Issuu on Google+

God skrivutveckling Kartläggning och undervisning

Boken God läsutveckling – Kartläggning och Üvningar, som kom fÜr nügra ür sedan, innehüller bl a utvecklingsskalor fÜr olika dimensioner i barnens tidiga läsutveckling. Dessa skalor används idag i stor utsträckning i svenska skolor. Eftersom läs- och skrivundervisningen hänger tätt samman, har münga gett uttryck fÜr behovet av en motsvarande bok om skrivutveckling. Denna bok är just en südan. Liksom i boken om läsutveckling anger professor Ingvar Lundberg här fem dimensioner med olika steg fÜr att uppnü god skrivfÜrmüga. Skalstegen är beskrivna med exempel, vilket underlättar fÜr läraren att avgÜra hur lüngt eleven hunnit i de olika utvecklingsdimensionerna. De fem olika dimensionerna är Stavning, Meningsbyggnad och textform, Funktionell skrivning, Skapande skrivning samt Intresse och motivation fÜr skrivning. Dimensionerna lÜper mer eller mindre parallellt. Utvecklingsperspektivet innebär inte att barnen fÜrst lär

sig skrivandets teknik, sedan lär sig att beskriva och berätta och fÜrst lüngt senare att argumentera, analysera och utreda. Barns tidiga skrivande inrymmer alla dimensionerna frün bÜrjan men de blir alltmer sammansatta och sofistikerade med tiden. God skrivutveckling är en grundlig och konkret kurs i skrivutveckling och ett tryggt diagnosmaterial. Boken innehüller tvü kopieringsunderlag med alla stegen i skrivutvecklingen. Här markerar du, pü ett fÜr varje elev individuellt schema, hur lüngt eleven kommit i sin skrivutveckling. Genom att regelbundet dokumentera hur elevens skrivfÜrmüga utvecklas, skapar du en profil fÜr eleven och für ett fungerande instrument fÜr att pü bästa sätt kunna planera den fortsatta undervisningen. FÜrfattare är professor emeritus Ingvar Lundberg, vür nationellt och internationellt främste läs- och skrivforskare.

*4#/



God skrivutv OMSL.indd 1

Ingvar Lundberg

Skrivundervisning müste bedrivas pü alla stadier i skolan. Särskilt viktigt är det att Üvervaka elevernas framsteg under de fÜrsta skolüren. Här für du det redskap som gÜr det mÜjligt fÜr dig att fÜlja varje barns skrivutveckling och individuellt hjälpa varje barn vidare.

Ingvar Lundberg

Kartläggning och undervisning

God skrivutveckling •

Ingvar Lundberg

God skrivutveckling

w

    

 

08-10-30 09.30.10


Förord För några år sedan gav jag tillsammans med Katarina Herrlin ut boken God läsutveckling. Kartläggning och övningar som bl a innehöll utvecklingsskalor för olika dimensioner i barnens tidiga läsinlärning. Med hjälp av dessa scheman kan läraren följa enskilda barns utveckling och tydligare se om det i utvecklingsprofilen finns ”hack” som kräver extra pedagogiska stödinsatser. Dessa utvecklingsskalor har använts i stor utsträckning i svenska skolor och många lärare har meddelat att de haft stor nytta av dem. De har särskilt betonat värdet av att kunna följa barnens läsutveckling i flera olika dimensioner. Utvecklingsskalorna har också kommit till stor nytta i kommunikationen med föräldrarna. Barnen själva har dessutom blivit mer medvetna om sitt eget lärande. Eftersom läs- och skrivutvecklingen hänger tätt samman, har många lärare gett uttryck för behovet av en motsvarande bok om skrivutvecklingen. Denna bok är just en sådan. Liksom i boken om läsutveckling anges här fem separata skalor eller stegar för eleverna att klättra på för att uppnå god skrivförmåga. Genom att skalstegen eller stegpinnarna är åskådligt beskrivna med exempel, bör det bli ganska lätt för läraren att avgöra hur långt eleven hunnit i de olika utvecklingsdimensionerna. I en regeringsförordning om kursplaner för grundskolan (15 juli 2008) skriver man att eleverna i slutet av tredje skolåret ska kunna skriva berättande texter med tydlig handling och kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner, där innehållet klart framgår. Detta är en ambitiös målsättning, som ger klart uttryck för att man vill att eleverna efter tre år i skolan ska ha en någorlunda funktionell skrivfärdighet.

God skrivutv.indd 3

08-10-30 09.22.36


I denna bok beskriver jag barnens väg mot detta mål. Den beskrivningen innefattar skrivutvecklingens olika dimensioner. Utvecklingsperspektivet innebär inte att barnen först lär sig skrivandets teknik, sedan lär sig beskriva och berätta och först långt senare argumentera, analysera och utreda. Barns tidiga skrivande inrymmer alla inslag från början, men beskrivningarna och argumentationen blir alltmer sofistikerade med tiden. De olika utvecklingsdimensionerna löper mer eller mindre parallellt. Jag vill tacka alla lärare och föräldrar som sänt in så många fina exempel på barns skrivande. Tyvärr har vi bara haft utrymme att införa ett fåtal av dem i denna bok. Skrivundervisning måste bedrivas på alla stadier i skolan. Men det är särskilt viktigt att övervaka elevernas framsteg under de första skolåren. Just då är risken stor för att en del elever fastnar i undvikande och självdestruktiva strategier som de får lida av under resten av sin skolgång och också senare i livet. Möjligheterna att tidigt bryta onda cirklar ökar väsentligt om man noga övervakar varje elevs skrivutveckling. Jag hoppas att denna bok ska ge läraren ett fungerande instrument för en sådan övervakning under de viktiga första skolåren. Kungsbacka i juli 2008 Ingvar Lundberg

God skrivutv.indd 4

08-10-30 09.22.36


I nn e h å ll Förord 3 1. Varför är det så viktigt att lära sig skriva? 6

3. Skrivandet som en kognitiv process 36 En kognitiv modell för skrivandet 37

4. Skapande skrivning 66 Utvecklingsstegen i skapande skrivning 68 5. Intresse och motivation 69

Motivation och sociala faktorer 40

Utvecklingsstegen för intresse och motivation 70

Finns det två olika vägar in till vårt inre lexikon? 12

Att skriva – ett viktigt redskap för att utveckla språk och tänkande 42

Kommentarer till illustrerande skrivexempel 71

Kinesiska tecken ger väl innebörden direkt? 14

Hinder för god skrivutveckling 42

2. Varför är det så svårt att lära sig skriva? 10

Fonemen är abstrakta 15 De undflyende fonemen 17 Man kan inte läsa eller skriva rent visuellt 20 Grundprinciperna för vår alfabetiska skrift 22 Barnet upptäcker skriftens särart 23 Text och tal är artskilda kommunikationsformer 25 Modalitetsskillnader 28 Kommunikation och samspel 28 Skriftens språkliga uppbyggnad är annorlunda 31 Tal och skrift har olika funktioner 33

Kartläggning 88

5. Skrivpedagogik 92

4. Skrivandets flerdimensionella utveckling 48

Några principer för undervisning i stavning 94

De fem dimensionerna 49

Ska man lära sig skriva på datorns tangentbord? 96

1. Stavning – från klotter till korrekt stavning 52

Något om stavningssvårigheter 95

Handskrift 97

Utvecklingsstegen i fråga om stavning 58

Att lära sig skrivandets hantverk 98

2. Meningsbyggnad och textform 60

Processorienterad skrivundervisning 102

Utvecklingsstegen i fråga om meningsbyggnad och textform 62

Strategiundervisning och självreglering 103

3. Funktionell skrivning 63 Utvecklingsstegen i funktionell skrivning 64

Sammanfattning av allmänna principer för skrivundervisningen 107 Ordförklaringar 108 Litteratur 111

God skrivutv.indd 5

08-10-30 09.22.36


1

Varför är det så viktigt att lära sig skriva? Aldrig någonsin har det skrivits så mycket som nu. Tidningar, tidskrifter och böcker flödar fram ur tryckpressarna, texter fyller cyberrymden och dyker upp på miljontals dataskärmar; egendomligt förkortade texter framträder som sms-meddelanden i mobilerna; skriften invaderar det offentliga rummet på reklampelare, affischer, skyltar osv.

6 God skrivutv.indd 6

08-10-30 09.22.44


Ändå är det en ganska liten andel av den vuxna befolkningen som står för den stora textproduktionen. I ett stort antal yrken är skrivkraven ganska små och blygsamma. Ofta gäller det bara att fylla i blanketter, arbetsrapporter och redovisningar. I vardagslivet blir skrivandet ofta bara ett och annat vykort, en julhälsning, ett tackkort, ett ytterst kortfattat sms-meddelande, ett meddelande på kylskåpsdörren, ett litet protokoll till föreningen, en lapp med sjukdomsmeddelande till barnens lärare. Bara en ganska liten högutbildad grupp skriver i stor omfattning i tjänsten – yttranden, promemorior, analyser, handledningar, översikter, mer omfattande rapporter. Om nu de flesta inte tycks behöva skriva så mycket som vuxna, kunde man frestas att säga att skrivundervisning inte borde ta upp så stor plats i skolan. Ett annat argument kunde vara att datortekniken med inbyggda stavningskontroller borde kunna göra mycket av rättstavningsundervisningen i skolan överflödig. Grammatikkontroller finns också. Vidare finns numera effektiva program som omvandlar tal till text. Det räcker alltså med att tala in i datorn så kommer färdig och rättstavad text fram. Skrivandet är kanske rentav en övergående teknik som kommer att ersättas av datatekniska modifieringar av talet, så att vårt slarviga vardagsprat omvandlas till perfekt skrift? I det andra kapitlet till denna bok vill jag visa att dessa argument mot skrivundervisning knappast håller. Skrift är någonting mycket mer än bara nedtecknat tal; det rör sig om ett i många avseenden helt annat kommunikationssystem. Någon enkel teknisk transformation från tal till text kan inte lösa detta. Om man inte behärskar skriftspråkets särart när man ska utforma ett budskap, kan man inte heller utnyttja den datorbaserade tal-till-textomvandlingen. Då riskerar man att diktera ett vardagsprat som i skrift kommer att verka konstigt och obegripligt.

1 . Va r f ö r ä r det S Å viktigt att l ä r a sig sk r iva ?

God skrivutv.indd 7

7

08-10-30 09.22.44


Skrift är någonting mycket mer än bara nedtecknat tal. Det är ett helt annat kommunikationssystem.

8

För att kunna utnyttja de inbyggda stavningskontrollerna i datorprogrammen måste man ändå kunna stava någorlunda, annars känner inte datorn igen det avsedda ordet och kommer då med så många alternativa förslag att den dåliga stavaren (och ofta dåliga läsaren) inte kan göra ett val. Man har heller inte alltid tillgång till en stavningskontroll för att till vardags skriva anteckningar, meddelanden och hälsningar med penna och papper. Som jag också kommer att visa i ett senare kapitel, innebär skrivandet att våra tankar blir ordnade och klara. Skrivande är i skolan ett viktigt verktyg för att öka elevernas förståelse inom olika studieområden. Även om en jämförelsevis stor andel av den vuxna befolkningen skriver ganska litet i sin yrkesverksamhet och i sin vardag, finns det skäl att tro att allt fler människor kommer att skriva i framtiden. Skrivandet som tankeredskap och som kommunikationsform har sådana kvaliteter att man måste räkna med att det kommer att få ökad betydelse i det framtida symbolladdade samhället. Slutligen kan man hävda att skrivandet är en väg mot ökad medvetenhet om vårt språk och om oss själva. När orden är skrivna och finns till beskådande, får man förutsättningar att tänka på dem på ett nytt sätt. Under själva skrivandet blir man medveten om meningarnas uppbyggnad. Vad betyder orden och meningarna? Hur är de formade, böjda och ordnade? En sådan medvetenhet om språklig form banar sannolikt också väg för en ny medvetenhet om de egna tankarna, ens egen situation i världen. Skrivandet i sig tvingar fram nya tankar: Vad vill jag med det här? Vem är mottagaren? Uppnår jag målet när jag skriver så här? – Och när man blir medveten om sina egna tankar, kan man styra, dirigera och vara strategisk, dvs man blir medveten om det mål man vill uppnå och stegen dit. Detta innebär att man fått en medveten och reflekterande hållning till sig själv i världen. Eftersom skolans kanske viktigaste uppgift är att främja utvecklingen av en reflekterande och medveten håll-

1 . Va r f ö r ä r det S Å viktigt att l ä r a sig sk r iva ?

God skrivutv.indd 8

08-10-30 09.22.44


ning hos eleverna, har således skrivandet ofrånkomligen en central plats i skolans arbete. Ett funktionellt skriftspråk måste nog betraktas som varje människas grundläggande rättighet. Efter det andra kapitlet om tal och skrift och om skriftens natur, följer ett kapitel om skrivandets psykologi: Vad händer i huvudet hos en som försöker skriva? Om vi analyser detta, kan vår förståelse av vad som gör skrivandet till en så svår process, en komplicerad problemlösning, öka. Genom en sådan analys kan vi kanske också få idéer till hur vi kan förbättra skrivundervisningen. I ett fjärde kapitel tar jag upp skrivandets olika dimensioner och föreslår ett schema för bedömning av elevers skrivutveckling längs de olika dimensionerna. Schemat är konstruerat för att man ska kunna följa elevers utveckling fram till och med det tredje skolåret. Det medvetandegör de olika stegen i utvecklingen av skrivförmågan och ger direktiv för pedagogiska insatser och blir på så vis ett verktyg för både läraren och eleven. De olika stegen i skrivutvecklingen konkretiseras med ett antal exempel på barns skrivande. Exemplen är kommenterade på så sätt att läraren får vägledning om hur barnens skrivande ska bedömas. I det femte och sista kapitlet behandlas några principer för undervisning i skrivning. Principerna illustreras med en del konkreta exempel. Olika strategier för undervisning i stavning tas upp liksom en processorienterad skrivundervisning och dess psykologiska grund. Vidare diskuteras datorns roll i den första skrivundervisningen.

Att ha ett funktionellt skriftspråk måste nog betraktas som varje människas grundläggande rättighet.

1 . Va r f ö r ä r det S Å viktigt att l ä r a sig sk r iva ?

God skrivutv.indd 9

9

08-10-30 09.22.44


2

Varför är det så svårt att lära sig skriva? Att tala är enkelt och naturligt, men att skriva är svårt för många. Varför är det så? För att förstå detta måste vi reda ut vad som skiljer skrift och tal åt. Då kan vi se att skrivandet ställer speciella kognitiva och språkliga krav som en del människor har svårt att uppfylla. Vi kan också se att skrivandet är ett hantverk och att det krävs mycket omfattande övning för att man ska behärska det.

10 God skrivutv.indd 10

08-10-30 09.22.47


Tal och skrift utgår båda från vårt mänskliga språk. Men dessa två kommunikationsformer har vissa påtagliga olikheter. I vardagligt tal behöver man aldrig tänka på de enskilda språkljuden. De talade orden kommer direkt i vår mun. Den direkta tillgången till orden gör att vi snabbt kan reparera felsägningar, ta om och försäkra oss om att lyssnaren uppfattat vad vi menar. Skriften är däremot långsam. Den kräver planering och redigering. Mottagaren av ett skriftligt budskap finns oftast inte omedelbart tillänglig och kan inte be om klarläggande eller förtydligande. I talet glider fonemen, språkets minsta byggstenar, i varandra. När man ska lära sig läsa och skriva måste man emellertid bli medveten om ljuden i talet. Man måste alltså inse att ord är uppbyggda av fonem (ljud) och att dessa fonem i olika kombinationer kan bilda alla språkets otaliga ord. Denna medvetenhet om fonemen kommer inte av sig själv och somliga barn har särskilt stora svårigheter att få fatt på, upptäcka eller medvetet uppmärksamma de undflyende och svårfångade fonemen. Därmed får de svårt att knäcka den alfabetiska koden. Läsningen går långsamt och knaggligt, stavningen blir dålig. I boken om Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) visar jag hur medvetenhet om fonemen är en basal förutsättning för läsoch skrivinlärning. Där finns också övningar och lekar som stimulerar barnens medvetenhet om språkets byggstenar. Boken bygger på en solid forskningsgrund, där våra resultat har återfåtts i en rad undersökningar runt om i världen. Barn som gått igenom det programmet får ett mjukare och på sikt mer framgångsrikt möte med skriftspråket. Särskilt barn i riskzonen för att utveckla läsoch skrivsvårigheter har nytta av övningarna. Att lära sig läsa och skriva innebär också att man utvecklar en mer explicit eller medveten hållning till språket, att man blir medveten om ordens ljudmässiga uppbyggnad. Både ordavkodningen och nedskrivningen av ord ska man så småningom kunna genom-

2 . VA R F Ö R Ä R D E T S Å S VÅ R T AT T L Ä R A S I G S K R I VA ?

God skrivutv.indd 11

11

08-11-11 10.47.20


föra fullständigt automatiskt. De skrivna orden i en text ska man alltså känna igen omedelbart och utan ansträngning. Och man ska kunna skriva ned orden och fraserna direkt utan att behöva tänka på stavningen eller andra formproblem. Man ska alltså kunna uppfatta eller producera de skrivna orden på samma direkta och omedvetna sätt som de talade orden. Orden blir genomskinliga; man upplever att man når betydelsen, meningen, direkt.

Finns det två olika vägar in till vårt inre lexikon? Känslan av att ha direkt tillgång till orden är så påtaglig, att den föranlett en del pedagoger att anta att tal och skrift bara är två olika vägar in till den underliggande tanken, betydelsen eller meningsinnehållet (se Fig 1a). Skriften skulle alltså vara en lika naturlig väg till innebörden som talet. Detta skulle innebära att man kan lära sig läsa och skriva på ett lika naturligt sätt som man kan lära sig tala. De skrivna orden skulle alltså vara direkt kopplade till den underliggande meningen så att man når innebörden direkt genom att enbart se på de skrivna orden. Läs- och skrivundervisning som vilar på detta grundantagande är helordsmetoder och naturmetoder. Ibland hänvisar man till kinesiska tecken som argument för ståndpunkten att man kan nå innebörden direkt från skrivtecknet utan att gå via något fonologiskt eller ljudmässigt steg.

talat språk

skrivet språk

innehåll betydelse mening lexikal innebörd

Fig 1a. Tal och skrift – två alternativa och likvärdiga vägar till betydelse.

12

2 . VA R F ÖR ÄR D E T S Å S VÅ R T AT T L ÄR A S I G S K R I VA ?

God skrivutv.indd 12

08-10-30 09.22.47


skrivet språk

Fig 1b. Skriften parasiterar på talet som är en integrerad del av syntax och morfologi.

talat språk

innehåll betydelse mening LEXIKAL innebörd

Den andra ståndpunkten, och den bland forskare numera allmänt accepterade synen, är att ett tankeinnehåll har det talade ordet som naturlig beståndsdel (se Fig 1b). Tal och tanke hänger således intimt samman. Talet är primärt och skriften något sekundärt som utgår från talet. När ögat möter ett skrivet ord, är det ofrånkomligt att ordets ljudmässiga form aktiveras i hjärnan; den ljudmässiga formen, hur det låter, är en oupplöslig del av ordet. I den mänskliga evolutionen räknar man med att kommunikationsförmågan, som först bestod av gester och läten, utvecklades till vårt artikulerade talspråk för drygt hundratusen år sedan. På något sätt som ännu inte är klarlagt, fick vi förmågan att med ett litet antal byggstenar, språkljuden, och regler för hur dessa ljud skulle kombineras, frambringa språkets ofattbara rikedom och mångfald. Då följde en våldsam expansion av uttrycksförmågan: Nu blev det möjligt för människan att tala om sådant som hon varit med om tidigare och tillsammans med andra planera för framtiden eller resonera om fenomen eller händelser som utspelar sig i fjärran. Vi kan föreställa oss hur man satt vid lägerelden och planerade hur man skulle möta den kommande vinterns kyla. Kort sagt, människan fick förmåga att överskrida tidens och rummets gränser. Ett avgörande steg är sedan tillkomsten av skriften, som

2 . VA R F ÖR ÄR D E T S Å S VÅ R T AT T L ÄR A S I G S K R I VA ?

God skrivutv.indd 13

13

08-10-30 09.22.47


God skrivutveckling Kartläggning och undervisning

Boken God läsutveckling – Kartläggning och Üvningar, som kom fÜr nügra ür sedan, innehüller bl a utvecklingsskalor fÜr olika dimensioner i barnens tidiga läsutveckling. Dessa skalor används idag i stor utsträckning i svenska skolor. Eftersom läs- och skrivundervisningen hänger tätt samman, har münga gett uttryck fÜr behovet av en motsvarande bok om skrivutveckling. Denna bok är just en südan. Liksom i boken om läsutveckling anger professor Ingvar Lundberg här fem dimensioner med olika steg fÜr att uppnü god skrivfÜrmüga. Skalstegen är beskrivna med exempel, vilket underlättar fÜr läraren att avgÜra hur lüngt eleven hunnit i de olika utvecklingsdimensionerna. De fem olika dimensionerna är Stavning, Meningsbyggnad och textform, Funktionell skrivning, Skapande skrivning samt Intresse och motivation fÜr skrivning. Dimensionerna lÜper mer eller mindre parallellt. Utvecklingsperspektivet innebär inte att barnen fÜrst lär

sig skrivandets teknik, sedan lär sig att beskriva och berätta och fÜrst lüngt senare att argumentera, analysera och utreda. Barns tidiga skrivande inrymmer alla dimensionerna frün bÜrjan men de blir alltmer sammansatta och sofistikerade med tiden. God skrivutveckling är en grundlig och konkret kurs i skrivutveckling och ett tryggt diagnosmaterial. Boken innehüller tvü kopieringsunderlag med alla stegen i skrivutvecklingen. Här markerar du, pü ett fÜr varje elev individuellt schema, hur lüngt eleven kommit i sin skrivutveckling. Genom att regelbundet dokumentera hur elevens skrivfÜrmüga utvecklas, skapar du en profil fÜr eleven och für ett fungerande instrument fÜr att pü bästa sätt kunna planera den fortsatta undervisningen. FÜrfattare är professor emeritus Ingvar Lundberg, vür nationellt och internationellt främste läs- och skrivforskare.

*4#/



God skrivutv OMSL.indd 1

Ingvar Lundberg

Skrivundervisning müste bedrivas pü alla stadier i skolan. Särskilt viktigt är det att Üvervaka elevernas framsteg under de fÜrsta skolüren. Här für du det redskap som gÜr det mÜjligt fÜr dig att fÜlja varje barns skrivutveckling och individuellt hjälpa varje barn vidare.

Ingvar Lundberg

Kartläggning och undervisning

God skrivutveckling •

Ingvar Lundberg

God skrivutveckling

w

    

 

08-10-30 09.30.10


9789127412583