9789127452664

e r รถ F

Bornholmsmodellen Sprรฅksamlingar i fรถrskolan

Gรถrel Sterner Ingvar Lundberg

Bornholmsmodellen_Fรถrskola_omgjord.indd 1

2018-04-27 15:14

1. Fรถre Bornholmsmodellen.indd 2

2018-05-02 17:27

Innehåll Förord 1 Barnets tidiga steg mot språket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Människan – en social och språkande varelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Språkinlärning redan under fosterstadiet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Det första levnadsåret – att erövra modersmålets byggstenar.. . . . . 9 Den personliga närvarons magi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Anknytning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Den tidiga kommunikationsutvecklingen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Mentalisering – ”Theory of Mind”.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Ordförrådets utveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Språk lär vi oss i samspel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 En förskoleundersökning om språket.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Barnets tidiga möten med skriftspråket.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Högläsningens betydelse.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Fonologisk medvetenhet i relation till läs- och skrivinlärningen. . . . 18 Läs- och skrivproblem går att förebygga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Lek med bokstäver och språkljud, samtal och samspel.. . . . . . . . . . . . . . 19 De första stegen mot att kunna skriva.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Försenad språkutveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Flerspråkiga barn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Det fortsatta upplägget av boken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

2 Pedagogiska förslag och riktlinjer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

25

Förskolan, en skriftspråksvänlig miljö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Högläsning och samtal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Läshörna och barns tidiga läsande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Återberättande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Berättarstol. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Flanosagor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Barn och vuxna skriver tillsammans. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

1. Före Bornholmsmodellen.indd 3

2018-05-02 17:27

Skriv- och ritmaterial. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Lekskrivning i centrum. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Diktering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Övergripande presentation av språksamlingarna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Upprop. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Veckans ramsa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Högläsning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Sånglek.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Språklekar för de yngre barnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Språklekar för de äldre barnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Avslutning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Hur ska materialet användas?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 När och hur ska språklekarna genomföras?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 En uppgift för förskolan!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

3 Språksamlingar för barn 2,5–4 år. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

47

Språksamling 1–10. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47–87

4 Språksamlingar för barn 4–6 år.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

89

Språksamling 1–15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89–159 Avrundning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Kopieringsunderlag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161–174

Studiehandledning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200

1. Före Bornholmsmodellen.indd 4

2018-05-02 17:27

Förord En majoritet av barnen i vårt land går i förskolan från 1–2-årsåldern.

I lek och lustfyllt lärande ska barnen få utveckla förmåga till inlevelse, samarbete, problemlösning och förmåga att fantisera, kommunicera och tänka. Flera av barnen i förskolan är flerspråkiga och förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket.

I den skapande och gestaltande leken får barn möjligheter att uttrycka och bearbeta erfarenheter, upplevelser och känslor. En god tradition har varit att med rim, ramsor, sånglekar och rörelser låta barnen gå på upptäcktsfärd i språket, att lyssna till orden och finna glädjen i språket. De blir på så sätt uppmärksamma på språkets skaparkraft och kommunikativa potential. Förskolebarn lär sig många nya ord varje dag – språket sugs upp som av en svamp, en naturkraft är i gång som måste få stimulans, styrning och vägledning.

Tillsammans med professor Ingvar Lundberg gav jag för ett antal år sedan ut Före Bornholmsmodellen – språklekar i förskolan. Det var en vidareutveckling och fördjupning av boken Arbeta med barns språk (Sterner, 1987). På 1980-talet publicerade Ingvar Lundberg och hans kollegor en vetenskaplig studie som visade att tidiga insatser med explicit undervisning i syfte att utveckla barns språkliga medvetenhet gav långsiktiga effekter som underlättade läsinlärningen i årskurs 1 och 2 (Lundberg, Frost & Petersen, 1988). Med utgångspunkt i dessa erfarenheter och senare års forskning sammanställde vi språklekar och övningar som har använts här och var i den svenska förskolan, ofta på ett spontant och improviserat sätt. Lekarna prövade vi ut mer noggrant på några förskolor i Västsverige. Vi systematiserade materialet för att det ska kunna användas mer planmässigt med sikte på att stärka alla förskolebarns språkliga medvetenhet och som ett sätt att förebygga senare lässvårigheter och underlätta läsinlärningen i skolan.

Den här reviderade boken innehåller en uppdatering av senare års forskning om små barns språkutveckling. Inaktuella boktitlar och en del ramsor har bytts ut, andra har tillkommit. I samband med det har också innehållet i vissa språksamlingar reviderats. Till materialet hör även 150 bilder i färg och sånger att lyssna på digitalt. Tanken är att lekarna sedan ska följas upp av de språklekar som presenteras i Bornholmsmodellen, Språklekar i förskoleklass (Lundberg, Rydkvist & Strid, 2018). En bok som är utformad för förskoleklassen och som mer direkt är en förberedelse inför läs- och skrivinlärningen.

Skövde 2018 Görel Sterner

FÖRORD

1. Före Bornholmsmodellen.indd 5

5

2018-05-02 17:27

Barnets tidiga möten med skriftspråket Långt före den första egentliga läsundervisningen i skolan utsätts de flesta barn för en informell påverkan; en skriftspråklig socialisering i hem och förskola som skapar en beredskap inför mötet med skolans kommande krav. Utan att egentligen kunna läsa lär sig många barn mycket om skriftens konventioner, dvs. läsriktning och namn på bokstäver.

Genom att barnen under förskolans sagostunder exponeras för det skriftliga språket kan de utveckla en kunskap kring språkets regler, exempelvis hur ord kombineras till meningar och hur ord böjs, något som är nödvändigt när de sedan möter skriftens längre och mer komplicerade satsbyggnader.

Texter inrymmer vanligtvis en rikare vokabulär än vad barnen möter i vardagliga samtal. De nya ord som barnen möter kan de ibland förstå av sammanhanget och bilderna, men en sådan implicit inlärning av nya ord räcker inte. Det behövs också mer direkt vägledning, som när vi stannar upp i läsningen och ger barnen direkta förklaringar. På detta vis får de kunskap om ordens betydelse, men är sannolikt osäkra på när och i vilka sammanhang de nya orden kan användas. Därför är det bra att ge barnen andra exempel på när orden kan användas, och gärna om möjligt använda dessa nya ord i den dagliga verksamheten.

16

BARNETS TIDIGA STEG MOT SPRÅKET

1. Före Bornholmsmodellen.indd 16

2018-05-02 17:27

Högläsningens betydelse Många barn får kontakt med böcker redan i spädbarnsåldern. De sitter i föräldrarnas knä och tittar i bilderböcker. De lär sig att böckerna innehåller en värld utanför den omedelbart närvarande. De kommenterar bilder och lär sig att allt sker i en viss ordningsföljd. De bläddrar systematiskt och ser den text som föräldern läser. Högläsning ger rikliga möjligheter för barnen att utveckla sitt ordförråd och förstå hur ord är uppbyggda. Den gör också att barnen får uppleva skriftspråkets egenart och att de vänjer sig vid ett distanserat språk, ett språk som är fristående från ”här och nu”-situationen. Gradvis kan de också utveckla föreställningar om hur berättelser är uppbyggda. Därmed får de ett mönster som de senare kan känna igen i nya berättelser. Högläsningen gör dessutom barnen delaktiga i en kraftfull social inlärningsprocess, där de vuxna fungerar som viktiga förebilder.

Att läsa högt för barn är inte lätt. Det gäller att läsa uttrycksfullt, med rätt tempo och betoning, för att fånga och upprätthålla barnens uppmärksamhet. Som högläsare måste vi vara lyhörda för barnens behov av förklaringar och anknytningar till egna erfarenheter utan att vi förlorar textens röda tråd. Vi måste kunna utnyttja bilderna i boken för att skapa stämning och nya tolkningsmöjligheter. Det är också viktigt att skapa en atmosfär av förtrolighet där vi med utgångspunkt från texten kan samtala om viktiga frågor.

Olika undersökningar har visat att vuxnas sätt att samspela med barnet under högläsningen varierar mycket. Ett mer aktivt samspel med barnet har visat sig stimulera utvecklingen av språket mycket mer än enbart högläsning där man inte samtalar med barnet.

Något som de flesta som regelbundet läser för barn har upplevt är att barnen ofta vill att man läser samma saga om och om igen. Nog är det lite själsdödande att läsa om sagan för 25:te gången. Ja, för oss som läser men inte för barnet som hör på. Repetition är ett av de bästa sätten att lära. Detta att veta vad som komma ska, tycks ge barnen en kittlande känsla av tillfredsställelse.

BARNETS TIDIGA STEG MOT SPRÅKET

1. Före Bornholmsmodellen.indd 17

17

2018-05-02 17:27

Bra att tänka på vid högläsningen:

• Bekanta dig med sagan.

• Stimulera barnens fantasi före läsningen.

• Skapa en stund av närhet och förtrolighet.

• Läs med inlevelse och betoning.

• Ha ögonkontakt med barnen.

• U tnyttja bilderna för att skapa stämning och som underlag för tolkningsmöjligheter.

• Samtala om ordens innebörder.

• S kapa sammanhang mellan textens innehåll och barnens egna erfarenheter och bakgrundskunskaper.

• U ppmuntra barnen att ställa frågor och att fundera vidare efter läsningen.

Läshörna och barns tidiga läsande Många förskolor har en läshörna där barnen i lugn och ro kan sitta och bläddra i böcker, titta på bilder och ”lekläsa”. Orden lekläsning och lekskrivning är lite missvisande eftersom det egentligen handlar om barns tidiga utforskande av skriftspråket. Vi använder trots detta dessa uttryck då vi inte har hittat andra ord som bättre uttrycker vad som avses. Lekläsning är en aktivitet som bör uppmuntras i förskolan.

Barn som lekläser imiterar ofta hur vi vuxna gör när vi läser, och de använder uttrycksmedel som är specifika för läsningen. De noterar att vi använder en ”berättarröst” och talar med tydlig artikulation och intonation, att vi bläddrar efter hand som berättelsen fortskrider och läser från vänster till höger.

Att läsa e-böcker på lärplatta eller att låna böcker på biblioteket som även finns inlästa på cd-skiva, är utmärkta sätt att uppmuntra barnen till lekläsning. Många förskolor kopplar lärplattan till en projektor och kan därmed visa boken i stort format på väggen. Pedagogerna kan läsa högt eller så kan barnen lyssna till inspelad uppläsning. När de lyssnar på berättarrösten kan de följa handlingen samtidigt som de studerar bilderna i boken eller på lärplattan. Sångböcker med texter och bilder inbjuder också till lekläsning, liksom sagor som barnen känner till.

Låt också böcker som du och barnen har skapat tillsammans finnas tillgängliga för dem i läshörnan.

28

PEDAGOGISKA FÖRSLAG OCH RIK TLINJER

1. Före Bornholmsmodellen.indd 28

2018-05-02 17:27

Återberättande När barn får återberätta en saga de har hört eller en händelse de har varit med om, som inte är kopplad till en omedelbar ”här och nu”situation, lär de sig att i sitt tal närma sig skriftspråkets speciella särart.

I vardaglig kommunikation kan barnen använda sitt kroppsspråk för att göra sig förstådda. Att återberätta en saga ställer andra krav på den språkliga uttrycksförmågan. Personer, händelser och känslor måste beskrivas i ord, och händelseförloppet måste berättas i en logisk följd. Hjälp dem gärna att ställa frågor och att be om förklaringar. De yngsta barnen kan pröva att återberätta en pekbok, en bilderbok med bara lite text, eller en flanosaga. De lite äldre barnen kan turas om att återberätta kapitlet ni läste dagen innan i samband med högläsningen.

Då får de träna sig i att tala länge om en händelse och att fullfölja en tankegång.

När barnen ska återberätta en sammanhängande text ställer det stora krav på deras språkliga medvetenhet. Hjälp dem genom att ställa stödfrågor som riktar deras uppmärksamhet mot sagans berättarstruktur, dvs. inledningen med information om huvudpersoner, var och när sagan utspelar sig, själva handlingen, intrigen, och till sist upplösningen eller sagans slut.

Ni kan också låta barnen återberätta händelser som de själva har varit med om, t.ex. när de besökte morfar eller en resa de har gjort. De kan också få beskriva en ”hemlig bild” så ingående att övriga barn kan föreställa sig bilden i sitt inre. En fördel med att bara ett barn får uppdraget att återberätta något, t.ex. vid samlingen, är att övriga barn då får koncentrera sig på att lyssna och ställa frågor, i stället för att fundera på vad de ska säga när det blir deras tur.

Ett sätt som brukar fungera bra när det handlar om att återberätta sagor är att låta barnen hjälpas åt två och två. Det är viktigt att barnen får möjlighet att återberätta samma saga flera gånger.

För varje gång de återberättar sagan kan deras ordförråd och språkliga uttrycksförmåga med lärarens stöd utvidgas och blomma mer och mer.

Många sagor kan vara för långa att återberätta i sin helhet vid ett enda tillfälle, då kan ni dela upp den och fortsätta nästa dag.

Ett annat vanligt sätt att återberätta en saga i förskolan är att låta barnen dramatisera den, något som också gynnar förmågan hos barnen att tänka sig in i åhörarnas perspektiv.

PEDAGOGISKA FÖRSLAG OCH RIK TLINJER

1. Före Bornholmsmodellen.indd 29

29

2018-05-02 17:27

Hur ska materialet användas?

Alla språksamlingar innehåller flera lekar där barnen får varva sång, dans och rörelselek med mer stillasittande lekar som kräver högre grad av uppmärksamhet och koncentration.

Det finns 10 språksamlingar för de yngre barnen och 15 för de äldre. Att det är fler språksamlingar avsedda för de äldre barnen beror på att det språkliga innehållet är mer omfattande och komplext än för de yngre barnen.

Varje samling är uppdelad i mindre delar där lekarna är ordnade i del 1, del 2 och del 3, med två aktiviteter i varje del. I inledningen till varje språksamling beskrivs övergripande syften med lekarna och det språkliga innehåll som behandlas. Där ges också information om det material som behövs för de lekar som beskrivs inom respektive språksamling.

Det är viktigt att språksamlingarna inte blir för långa. 15–20 minuter för de yngre barnen och cirka 20–30 minuter för de äldre kan vara lagom. Hur långa de ska vara måste ni förstås anpassa till den specifika barngruppen, men ett riktmärke kan vara att inledningsvis göra de två lekarna i del 1, och spara lekarna i del 2 till nästa tillfälle och avslutningsvis lekarna i del 3.

Observera dock att detta bara är just ett riktmärke. För äldre barn kanske det är lämpligt att varva en lite längre språksamling en dag med en kortare nästa dag och för de yngre passar det kanske bättre att alltid ha kortare språksamlingar.

Om man delar upp språksamlingarna så tänk på att ändå avsluta med avslutningsramsan.

Högläsning är exempel på en av flera aktiviteter som ingår i samtliga språksamlingar. Det är viktigt att du låter högläsningen och samtalen om det lästa få ta tid så att barnen ges rika möjligheter att komma till tals. Det kan vara ett skäl till att du kanske behöver dela upp högläsningen och åtföljande aktiviteter på flera tillfällen än de som föreslagits ovan.

Med tanke på kontinuiteten och att barn tycker att det är roligt att leka med språket kan du exempelvis lägga in någon språklek de dagar ni inte har en språksamling. Förslag på sådana extra språklekar finns efter varje språksamling under rubriken Kompletterande språklekar.

Säkert kan du själv andra lekar som kan passa.

42

PEDAGOGISKA FÖRSLAG OCH RIK TLINJER

1. Före Bornholmsmodellen.indd 42

2018-05-02 17:28

Litteratur I litteraturförteckningen på sidan 201 finns information om var du hittar de utvalda sagorna. På biblioteket finns dessutom böcker som presenterar sagor kring olika teman och för olika åldersgrupper.

150 bilder i färg I slutet av boken hittar du ett kopieringsunderlag med 150 bilder i färg som du kan använda i arbetet med språksamlingarna. Bilderna är framtagna för: lek med rimord, rimmemory, djurpantomim, pantomim med olika yrken, eller för att gissa gåtor, lyssna efter första och sista ljudet i ett ord etc. En del av bilderna är tänkta att användas i samband med att du återberättar olika sagor. Hänvisningar till vilka bilder du behöver för olika lekar och aktiviteter hittar du i början av varje språksamling. Observera att det finns fler bilder i materialet att välja på än de bilder som ingår i lekarna. Vid lekskrivning är det t.ex. utmärkt att ha en mängd bilder att välja bland som inspiration.

Kopiera och laminera gärna samtliga bilder på en gång så att du lätt kan hitta dem när de ska användas. I kopieringsunderlaget hittar du också en instruktion till hur du kan göra dockan Kasper, som kan användas i några av lekarna. Använd din kreativitet och utnyttja bilderna så som det passar din barngrupp.

De 150 färgbilderna går även att beställa i en ask på www.nok.se/forebornholmsmodellen

PEDAGOGISKA FÖRSLAG OCH RIK TLINJER

1. Före Bornholmsmodellen.indd 43

43

2018-05-02 17:28

3

46

KOLUMNTITEL IN

1. Fรถre Bornholmsmodellen.indd 46

2018-05-02 17:28

Språksamlingar för barn 2,5–4 år SPRÅKSAMLING 1 Syfte med veckans språksamlingar är att: • uppmärksamma varje enskilt barn under uppropet genom att alla får säga sitt förnamn, något som stärker barnens självbild och identitet.

• uppmärksamma och skapa medvetenhet om ord som rimmar.

• barnen får öva sig att lyssna och uppmärksamma ljud som finns runt omkring dem.

Material: Boken Sagan om den lilla, lilla gumman.

Vi kommer att arbeta med: 1 Upprop: Barnens förnamn Veckans ramsa: Det lilla spöket 2 Högläsning: Sagan om den lilla, lilla gumman Sånglek: Klappa händerna så fort man kan 3 Språklek: Ljud runt omkring oss Avslutning: Slut för idag, tack för idag

1

Upprop Prata med barnen om att ni alla, både barn och vuxna, har förnamn.

Resonera om varför det är bra att ha ett förnamn och hur ni använder det. Något barn har kanske flera förnamn och någon kanske vill säga sitt efternamn. Samtala om detta, men betona att alla har ett förnamn som ni använder när ni talar med varandra. Fundera tillsammans med barnen över varför det heter förnamn och efternamn. Låt alla i gruppen få säga sitt förnamn.

SPRÅKSAMLING 1

1. Före Bornholmsmodellen.indd 47

47

2018-05-02 17:28

Veckans ramsa Säg ramsan Det lilla spöket tillsammans i kör och gör rörelser till.

Det lilla spöket Håll upp ena handens fingrar och vicka i tur och ordning på Det Det Det Det Det

2

lilla lilla lilla lilla lilla

spöket spöket spöket spöket spöket

bor på vinden får stå vid grinden åt en råtta satt på sin potta sa bu, bu, bu

tummen pekfingret långfingret ringfingret lillfingret

Trad.

Högläsning Titta på omslagsbilden till Sagan om den lilla, lilla gumman och låt barnen fundera över vad de tror att sagan handlar om. Läs sagan, titta på bilderna och samtala om innehållet. Uppmuntra barnen att kommentera och att ställa frågor. Prata med dem om vad de tror hände med katten efter att gumman skrämt bort den. (Slutet på den här sagan finns i tre versioner. Den ursprungliga versionen slutade med att gumman sa ”Schas katta!”. I den andra versionen finns tillägget ”Katten sprang till skogs och kom aldrig mer igen” och i den tredje slutar sagan med orden ”Men kanske ändå att han kom hem till slut.”)

48

SPRÅKSAMLING 1

1. Före Bornholmsmodellen.indd 48

2018-05-02 17:28

Sånglek Sjung Klappa händerna så fort man kan tillsammans flera gånger.

Hitta gärna på egna rörelser.

Klappa händerna så fort man kan

3

Klappa Klappa Klappa Klappa

händerna så fort man kan. händerna så fort man kan. bakom och klappa fram. rumpan lite grann.

Klappa Klappa Klappa Klappa

fötterna så fort man kan. fötterna så fort man kan. bakom och klappa fram. rumpan lite grann.

Jujja och Tomas Wieslander

Språklek Prata med barnen om olika ljud som ni kan höra inne på förskolan.

Ge exempel och be dem lyssna. Försök tillsammans med barnen åstadkomma olika ljud, t.ex. en stol som skrapar, händer som klappar eller papper som prasslar. Prata om hur de olika ljuden låter.

Gör ett av ljuden ni pratat om eller lyssnat på, och låt barnen blunda.

Uppmuntra dem att berätta vad de hörde och pröva sedan med andra ljud. Låt barnen turas om att vara den som gör de olika ljuden.

Avslutning Säg avslutningsramsan Slut för idag, tack för idag tillsammans och gör rörelserna genom att vinka med fingrar och tår!

Slut för idag, tack för idag Slut för idag, tack för idag, slut för idag och tack för idag.

Men innan vi går, så vinkar vi med våra fingrar och tår.

Vink, vink.

Trad.

SPRÅKSAMLING 1

1. Före Bornholmsmodellen.indd 49

49

2018-05-02 17:28

Kompletterande språklekar Material: Blädderblock.

Bilder till Sagan om den lilla, lilla gumman.

Högläsning och återberättande Har ni Sagan om den lilla, lilla gumman som flanosaga kan du låta barnen hjälpa till att berätta den allteftersom du sätter upp bilderna.

Visa hur de kan beskriva huvudpersonen, känslor osv., och hur de kan skapa ett sammanhang mellan sagans olika delar. Gör på motsvarande sätt när bilderna tas ned. Har ni inte flanobilder kan du använda föremål eller leksaker som illustrerar olika saker i sagan.

Diktering och lekläsning Berätta för barnen att de ska hjälpa dig att skriva veckans ramsa på ett blädderblock. Uppmuntra dem att vara aktiva och att ge förslag på vad du ska skriva. Läs ramsan i kör. Följ raderna och orden med fingret eller ett föremål när du läser. Genom att diktera och lekläsa ser barnen hur de kan använda skriftspråket när de ska kommunicera något, trots att de inte kan läsa och skriva. Låt gärna barnen rita små teckningar som illustrationer till ramsan. Sätt sedan upp ramsan och teckningarna på väggen så att även föräldrarna kan få ta del.

50

SPRÅKSAMLING 1

1. Före Bornholmsmodellen.indd 50

2018-05-02 17:28

4

88

KOLUMNTITEL IN

1. Fรถre Bornholmsmodellen.indd 88

2018-05-02 17:28

Språksamlingar för barn 4–6 år SPRÅKSAMLING 1 Syfte med veckans språksamlingar är att: • stärka barnens självbild och identitetsupplevelse genom lekar med deras namn.

• fokusera på språkets formsida genom att rimma på djurnamn.

• få känna rytmen i språket och melodin med hela kroppen.

Material: Sagan om pannkakan.

Bilderna: 1 anka, 53 höna, 60 kanin, 61 katt, 66 lamm, 80 mus, 129 tiger Vi kommer att arbeta med: 11 Upprop: Flätan Veckans ramsa: Vispa, vispa pannkakssmet

1

22

Högläsning: Sagan om pannkakan Sånglek: Min lilla kråksång

33

Språklek: Rimma om djur Avslutning: Ringeli ringeli rosen

Upprop Ställ er i en ring, håll varandras händer och läs denna ramsa i kör: ”Nu ska vi fläta en riktig fläta, vem ska vi fläta i flätan in?” Säg ett av barnens namn, t.ex. Erik. Erik korsar sina händer och håller sedan i sina kamrater som förut. Så läser kören igen: ”Nu ska vi fläta …”. Nu är det Eriks tur att nämna ett nytt barn som korsar sina händer osv. När alla har kommit in i flätan säger kören: ”Nu har vi flätat en riktig fläta, nu ska vi fläta flätan ut.” Då sträcker alla händerna över huvudet och vänder sig om så att armarna inte längre är korsade.

SPRÅKSAMLING 1

1. Före Bornholmsmodellen.indd 89

89

2018-05-02 18:04

Veckans ramsa Försök att hitta på egna rörelser till Vispa, vispa pannkakssmet. Rörelserna gör att barnen upplever rytmen i språket med flera sinnen vilket hjälper dem att lättare komma ihåg ramsan.

Vispa, vispa pannkakssmet Vispa, vispa pannkakssmet häll i laggen rund och het.

Grädda, grädda i all hast vänd i luften med ett kast!

2

Trad.

Högläsning Läs Sagan om pannkakan för barnen och samtala om innehållet. Var lyhörd för barnens frågor och funderingar. Ställ också frågor som ni tillsammans kan resonera om, t.ex.: Varför gav sig pannkakan iväg?

Varför satte sig pannkakan till sist på grisens tryne?

Gör barnen uppmärksamma på sagans skojiga rimord: höna – pöna och ande – vande m.fl., och samtala om att dessa ordpar låter nästan lika, att de rimmar.

Sånglek Sjung Min lilla kråksång och gör rörelserna till. Försök att illustrera de olika djuren med rösten.

Min lilla kråksång När kråkorna klappar takten till min lilla kråksång, när kråkorna klappar takten, så blir den lagom lång.

(klappa ”normal” handklapp)

Men när älgarna klappar takten (dra ut på klappen) till min lilla kråksång, när älgarna klappar takten, (gör betoningen ”lå-å-å-ång”) blir den alldeles för lååång.

Men när myggorna klappar takten (klappa med fingertopparna) till min lilla kråksång, (små, snabba klappar) när myggorna klappar takten, blir den alldeles för kort. (gör betoningen kort!)

Jujja och Tomas Wieslander

90

SPRÅKSAMLING 1

1. Före Bornholmsmodellen.indd 90

2018-05-02 17:28

3

Språklek Prata med barnen om att rimord är ord som låter nästan lika. Läs följande meningar för dem och hjälps åt att fylla i rimord. Det kan vara nonsensord eller ”riktiga” ord.

En katt i en … en loppa i en … en mus i ett … en björn i ett … en tupp som såg … ett lamm i en … en höna som åt en … en mask i en … en hund som var … en en en en en en en en en

kalv som var … tiger som … kanin som var … anka på en … mygga på en … lus som åt … råtta i en … snok i en … galt som var …

Avslutning Avsluta med ramsan Ringeli ringeli rosen och gör rörelserna till.

Ringeli ringeli rosen Ringeli ringeli rosen (ringla cirklar med pekfingret i handflatan) Gula aprikosen (forma en rund frukt med händerna) Blå viol (håll ihop händerna och vinkla dem utåt,

som en blomma som slår ut) Förgätmigej (krama om kroppen med båda armarna) Allesammans reser sig (alla reser sig från golvet)

Ringeli ringeli rosen (samma som ovan) Gula aprikosen Blå viol Förgätmigej Allesammans säger hej! (alla vinkar)

Trad.

SPRÅKSAMLING 1

1. Före Bornholmsmodellen.indd 91

91

2018-05-02 17:28

Kompletterande språklekar Material: En ”pannkaka” av t.ex. gul filt med ögon, näsa och mun.

Blädderblock.

Bilderna: 1 anka, 41 gris, 43 gubbe (”karefar”), 44 gumma, 45 gås, 53 höna, 131 tupp

Diktering och lekläsning Skriv ramsan Vispa, vispa pannkakssmet på blädderblocket allteftersom barnen säger den. Kanske märker de att du inte hinner skriva lika fort som de dikterar. Resonera om vad det beror på. Läs sedan ramsan i kör. Följ raderna med ett finger eller ett föremål när du läser och peka på varje ord.

Återberättande Ta fram de bilder du behöver. Låt barnen återberätta Sagan om pannkakan med hjälp av bilderna och en ”pannkaka”. Ni kan också använda fingerdockor och berätta med stöd av dem. Resonera med barnen om i vilken ordning bilderna ska komma för att sagan ska kunna återberättas i logisk följd.

92

SPRÅKSAMLING 1

1. Före Bornholmsmodellen.indd 92

2018-05-02 17:28

Rimlek Förklara för barnen att du kommer att säga tre rimord där ett av orden är namnet på ett djur. Det gäller för dem att lyssna och försöka höra vilket djur det är. apa – gapa – rapa satt – hatt – katt mus – bus – ljus hoppa – soppa – loppa spis – ris – gris åtta – råtta – potta and – tand – sand böna – löna – höna krokodil – sil – fil bäst – häst – fest tant – kant – elefant ko – bo – ro mur – tjur – bur tanka – vanka – anka

SPRÅKSAMLING 1

1. Före Bornholmsmodellen.indd 93

93

2018-05-02 17:28

162

KOPIERINGSUNDERLAG

1. Före Bornholmsmodellen.indd 162

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Kopieringsunderlag Före Bornholmsmodellen © 2018 ISBN 978-91-27-45266-4

2018-05-02 17:28

Studiehandledning Innehåll Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Studiecirkelns disposition och innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Innan ni börjar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183

Första träffen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Barnets tidiga steg mot språket, språksamlingarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184

Andra träffen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 Högläsning och samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188

Tredje träffen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Återberättande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191

Fjärde träffen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Diktering och lekläsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194

Femte träffen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Lekskrivning och lekläsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Utvärdering och avslutning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206

177

1. Före Bornholmsmodellen.indd 177

2018-05-02 18:12

Andra träffen Att läsa till den andra träffen Barnets tidiga möten med skriftspråket, kapitel 1, s. 16.

Högläsningens betydelse, kapitel 1, s. 17.

Pedagogiska förslag och riktlinjer, kapitel 2, s. 25–28.

2

Material att ha till hands Läroplan för förskolan.

Barnböcker för olika åldersgrupper.

Whiteboard eller blädderblock och pennor.

Högläsning och samtal Aktuella frågor Inled med att ni tar upp frågor som känns angelägna för alla att diskutera. Påminn om vem som skriver minnesanteckningar.

Pardiskussion om litteraturen Forskning och beprövad erfarenhet framhåller högläsningens betydelse för barns utveckling av ordförråd, språk och tänkande, och positiva mjuka möten med skriften (Hagtvet, 2006; Lundberg, 2010). I läroplanen är ett av strävansmålen för barns språkliga och kommunikativa utveckling att varje barn: ”utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,” Lpfö 98/16

188

STUDIEHANDLEDNING

1. Före Bornholmsmodellen.indd 188

2018-05-02 17:28

UPPGIFT 1 Varje par/grupp väljer en lämplig högläsningsbok.

• Titta på bokens omslag och diskutera hur ni med stöd av det kan väcka barnens nyfikenhet och intresse för innehållet i sagan.

• Utgå från Före Bornholmsmodellen, läroplanen samt era egna erfarenheter och gör en lista över fördelarna med högläsning relaterat till barnens utveckling av t.ex. ordförråd, skriftspråkliga konventioner och skriftspråkets särart.

• Förskolan har ett uppdrag att medverka till att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla både sitt eget modersmål och det svenska språket (Lpfö 98/16, s. 7). Hur kan ni konkret arbeta med högläsning och samtal för att främja en sådan utveckling?

UPPGIFT 2 Diskutera de praktiska, organisatoriska förutsättningarna för högläsningen.

• Vilka fördelar och nackdelar finns det med att läsa för barnen i mindre grupper? När är det önskvärt/möjligt? När på dagen passar det bäst att ha högläsningsstund?

Uppföljning av pardiskussioner Diskutera synpunkter, frågor och kommentarer som framkommit under pardiskussionerna och sammanfatta på en whiteboard eller ett blädderblock. Skriv ner sammanfattningen som minnesanteckningar.

PAUS

Aktiviteter inför arbetet i barngruppen Dela in er parvis eller i grupper om tre och välj ut en gemensam högläsningsbok per par/grupp. Välj bok utifrån den åldersgrupp ni arbetar med.

• Diskutera vad det betyder att ”läsa med inlevelse”. Hur skulle ni kunna göra det utifrån sagan ni har valt? (Titta gärna på de olika förslagen som finns i språksamlingarna.)

• Turas om att läsa sagan med inlevelse utifrån era förslag. Var ”kritiska vänner” för varandra och ge konstruktiva kommentarer och förslag till utveckling.

189

1. Före Bornholmsmodellen.indd 189

2018-05-02 17:28

• I Före Bornholmsmodellen talas det om betydelsen av att ställa frågor som inte är direkt besvarade i texten, s.k. inferensfrågor (se exempel s. 27).

Andra exempel på frågor är kopieringsfrågor, som har svaren klart uttalade i texten, t.ex. ”Pojken var 5 år gammal när han såg trollkarlen för första gången”. Då ställer man frågan ”Hur gammal är pojken?”.

En tredje typ är ”vad-tror-du”-frågor, t.ex. ”Vad tror du sedan hände med katten?”. Barnens svar beror helt och hållet på deras fantasi, erfarenheter, sätt att tänka osv.

Läs texten igen och hjälps åt att formulera och skriva ner: en kopieringsfråga, en ”vad-tror-du”-fråga samt en inferensfråga till den text ni har valt. Dessa kan vara ett stöd för det fortsatta arbetet med högläsning och samtal i era barngrupper.

Inför nästa träff Gå igenom vad ni ska läsa till nästa gång, se s. 191.

Prata om vem som tar med eventuellt material.

190

STUDIEHANDLEDNING

1. Före Bornholmsmodellen.indd 190

2018-05-02 17:28

1. Fรถre Bornholmsmodellen.indd 191

2018-05-02 17:28

-

e r ö F

Bornholmsmodellen Språksamlingar i förskolan Görel Sterner Ingvar Lundberg

Före Bornholmsmodellen består av tre delar. Den första delen ger dig en teoretisk översikt över barns språkutveckling och hur förskolan kan skapa en skriftspråksvänlig miljö.

Den andra delen består av 10 språksamlingar för de yngre barnen i förskolan och 15 samlingar för de äldre.Varje samling följer en tydlig struktur och består av boksamtal, sånger, ramsor och olika språklekar, med syfte att barnen ska utveckla språklig medvetenhet.

I den tredje och sista delen i boken får du en studiehandledning som stöd för fortbildning i grupp.

Till språksamlingarna hör 150 bildkort i färg och sånger att lyssna på digitalt (inloggningskod till detta extramaterial medföljer boken).

"Forskning visar att ett systematiskt arbete med högläsning, samtal och lekar med språket underlättar barns framtida läsinlärning och förebygger lässvårigheter."

Ingvar Lundberg

Görel Sterner, förskollärare, lågstadielärare och filosofie licentiat med många års erfarenhet av utvecklingsarbete inom skriftspråksutveckling i förskolan.

Ingvar Lundberg (1934–2012), professor i psykologi, framstående läsforskare och även författare till Bornholmsmodellen – språklekar i förskoleklass.

ISBN 978-91-27-45266-4

9 789127 452664

Bornholmsmodellen_Förskola_omgjord.indd 2

2018-04-27 15:14