9789127154650

Det finns en mängd lättskötta krukväxter som inte kräver någon prinsessan på ärten-behandling. Växter som kan glömmas bort i perioder, som strandkastanj och opuntia, växter som tål allt, som monstera, eller växter som efter vattning blir spänstiga och ­glada, som palettblad och sommarmurgröna. I den här boken finns skötselråd samlade för ett 40-tal populära krukväxter, tillsammans med smarta tips om allt från hur du tar sticklingar och knyter en egen ampel till inspiration från växtinredda hem – allt för att du ska kunna skapa din egen inomhusdjungel. Och du behöver inte ha medfödda gröna fingrar för att få dina växter att överleva.

Agnes Stuber är fotograf och grundare till Facebook­ gruppen Växtgäris, där gemenskap odlas genom sticklingträffar och kunskapsutbyten. Växtgäris har på kort tid vuxit till en rörelse med 19 000 växtälskande medlemmar.

2. INLAGA.indd 4

2018-06-29 14:22

Ett växande intresse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 En växts uppbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 De enkla, vanliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 De klättrande, hängande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 De spexiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 De torra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 De svårflirtade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 De mörkertåliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Lifehacks . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Problemet med semester . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Jord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Krukor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Gör en egen ampel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 När dina växter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Placering och väderstreck . . . . . . . . . . . . . . . 132 Kolla bladen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Ledsna växter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Överlev vintern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Giftiga växter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Flytt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Duscha . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Nyinköpta växter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Förökande arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Det upplivande – inred med växter . . . . . . . . . . 146 Det obehagliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Lästips för vidare nörderi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Växtregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175

2. INLAGA.indd 5

2018-06-29 14:22

Jag är uppväxt i skogen med trädgård och konstant närhet till ­växtlighet. Att när som helst öppna dörren (eller fönstret när jag var på det humöret) och springa ut bland blåbärsriset eller plocka äpplen från äppelträden, som älgarna tyckte om lika mycket som jag, var för mig frihet. Naturen ger lugn och ro och det frodiga ­gröna kan lätta ett tungt sinne. Det är inte för inte som svenskar­ i en undersökning svarat att de överlag hellre söker tröst hos ­naturen än i religiösa eller andliga sammanhang.

Nu bor jag bland asfalt och betong. Min kropp saknar ­naturen, mitt sinne saknar naturen. Att omge mig med krukväxter blir ett sätt att få tillbaka en del av den, omge mig med grönska, med ­levande ting. För växter ger liv åt tysta rum och skapar lugn i ­sinnet. Det görs undersökningar om hur krukväxter påverkar oss, inte bara ­fysiskt genom att till exempel rena luften, utan också ­psykiskt. Vi mår bra av att vara nära levande växter.

Växter fascinerar. Kanske för att de är så annorlunda uppbygg­ da än vad människor och djur är. Blir vi halshuggna dör vi, men ­växter fortsätter att leva och utvecklas även om de klipps ner, om vi plockar bort blad eller blommor. De kan delas, de har inga ­enskilda organ utan växtkraft i hela plantan.

Växter finns överallt och är en f­ örutsättning för att vi ska k­ unna leva. Dessutom tyder allt fler studier på att växter på ett eller annat sätt är intelligenta – de ­kommunicerar, de har fler sinnen än vad vi har, de utbyter näringsämnen och kan beräkna och analysera sin omgivning.

Att hålla på med växter är otroligt givande och kul. Det ­behöver inte alls vara så komplicerat som det kan framstå. Tunga botaniska böcker kan ibland få det att kännas som att det enda som skulle kunna överleva hos mig är någon stackars kaktus som pallar att bli bortglömd. Men det finns en hel drös växter som tål en hel del, och att lära sig the basics som gör att ännu fler ­växter överlever – och inte ens bara överlever utan faktiskt trivs och ­frodas – är inte så svårt. Jag lovar.

6

2. INLAGA.indd 6

2018-06-29 14:22

När jag startade den separatistiska Facebookgruppen ­Växtgäris var det i syfte att få svar på riktiga nybörjarfrågor. Jag kunde väldigt lite, bara det grundläggande: plantera i jord, tillför ljus och ­vatten så blir det nog bra. Och det fungerade på en del växter, men ­efter ett tag tröttnade jag på att bara ha en kristi törnekrona (som överlevt ALLT, trots att jag inte ens visste namnet på den) och ­bleka ­ampelliljor. Jag ville ha fler växter, roliga växter, och jag ville ­framförallt kunna ta hand om de jag redan hade och få dem att frodas.

Jag kände inte till växterna. Jag kunde inga namn, ingen ­kuriosa, inga specifika skötselråd. Jag hade ingen aning om hur många ­olika ohyror det finns (ignorance is bliss, tyvärr k­änner jag numera till de fl ­esta). Att vissa växter kräver speciell jord, ­vissa ­gillar skugga, vissa vill bara bli vattnade en gång om året.

Jag hade ­aldrig lagt märke till ­apsvansen i ampeln hemma hos Harold i Twin Peaks eller den ­enorma monsteran på Stockholms ­universitet. Jag brydde mig inte om hur trädgården på hotellet där jag skulle bo utomlands såg ut eller var de billigaste 40 centimeters krukorna fanns.

Men när du väl börjar intressera dig för växternas fantastiska värld blir det en del av din egen värld. Det är som att sätta på sig gröna glasögon, och det är så grymt! Plötsligt lägger du märke till dem var du än går. Snappar upp något grönt i hörnet av en scen på tv, norpar en stickling i ett köpcentrum, börjar jämföra olika ­jordsorter eller byter sticklingar med kollegor.

Det fantastiska med växter är att det går att grotta ner sig exakt så mycket du själv vill. Det går att bli riktigt, riktigt nördig. Det går att samla på en speciell växtsort, eller en växtfamilj. Eller samla på mönstrade blad eller växter du har för blommornas skull.

Eller så går det jättebra att skita i allt det och bara gå in i en blombutik och köpa det som ser fint ut. Egentligen handlar det ju om att stoppa ner en växt i en kruka och vattna till och från. Det är inte rocket science, och lär du dig grunderna behöver du inte

7

2. INLAGA.indd 7

2018-06-29 14:22

MONSTERA

MONSTERA DELICIOSA Monsteran är krukväxternas Beyoncé. Det är en väldigt ­tacksam växt som kan bli enorm med stora vackra ­flikiga blad och starka luftrötter som klänger sig fast i saker att klättra på. Dessutom är monsteran en tacksam och lättskött växt, vilket gör den till ett must-have! ­Monsteror går att hitta i princip överallt. Jag har aldrig varit i en ­blombutik som inte haft ­åtminstone en liten ­skruttig ­monstera. De brukar även finnas i större ­matbutiker.

Växtfakta

Karaktäristiskt för monsteran är givetvis dess flikiga blad och ­långa luftrötter. I det vilda är monsteran en tropisk växt som växer­ i ­skuggan av stora träd. Med hjälp av luftrötterna klättrar den på trädet, luftrötterna funkar som små armar, för att häva sig uppåt mot ljuset. Som krukväxt gillar den att ha en mosstock eller annat klätterarrangemang. Att ha något att klättra på gör att monsteran kan utnyttja sin potential och växa sig större.

Som små plantor har de ofta hela blad utan de karaktäristiska flikarna. Ju äldre den blir, desto större och flikigare tenderar bladen att bli och den kan även få flera hål i bladen. I det vilda kan den få hur många hål som helst. Det håligaste bladet (som kanske inte är något för trypofober) jag sett var i Teneriffas botaniska trädgård, med elva hål! (Och bladet var typ lika stort som min överkropp.)

Vägrar bladen flikas trots ihärdigt tålamod kan det krävas ännu mer tålamod. Det finns även en del tips från olika håll (men som jag själv inte kunnat bevisa om det stämmer): att ställa plantan­ i lite lätt drag, ställa den ljusare, ställa den mörkare (ja, du ser) och så ­vidare. Flytta inte om för ofta bara, utan ha tålamod. För att försvåra ­situationen ytterligare finns det information om två olika sorter av monsteran i handeln. En av dem är Monstera ­deliciosa var. ­borsigiana och är mer snabbväxande men med små blad som har mindre benägenhet att flika sig.

Oavsett blir bladen mer flikiga med åldern. Har du en ­planta där en av stammarna ger flikiga blad kan du ta stickling av den och rota. Den nya plantan har då de ”gamla” generna och kommer att fortsätta ge flikiga blad.

DE ENKLA, VANLIGA

2. INLAGA.indd 14

14

2018-06-29 14:22

15

2. INLAGA.indd 15

2018-06-29 14:22

DE ENKLA, VANLIGA

2. INLAGA.indd 26

26

2018-06-29 14:23

STRAND­ KASTANJ

ståtlig. (Och den är i alla fall snyggare är paraplyaralian.)

Bladen sticker ut från långa stjälkar och är spetsiga. Stammen brukar flätas ihop av flera stammar, vilket är rätt fint.

När den växt till sig och blivit hög är den ändå helt ok att beskåda.

PACHIRA AQUATICA Min relation till strandkastanjer är märklig. Jag har haft en strandkastanj så länge jag kan minnas, som växt i stadig takt och till slut nästan nådde taket. Men jag tyckte att den hade en ful form och till slut tog jag helt sonika en sax och klippte av hela skiten. Och hade ångest ett bra tag över ingreppet tills det började växa ut en massa blad vid snittet. Så tacksam växt! Därefter har jag upprepat proceduren, eftersom bladen blev fula (misstänker att min katt kissade i krukan) och nu är den i återhämtningsfasen. Men eftersom den i princip bara har varit en kal pinne i en kruka har jag helt försakat den. Trots detta (alltså noll kärlek och ingen vattning) har den utvecklat nya fina blad. För några dagar sen vattnade jag den till och med.

Strandkastanjer brukar alltid finnas i större blomsterbutiker och olika byggvaruhus.

Skötsel

Enligt experterna vill strandkastanjen, som i vilt tillstånd lever vid vattendrag, ha en jämn fuktighet. Det har jag mot­bevi­s­­at, så känn ingen press att ständigt kolla jorden. Men du kanske ändå ska behandla den vänligare än vad jag har ­ gjort, och vattna då och då.

Strandkastanjen kan få lite växtnäring under sommar­ halvåret, men det är inte nödvändigt. Den kan stå ljust och funkar i ­söderfönster, min har stått i alla möjliga väderstreck. Den är ­uppenbarligen väldigt anpassningsbar och värd att ha hemma.

Som sagt är den lätt att beskära genom att bara klippa av stjälken.

Sticklingar

Det går att ta sticklingar genom att ta en bit av den gröna stjälken tillsammans med blad som sticker ut från stjälken. Det kan ta ett bra tag innan de rotar sig, men ställ dem i vatten och ha tålamod.

Kuriosa

Växtfakta

I vilt tillstånd kan strandkastanjen bli uppemot 18 meter hög. Den har alltså ­ ­rejält med växtkraft!

Jag tycker helt ärligt att strandkastanjer är rätt fula plantor. Känner inte att jag ­direkt kan hålla med Blomsterfrämjandets beskrivning ”vacker skulptural form”. Det händer liksom inget speciellt med dem, de bara lunkar på i livet. Men det finns en charm i att den kan bli hög och relativt 27

2. INLAGA.indd 27

DE ENKLA, VANLIGA

2018-06-29 14:23

50

2. INLAGA.indd 50

2018-06-29 14:24

SILVERRANKA SCINDAPSUS PICTUS

Silverrankan är den där trevliga stillsamma växten som inte gör så mycket väsen av sig och som växer på i ­lagom takt. Jag brukar se den i blombutiker i olika storlekar, ibland enorma på mosstockar och ibland mindre exemplar i amplar.

Växtfakta

En typisk klätterväxt som får väldigt långa rankor. Bladen har ­silvriga prickar eller fläckar, på en del är det mer silver än grönt, på andra mindre. Jag har en sort som har rätt små blad, och en som har väldigt stora blad.

Skötsel

Silverrankan trivs både som ampelväxt och som klättrande på till exempel mosstock eller snören. Den kräver inte mycket alls – lite ljus (tänk halvskugga eller ljust men inte direkt solsken) och vatten då och då. Bladen skrumpnar ihop något när den börjar bli för torr. Eftersom min står uppe på en hylla glömmer jag ofta bort den och ger den bara vatten sporadiskt, men den trivs ändå. Den verkar vara en höjdare på att återhämta sig. Övervattna inte!

Den trivs i fuktig och varm miljö och passar väldigt bra i ­badrummet om du har fönster där. Annars går det att spraya den lite då och då. Den vill inte stå i drag.

Blir bladen väldigt små eller glesa kan det vara bra att låta ­silverrankan få klättra uppåt på något. Det kan också vara bra att beskära den för en mer buskig planta.

Sticklingar

Klipp av en bit med minst ett blad och en nod och sätt på rotning.

Oftast är noderna precis vid ett blad, då kan du klippa bort det ­bladet så kommer rötterna växa ut från noden så småningom.

Kuriosa

Kallas även för Satin Photos eller Silver Vine på engelska.

51

2. INLAGA.indd 51

DE KLÄTTRANDE, HÄNGANDE

2018-06-29 14:24

Det finns terrakottakrukor och så finns det en massa andra krukor. Terrakotta­ krukor är billiga och finns överallt, även i matbutiker. De suger åt sig fukt så du kan behöva vattna lite oftare än med ­andra krukor. Fördelen är att de har hål i bott­ en och vattnet kommer inte att samlas i krukans botten. Risken för över­ vattning mini­meras alltså.

Det finns mängder av snygga ytter­ krukor. De med hål i botten använder du som vanligt, hitta ett snyggt fat så vattnet inte rinner ut på möbler eller annat. Men de utan hål i botten kan behöva en inner­ kruka. Detta är inget måste – jag vet att the struggle is real med att hitta passande innerkrukor. Antingen är de för stora eller för små. Jag brukar klippa av en del av innerkrukan så den inte sticker ut, eller måla den svart så den inte syns så mycket (tänk på att inte använda en vattenlöslig färg).

Innerkruka är inte bara bra för drän­ eringen (eftersom vattnet kan åka ur inner­ krukan och hamnar i ytterkrukan) utan är även smidigt om du vill byta kruka eller planterar om eller ­ ­ duschar växten. Men hittar du ingen inner­kruka, eller helt enkelt inte orkar hålla på med innerkrukor, kan du plantera ­ direkt i ­ ytterkrukan. Tänk på att ha något i botten som fångar upp vattnet så inte jorden med rötterna ligger i vatten. Du kan använda stora lecakulor eller om en terrakotta­ kruka gått sönder kan du ­lägga ner skärvorna i botten. Slå sönder LIFEHACKS

2. INLAGA.indd 126

s­kärvorna så det inte är för stora. Finns inget ­dräneringshål i ­krukan är det extra viktigt att ha koll så du inte övervattnar.

Det går också göra egna krukor av i princip vadsomhelst. En avklippt mjölkkartong, glas, tekoppar, tekanna, hink, sopkorg och så vidare. Det v­iktiga är att vatten inte samlas i krukan och dränker rötterna. Om det går, gör ett hål i botten så vattnet kan rinna ut. Ha ­annars ­lecakulor eller annat i botten som kan ­fånga upp vattnet.

Till frön och små sticklingar kan du göra minikrukor av toarullar. Klipp på några ställen i ena änden av rullen och böj in dem (du kan behöva tejpa så de sitter på plats) och använd som en liten kruka.

Dessa kan du sen plantera ­ tillsammans med sticklingen i en större kruka, eftersom toarullen förmultnar efter ett ­ tag. Du kan även använda äggkartonger eller avklippta mjölkpaket för frön och ­sticklingar.

Terrakottakrukor brukar finnas i större matbutiker eller billigt på byggvaruhus.

Annars kan du fynda olika krukor på ­loppisar och second hand.

126

2018-06-29 14:27

127

2. INLAGA.indd 127

LIFEHACKS

2018-06-29 14:27

”Det var inte direkt planerat att jag skulle ­skaffa 80 krukväxter, det råkade bara ­hända.

Jag tänkte inte heller på att de blir större, så nu har växterna tagit över h ­ emma. När det tog slut på plats på fönsterbrädorna fick jag börja ställa växter på stolar och lådor och golvet. Nu står det en växt på varenda yta i hela l­ ägenheten, men jag gillar det – det ska kännas som en djungel.”

150

2. INLAGA.indd 150

2018-06-29 14:28

”Jag väljer växter efter mina vanor. Jag vill ­kunna resa bort en vecka eller två, och ­passar bäst ihop med växter som helst torkar ut m ­ ellan vattningarna. Att duscha blad eller hålla jämn fukt i ­jorden? För mig slutar det bara med skuldkänslor och spinnkvalster.

Jag hittade en massa amplar i o ­ lika ­storlekar på rea. Med kedjor mellan lamp­ krokar i taket och ett gäng ampellilje­ sticklingar blev det snabbt någon slags budgetsemester med djungelkänsla.”

151

2. INLAGA.indd 151

DET UPPLIVANDE

2018-06-29 14:28

Det finns en mängd lättskötta krukväxter som inte kräver någon prinsessan på ärten-behandling. Växter som kan glömmas bort i perioder, som strandkastanj och opuntia, växter som tål allt, som monstera, eller växter som efter vattning blir spänstiga och ­glada, som palettblad och sommarmurgröna. I den här boken finns skötselråd samlade för ett 40-tal populära krukväxter, tillsammans med smarta tips om allt från hur du tar sticklingar och knyter en egen ampel till inspiration från växtinredda hem – allt för att du ska kunna skapa din egen inomhusdjungel. Och du behöver inte ha medfödda gröna fingrar för att få dina växter att överleva.

Agnes Stuber är fotograf och grundare till Facebook­ gruppen Växtgäris, där gemenskap odlas genom sticklingträffar och kunskapsutbyten. Växtgäris har på kort tid vuxit till en rörelse med 19 000 växtälskande medlemmar.