9780273726647

PASE_C04.qxd

09-11-19

14.45

Sida 35

‘ Olika inlärningsstilar

PASE_C04.qxd

09-11-19

14.45

Sida 36

PASE_C04.qxd

09-11-19

4

14.45

Sida 37

Inlärningstyper

Hitta din inlärningsstil och dra nytta av den i studierna Inläsningen blir mer effektiv om du känner till hur du lär dig bäst och hur det hänger ihop med din egen personlighet. På så vis får du en mer perceptiv inställning till olika sätt att lära sig. I det här kapitlet tar vi upp olika sätt som du kan använda för att ta reda på vilken inlärningsstil som passar dig.

Teman ‘ Fördelar med att känna till sin inlärningsstil ‘ Introduktion till personlighetsmodellen Myers-Briggs Type Indicator Termer existentialistisk extrovert introvert kinestetisk inlärningsstil MBTI multipla intelligenser

På arbetsplatser har det blivit allt vanligare att undersöka vilka olika inlärningsstilar de anställda föredrar. Syftet är att hitta det bästa sättet att utbilda de anställda och bygga upp mer effektiva arbetsgrupper. Inom pedagogiken har man länge varit medveten om möjligheten att anpassa studieteknik efter inlärningsstil, och detta framhålls alltmer även i undervisningen på högskolenivå.

‘ Fördelar med att känna till sin inlärningsstil Det du vet om din inlärningsstil kan du utnyttja för att prestera bättre i studierna. Det hjälper dig t.ex. att: l

kartlägga dina starka och svaga sidor när det gäller studierna

l

studera mer effektivt

l

hantera problemlösning på ett mer flexibelt sätt, särskilt när du samarbetar med andra.

4 Inlärningstyper 37

PASE_C04.qxd

09-11-19

14.45

Sida 38

Vad är inlärningsstil?

i

Inlärningsstil (eller lärstil) är en individs sätt att inhämta information samt bearbeta, memorera och återge denna information. Detta benämns ibland också inlärningspreferens eller lärpreferens. Det finns många olika sätt att kategorisera inlärningsstilar, och troligen finns det inte någon kategori som passar perfekt till en person. Snarare är det så att alla har inslag av en eller flera inlärningsstilar.

En persons inlärningsstil utvecklas till stor del redan före tre års ålder.

Under skolgången påverkas den sedan av de beteenden man övar in.

Det kan vara svårt att hålla sig till sin egen inlärningsstil i skolans massutbildningssystem, där det finns små förutsättningar att anpassa de dominerande undervisningsmetoderna till enskilda individers behov.

Möjligheten att välja inlärningsstrategi kanske inte ens har funnits förrän i samband med högskolestudierna.

Men som student kan du i viss utsträckning välja en strategi som verkar lämplig för ämnet, undervisningen och examinationen. Om du känner till dina inlärningspreferenser är det lättare för dig att hitta en metod som passar ihop med din inlärningsstil.

‘ Introduktion till personlighetsmodellen Myers-Briggs Type Indicator Personlighetsmodellen Myers-Briggs Type Indicator (MBTI) har blivit en måttstock för hur man tar reda på vad som kännetecknar en viss personlighet och inlärningsstil. Modellen har använts flitigt av chefer, utbildare och personaladministratörer i syfte att bygga upp fungerande arbetsgrupper. Besvara frågorna i tabell 4.1 och bestäm med ledning av svaren vilken som är din personlighets-/inlärningstyp.

Utgångspunkten för de 16 personlighetstyperna är fyra motsatspar.

Du ska välja den ena eller den andra i varje par. Om det är svårt att välja, kan du tänka efter hur du brukade vilja göra när du var liten (yngre än tio år). Den preferensen motsvarar antagligen din underliggande personlighetstyp. När du är klar med frågorna och har hittat din bokstavskod (t.ex. ENTB) kan du gå vidare till tabell 4.2. Där avläser du vilka egenskaper som utmärker din kombination. När du har tagit reda på egenskaperna går du vidare till tabell 4.3, som visar vad dina egenskaper och preferenser betyder för ditt lärande.

38

Olika inlärningsstilar

PASE_C04.qxd

09-11-19

14.45

Sida 39

Tabell 4.1 Test för självbedömning av personlighetstyp/inlärningsstil.

Följande tar sin utgångspunkt i MBTI: Det finns fyra preferensskalor med vardera två valmöjligheter. Välj den sida som bäst stämmer in på dig och sätt ett kryss i den rutan. Skriv upp de bokstäver du har valt i självbedömningsrutan längst ner och använd bokstavskoden i tabellerna 4.2 och 4.3.

Preferensskala 1: Vart riktar du din uppmärksamhet? l

l l

l

Extroversion/utåtvändhet (E) Tycker om att delta och umgås, blir motiverad av att kommunicera med andra Handlar först och tänker sedan Får energi av omvärlden och människor runt omkring Blir otålig av långtråkigt arbete

l

l

l l

Introversion/inåtvändhet (I) Föredrar att kommunicera med en person åt gången, finner dig inte så väl till rätta i större grupp Tänker igenom idéer innan du yttrar dig/agerar Vill förstå omvärlden Laddar dina batterier regelbundet

Preferensskala 2: Hur tar du in information? l l

l

l

l

Sinnesförnimmelse (S) Koncentrerar dig på här och nu Iakttar vad som försiggår omkring dig, med tidigare händelser i färskt minne Använder instinktivt ditt sunda förnuft och letar efter praktiska lösningar på problem Improviserar fram lösningar med hjälp av tidigare erfarenheter Tycker om tydlig information, ogillar otydliga uppgifter

l l

l

l

l

Intuition (N) Koncentrerar dig på framtiden Letar efter mönster och samband mellan insamlade fakta Litar på instinkt och fantasi för att skapa nya möjligheter Improviserar lösningar utifrån teoretisk förståelse Blir inte frustrerad av otydliga fakta eller uppgifter, gissar dig till innebörden utifrån den information som finns

Preferensskala 3: Hur utvärderar du information? l

l

l l

Tanke (T) Analyserar problem och logisk verkan av besluten på ett objektivt sätt Följer fasta principer och behöver ett syfte Är hellre uppriktig och ärlig än diplomatisk Ser konflikt som ett självklart inslag i kontakten med andra människor

l

l

l l

K) Känsla (K Fattar beslut utifrån din egen övertygelse och hur beslutet påverkar andra Är känslig för andras behov och anpassar dina handlingar efter dem Söker samförstånd Ogillar konflikter och spänningar

Preferensskala 4: Hur styr du dina valmöjligheter i livet? l l

l

l

Bedömning (B) Planerar detaljerat i förväg Koncentrerar dig på uppgiften, slutför och går vidare Ordnar tillvaron med hjälp av rutiner, bestämmer datum och tidpunkter Arbetar bäst när det är gott om tid kvar till deadline

l l

l

l

Perception (P) Planerar för arbetet Klarar många uppgifter samtidigt, är bra i krissituationer, är flexibel och mottaglig för ny information Behöver flexibilitet, ogillar att bli begränsad av en viss form eller ordning Arbetar bäst nära deadline

Självbedömning Skriv in de fyra bokstäver som symboliserar dina preferenser. Gå sedan vidare till tabell 4.2, där bokstavskoden förklaras.

1

2

3

4

4 Inlärningstyper 39

PASE_C04.qxd

09-11-19

14.45

Sida 40

Tabell 4.2 Personlighets-/inlärningstyper (hämtade från MBTI). Läs om dina personliga egenskaper utifrån bokstavskombinationen från tabell 4.1.

Extroverta personlighetstyper MBTI-typ

Egenskaper

1

ENKB

Vänlig, utåtriktad, sällskaplig och entusiastisk; fattar beslut utifrån egna värderingar; empatisk men lättkränkt; vill ha stabila relationer; uppmuntrar aktivt andras personlighetsutveckling; lyhörd för andras känslor.

Nyckelord: känslig, innovativ, optimistisk, anpassningsbar, påhittig

2

ENFP

Pratsam, utåtriktad, nyfiken och lekfull; kommer med nya idéer, ger energi i en grupp och går vidare utifrån de mönster som andra ser; tenderar att bortse från detaljer i planeringen; är road av experiment och variation.

Nyckelord: känslig, innovativ, kreativ, optimistisk, anpassningsbar, påhittig

3

ENTB

Vänlig, viljestark, rättfram och logisk; ser till det stora hela; kräver mycket av dig själv och andra; naturlig ledare som organiserar människor och processer och når resultat; utvecklar system för att få bort ineffektivitet; är inte så tolerant mot människor som inte håller måttet.

Nyckelord: beslutsam, välorganiserad, effektiv

4

ENTP

Vänlig, utåtriktad, humoristisk, flexibel och oförutsägbar; fattar beslut på logisk grund; genial problemlösare; tenderar att ignorera rutinmässiga uppgifter; tar gärna initiativ till förändring; ser hinder som utmaningar; briljerar i diskussioner; är bra på att ”läsa av” människor.

Nyckelord: logisk, analytisk, kreativ, fantasifull

5

ESKB

Aktiv, vänlig, pratsam och energisk; är en god värd/värdinna; kan inte hantera kritik eller konflikter; uppmuntrar till samarbete för att komma till rätta med problem; arbetar hårt med detaljer och med att klara deadline; är oerhört lojal och behöver känna samhörighet; fattar beslut utifrån egna värderingar.

Nyckelord: välorganiserad, ansvarsfull, konventionell, realistisk, tar saker och ting bokstavligt

6

ESKP

Varm, sällskaplig, pratsam, impulsiv och nyfiken; lever livet i ”omkörningsfilen”, är trevlig att umgås med; vill ha harmoni i relationer; är flexibel och anpassar dig till nuet; tycker om att lösa konflikter och ta itu med problem genom att hitta orsaken och åtgärda den; kan få andra att agera.

Nyckelord: impulsiv, aktiv, känslig, omtänksam, oförutsägbar

7

ESTB

Energisk, frispråkig, vänlig och produktiv; får saker ur händerna; handskas med fakta; intar en ledande roll; skapar ordning, processer och fullbordande; fattar beslut baserade på logik; du går rakt på sak och kan ibland vara så uppriktig att du framstår som opersonlig och tanklös.

Nyckelord: praktisk, realistisk, jordnära, traditionell, ansvarsfull

8

ESTP

Aktiv, äventyrslysten, pratsam, nyfiken och impulsiv; lever för dagen; handskas objektivt med fakta; ger koncisa förklaringar; ger rekommendationer och går vidare till nästa problem; är inte så intresserad av teorier utan föredrar praktiska åtgärder för att lösa problem.

Nyckelord: observant, praktisk, logisk person som tycker det är viktigt att ha roligt

40

Olika inlärningsstilar

PASE_C04.qxd

09-11-19

14.45

Sida 41

Tabell 4.2 (forts.)

Introverta personlighetstyper MBTI-typ

Egenskaper

9

INKB

Oberoende, eftertänksam, vänlig, reserverad och artig; föredrar givna mönster och möjligheter; kreativ, tillför nytänkande och stil till arbetet; målmedveten och vill ha tydliga mål; anstränger dig för att förstå andra och hjälpa dem att utvecklas.

Nyckelord: produktiv, nytänkande, snäll, försiktig

10

INKP

Reserverad, snäll, tystlåten, känslig och hängiven; djupt engagerad i arbetet; är i allmänhet flexibel utom när grundläggande värderingar inte respekteras - då tar du moralisk ställning; bidrar med kreativitet men tar ibland på dig orimligt mycket och får det ändå gjort; människovän utan att visa det så tydligt.

Nyckelord: kreativ, nytänkande, fantasifull, flexibel

11

INTB

Självständig, nyfiken på ett intellektuellt sätt, otillgänglig och innovativ; fattar beslut efter objektiv analys; strateg som tycker om att omsätta teorin i verkligheten; är reserverad men kritisk mot dig själv och andra; sätter ribban högt för alla.

Nyckelord: analytisk, logisk, välorganiserad, bestämd

12

INTP

Tillbakadragen, tystlåten, skeptisk och nyfiken; föredrar att se till mönster och möjligheter; fattar beslut baserade på logik; är intresserad av nya idéer och letar efter logiska förklaringar; ser komplicerad problemlösning som en intellektuell utmaning; är road av att teoretisera, analysera och ta till dig ny kunskap.

Nyckelord: okonventionell, anpassningsbar, oförutsägbar

13

ISKB

Försiktig, mjuk, vänlig och eftertänksam; fattar beslut utifrån egna värderingar; beredd att ta stort ansvar; är intresserad av människor och anstränger dig för deras skull; tycker om stabilitet och ogillar konflikter; kompromisslös i dina åsikter.

Nyckelord: flitig, samvetsgrann, välorganiserad, beslutsam

14

ISKP

Snäll, ödmjuk, empatisk, eftertänksam och plikttrogen; anpassningsbar, intresserad av människor, lojal följeslagare och hjälpsam gruppdeltagare; uppskattar harmoni och att arbeta i små grupper; föredrar egna ramar för utrymme och tid.

Nyckelord: anpassningsbar, ansvarsfull, nyfiken, realistisk

15

ISTB

Konservativ, tystlåten, realistisk och praktisk; pålitlig gruppdeltagare som är känd för precision och korrekthet; fattar beslut utifrån de alternativ som finns; arbetar målinriktat; vill ha struktur och rutiner i vardagen; tycker om att vara till hjälp för andra.

Nyckelord: mycket noggrann, ärlig, saklig

16

ISTP

Logisk, pragmatisk, tystlåten, självständig och tillbakadragen; tycker om att söka ny information och förståelse; gör objektiva bedömningar och fattar beslut baserade på logik; analyserar information för att lösa organisationsproblem; vill ha frihet att genomföra lösningar.

Nyckelord: realistisk, flexibel, påhittig, objektiv, nyfiken

4 Inlärningstyper 41

42

Olika inlärningsstilar

genom diskussion genom fysisk aktivitet genom samarbete. l

l

l

studera ensam läsa, skriva, efterforska alla sorters ensamaktiviteter.

Utmaningar:

om materialet kan memoreras genom att ta till dig steg för steg genom att studera praktisk tillämpning utifrån verkliga händelser. l

l

l

otålig i komplexa situationer föreläsare som går igenom ämnen snabbt ta reda på exakt vad som krävs av dig.

Utmaningar:

Råd: Gå från bekanta fakta till abstrakta begrepp.

Använd dig av multimedia i inlärningen.

l

l

l

l

Lär dig bäst:

Sinnesförnimmelse (S)

Råd: Försök studera ihop med en kamrat. Läs som om du förberedde dig för att lära någon annan.

l

l

l

Lär dig bäst: genom tyst reflektion genom att läsa genom att lyssna noggrant till föreläsningar.

l

l

l

blyghet i gruppdiskussioner att tänkandet tar för lång tid snabba kortfattade föreläsningar.

Utmaningar:

om det finns en given teori genom att inrikta dig på allmänna koncept genom att använda din insikt, inte genom att observera med hjälp av allmänna översikter.

l

l

l

läsa instruktioner noggrant föreläsare som går för långsamt fram (enligt dig) tycker det är tråkigt att repetera/öva.

Utmaningar:

Råd: Försök använda självinstruerande hjälpmedel, t.ex. multimedia.

l

l

l

l

Lär dig bäst:

Intuition (N)

Råd: Bidra till diskussioner genom att skriva ner det du vill säga.

l

l

l

Lär dig bäst:

14.45

Introversion/inåtvändhet (I)

09-11-19

Extroversion/utåtvändhet (E)

Tabell 4.3 Vad MBTI betyder för lärandet. Kryssa för dina fyra preferenser i rutorna nedan med hjälp av bokstavskoden från tabell 4.1. Läs under respektive bokstav hur dina inlärningspreferenser kan påverka ditt lärande. Detta är bara vägledande, men det bör ändå ge dig en uppfattning om vad du kan göra för att förbättra din inlärning.

PASE_C04.qxd Sida 42

genom att använda opartiskt material när kursinnehåll och -mål är tydligt formulerade. l

l

föreläsningar som verkar vara ologiskt upplagda att skissa fram en logisk ordning, t.ex. i litteratur och handouts.

Utmaningar:

när du gör en sak i taget när du känner till betygskriterierna. l

ändringar av kursplanen i sista stund schemaändringar.

Utmaningar: l

Råd: Gör en flexibel planering där oväntade ändringar får plats.

l

l

Lär dig bäst:

l

l

abstrakta ämnen, t.ex. sådant som saknar samband med människor föreläsare som verkar vara kyliga och oengagerade.

med problembaserade uppgifter under tidspress.

l

l

att du skjuter upp arbetet svårighet att slutföra uppgifter impulsivitet.

Utmaningar: l

Råd: Hitta nya sätt att hantera inlämningsuppgifter. Bryt ner längre uppgifter i mindre deluppgifter.

l

l

Lär dig bäst:

Perception (P)

14.45

Bedömning (B)

genom att jämföra idéer med egna erfarenheter genom att arbeta i liten grupp genom att hjälpa andra.

Utmaningar:

Råd: Försök upprätta kontakt med föreläsaren genom att ställa frågor och be om förklaringar.

l

l

l

Lär dig bäst:

Känsla (K)

09-11-19

Råd: Be föreläsaren vägleda/förklara om kursen verkar vara osammanhängande.

l

l

Lär dig bäst:

Tanke (T)

PASE_C04.qxd Sida 43

4 Inlärningstyper 43

PASE_C04.qxd

09-11-19

14.45

Sida 44

Ytterligare tre välkända metoder för kategorisering av inlärningsstilar beskrivs i tabell 4.4, som ger en snabbgenomgång av de strategier som används. I tipsrutan på s. 46 finns hänvisningar till några källor där du kan läsa mer om det som verkar intressant.

Vad betyder resultaten från de här testen? Först och främst ska man komma ihåg att alla kombinationer har sina fördelar. Det finns inget rätt och fel eller bäst och sämst, vare sig i MBTI eller i någon annan liknande modell.

För det andra är det viktigt att förstå värdet av själva processen att komma fram till en väl avvägd slutsats. Med hjälp av de här modellerna kan du undersöka vad just du behöver göra för att lyckas med inlärningen, vilka dina starka sidor är och hur den vetskapen kan leda dig till de metoder som passar dig bäst. Den här sortens reflektioner har nästan alltid en positiv effekt på studietekniken.

Vad du väljer att göra beror på vilken inlärningsstil du har kommit fram till, vilket ämne du studerar och hur undervisningen sker. Här är några exempel: l

Studenter med egenskaperna ESKP i MBTI kan bestämma sig för att starta en studiegrupp inför inläsningen till tentamen (tabell 4.3).

l

En student med uttalad kroppslig-kinestetisk intelligens eller kinestetisk inlärningsstil (tabell 4.4) kan ta hjälp av exempel ur verkligheten och fallstudier eller komma ihåg detaljer från vissa laboratorie- eller seminarieövningar.

l

Den som har preferens för sinnesförnimmelse (tabell 4.1), eller har en visuell inlärningsstil (tabell 4.4), kan överföra föreläsningsanteckningarna till diagram eller flödesscheman i stället för till listor. Denna inlärningsstil kan också ha betydelse för studentens roll(er) i en grupp.

Djupa och ytliga kunskaper Det finns de som påstår att människor antingen lär sig på djupet eller ytligt, t.ex. antingen är bra på att lära sig teorier att minnas på lång sikt eller är bättre på att memorera fakta kortsiktigt. Denna uppfattning avvisas dock av forskare som konstaterat att människan tenderar att välja det strategiskt sett bästa inlärningssättet i förhållande till inlärningssammanhanget.

44

Olika inlärningsstilar

i

PASE_C04.qxd

09-11-19

14.45

Sida 45

Tabell 4.4 Tre andra metoder för kategorisering av inlärningsstilar. Alla tre metoderna bygger på validerade forskningsresultat och förekommer ibland i anställningsintervjuer. Se hänvisningar på s. 46 och 187 för mer information.

Inlärningsstilar baserade på Kolbs inlärningscirkel (Honey & Mumford 1985 ) Olika typer av inlärare med utgångspunkten att inlärning är en cyklisk process: Den aktive har ett öppet och förutsättningslöst sätt att se på nya erfarenheter.

Den reflekterande ser på problem från alla vinklar, samlar uppgifter och arbetar sig fram till en slutsats. l Teoretikern, den logiske, analyserar och sammanfattar information och omvandlar den till en systematisk och logisk teori. l Pragmatikern, den praktiskt orienterade, tycker om att experimentera med nya tankar och teorier för att se om de fungerar.

Kommentar: Den här teorin har fått kritik för att människor placeras i smala fack.

I verkligheten anpassar varje individ sitt sätt att lära till den aktuella situationen. l l

Teorin om multipla intelligenser (Gardner 1983, 1993) Intelligensen delas in i olika kategorier, som påstås vara mer eller mindre framträdande hos olika människor och påverka vårt sätt att bearbeta information: Verbal-lingvistisk intelligens: ha goda språkliga färdigheter och känsla för ljud och rytmer. l Logisk-matematisk intelligens: vara bra på att tänka abstrakt och leta efter logiska/numeriska mönster. l Visuell-spatial intelligens: vara bra på att bearbeta bilder på ett exakt och abstrakt sätt. l Musikalisk intelligens: vara bra på rytm, ton och klangfärg. l Kroppslig-kinestetisk intelligens: ha goda fysiska färdigheter och vara skicklig med händerna. l Interpersonell (social) intelligens: vara lyhörd för andras sinnesstämningar och avsikter. l Intrapersonell (reflekterande) intelligens: vara medveten om sina egna känslor, värderingar, åsikter och tankeprocesser. l Naturintelligens: ha god förmåga att förstå miljö, djur och natur. l Existentiell intelligens: ha god förmåga att förstå djupsinniga frågor om människans existens.

Kommentar: Den teoretiska basen upplevs som abstrakt, men människor kan utnyttja sina starka sidor för att lära sig effektivt. Här presenteras nio intelligenstyper. I andra sammanhang förekommer indelningar i sju, åtta eller upp till elva intelligenstyper. l

VARK inlärningspreferenser (Fleming 2001) Ett antal inlärningspreferenser hämtade från Gardners multipla intelligenser och Myers-Briggs typindikator: Visuell: föredrar att lära sig med hjälp av syn och bilder, understrykningar och böcker med diagram. l Auditiv: föredrar att diskutera och delta i seminarier och föreläsningar framför att läsa böcker. l Läsa/skriva: föredrar text i alla format, språkrika föreläsningar och att omvandla diagram till text. l Kinestetisk: föredrar att använda alla sinnen för att skaffa sig erfarenhet och att komma ihåg med hjälp minnen av verkliga händelser.

Kommentar: Inlärningsstilarna är i hög grad beroende av input, strategier och output för lärandet. I tillämpningen accepteras att en del människor har multimodala inlärningspreferenser. l

4 Inlärningstyper 45

PASE_C04.qxd

09-11-19

14.45

Sida 46

Litteraturtips om inlärningsstilar

i

J. Biggs, Teaching for quality learning at university: What the student does (1999).

H. Gardner, Multiple intelligences: The theory in practice (1993).

P. Honey & A. Mumford, Lärstilshandboken (1985).

Praktiska tips om hur du kan dra nytta av din inlärningsstil Fundera över vilken betydelse din inlärningsstil har i olika delar av studierna. Tänk efter hur den påverkar ditt sätt att: l l l l l

anteckna under föreläsningar och till texter repetera och lära in studera tillsammans med andra uttrycka dig vid examinationstillfällen skriva svar på tentamen.

Se till helheten. Var medveten om att du kanske inte kan använda din inlärningsstil fullt ut i alla lägen. Fundera över hur du kan anpassa dig till olika situationer, kanske genom att utnyttja en annan sida av din personlighet.

Iaktta dina lärare. Studenter har olika lärstilar, och det gäller naturligtvis även lärare. Försök att komma underfund med vilken lärstil respektive lärare och föreläsare har. Kanske kan du på så vis förstå varför de lägger fram informationen på ett visst sätt och bli mer positivt inställd till innehållet i deras föreläsningar och seminarier.

Prata om inlärningsstilar. Diskutera inlärningsstilar med vänner.

Försök hitta likasinnade studiekamrater som du kan samarbeta med under föreläsningar, forskning och studier, särskilt om du är utåtriktad och tycker det är svårt att studera ensam.

46

Olika inlärningsstilar

PASE_C04.qxd

09-11-19

14.45

Sida 47

GO PRÖVA DET HÄR …

4.1 Jämför olika sätt att analysera inlärningsstilar.

Titta i tabell 4.4, läs igenom varje kolumn och se vilka egenskaper som verkar stämma bäst in på dig. Bestäm dig för vilken typ av inlärare du är enligt Honeys och Mumfords modell, Gardners multipla intelligenser eller VARK-systemet. Jämför med den typ du kom fram till enligt MBTI-listan (tabellerna 4.1-4.3). Stämmer de överens eller inte? På vilket/vilka sätt?

4.2 Fundera över hur du skulle kunna förändra ditt sätt att lära. Passar den eller de inlärningsstilar som du har hittat i det här kapitlet ihop med hur du har gått till väga tidigare, i skolans mer reglerade tillvaro eller vid andra utbildningstillfällen? Tänk igenom hur du kan gå vidare med att anpassa dig till inlärningssituationen vid högskolan/universitetet.

4.3 Lär dig mer om inlärningsstilar. Litteraturhänvisningar finns på s. 46 och 187. Mer information om inlärningsstilar hittar du även på Internet. Pröva att söka på några av följande ord: l

Gardner multipla intelligenser

l

Honey Mumford lärstilar

l

Myers-Briggs Type Indicator (eller MBTI)

l

Fleming VARK (eller bara VARK).

4 Inlärningstyper 47