektera mer. Hur gick dina tankar när du såg bilden på s. 66? Var det system 1 eller 2 som drog slutsatserna? Och vilket system tror du gör flest felbedömningar?

Tankefel När system 1 går in och gör sin bedömning utan att system 2 har fått vara delaktigt kan det leda till ett vanligt tankefel som Kahneman kallar WYSIATI (what you see is all there is – det du ser är allt som finns), vilket innebär att vi drar för snabba slutsatser utan att ha tillräcklig information.

Kahneman förklarar även några andra typer av tankefel som vi människor gör i olika situationer med att vi använder system 1 istället för system 2. Konfirmeringsbias som du läst om tidigare i kapitlet är ett sådant, liksom haloeffekten. Primingeffekten är ytterligare ett tankefel, som innebär att det du precis har läst, hört eller sett påverkar ditt beteende. Vid ett experiment fick försökspersoner bilda meningar av ord som presenterades för dem. Efter uppgiften skulle försökspersonerna gå längs en korridor till ett annat rum. De personer som hade fått arbeta med ord som kopplades till ålderdom såsom glömsk, skallig och grå hade en långsammare takt när de gick till nästa rum än de personer som hade arbetat med ord som inte hade koppling till åldrande. Forskare har även i experiment sett att enkla gester kan påverka våra tankar, känslor och beteenden. Det har visat sig att vi kan förändra vår sinnesstämning och känna oss gladare bara genom att le med munnen. Testa vid något tillfälle!

Det tankefel som Kahneman kallar för exponeringseffekten

72

Med nya ogon_text.indd 72

3 Kognitiv psykologi

2017-06-28 15:30

innebär att ju mer vi exponeras för ett stimulus, förutsatt att det inte genererar något obehag, desto mer tycker vi om det. Ibland kan vi tro att det är egenskaperna hos stimulit, till exempel en viss produkt, som gör att vi föredrar den fastän det kanske har att göra med att vi har exponerats för den upprepade gånger.

Reklam är ett bra exempel på hur exponeringseffekten fungerar.

Kausalt tänkande innebär att vi tror oss veta hur saker hänger ihop trots att statistik och sannolikhet tydligt visar på motsatsen. Vi har en tendens att överskatta sannolikheten för att osannolika händelser ska inträffa, och underskatta sannolikheten för att högst sannolika händelser ska inträffa. Statistiskt sett är till exempel flygolyckor mycket ovanligare än bilolyckor men ändå är många människor mer rädda för att en olycka ska inträffa när de flyger än när de åker bil.

Enligt Kahneman gör vi fler tankefel när vi är på bra humör, känner till det vi ser och hör sedan tidigare, tycker om det eller den vi har framför oss och trivs i situationen. Det gör att vi är mindre vaksamma och lägger mindre energi på det vi försöker förstå, vilket gör att system 1 står för tänkandet.

Har du själv råkat göra något av dessa tankefel någon gång? I vilket sammanhang?

Välj en reklamfilm och fundera över hur reklammakarna utnyttjar tankefelen för att påverka konsumenterna.

Det är i hjärnan det händer Nu har du läst om den kognitiva psykologin och dess olika områden. Mycket av det du har läst kan kopplas till hjärnans funktioner vilket gör att den kognitiva och biologiska psykologin är tätt sammankopplade. I nästa kapitel kommer du att lära dig ännu mer om hur din hjärna fungerar och hur den påverkar dina tankar, dina känslor och ditt beteende.

3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 73

73

2017-06-28 15:30

Vad har du lärt dig?

1 2 3 4 5

6 7 8 9 10

74

Med nya ogon_text.indd 74

Vad menas med liknelsen att uppmärksamheten är som en ljuskägla?

Ge exempel på när de olika typerna av uppmärksamhet aktiveras i din vardag.

Vad påverkar perceptionen?

Vilka gestaltlagar finns och hur fungerar de?

Redogör för tankefelen konfirmeringsbias och haloeffekten. Vad kan dessa få för konsekvenser (både negativa och positiva)?

Varför är det viktigt att ha ett bra arbetsminne?

Redogör för minnesprocessens inkodning, lagring och framplockning.

Vad är ett kognitivt schema och hur uppstår det?

Redogör för vad statiskt och dynamiskt mindset innebär.

Vilka förklaringsstilar presenterar Martin Seligman och vad innebär de olika förklaringsstilarna?

3 Kognitiv psykologi

2017-06-28 15:30

Tillämpa dina kunskaper Tänk tillbaka på kapitlets inledande övning då du skulle fundera över hur du upplevde de första skoldagarna. Använd nu de kunskaper du har fått efter att ha arbetat med det här kapitlet och koppla ditt minne av upplevelsen till relevanta fetade begrepp.

Ta hjälp av följande frågor men gör gärna även kopplingar till annat ur kapitlet som du tycker är relevant: • Vad tror du påverkade din uppmärksamhet de dagarna?

• Vad var ditt första intryck av klasskompisarna? Vad skapade det första intrycket? Har du samma bild av dem idag?

• Jämför dina (episodiska) minnen med en klasskompis.

Om minnena skiljer sig åt, förklara varför.

• Vilka kognitiva scheman aktiverades – eller kanske skapades – hos dig den dagen?

Vad tycker du?

Du har nu läst om den kognitiva psykologin. Vilka styrkor och svagheter kan du se hos det kognitiva perspektivet när det gäller att förklara varför en person tänker, känner och handlar som hen gör? Hur väl stämmer det du har läst överens med dina egna erfarenheter?

3 Kognitiv psykologi

Med nya ogon_text.indd 75

75

2017-06-28 15:30

Marie Almroth

Med nya ögon

Med nya ögon

Psykologi ´1 & 2a

Psykologi 1 & 2a Marie Almroth & Linnéa Svärd

Marie Almroth Linnéa Svärd

Med utgångspunkt i elevernas tankar, känslor och beteenden synliggör Med nya ögon sambandet mellan individen och centrala psykologiska teorier och aktuell forskning. Elevens förståelse för sig själv och för sin omvärld fördjupas.

Läroboken täcker innehållet i gymnasiekurserna Psykologi 1 och 2a och innehåller kapitel om bland annat psykologins historiska framväxt, kognitionspsykologi, utvecklingspsykologi och olika tillämpningsområden.

Med nya ögon utgår från ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och strukturen stöttar eleverna i lärandet. Reflektionsfrågor aktiverar elevernas förförståelse och läsförståelse.

Centrala begrepp förklaras i löpande text samt i en ordlista längst bak i boken. Övningar hjälper eleverna att tillämpa och kritiskt granska stoffet.

På nok.se finns även digitalt extramaterial.

Låt eleverna kliva in i psykologins värld och ut – med nya ögon.

Linnéa Svärd

Psykologi ´1 & 2a

Med nya a ögon

ISBN 978-91-27-44689-2

9 789127 446892

Med nya ogon_cover.indd Alla sidor

2018-10-16 10:02