9789100135713

ann heberlein

Etik människ a, mor al, mening En introduktion

albert bonniers fĂśr l ag

Av Ann Heberlein har tidigare utgivits: En liten bok om ondska 2010 Ett gott liv 2011

På andra förlag: Den sexuella människan 2004 Kränkningar och förlåtelse 2005 Det var inte mitt fel! Om konsten att ta ansvar 2008 Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva 2009

www.albertbonniersforlag.se isbn 978-91-0-013571-3 © Ann Heberlein 2014 Faktagranskning: Ulf Görman, docent i etik, Lunds universitet CPI – Clausen & Bosse, Leck, Tyskland 2014

Inledning 9 Disposition 14

introduktion till etik Etik 19 Ett gott liv 24 Verkligheten och etiken 28 Moralisk identitet 31 Att välja och att handla 35 Etiska frügor 41 Nyckelbegrepp 45 Att skapa normer och värderingar 47 Att argumentera 51 Moralisk relativism och moralisk realism 54 Avslutning 59

människan Inledning 63 Begreppet människa 65 Människan och andra djur 66 Människans värde och hennes rättigheter 72 • Människovärdesprincipen 75 • Värde och värdighet 77 • Det relationella människovärdet 79 Människor och personer 84 Människans natur och frihet 88 Kvinnor och män 93 • Essentialism och konstruktivism 97 • Ett tredje kön?

Kort om queer 100 Autonomi och paternalism 102 Fri och ansvarig? 107 • Offer och förövare 111 • Determinism och libertarianism 113 • Offerskap och ansvar 117 • Självrespekt och ansvarighet 120 Den autonoma och ansvariga människan 122 • Klander och beröm: att bli ansvarig 125 • Skuld 129 • Äkta och falska skuldkänslor 131 • Skam och skuldkänslor 134 Avslutning 139 Moral Inledning 143 Att göra sämre men veta bättre 146

Att handla 151 Normativa teorier 157 Konsekvensetiska teorier 158 • Egoism och altruism 162 • Reciprocitet 166 • Utilitarism 174 • Invändningar mot utilitarism 182 Deontologiska teorier 189 • Pliktetik 191 • Invändningar mot pliktetiken 195 • Pliktkollisioner 198 • Straff och förtjänst 201 Kontraktsetik 211 • Jämlikhet, rättvisa och trygghet 216 • En teori om rättvisa 219 • Invändningar mot kontraktsteorier 224 Dygdetik 226 • En god människa 236 Omsorgsetik 240 Avslutning 248

Mening Inledning 253 Mening och meningslöshet 255 Valfrihet och ett gott liv 260 Människa, moral och mening 265 Litteratur 273 Personregister 278

Inledning Människor gör inte alltid rätt. Människor är inte alltid snälla mot varandra. Ibland skadar vi varandra utan att riktigt förstå det. Ofta skadar vi utan att ens märka det. Den mänskliga existensen är komplex och ibland motsägelsefull.

Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt, var gränsen går för min frihet och din frihet, vad som är rätt och vad som är fel. Därför behövs etisk reflektion. Därför behöver vi gränser. Gränser kan vara befriande. Gränsdragningar kan innebära trygghet och fungera som kompass när vi navigerar i en svåröverblickbar och komplicerad verklighet.

Etiken intresserar sig för normer, värderingar och principer. Dessa utgör gränser för mänskligt handlande: normen att man bör tala sanning begränsar lögnen, värderingen att lojalitet är eftersträvansvärt vägleder oss i våra relationer, principen att varje människa har rätt till sitt eget liv förbjuder oss att ta en annan människas liv.

Etik handlar i stor utsträckning om gränser: om gränser 9

mellan ont och gott, rätt och fel, människor och djur, orättvist och rättvist, meningsfullt och meningslöst, friskt och sjukt, liv och död. Man kan ju tycka att det låter tråkigt, gränser, liksom begränsande, förtryckande, lite dystert rent av. Det finns verkligen en hel del gränsdragningar som är både problematiska och begränsande, som gränsdragningar mellan vad som anses vara kvinnligt respektive manligt: beteenden, uppgifter, förmågor, känslor. Eller föreställningar om vilken sorts kärlek – heterosexuell – som är tillåten och vilken som är otillåten – homosexuell. De gränsdragningar som syftar till att reglera individens privatliv och som ofta använder sig av skam som vapen – »riktiga pojkar gråter inte«, »homosexualitet är perverst« – är exempel på sådana gränsdragningar som är just begränsande och problematiska. Å andra sidan finns det gränser som är bra och som hjälper människan att hantera sitt liv och sina relationer.

En del gränser är mer definitiva och mindre förhandlingsbara än andra, som den mellan liv och död. Den här gränsen, den oundvikliga, slutgiltiga, är själva utgångspunkten för mitt etiska tänkande om människan och hennes tillvaro. Jag tror nämligen att just den gränsen, mellan liv och död, och insikten i den egna dödligheten, är en förutsättning för allt mänskligt. Insikten i att det finns en gräns, ett slut på vår världsliga existens, är både skrämmande och motiverande; 10

ett brutalt och obestridligt faktum som varje människa måste förhålla sig till. Jag kommer att dö. Varje människa kommer att dö, passera gränsen mellan liv och död, och den tid vi har här, tillsammans med dem vi älskar, är ändlig och därför oändligt värdefull.

Döden är en så kallad »gränssituation«. Det är den tyske existensfilosofen Karl Jaspers (1883–1969) som myntat begreppet. En gränssituation är »ett avgörande existentiellt läge«. Det är i sådana situationer, av sjukdom och död, men också av kärlek och födelse, som vi på djupet förstår vad det innebär att vara människa. Engagemanget för livet växer när vi erfar och accepterar vår egen dödlighet, när vi tangerar gränsen för vår egen existens. Det svindlar när vi ser och känner våra egna begränsningar och samtidigt på allvar inser vikten av livet, det som finns just här och just nu.

Om livet vet vi en del, men om döden vet vi föga. Döden är, som filosofen Vladimir Jankélévitch (1903–1985) skriver, otänkbar. Jag kan inte föreställa mig världen utan mig, och jag kan inte föreställa mig att inte finnas. Tanken på döden är något av en självmotsägelse: »Varken min födelse eller min död kan framstå som mina erfarenheter«, påpekar en annan filosof, Maurice Merleau-Ponty (1908–1961). Psykoanalytikern Sigmund Freud (1856–1939) tycks ha samma åsikt – »det är i själva verket omöjligt att föreställa sig sin 11

egen död; och närhelst vi försöker göra detta kan vi uppfatta det som om vi faktiskt alltjämt är kvar som åskådare«.

Och Edgar Morin (1921–), socialantropologen vars studie av dödsföreställningar betecknas som banbrytande, menar att föreställningen om döden är den tommaste av tomma föreställningar eftersom dess innehåll är det otänkbara, det oförklarliga.

Jankélévitch hävdar att rädslan för döden är människans största och mest grundläggande rädsla. Allt vi gör, gör vi för att undvika döden, och ju närmare vi kommer döden desto mer kämpar vi emot. Ernest Becker (1924–1974) beskriver, som ett eko av Jankélévitch, i The Denial of Death dödsångesten som ursprunget till all mänsklig rädsla och alla mänskliga handlingar. Människan är ständigt sysselsatt med att förneka döden, besvärja den – genom att föda barn, skaffa sig en älskare eller en motorcykel, springa, banta, bli vegetarian, allt för att hålla dödsångesten i schack. Ändå kommer vi att dö. Människan är ytterst medveten om det faktum att hon måste dö, men hon kan omöjligt förstå sin egen död. Kanske är det som Freud hävdar, att var och en av oss omedvetet är övertygade om vår egen odödlighet. Ändå är den där grundläggande, otänkbara, insikten att vi kommer att dö, att våra liv inte är eviga, en fundamental erfarenhet. Dödlighetens elände gör männi­ 12

skan, paradoxalt nog, gudalik. Insikten om att vi måste dö leder till skapande – vi bevarar det förflutna, våra minnen, och vi skapar framtid för att besvärja döden. Eftersom livet tar slut är det värdefullt. Den insikten, menar till exempel sociologen Zygmunt Bauman (1925–), är upphovet till all mänsklig kreativitet. Vi hade inte skrivit romaner, byggt hus eller formulerat religiösa dogmer om vi inte varit medvetna om vår egen dödlighet.

Och där, mellan födelse och död, utspelar sig våra liv.

Livet som är ändligt och därför oändligt värdefullt. Mitt liv och ditt liv och det liv vi skapar tillsammans. Lever gör vi tillsammans. Människa blir vi tillsammans med andra människor. Vi delar värld med varandra och vi kommer alla att dö. Döden är demokratisk – ingen undkommer.

Den drabbar fattig och rik, män och kvinnor, svenskar och somalier lika skoningslöst. Döden är därvid rättvisare än livet. För livet, utrymmet mellan födelse och död, är allt annat än rättvist. Människor lever i skilda verkligheter och under olika villkor.

Hur ska vi då leva? Vad innebär det att vara människa? Vad är ett gott liv, goda och rätta handlingar? Hur ska vi behandla varandra? Det är frågor som varje människa ställer sig själv, frågor som människor funderat över i årtusenden. Det är, i någon mening, frågor utan svar, i meningen definitiva, tvär13

säkra svar. Dessa frågor – etikens frågor – är eviga, människor kommer att fortsätta ställa dem. Livet är komplext, valen många. Etiska frågor berör alla människor, utan undantag, eftersom allt vi gör påverkar andra människor. Därför måste vi reflektera över våra handlingar och val.

Disposition Föreliggande boks ambition är att erbjuda en grundläggande introduktion till ämnet etik, men också att knyta samman etiken med existensen. Etiska och existentiella frågor hänger naturligtvis ihop – att leva ett gott liv är inte bara en fråga om moral utan också om mening. När människan lever ett moraliskt rättfärdigat liv, ett liv där hon tar ansvar för sina handlingar och dess konsekvenser, för sina relationer och uppgifter, är hon också lycklig. Då, när människan existerar i ett fungerande samband med andra människor, är livet meningsfullt.

I ett första introducerande kapitel kommer centrala termer och begrepp att diskuteras och definieras. Etikämnets innehåll och uppgift kommer att diskuteras, begrepp som moralisk identitet, norm, värderingar och principer kommer att definieras, skillnaden mellan moralisk realism och 14

moralisk relativism kommer att problematiseras liksom motsatsparet autonomi och paternalism. Vidare tas relationen mellan känsla och förnuft upp samt intuitionens plats i den etiska reflektionen. En kort introduktion till konsten att argumentera ges också.

Resten av boken är disponerad i tre delar: Människa, Moral och Mening. Min etiska reflektion tar sitt avstamp i synen på människan, hennes värde, natur och potential.

Idén att människan har ett värde, unikt, okränkbart och jämlikt, är fundamental i den västerländska idéhistorien och i vår etik. Emellertid finns det anledning att påminna om detta. I en tid som diskuterar människan allt mer i ekonomiska termer, som mäter hennes värde och tillerkänner henne rättigheter i relation till hennes prestationer, är det av största vikt att betona människans okränkbara värde i kraft av att vara människa. Antisemitismen växer i Europa, romer förföljs och fördrivs, allt fler människor står utan hem och försörjning. Människans värde står inte högt i kurs när ekonomier kraschar och arbetsmarknaden krisar. Därför börjar min etiska reflektion där: med människan, hennes värde, hennes rättigheter och skyldigheter.

Kapitlet med rubriken »Människan« diskuterar vem människan är och vilket värde hon har, medan det påföljande kapitlet, »Moral«, försöker besvara frågan hur hon bör 15

handla. Här presenteras och problematiseras de tongivande moralfilosofiska teoribildningarna: dygdetik, pliktetik, utilitarism, omsorgsetik och kontraktsetik. Det kortare, avslutande kapitlet, »Mening«, vill besvara frågan varför. Varför bör vi handla moraliskt riktigt? Vad kan motivera oss att leva etiskt hållbara liv? Här diskuteras alltså olika livshållningar och motiv för att agera moraliskt, och jag argumenterar för att moral och mening är ömsesidigt beroende av varandra.

För att agera moraliskt krävs en upplevd mening – och att agera moraliskt skänker mening.

Introduktion till etik »Att besvara frågan om livet är värt att leva eller inte, är att besvara filosofins mest grundläggande fråga.« Albert Camus

Etik Vi är människor tillsammans med andra människor – och det är här, i relationen till varandra och varandras världar etiken kommer in. Att leva tillsammans är inte alltid lätt.

Att hantera våra gemensamma resurser är svårt. Begrepp som jämlikhet, rättvisa och solidaritet är komplexa. I våra mellanmänskliga relationer, både i det lilla och det stora, det privata och det offentliga, uppstår konflikter och meningsskiljaktigheter. Eftersom vi inte är överens om hur vi ska förhålla oss till olika frågor behövs etisk reflektion och diskussion kring dessa frågor. Etik kan definieras som en teoretisk reflektion över människors och samhällens normer och moraliska förhållningssätt. Studiet av etiska teorier kan hjälpa oss att identifiera moraliska sammanhang i samvaron med andra, finna förhållningssätt och möjliga handlingsalternativ samt värdera de olika möjligheternas moraliska innebörd och praktiska konsekvenser.

Etik handlar ytterst om vilken värld vi vill leva i och vilken 19

Introduk tion till etik

sorts människor vi vill vara. Det är alltså inga trivialiteter vi talar om när vi talar om etik: Vi talar om hur vi bör leva, som Platon (427– 347 f.Kr.) låter Sokrates (ca 469–399 f.Kr.) säga i Staten. Begreppet etik kommer ur grekiskans ethos / ethikos, vilket kan översättas till sedvänja, skick och bruk. Moral – som ju i dagligt tal ofta betraktas som synonymt med etik – kommer ur latinets mos / mores, som betyder ungefär samma sak som ethos / ethikos, alltså sedvana. Etik och moral har således något med våra vanor, våra traditioner och våra handlingar att göra. Etik är dock mer än en beskrivning av människans handlingar och hennes existens. Etik är en normativ vetenskap, vilket innebär att den vill besvara frågan om vad som är ett moraliskt gott liv. Platon definierar etik som läran om hur vi bör leva: hur vi bör handla, hur vi bör vara som människor och hur vi bör organisera ett gott samhälle. Om detta råder det dessvärre oenighet. Vi är inte överens om vad som är att betrakta som rätta handlingar, vilka karaktärsdrag som utmärker en god människa och hur ett gott samhälle är beskaffat. Just därför behövs den etiska reflektionen, diskussionen, frågorna och analyserna.

Etik och moral har alltså samma ursprungsbetydelse, det handlar om vanor, skick och bruk. När vi idag talar om etik avses det teoretiska reflekterandet över hur människor faktiskt lever, medan moral avser praxis. Med praxis menas hur 20

Etik

personer och grupper faktiskt lever, beter sig och reflekterar, alltså vilken uppfattning av moral som finns inom just denna grupp. Etik är därmed den teoretiska uppfattningen eller beskrivningen av den moral som människor har.

Båda begreppen är dock tomma på innehåll. Varken begreppet etik eller begreppet moral säger något om vad som betraktas som goda och rätta handlingar, vilka värden som bör främjas eller vilka normer som är lämpliga att följa. Alla människor, också massmördare, våldtäktsmän och nazister, har någon form av moral – vilket ju inte är detsamma som att de har en god moral. Alla människor ägnar sig, mer eller mindre medvetet, åt att reflektera över etiska frågor.

I princip alla val och handlingar vi människor gör och utför är i någon mening etiska val. Tänk dig att du befinner dig i mataffären för att köpa kaffe – redan valet av mataffär är i sig en etisk fråga, stöttar du lågpriskedjor? Söker du upp en saluhall och premierar lokala småproducenter? Du befinner dig hursomhelst i en mataffär och står framför hyllan med kaffe. Det är mitt i månaden, kanske den trettonde, det är långt till barnbidraget och ännu längre till lönen. Det är oroväckande tomt i plånboken, och nästan lika tomt på kontot.

Du har några futtiga hundralappar kvar och nu funderar du över vilket kaffe du ska köpa. Ska du vara sparsam och köpa 21

Introduk tion till etik

det billigare, konventionellt producerade kaffet, eller ska du lägga till några kronor och köpa KRAV- och rättvisemärkt kaffe? Det är i allra högsta grad en etisk frågeställning.

Det du måste fundera över där du står framför kaffepaketen är förstås vad dina pengar ska räcka till, vilket ansvar du har och inför vem. Om du har fem hungriga barn därhemma så menar jag att den bästa handlingen är att köpa det billigare kaffet. Enligt min etiska uppfattning har du nämligen ett större ansvar för de fem barn du satt till världen än för människor långt bort. Du måste alltså i första hand se till att dina egna barns behov är tillgodosedda. Det är möjligt att du har en etisk uppfattning som leder till ett annat beslut – du kanske värderar miljöaspekten högre än jag, till exempel – och här kommer min poäng: begreppen etik och moral måste fyllas med innehåll för att fungera, och det innehållet kan se ut på olika sätt.

Enligt moralfilosofen James Rachels (1941–2003) är moral att låta sina handlingar och ställningstaganden styras av goda skäl – det vill säga att göra det som det finns bäst skäl att göra – samt att lägga lika stor vikt vid alla inblandades intressen. I Rachels definition av moral är tre saker väsentliga: För det första måste moraliska beslut motiveras av goda skäl. Moral handlar inte främst om känslor, utan om att 22

Etik

argumentera och ge goda och rimliga skäl för sin intuitiva känsla. För det andra kräver moralen en opartisk bedömning av samtliga berörda individers intresse. Opartiskhet är avgörande eftersom varje individs intresse bör tillmätas lika stor vikt. Andras välfärd är lika viktig som min egen och därför måste även andras intressen beaktas i min egen etiska reflektion, i mina val och ställningstaganden. För det tredje påpekar Rachels att moral har med handlingar att göra. Det är inte tillräckligt att tycka rätt. Individens moraliska hållning måste också manifesteras i handling.

Etikämnet delas in i följande tre delområden: metaetik eller värdeteori, normativ teori samt tillämpad eller praktisk etik.

Metaetiken / värdeteorin intresserar sig för hur värdesatser ska tolkas, om moraliska utsagor kan vara sanna eller falska, om det finns kunskap i moraliska frågor etcetera. De normativa teorierna vill formulera generella uppfattningar om vilka egenskaper som utmärker rätta handlingar, teorier om det goda livet och om vilken sorts person man bör sträva efter att vara. Den tillämpade / praktiska etiken hanterar specifika moraliska problem, såsom abortfrågan, eutanasi, djurs värde kontra människans och så vidare. I min framställning ligger tonvikten på de normativa teorierna – men även metaetiska och tillämpade spörsmål kommer att tas upp.

23

Introduk tion till etik

Etikern strävar efter att förstå människors värderingar samtidigt som hon vill ge svar på frågan om hur vi bör leva.

Det finns det naturligtvis inte ett svar på utan många. Alla svar är dock inte lika bra. Några är bättre än andra och några är direkt dåliga. Min ambition är att presentera och diskutera några av de tongivande förslagen till svar på etikens grundfrågor, samt att värdera dem utifrån en specifik syn på människan och vad som är gott för henne. Min förhoppning är att mina frågor och försök till svar kan tjäna som samtalspartner i din reflektion.

Ett gott liv Hur ska vi få detta sammanhang, det mänskliga sammanhanget, att fungera? Hur ska vi egentligen kunna leva tillsammans, män och kvinnor, vuxna och barn, fattiga och rika? Vi finns i samma värld och måste samsas med varand­ ra. Vi måste komma överens om vad man får göra och vad man inte får göra. Vi måste skapa normer, regler och lagar för att reglera den mänskliga tillvaron. Det är nödvändigt eftersom människor tenderar att ha olika uppfattningar om vad som är ett gott liv och vad som är rätt sätt att leva.

Hur skulle det se ut om alla gjorde precis som de ville?

24

Et t got t li v

Skulle det bli kaos? Eller skulle alla vara nöjda? Kanske skulle världen vara en mer harmonisk plats om alla fick göra det de ville, om varje människa fritt fick bestämma över sitt liv?

Aristoteles (384– 322 f.Kr.) definierar ett gott liv som ett liv som präglas av genomtänkta, kloka och rimliga handlingar, känslor och värderingar. Freud skriver att det goda livet är »att få älska och arbeta« och Hans-Georg Gadamer (1900–2002) menar att ett harmoniskt liv är »att i arbete och glädje vara uppfylld av det egna livets uppgifter«. Att leva ett gott liv, ett tillfredsställande liv, tycks alltså ha något med autonomi, eller självstyre, att göra. Varje människa måste själv få bestämma vad som är bra för henne och hur hon vill leva. Det är det som är kärnan i autonomiprincipen: varje människa måste själv få vara med och påverka sådana beslut som får konsekvenser för hennes liv. Människan betraktas som autonom – hon är alltså kompetent att fatta egna och fria beslut. Hon kan bestämma själv.

Motsatsen till autonomi är paternalism. Paternalism innebär att någon annan, en auktoritet, tar sig rätten att bestämma vad som rätt och bra, sunt och nyttigt, för andra människor, oftast människor i underläge. Vår historia är full av exempel på paternalism. Makten, både den kyrkliga och den världsliga, har mer än en gång lagt sig i hur människor 25

Introduk tion till etik

lever. Präster, läkare och lärare, liksom jurister och politiker har under historiens gång formulerat lagar, regler och normer som pådyvlats andra människor: lagar, regler och normer som inskränkt människors frihet och möjlighet att välja själva.

Det är naturligtvis både bra och nödvändigt att vi har lagar som förbjuder människor att döda och skada varandra, lagar som skyddar den enskildes egendom och kropp. Det är också bra att det finns outtalade normer som hjälper oss att hantera våra relationer, normer som säger att vi bör hålla löften, att det är bra att hjälpa varandra, att vi bör tala sanning (nästan alltid, i alla fall). Normen att en förälder bör ta hand om sitt barn, att ett barn ska hjälpa sin mamma och pappa på ålderns höst och normen att man bör hålla tider och avtal är också exempel på goda normer, alltså normer som faktiskt blir ett stöd i att leva ett gott liv.

Sedan finns det en massa andra normer och värderingar, mer eller mindre outtalade, som är mindre bra, som är förtryckande, kanske till och med direkt skadliga. De är värda att ifrågasätta. Påfallande ofta rör outtalade normer det allra mest privata i en människas liv – hennes kön och hennes sexualitet. Sociala koder och krafter, olika former av institutionell makt och individuell aktivitet, har tillsammans skapat normativa idéer kring rätt och fel, moraliskt och 26

Et t got t li v

omoraliskt, normalt och onormalt. Ett effektivt sätt att styra människors beteenden är att uppväcka känslor av framför­ allt skam hos henne – något som människans historia och samtid ger rikliga exempel på.

Vad är ett gott liv då? Hur ska man leva? Vad är normalt?

Jag tänker mig att ett normalt liv är detsamma som ett fungerande liv, ett ordnat liv. Ett liv med bostad, mänskliga stadigvarande relationer, ekonomisk trygghet och någon form av meningsfull sysselsättning. Just de komponenterna tillhör de grundläggande mänskliga behoven, och kanske skulle man kunna räkna dem som tillhörande någon form av normalitet? Normaltillståndet för en människa borde ju vara ett tillstånd där hon klarar av att fungera som människa på ett ganska grundläggande plan, varken mer eller mindre.

Det förutsätter också ett visst mått av autonomi. Jag tänker mig att en människa är fri att välja hur hon vill leva sitt liv, så länge hennes nyttjande av sin frihet inte inskränker på andras frihet och rättigheter. Vi måste lära oss att respektera varandra och varandras livsval på riktigt. Vi måste komma ihåg att mina val är mina, att mitt sätt att leva är det bästa för mig, men inte normerande för andra. Ett gott liv kan se ut på väldigt många olika sätt.

27