9789147019380

ARBETSMILJÖ FÖR BYGGARE

Arbetsmiljö för byggare

SUNE SUNDSTRÖM m.fl.

Boken ingår i serien Bygg och riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper om arbetsmiljö och säkerhet.

Den visar hur miljöarbetet styrs av lagar och förordningar och vilka krav som ställs på olika yrkesgrupper på arbetsplatser och i skolan. På www.liber.se/byggonline finns fördjupningar till faktaboken.

Arbetsmiljö för byggare

Best.nr 47-01938-0 Tryck nr 47-01938-0 47-01938-0-01 Tryck.nr

Liber Sune Sundström m.fl.

AM Bygg Omslag_09.indd 1

09-05-13 15.44.19

4 ISBN 978-91-47-01938-0 © Sune Sundström, Arne Englund, Gunnar Sandberg och Liber AB Detta läromedel har tagits fram i samråd med Sveriges Byggindustrier Redaktör: Margareta Nordmark Form och layout: Svante Ahlsén, Illustrator AB Bildredaktör: Svante Ahlsén Tecknare: Svante Ahlsén Bildleverantörer: Erik G Svensson/SCANPIX 13, Trons/SCANPIX 30n, CeciliaLarsson/SCANPIX 56ö, Mattew McDermott/Sygmma/SCANPIX 60, Mark Earthy/SCANPIX 60, 119h, Peter Hoelstad/SCANPIX 92, André Maslennikov/SCANPIX 112ö, Björn Larsson Rosvall/SCANPIX 114, Anders Tvevad/ SCANPIX 115, Stig Hammarstedt/SCANPIX 116, Jan Håkan Dahlström/SCANPIX 119v, Christian Örnberg/SCANPIX 121öh Övrigt foto: Svante Ahlsén.

Omslag: Svante Ahlsén Repro: Repro 8 AB, Stockholm Första upplagan 2 Tryck: Kina 2009

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. T.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

AM Bygg_09_1.indd 4

09-05-13 16.08.14

5 Hur följs reglerna upp?

Innehåll 8

Förord

Systematiskt arbetsmiljöarbete

21 21

Kartläggning av arbetsmiljön

22

Ansvar för arbetsmiljön

24 25 26

Vad gör ett skyddsombud ?

Skyddskommitté

9 Arbetsmiljö och säkerhet Vad omfattar arbetsmiljön Risker för olycksfall Säker utrustning Buller och belysning Hälsa – arbetsbelastning och ergonomi Bra inomhusklimat Farliga och allergiframkallande ämnen Mobbning Arbetsmiljön i yrkeslivet

Bra arbetsmiljö är lönsam Risker och brister Frånvaro

Skador måste förhindras Vad är en arbetsskada?

Arbetsolyckorna minskar Arbetsgivaren har ansvar för att förebygga arbetsskador

Regler för arbetsmiljön Arbetsmiljölagen (AML) Tobakslagen Förordningar Föreskrifter Lag, förordning och föreskrifter om ström Lag om förbud mot diskriminering EU-regler

AM Bygg_09_1.indd 5

9 9 9 9 9 10 10 10 10 12 12 13 15 15 16 17 18 18 19 19 20 20 20 20

29 Arbetsmiljöfaktorer Bra belysning på jobbet

29

Inom- och utomhusklimat

31 31 33 33

Inomhusklimat Luftföroreningar Utomhusklimat

Att trivas på jobbet Arbetsledningen viktig

34 35

Mobbning – kränkande särbehandling 36 Mobbning omfattas av Arbetsmiljölagen Mobbning i skolan Åtgärder mot mobbning

36 37 37

Buller eller skön musik

39 39 41

Vad är buller?

Skydda dig mot buller

Vibrationer kan ge skador Åtgärder

God hygien ger bättre arbetsmiljö Smittoämnen Hygien i arbetslivet

Belastningsergonomi Belastningsproblem

42 42 43 43 44 46 46

09-05-13 15.56.09

6 Elektriska och magnetiska fält Elöverkänslighet

Strålning Icke joniserande strålning

Datorarbetsplatsen Arbetsställningen vid datorarbete Belysningen viktig

Brandrisker Skador Varför brinner det?

Heta arbeten Vad gör jag om det brinner?

Farliga ämnen Puts och murbruk Luftföroreningar Vår hud är känslig Förgiftning genom mat eller slarv Skadliga metaller Farligt när plaster upphettas Alla kemiska produkter ska märkas Kemikalieregistrering Exempel på viktiga regler

49 49

69 Elsäkerhet

51 52

Hur farlig är elströmmen?

54 54 55 56 56 57 57 58 59 59 60 61 62 62 62 62 64 64

El kan vara farligt på tre sätt Ström genom kroppen Brandrisker Ljusbågsolyckor Hur mycket ström tål vi ?

Hur skyddar vi oss mot elström?

Extra isolering Skyddsjordning Jordfelsbrytaren Petskyddade uttag Farliga delar utom räckhåll Lägre spänning Vilka elarbeten får man göra själv?

Första hjälpen Vad du behöver kunna

Vad du ska göra vid en elolycka Vid elolycka – gör så här

Föreskrifter Arbetsmiljöplanens innehåll

Hälsoundersökning

65

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Alkohol, narkotika och tobak

66

Motion och kost

67 67

Huvudområden Planering Genomförandet Uppföljning Så många som möjligt ska medverka Vad menas med systemtillsyn?

Några enkla kostråd

AM Bygg_09_1.indd 6

71 71 71 72 72 72 74 74 75 76 78 79

83 Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöplan

65 Hälsa och friskvård

69 69 69 70 70 70

83 83 84 84 85 85 87 87 88 88

09-05-13 15.56.09

7 Arbetsmiljön påverkar hälsan Fysiska faktorer Psykiska faktorer

Utveckla ditt säkerhetstänkande Allas ansvar Maskinsäkerhet och CE-märkning Förregling Säkra byggarbetsplatser Förhållningssätt på arbetsplatsen

88 89 91 93 93 94 95 96 99

Tydliga informationssystem

100

Mängden information

100 101 101

Snabba beslut Anpassade system

Mer om miljö, klimat och hållbar utveckling För miljö- och klimatfrågorna finns ett Liberläromedel med IT-stöd: Miljö för hållbar utveckling.

Läromedlets speciellt utvecklade webbplats har nyhetsbevakning, fördjupningar till faktaboken, länkar till miljöaktörerna samt ett stort antal projektuppgifter – en del yrkesinriktade.

103 Hållbar utveckling Arbetsmiljö och yttre miljö

103

Kretsloppssamhället

103 104 105 108 110

Producentansvar Byggsektorns Kretsloppsråd Utsläpp i luft och vatten Avfall – återanvändning och återvinning

Klimatförändringar Växthuseffekten gör nytta Vad kan hända?

Möjligheter och utmaningar Hållbar utveckling Vad kan du och jag göra?

113 113 114 116 117 120

Författare är Sune Sundström som även medverkat i utvecklingen av läromedel inom arbetsmiljöområdena.

Beställningsnummer: 47-08485-2

124 AFS för byggbranschen 125 Sakregister Inehåll

AM Bygg_09_1.indd 7

09-05-14 15.10.25

8

Arbetsmiljön – alltid lika aktuell Med arbetsmiljö menar vi den miljö som berör det dagliga arbetet på arbetsplatsen eller i skolan. Arbetsmiljö och säkerhet är omfattande områden. De handlar om det praktiska arbetet men styrs av lagar, förordningar och föreskrifter.

Arbetsmiljön påverkas också av hur material och utrustning tas om hand från tillverkning till återvinning och deponering. Den yttre miljön är ett lika aktuellt och viktigt område och därför finns grundläggande information om vad dagens miljö- och klimatfrågor kan omfatta.

Utöver faktaboken finns ett fördjupningsmaterial på nätet, där du kan hämta ytterligare information, se www.liber.se/byggonline Jobba gärna med miljöfrågorna i projektform.

Projektarbete som arbetsmetod är ett bra hjälpmedel både i studierna och i framtida jobb.

Författarna

Liber – Arbetsmiljö för byggare

AM Bygg_09_1.indd 8

09-05-13 15.56.14

9

Arbetsmiljö och säkerhet Vad omfattar arbetsmiljön Det är viktigt att vår arbetsmiljö är bra. Med arbetsmiljö menar vi allt som vi möter i skolan och på arbetsplatsen från lokaler, maskiner och utrustning till arbetsställningar och förhållandet till lärare/chefer och arbetskamrater. Några arbetsmiljöfaktorer tittar vi speciellt på:

Risker för olycksfall Alla risker kan inte tas bort. Brand, benbrott och skärsår kan inte helt undvikas. Men skulle något hända, måste vi veta hur vi ska ta hand om dem som skadats, och hur vi snabbt skaffar hjälp.

Säker utrustning Byggställningar, stegar, lyftanordningar och annan utrustning måste användas på ett sätt som är säkert och ändamålsenligt. Eldrivna verktyg och utrustningar samt skydds- och säkerhetsutrustning måste hanteras efter fabrikanternas anvisningar och gällande regler.

Buller och belysning Hörseln – och synen – är känsliga sinnen. Att förlora något av dem kan vara mycket svårt. Hur vi skyddar vår hörsel och syn är värdefull kunskap, liksom hur vi minskar buller och gör arbetsplatsen trivsam.

Hälsa – arbetsbelastning och ergonomi Vi människor är olika och påverkas olika av arbetsbelastning. Men alla kan vi medverka till bättre arbetsförhållanden genom att värna om vår egen hälsa med fysisk träning, bra matvanor och god hygien. Bra friskvård gör att vi kan slippa sjukvård.

AM Bygg_09_1.indd 9

09-05-13 15.56.14

10

Bra inomhusklimat Alla behöver vi ren luft att andas – inomhus som utomhus. Felaktig ventilation inomhus gör att luften blir dålig och att vi mår sämre. Därför har vi lagar och regler om luftens renhet som måste följas. Tobaksrökning tillåter vi inte i skolan eller på andra offentliga platser.

Farliga och allergiframkallande ämnen När vi måste handskas med farliga ämnen är det viktigt att följa de säkerhetsregler som gäller. Vi tar för givet att de lokaler som vi arbetar och studerar i är fria från allergiframkallande ämnen. Som regel är det förbjudet att ha med sig husdjur som kan framkalla allergireaktioner.

Mobbning Ingen vill bli plågad fysiskt eller psykiskt. Alla vill vi jobba i en atmosfär där samarbete, hjälp och beröm går före personlig konkurrens, negativ kritik och övergrepp. Mobbning ska på alla sätt motarbetas!

Hållbar utveckling Vår arbetsmiljö är nära kopplad till vår yttre miljö. Producentansvar, avfallshantering, återvinning och energibesparing är exempel på några miljöområden som berör begreppet hållbar utveckling.

Arbetsmiljön i yrkeslivet Att ha en god arbetsmiljö innebär också att trivas på arbetsplatsen och att ha ett omväxlande och intressant jobb. Många av oss vill dessutom vara med och utveckla sig själva, jobben och arbetsmiljön.

De som redan jobbat ett tag har erfarenheter att dela med sig av. Här får du möta några som varit med några år i arbetslivet. De svarar på frågan Vad är bra arbetsmiljö?

Liber – Arbetsmiljö för byggare

AM Bygg_09_1.indd 10

09-05-13 15.56.14

Susann e 23 år, utsätta re Jag ar b etar my ck och för mig är u et utomhus t bästa a rbetsm ejobb den iljön. At ar b e t a t få i et ock så v t proffsigt gän samik tigt. I v å r gr u g är jag en a p p har k tiv roll i miljöar bete. D vår t interna et b et y jag för der a fra förbätt m våra förslag tt r a d ar b etsmiljö till säkerhe och t. Ett in tr vik tigt uppdra essant och g!

Jesper 22 byggna år dssnick are Jag

jobba tag där r i ett litet byg gföreka fint och mratskapet är jättejag triv s s o m sn ickare. med mitt jobb De flest byggla a av ge tionsid t håller på me oss i ro t t . D e d mo th i trim o ch då m åller kroppen inskar o risken fö ck så r sk a do r.

Vi bygg er ocks å alltme snålt. r energ i-

David, 26 V VS-te år, kniker

Mitt job b lande o är brett och o m ch vi V V S-teknik växme d o c er är h löser de flest men in a proble om om rådena vatten värme, och san itet. Vi h ock så e ar ju tt att inte speciellt ansva skadlig r för aä m e r ut i nature mnen komn.

Frida, 2 8 år,

Oskar, 2 7 plattsä år, ttare

B r a ar b et s Det är a miljö för mig? tt rer för m få skapa fina in te e inte allt dvetna kunde riö r un d e r för stre ssiga fo Dålig m rm iljö kan vara att er. e x tr a p å helge jobba r na är ju friv illigt. Jo – men det bb et k r jag håll äve er arbetss kroppen i trim r att tällning arna ka för jobbiga n v ar a ibland.

M jobb fin ns inte! en roligare

m

ålare Jag är m ålare oc h t a gare egenfö och att re få t k un d e r är det b räffa mina ästa i m Av dem itt få yrkesku r jag veta att m jobb. nnan d e itt d deras v änner få uger – och av r ja dr ag! I d ag är fä g nya upp rg e r na ar b e t a lätt me gier är li d och risken fö a att te n . M e r n vi anv allersk yd ds än utr och följ ustning när så der er kr miljöre givetvis de ar ävs b e t sgler som finns.

AM Bygg_09_1.indd 11

11

Ludvig , 24 år, eltekni ker

Elsäker he varje da t fick vi inprän tat g ningen under yrkesut bildi skolan .S bär för mig att äkerhet innealltid va gr ann o ra no g ch att a ld reglern a! Min a rig tumma på r b e t sm av de b iljö äst b e t ut v a t ä n k b a r a o c ä r e n ecklas h h ela tide job bet yde n. D et r att jag får lära om mit mig me ty r och i de rke – i olika ku rs t daglig a jobbe er t.

Patrik 2 4 år,

arm

erare – För m ig är br a arbet att jag o smiljö ch bygglag kompisarna i et självs tändigt får ansv ara för olik tillverkn ingen. J a delar i ust nu jo bar jag m b betong ed armering a v sulor, m en jag h utbildn a ing för att kun r hopp a na in på fle r ställen byggpr i et t oje till med kt. Vi hjälper alla att göra s å go d s so mö äkerheten jligt – o Kapitel bygger m X ch vi hållbar t.

09-05-13 15.56.14

12

Bra arbetsmiljö är lönsam Arbetsskador och arbetssjukdomar kostar varje år stora summor – inom EU och i vårt land. Det är därför lönsamt att arbeta för bättre arbetsmiljö. Dålig arbetsmiljö drabbar alla ekonomiskt; dig som anställd, företaget och samhället. Dessutom uppstår en mängd onödigt lidande.

Risker och brister Inom alla yrkesområden finns olika grader av risker och brister i arbetsmiljön. Riskerna för arbetsskador och arbetssjukdomar kan variera inom olika branscher. Orsakerna kan till exempel vara:

•

dåligt underhåll av skyddsanordningar, ställningar, verktyg och maskiner

•

dålig information och utbildning om riktiga arbetsmetoder, hur utrustning ska hanteras samt om skydds- och säkerhetsåtgärder.

Brister försämrar alltid arbetsmiljön. Här menas brist på resurser, till exempel på bra arbetsledning, lämplig arbetsorganisation, passande skyddsutrustning eller bra lyft hjälpmedel.

Felaktiga åtgärder, eller inga åtgärder alls, är ett problem om någon anställd till exempel är överkänslig mot el eller visar symtom på allergi.

Liber – Arbetsmiljö för byggare

AM Bygg_09_1.indd 12

09-05-13 15.56.19

13 En annan sida av dålig arbetsmiljö är brister i hantering av konfl ikter eller mobbning på arbetsplatsen. Du kan också ha för långa arbetspass eller under lång tid få utföra ett ensidigt, monotont arbete.

Effekterna kan bli fysiska och/eller psykiska skador som kan leda till besvär eller arbetssjukdomar för dig som drabbas.

Det i sin tur kan leda till sjukfrånvaro och du blir sjukskriven och borta från jobbet. Vid allvarliga skador ställs krav på insatser av sjukvård och rehabilitering. Oftast blir kostnaderna mycket stora; för dig som anställd, för företaget och för samhället.

Frånvaro ”Att vara borta från jobbet” (eller skolan) kan i början kännas skönt och behövligt, men de flesta av oss vill snabbt komma igång igen. Att vara sjuk eller skadad är i längden ingen positiv upplevelse. Dessutom drabbas varje anställd ekonomiskt, liksom arbetsgivaren och samhället.

Du som drabbas av långvariga fysiska och psykiska besvär behöver behandling och vård. Därefter börjar en lång väg tillbaka till ett normalt liv igen och återanpassning till arbetet. Allt detta kostar på – och kostar pengar!

För företaget innebär lång frånvaro att ersättare ibland måste anställas och utbildas för att arbetet ska kunna utföras. Det ökar företagets anställnings- och utbildningskostnader och under karensperioden får företaget dubbla lönekostnader. De som är kvar på arbetsplatsen kan också få jobba extra för att leveranstider och kvaliteten på arbetet ska hålla.

Frånvaro från arbetet medför kostnader inte bara för den anställde utan även för arbetsgivaren och samhället.

Samhället får stå för sjukkostnaderna efter karenstiden samt för vård- och rehabiliteringskostnaderna. De kostnaderna betalar vi alla med skatt.

Arbetsmiljö och säkerhet

AM Bygg_09_1.indd 13

09-05-13 15.56.20

14 Återanpassning När en människa drabbas av arbetsskada eller arbetssjukdom är det viktigt att vård och rehabilitering sätts in snabbt. Med rehabilitering menas medicinsk återanpassning som ger den skadade möjlighet att komma tillbaka till arbetet.

Rehabiliteringen kan även innefatta åtgärder för att förändra arbetsplatsen för den som drabbats, till exempel:

• • •

att speciellt påfrestande arbetsmoment tas bort att arbetstiden reduceras under ett övergångsskede att den som skadats får ett annat, bättre passande arbete.

Undersökningar kring arbetsskador har visat, att långa perioder av sjukskrivning i sig kan förhindra återgång till arbetet. Redan efter några månaders frånvaro från arbetet minskar möjligheterna avsevärt att rehabilitering ska ge ett positivt slutresultat. Se bild.

Total kostnad Stor

Ju längre frånvaro desto mindre chans att kunna komma tillbaka till arbetet samtidigt som kostnaderna för frånvaron ökar.

Chans att komma tillbaka till arbetet

Liten 3

6

9

12

Frånvaro månader

Rehabilitering måste sättas in snabbt!

Liber – Arbetsmiljö för byggare

AM Bygg_09_1.indd 14

09-05-13 15.56.21

15

Skador måste förhindras Olyckor och skador i arbetslivet ska alltid betraktas som onödiga. Målet måste vara att skador på människor på alla sätt ska undvikas och att alla risker som upptäcks ska tas bort. Vissa yrkesarbeten är farligare än andra och då måste arbetet att förebygga risker prioriteras.

Vad är en arbetsskada?

En arbetsskada kan vara

• • •

en arbetsolycka en arbetssjukdom, som uppkommit genom annat än olycksfall. Den vanligaste arbetssjukdomen är belastningsskador, andra vanliga är hörselskador och allergier ett färdolycksfall, det vill säga en olycka som inträffat under resa till eller från arbetet.

Arbetsmiljö och säkerhet

AM Bygg_09_1.indd 15

09-05-13 15.56.21

16

Arbetsolyckorna minskar De svåra olycksfallen och dödsfallen i arbetslivet har minskat kraft igt sedan 1970-talet. Antalet omkomna arbetstagare var år 2005 knappt en fjärdedel jämfört med förhållandena 1970. Trots minskningen är dock antalet omkomna i arbetsolyckor för högt, varför arbetet med att eliminera risker måste fortgå oavbrutet.

Anmälda arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande 1980 – 2007 – Arbetstagare och egenföretagare 40

40

32

32

Bilden visar antalet anmälda arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande under en 27-årsperiod.

24

24

Av arbetssjukdomarna har sex av tio sin orsak i belastningsfaktorer.

16

16

Bland kvinnor orsakades mer än var fjärde anmälning av organisatoriska eller sociala faktorer.

8

8

0

0

1980

-85

-90

-95

-00

-05

-10

1980

-85

-90

-95

-00

-05

-10

Arbetsolyckor med sjukfrånvaro Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro Arbetssjukdomar Olyckor på väg till arbetet

Olycksfrekvensen varierar med ålder och kön Unga män drabbas oftare än andra grupper av arbetsolyckor medan unga kvinnor löper minst risk. Männens olycksfrekvens minskar med stigande ålder, bortsett från gruppen 55–59 år, som har lika hög frekvens som ungdomarna på manssidan.

Intressant är att bland kvinnorna ökar olycksfrekvensen fram till gruppen 55–59 år, då den är som högst. Två arbetsolyckor av tre drabbar män.

Liber – Arbetsmiljö för byggare

AM Bygg_09_1.indd 16

09-05-13 16.56.53

17

Arbetsgivaren har ansvar för att förebygga arbetsskador I arbetsmiljölagen krävs att arbetsgivaren på ett systematiskt sätt ska arbeta för att förebygga arbetsskador. Det innebär bland annat att:

Med tillbud menas ett händelseförlopp som kunnat leda till personskada. Materiella skador kan dock ha uppstått.

• •

alltid systematiskt gå igenom de olycksfall som inträffat

• •

uppmana anställda att anmäla risker och tillbud

undersöka var riskerna finns, dvs. utföra kartläggning och riskanalys följa upp det förebyggande arbetet med att bekämpa risker och förvissa sig om att det verkligen fungerar.

Varje år måste också arbetsgivaren göra sammanställningar över inträffande olycksfall och ohälsa i arbetet. Kravet på sammanställningar gäller även de tillbud som inträffat och som inneburit en stor fara för olycksfall eller ohälsa.

Olycksrisk!

Arbetsmiljö och säkerhet

AM Bygg_09_1.indd 17

09-05-13 15.56.22

18

Regler för arbetsmiljön Arbetsmiljön styrs av lagar, förordningar och föreskrifter. De gäller såväl i skolan som i arbetslivet. De anger också vem/vilka som har ansvar för säkerheten på en arbetsplats.

I ett företag måste du känna till

• • •

arbetsledningens ansvar skyddsombudets roll och befogenheter ditt ansvar som anställd.

I gymnasieskolan är det viktigt att känna till

• • •

skolledningens och lärarnas ansvar för arbetsmiljön vad elevskyddsombudet kan och får göra dina rättigheter och skyldigheter i skolan.

På en APU-plats är det viktigt att känna till

• • •

vilket ansvar din handledare och cheferna har på arbetsplatsen hur arbetsmiljöarbetet går till och vilket ansvar skyddsombudet har ditt eget ansvar under APU-tiden.

Riksdagen stiftar lagar.

Regeringen utfärdar förordningar.

Tillsynsmyndigheterna utger föreskrifter

Arbetsmiljölagen (AML) AML är en så kallad ”ramlag” för andra lagar som styr arbetsmiljön.

Under AML finns förordningar och föreskrifter som också ska följas.

Arbetsmiljölagen gäller för de flesta som arbetar och de som gör militärtjänst. Lagen gäller även alla som genomgår utbildning – från förskoleklasser till och med högskolan.

Liber – Arbetsmiljö för byggare

AM Bygg_09_1.indd 18

09-05-13 15.56.23

19

Tobakslagen ”Rökning är förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem” (tobakslagen § 2) Samma regler gäller för allmänna lokaler och transportmedel. På vanliga arbetsplatser är reglerna lite annorlunda.

Bland annat sägs att ”arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att arbetslokaler i allt väsentligt blir rökfria. Det ska särskilt verkas för att de som vistas på en arbetsplats inte ofrivilligt utsätts för tobaksrök”.

Rökning är inte längre tillåten på skolgården.

Förordningar Arbetsmiljöförordningen (AMF) är den viktigaste av förordningarna om arbetsmiljön. Viktig är också förordningen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) som reglerar enskildas, myndigheters och kommuners ansvar i samband med brandsäkerhet, större olyckor, flygräddningsoch sjöräddningstjänst, nödsituation i samband med strålning etc.

Utdrag ur lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778):2 kap. §1 ”Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär en fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller för dem som får kännedom att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka”.

Arbetsmiljö och säkerhet

AM Bygg_09_1.indd 19

09-05-13 15.56.23

20

Föreskrifter Exempel på föreskrift: – AFS 1999:3

för Byggnads- och anläggningsarbete, där paragraferna 10 och 11 gäller Arbetsmiljöplan och förhandsanmälan.

En viktig föreskrift är Minderåriga i arbetslivet. Den reglerar vilka arbeten som barn och ungdomar under 18 år får uträtta. Speciellt ska du titta på begränsningarna för arbetstider och hantering av farliga utrustningar.

Lag, förordning och föreskrifter om ström Elektrisk ström fi nns runt omkring oss – hemma, i skolan, och på arbetsplatserna. Ibland uppstår fel och vi märker inte alltid farorna.

Ström genom kroppen kan vara dödande. Här gäller det att ha kunskaper och veta vad man gör! Du måste därför känna till en del om elfaran, vilka enkla elarbeten du får utföra om du har kunskap – och vilka du absolut inte får göra.

Lag om förbud mot diskriminering I Sverige finns omfattande lagregler som har till uppgift att motverka diskriminering. I särskilda lagar finns också regler om förbud mot diskriminering i arbetslivet samt regler som förebygger kränkande behandling av någon art.

EU-regler De regler om arbetsmiljö och säkerhet som EU fastlägger i så kallade direktiv, skrivs in i den svenska lagstiftningen.

EU-direktiv En maskintillverkare inom EU måste skriftligt försäkra till de nationella myndigheterna att maskinen är tillverkad enligt standard och direktiv.

Maskinen måste också CE-märkas. I och med detta kan tillverkaren sälja maskinen inom EU- (och EFTA -) länderna. Skulle någon skadas av maskinen, kan skadestånd krävas.

Liber – Arbetsmiljö för byggare

AM Bygg_09_1.indd 20

09-05-13 15.56.24

21

Hur följs reglerna upp?

Arbetsgivaren har alltid ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket, AV, är den myndighet som ska se till att lag, förordningar och föreskrifter följs.

För att underlätta arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna har krav på systematiskt arbetsmiljöabete kommit till. Det ingår i AV:s uppgift att kontrollera att detta system fungerar.

Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsgivaren ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det omfattar fyra steg: planering, genomförande, uppföljning och tillsyn.

Under steg två –genomförande– skall arbetsmiljön kartläggas och en handlingsplan med åtgärder tas fram. De regler som gäller för företag gäller också för skolan, men tillämpningarna kan variera. Hur systematiskt arbetsmiljöarbete går till presenteras mer noggrant i kapitlet om arbetsmiljöarbete.

Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett lagligt bindande krav från samhället.

Med detta menas att man i företag – eller i en skola – systematiskt styr och kontrollerar det egna arbetsmiljöarbetet efter de regler som beslutas av myndigheterna.

Arbetsmiljöverkets inspektörer kontrollerar arbetsmiljöarbetet på byggplatsen

Arbetsmiljö och säkerhet

AM Bygg_09_1.indd 21

09-05-13 15.56.24

22

Kartläggning av arbetsmiljön På varje arbetsplats ska ledningen fastställa målen och göra en handlingsplan som visar hur arbetsmiljön ska förbättras. För att få säkra och hälsosamma arbetsplatser måste arbetsmiljön dessutom granskas fortlöpande.

Kartläggning eller inventering är två uttryck som används när man metodiskt tar reda på hur arbetsmiljön fungerar. Det finns färdiga blanketter som kan användas vid kartläggning.

Liber – Arbetsmiljö för byggare

AM Bygg_09_1.indd 22

09-05-13 15.56.25

23 På arbetsplatser sker oft a förändringar. Du måste till exempel lära dig använda nya maskiner och verktyg och du måste ta hänsyn och samarbeta med andra yrkesgrupper som kommer till arbetsplatsen.

Arbetsplatser och lokaler flyttas vilket kan innebära nya rutiner och en annan arbetsmiljö. När en arbetsplats och dess arbetsförhållanden ändras, måste alla på arbetsplatsen hjälpa till att rapportera om de nya risker och fel man upptäcker i arbetsmiljön. Rapporteringen ska göras direkt till närmaste chef, arbetsledare eller platschef, men du kan också tala med skyddsombudet. Elever rapporterar till ansvarig lärare, skolledningen eller elevskyddsombudet.

Det är i arbetsmiljölagens anda att alla medverkar till att arbetsplatserna blir så säkra som möjligt. Därför måste kartläggningar göras metodiskt och regelbundet.

Vid kartläggningen redovisar man de bedömningar och eventuella mätningar som gjorts. Man kan också på blanketten lämna förslag på tänkbara åtgärder. Om inte fel och brister kan rättas till direkt, ska en handlingsplan upprättas. Handlingsplanen anpassas till byggtidens längd och beror på de åtgärder som avses, hur angelägna de är och vad åtgärderna kostar. Felen och bristerna åtgärdas sedan efter planen.

Kartläggningar måste göras metodiskt och regelbundet.

Handlingsplan

I handlingsplanen redovisas också vem som ansvarar för åtgärderna och när de ska vara klara.

plats

Luxskolan

budgetåret

09/ 10

Projekt Önskvärd nr förbättring

Åtgärd

Beslut

Planerat färdigdatum

Färdigdatum

Ansvarig

Anm

1

Minst 400 lux belysningsstyrka i skrivsalen

Byte av glödljusarmatur till HF-lysrörsarmaturer

09-04-15

09-05-15

09-05-10

Oskar Andersson

420 lux medel värde vid färdig anläggning

2

Endagsutbildning i elfaran för vaktmästare och samtliga elevskyddsombud

Information av experter från nätägaren

09-04-15

09-06-20

09-06-05

Rektor

Bra kurs

Arbetsmiljö och säkerhet

AM Bygg_09_1.indd 23

09-05-13 15.56.26

24

Ansvar för arbetsmiljön I ett företag är det verkställande direktören (VD) som är huvudansvarig för att lagar och förordningar följs. För VD i ett stort företag är det omöjligt att ensam överblicka hela verksamheten och leva upp till detta ansvar. Därför delegerar VD arbetsuppgifter och skyldigheter till en eller flera medarbetare. Dessa kan på ett säkrare sätt övervaka och ansvara för att olika regler följs.

a

En ledare i ansvarig ställning har ansvar inom många områden.

Fysisk person är en människa, Juridisk person är ett företag Med juridiskt ansvar menas, att en utebliven eller felaktig handling kan leda till böter eller fängelse.

I vissa fall kan det också leda till skadestånd.

Om en olycka inträffar och en åklagare tar upp ansvarsfrågan inför domstol, är regeln, att ansvaret måste läggas på en fysisk person. Och det är endast fysiska personer som kan straffas. Ett företag är en juridisk person och döms till skadestånd,

Liber – Arbetsmiljö för byggare

AM Bygg_09_1.indd 24

09-05-13 15.56.26

25 I vårt land gäller en grundregel, att varje medborgare som leder en verksamhet ska känna till de lagar och regler som rör verksamheten.

I en domstol betraktas det inte som en förmildrande omständighet att man inte känt till de regler som gäller. Kör man bil utan att ha körkort, blir det naturligtvis ingen lindring i påföljden om man säger ”jag visste inte att det var förbjudet att köra bil utan körkort”.

Vad gör ett skyddsombud?

Skyddsombudet på en arbetsplats är en facklig förtroendeman som har till uppgift att företräda sina arbetskamrater i arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Elevskyddsombud ska utses på grundskolans högstadium och på gymnasiet men även på högskola, universitet och annan vuxenutbildning.

I Sverige finns över 100 000 skyddsombud. Var och en av dessa har ett skyddsområde att bevaka. Det kan vara en byggarbetsplats, ett kontor, en verkstads- eller sjukhusavdelning.

Det kan också vara ett helt företag, om det är litet. I en skola kan skyddsområdet vara ett rektorsområde eller en del av detta.

Skyddsombudets arbetsuppgifter Platschef eller arbetsledare, planerar tillsammans med skyddsombudet rutiner för företagets arbetsmiljöarbete. Andra uppgifter kan vara att föreslå olika typer av åtgärder och förändringar inom sitt skyddsområde. Skyddsombudet måste vara lyhörd och fånga upp andras synpunkter på säkerheten samt bevaka att skyddsanordningar, säkerhetssystem och skyddsutrustning fungerar inom det egna området. Åtgärder och förändringar kan vara resultat av de skyddsronder som regelbundet genomförs på företaget. Om skyddsronden går inom det egna skyddsområdet ska skyddsombudet alltid delta.

Arbetsmiljö och säkerhet

AM Bygg_09_1.indd 25

09-05-13 15.56.27

26 Om arbetsmiljöförhållandena inte är bra och skyddsombudet anser att åtgärder måste sättas in, begär han eller hon en undersökning hos arbetsgivaren. Denne måste då lämna en skrift lig bekräftelse på att en sådan begäran mottagits.

Arbetsgivaren lämnar skriftlig bekräftelse på att skydsombud begärt undersökning om brister i arbetsmiljön.

Ytterligare arbetsuppgifter är medverkan i utredningar om olycksfall och andra arbetsskador. Ett skyddsombud har också rätt att stoppa ett arbete som av skyddsombudet uppfattas som farligt för liv och hälsa.

Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöinspektörer avgör sedan om stoppet var befogat.

Arbetsmiljöverket har avdelningar för inspektion på tio orter i Sverige.

Skyddsombudet ska också hålla kontakt med nyanställda och skolelever på praktik eller arbetsplatsförlagd utbildning och informera om eventuella säkerhetsrisker inom företaget. En annan uppgift är att medverka vid information och utbildning för nya skyddsombud.

Skyddskommitté Arbetsmiljölagen kräver att det på företag med fler än 50 anställda finns en skyddskommitté. Ett eller flera skyddsombud kan vara invald i denna. I många företag används namnet miljökommitté eller miljöråd i stället för skyddskommitté.

Liber – Arbetsmiljö för byggare

AM Bygg_09_1.indd 26

09-05-13 15.56.28

27 Uppgifterna för en skyddskommitté är att delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet och följa upp hur det genomförs. Arbetsmiljölagen anger de frågor som skyddskommittén ska behandla.

Skyddskommittén ska arbeta med

• • • • • • •

företagshälsovård handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet planering av nya eller ändrade lokaler planering, arbetsmetoder och processer samt arbetsorganisation planering och hantering av farliga ämnen utbildning i arbetsmiljöfrågor arbetsanpassning och rehabilitering.

Elevskyddsombud Skolans arbetsmiljö är självklart lika viktig som arbetsmiljön i ett företag. Den berör all personal i skolan, även alla elever.

Elever på högstadiet och i gymnasiet kan utses till elevskyddsombud och delta i arbetet för en bättre arbetsmiljö i skolan. Elevskyddsombuden ska utses av eleverna själva på precis samma sätt som skyddsombud i företag utses av de anställda. Den som ansvarar för utbildningen ska se till att den elev som utses får tillräckliga kunskaper inom arbetsmiljöområdet. Eleven ska också ges ledigt för utbildningen.

Råd till dig som är elevskyddsombud

•

Informera dig om lagreglerna kring elevskyddsombud!

(Se byggonline).

•

Informera dig om skolans arbetsmiljö och skaffa dig kunskaper i arbetsmiljöfrågor!

•

Delta i skyddsronderna på skolan och tala med dina kamrater om arbetsmiljön.

•

Rapportera när något är galet till lärare eller annan ansvarig.

Du kan också gå direkt till skolans skyddskommitté.

Som elevskyddsombud bör du meddela lärare eller annan ansvarig om du upptäcker brister i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö och säkerhet

AM Bygg_09_1.indd 27

09-05-13 15.56.28

ARBETSMILJÖ FÖR BYGGARE

Arbetsmiljö för byggare

SUNE SUNDSTRÖM m.fl.

Boken ingår i serien Bygg och riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper om arbetsmiljö och säkerhet.

Den visar hur miljöarbetet styrs av lagar och förordningar och vilka krav som ställs på olika yrkesgrupper på arbetsplatser och i skolan. På www.liber.se/byggonline finns fördjupningar till faktaboken.

Arbetsmiljö för byggare

Best.nr 47-01938-0 Tryck nr 47-01938-0 47-01938-0-01 Tryck.nr

Liber Sune Sundström m.fl.

AM Bygg Omslag_09.indd 1

09-05-13 15.44.19