9789147091119 by Smakprov Media AB

compact

F Ö R E TAG S E KO N O M I

BASBOK

– för tjugohundratalets ekonomer

compact

• är verklighetsförankrat i dagens samhälle och näringsliv • ser till helheten; företaget i samspel med människa, miljö och omvärld • är marknadsorienterat; sätter kunden i centrum • betonar företagsamhet och entreprenörskap som bygger på en genomtänkt affärsidé • integrerar kunskaperna och väcker intresse för kreativ problemlösning

compact

Kompletterande material • Lösningar, som innehåller utförliga svar till uppgifterna i Problemboken. • Lärarhandledning inkl CD. Planering, metodik, OH, prov etc. • E2000 Handelsräkning CD, med grundläggande räkneträning på datorn i ränta, procent, valuta etc. • E2000 Företagsspel Cykeluthyrning på Gotland, som i datormiljö anknyter till bokens olika sakområden. • WinKonto (CD) för ytterligare träning av bokföring och kontering på datorn. • E2000 Praktikfall i bokföring och bokslut i några olika typer av företag – med ett stort antal verifikationer (manuellt/dator). • E2000 Datoriserad redovisning Visma Spcs. • E2000 Order – Lager – Fakturering Visma Spcs.

compact

FÖRETAGSEKONOMI täcker med totalt 33 kapitel följande områden: • Driva företag • Kalkylering • Marknadsföring • Bokföring • Bokslut • Administration

compact

light

Företagsekonomi A Företagsekonomi A är två separata alternativ för kurs 1

compact C

F ÖR E TA G S E K ON OM I

ingår i läromedelsfamiljen

– för tjugohundratalets ekonomer – med ett spektra av läromedel i ekonomi, företagande och entreprenörskap

del 1–2 är det heltäckande modermaterialet i E2000-familjen

Best.nr 47-09111-9 Tryck.nr 47-09111-9-00

Comp Fek B fakta - omslag.indd 1

789147 091119

4 uppl

compact och

Jan-Olof Andersson (nere t h) är lärare, konsult och delägare i e-learningföretaget inTrack. Cege Ekström (uppe t h) är metodiklärare och lektor i ekonomiska ämnen samt konsult. De båda har skrivit ett flertal läroböcker inom ekonomi och juridik. Jöran Enqvist (nere t v) är ekonomilärare, lärarutbildare och administratör. Rolf Jansson (uppe t v) är koncernchef i Cordovan Group, ett managementoch kommunikationsföretag.

BASB O K

FÖRETAGSEKONOMI består av en Basbok (fakta) och en Problembok (uppgifter). Texten går rakt på sak och förklarar de viktigaste begreppen, sambanden och metoderna, belyst av praktiska exempel. Fakta- och formelrutor m m ger stöd för inlärningen. Problemboken omfattar korta repetitionsfrågor samt verklighetsnära tillämpningsuppgifter som väl ansluter till faktatexten. Rikligt med uppgifter inom varje sakområde ger goda möjligheter till en effektiv inlärning såväl i skolan som för hemarbete. Uppgifterna är ordnade i stigande svårighetsgrad och omfattar också datortillämpningar på kapitlets innehåll, bl a kalkylering, bokföring, bokslut och sökning på Internet. I problemboken finns också praktikfall och förslag till projektarbete. Till problemboken hör en CD, med interaktiva övningar. Visma Spcs ekonomiprogram (fri elevlicens) kan också användas i redovisning.

FÖRETAGSEKONOMI

FÖRETAGSEKONOMI kan användas i kursen Företagsekonomi B, alternativt A–B. Boken börjar med fyra kapitel under blockrubriken Driva företag – en inledning, som ger grunderna i Företagsekonomi A. E2000 Compact i sin helhet täcker också det samlade innehållet i Företagsekonomi 1–2 enligt Gy11.

compact

FÖRETAGSEKONOMI är lämpligt för att på begränsad tid ge grundläggande kunskaper i företagsekonomi för yrkeslivet eller för vidare studier i ekonomi. Materialet är särskilt avsett för gymnasiet och komvux/vuxenutbildning. Det kan med fördel användas i annan grundläggande ekonomisk utbildning, bl a för eftergymnasiala yrkeskurser där ekonomi ingår.

t c a p m F Ö R E TAG S E KO N O M I LIBER

4 uppl

10-05-26 11.57.39

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-26

12.47

Sida 2

E2000 Compact Företagsekonomi Basbok ISBN 978-91-47-09111-9 © 2000, 2004, 2006, 2010 Författarna och Liber AB Redaktör: Per-Olof Bergsten Bildredaktörer: Ingrid Booz Morejohn, Ingela Lindqvist, Cissi Glave, Arvid Bergsten och Ewa Hansson Rosdahl Omslag: Daniel Sjöfors Teckningar: Leif Zimmer Formgivning, layout & bildbehandling: Grafisk Form LNHB Upplaga 4:1 Typografi: Janson 11/13 Sättning: Daleke Grafiska AB/Grafisk Form LNHB Tryck: Kina 2010

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → komplettering). Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö Tel 040-25 86 00. Fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice: tel 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-28

08.18

Sida 3

Förord Compact Företagsekonomi är lämpligt för att på begränsad tid ge grundläggande kunskaper i företagsekonomi för yrkeslivet eller för vidare studier i ekonomi. Materialet är särskilt avsett för gymnasiet och komvux/ vuxenutbildning. Det kan med fördel användas även i annan grundläggande ekonomisk utbildning, bl a för eftergymnasiala yrkeskurser där ekonomi ingår. Compact Företagsekonomi kan användas i kursen Företagsekonomi B, alternativt A–B. Boken börjar med fyra kapitel under blockrubriken Driva företag – en inledning, som är en kortfattad repetition av grunderna i Företagsekonomi A. Läromedlet i sin helhet täcker också det samlade innehållet i Företagsekonomi 1–2 enligt Gy11. Compact Företagsekonomi behandlar i totalt 33 kapitel följande områden:

M Driva företag

M Bokföring

M Marknadsföring

M Administration

M Kalkylering

M Bokslut

Compact Företagsekonomi består av denna Basbok (fakta) och en Problembok (uppgifter) med CD. Texten går rakt på sak och förklarar de viktigaste begreppen, sambanden och metoderna, belyst av praktiska exempel. Faktaoch formelrutor m m ger stöd för inlärningen. Det finns också viktiga marginalord, ibland även på engelska. Varje kapitel i Basboken avslutas med en sammanfattning. Problemboken följer Basbokens kapitelindelning. Varje kapitel inleds med korta repetitionsfrågor. Därefter följer verklighetsnära tillämpningsuppgifter som väl ansluter till faktatexten. Rikligt med uppgifter inom varje sakområde ger goda möjligheter till en effektiv inlärning såväl i skolan som för hemarbete. Uppgifterna är ordnade i stigande svårighetsgrad och omfattar också datortillämpningar på kapitlets innehåll, bl a i kalkylering, bokföring, bokslut samt sökning på Internet. I Problemboken finns också praktikfall och förslag till projektarbete. För problemlösning på dator finns även en interaktiv CD (E2000 Compact CD) bifogad Problemboken. Den får ses som ett komplement för den som har lust och möjlighet att arbeta direkt på datorn med övningarna, antingen i skolan eller hemma. Ett utmärkt sätt att variera studierna!

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-28

08.15

Sida 4

Kompletterande material Till materialet hör också M Lösningar med utförliga svar till uppgifterna i Problemboken. M Lärarhandledning med CD.

Som stöd i studierna kan även bl a följande användas: M E 2000 Handelsräkning CD, med

M E 2000 Datoriserad redovisning Visma

grundläggande räkneträning på datorn med ränta, procent, valuta etc. M E 2000 Företagsspel, Cykeluthyrning på Gotland, som i datormiljö anknyter till bokens olika sakområden. M E 2000 Praktikfall i bokföring och bokslut, i några olika typer av företag – med ett stort antal verifikationer (manuellt/dator).

Spcs – med löpande bokföring, rapporter och bokslut. M E2000 Order-Lager-Fakturering Visma Spcs. M WinKonto (CD) för ytterligare träning av bokföring och kontering på datorn. M Visma Spcs ekonomiprogram – elevlicens (se nedan).

Upplaga 4 Ambitionen med är att innehållet alltid ska vara relevant och aktuellt. Därför uppdateras materialet kontinuerligt, bl a utifrån ny omvärldskunskap, nya bestämmelser och lagstiftning inom de olika ämnesområdena, såsom exempelvis redovisningsområdet. Det gäller även exempel och övningar. I denna fjärde upplaga (2010) har innehållet uppdaterats och aktualiserats i sin helhet. En nyhet är vidare att du som studerande kan hämta en fri elevlicens för Visma Spcs ekonomiprogram via Libers hemsida. Gå in på E2000. Administration 500 innefattar bokföringsprogrammet, som kan köras separat, men också program för kund- och leverantörsfakturor.

Till sist Vi tar gärna emot synpunkter på Compact Företagsekonomi. Kontakta Liber – adressen finns på föregående blad. Lycka till med dina studier! Författare & Redaktion

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-11

10.19

Sida 5

Innehåll Block 1 Driva företag – en inledning

Block 2 Kalkylering

1 Affärsidé och marknad 12

5 Inköpsrutiner 48

Affärsidéns delar 13 Affärsidén måste anpassas 13 Affärsidén ska tävla på marknaden… 14 …där säljare och köpare möts 14 Marknaden – ”den osynliga handen” 15 Affärsidé och affärskänsla 16 Sammanfattning 16

Köpa rätt produkt – till rätt pris 49 Vilka inköp gör ett företag? 49 Hur köper företag in? 49 Att hitta leverantörer 50 Vem beslutar om inköp? 50 Inköpsrutiner 51 Inköpsanmodan internt 51 Anbudsbegäran 52 Utvärdering av anbud 52 Beställning 53 Leveransbevakning 54 Betalning 55 Det gäller att vara tydlig 56 Avtal – med olika villkor 56 Hur löser man tvister? 58 Offentlig upphandling 58 EDI – ett sätt att undvika papper 58 Så fungerar EDI 59 EDI och webben 59 Sammanfattning 60

2 Starta företag 17 Vem blir egen företagare? 18 Vad ska man tänka på innan man startar? 18 Mjukstart eller franchising – sätt att minska risken 19 Råd och hjälp när man ska starta 20 Fyra företagsformer att välja mellan 24 Enskild näringsidkare – när risken är liten 24 Handelsbolag – när man är minst två 25 Kommanditbolag – en variant 26 Aktiebolag – när risken är stor 26 Ekonomisk förening – när alla ska medverka 27 Enkelt bolag 28 Hur går företagsregistreringen till? 28 Firman skyddar namnet 29 Registrera domän på Internet 29 Sammanfattning 30

3 Hur går företaget? 31 Det är resultatet som räknas 32 Företagets intäkter och kostnader måste beräknas 33 Flera ekonomiska begrepp 34 Osålda varor är ingen kostnad 35 Resultatet måste vara rättvisande 37 Sammanfattning 38

4 Ekonomisk planering 39 Blicka in i framtiden 40 Jämföra med utfallet 41 Likviditetsbudget 42 Jämförelse mellan likviditetsbudget och resultatbudget 43 Flera skillnader 44 Vad gör man när det saknas pengar? 45 Förbättra likviditeten 45 Olika lånemöjligheter 45 Sammanfattning 46 Compact Företagsekonomi

6 Inköpskalkyler – ett sätt att pressa kostnader 61 Ekonomi i varuhandeln 62 På rätt väg – till lägre kostnad 62 Buffertlager kostar pengar 63 Litet lager kostar lite pengar 64 Sätt fart på lagret! 65 Även andra kostnader betyder mycket 66 Sammanfattning 67

7 Allting har ett pris 68 Priset beror på volymen – och tvärtom! 69 Flera faktorer avgör priset 69 Beräkna pris med divisionskalkyl 70 Beräkna pris med påläggskalkyl 71 Momsen läggs på priset 72 Det är inte moms på allt 72 Momspålägg och momsavdrag 73 Momsen är ingen kostnad 73 Beräkna pålägg i en förkalkyl 74 Beräkna marginal i en efterkalkyl 75 Sammanfattning 76

INNEHÅLL

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-11

10.19

8 Lönsamhet och volym – att utnyttja sin kapacitet 77 Volymen är viktig 78 Fasta och rörliga kostnader 78 Företag som säljer endast en produkt 80 Nollpunktsvolymen 80 Formler för nollpunktsberäkning 80 Täckningsbidrag – bidrar till nollpunkten 82 Lönsamhetspunkten 82 Företag som säljer flera produkter 83 Nollpunktsomsättning 83 Lönsamhetspunkten för flera produkter 84 Täckningsgrad – för att avläsa lönsamheten 85 Säkerhetsmarginal – avståndet till noll 86 Resultatdiagram – lönsamma linjer 86 Beläggningsgrad – nollpunkt för tjänster 88 Kapaciteten måste vara flexibel 89 Banta sig ur krisen… 90 …eller växa? 90 Utjämna med hjälp av andra 90 Anpassa efter behov 91 Sammanfattning 91

9 Besluta med bidragskalkyl 92 Att använda bidragskalkyl 93 Sälja sin lediga kapacitet 94 Täckningsgraden – ribban! 96 Sammanfattning 96

10 Investeringskalkylering 97 Investeringar på olika sätt 98 Kalkylen – en viktig del vid beslutet 98 Två delbeslut 98 Investeringskalkylens tre delar 99 Grundinvestering är ofta mer än inköpspriset 99 Driftsöverskott räknas per år 100 Skillnad på ekonomisk och fysisk livslängd 101 Olika metoder för investeringskalkyl 101 Pay-off-metoden beräknar återbetalningstiden 101 För- och nackdelar 102 Nuvärdemetoden jämför i nutid 102 Kalkylränta – en fjärde byggsten 102 Nuvärdefaktor finns i tabeller 103 Investeringskalkylera med omdöme 106 Sammanfattning 106

6 M INNEHÅLL

Sida 6

Block 3 Marknadsföring 11 H&M – bäst på intim kundkontakt? 108 Varför satsa miljoner på reklam för underkläder? 109 Marknadsföringen bygger på affärsidén 109 Fyra påståenden om H&M 110 H&M ska vara trendsättare 110 H&M ska vara prisledare 111 H&M ska finnas där kunden är 111 H&M ska synas överallt 114 Att ständigt vara i kundens medvetande 114 Är mjuka kläder en hårdvara? 114 Relationsmarknadsföring – att bygga broar 116 Sammanfattning 117 Marknadsföring i historiskt perspektiv 119

12 Marknadsföring – att konkurrera om kunden 120 Konkurrens – med alla medel 121 Hela kakan eller den läckraste biten? 121 Marknadsföringens ”fyra P” 122 Om fyra P inte räcker… 122 Olika produkter kräver olika konkurrensmedel 125 Marknadsmix – en lämplig blandning 125 Unika eller lika produkter 127 Spelar namnet någon roll? 128 Att vara en kändisvara 128 Att utveckla och vårda sitt varumärke 129 Marknadsföring anpassad till varje kund 129 Relation med var och en 129 RM – vanligt i business to business 130 Nöjda kunder är målet 131 Att göra det oväntade 132 Kunddatabasen – hjärtat i RM 133 Tips för bra kundrelationer 134 Sammanfattning 134

13 Marknadsplanering – att vara steget före 135 Olika planeringsnivåer 136 Marknadsplaneringens fyra steg 137 Steg 1: Nulägesanalys (granska!) 137 Företaget måste granska sig självt… 137 …och granska sin marknad och miljö 138 Steg 2: Marknadsstrategi (tänk!) 140 Första vägvalet: Billigast eller bäst? 140 Andra vägvalet: Hela marknaden eller del av den? 142 Marknadssegmentering 142 Steg 3: Taktik och genomförande (handla!) 144 Målet är viktigt 146 Compact Företagsekonomi

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-11

10.19

Aktivitetsplaner = marknadskommunikation 146 Steg 4: Uppföljning (lär och utveckla!) 146 Produktcykeln – till hjälp vid planeringen 147 Först går det upp… 147 … sedan går det ner 148 Många olika förlopp 148 Sammanfattning 149

14 Marknadskommunikation 150 Kommunikation – att lyssna, förstå och övertyga 151 Kommunikation som ömsesidig upplevelse 154 Marknadskommunikationens syfte 154 AIDA – ett hjälpmedel vid målbestämningen 156 Väcka uppmärksamhet – ett första mål 157 Att välja rätt målgrupp 158 Hur utformas budskapet? 161 Sinnesupplevelser 161 Reklambyrån – proffs på budskap 162 Grundläggande skrivregler för en reklamskribent 164 Sammanfattning 164

15 Mediaval 165 Att välja media – kanaler för att nå målgruppen 166 Tidningar – nyheter och reklam 167 Utomhusreklam – budskap när vi är på väg 167 Media med action – film, TV och radio 169 DR – direkt hem till kunden 170 Webben som kommunikationsmedium 172 Internet – mer än ett medium 174 Personlig försäljning – att sälja med närkontakt 179 Sälja till företag 179 Sälja tjänster – att sälja sig själv 180 Mässa och utställning – marknad med direktkontakt 181 Sales Promotion (SP) – ett sätt att stödja försäljning och återförsäljare 181 Public Relations (PR) – på god fot med allmänheten 182 Sponsring – att gynna för att gynnas 183 Udda media kompletterar mediapaletten 184 Hjälpredor i mediavalet 185 Checklista för mediaval 186 Sammanfattning 187

16 Distribution – i rätt tid och på rätt plats 188 Varudistribution kräver information 189 Den klassiska distributionskedjan 189 Konsumenten i centrum 189 Detaljister säljer bara till konsumenter 189 Grossister bedriver partihandel 190 Varför behövs mellanhänder? 190 Det finns många distributionsvägar 191 Compact Företagsekonomi

Sida 7

Direktförsäljning till konsument 192 Direktleverans till butik 192 Konkurrens om kunderna 193 Olika butiker säljer olika varor 193 Varor av olika slag 194 Inköpsställen av olika slag 194 Vilka varor hittar man var? 195 Försäljning via Internet 195 Dagligvaruhandeln 197 ICA 197 Konsumentkooperationen 197 Axfood 198 Fristående butiker och utländska aktörer 198 Fackhandeln 199 Fackhandelskedjor av två slag 199 Transportsystemet 201 Godsförmedlingsföretag 201 Speditionsföretag 201 Egen regi 202 Import 202 Rutiner vid import 203 Internationell handel – att öppna gränser 204 WTO – världshandelsorganisationen 204 Fyra typer av handelsavtal 204 Sammanfattning 205

17 Marknadsrätt 206 Konkurrensförhållanden 207 Oligopol – några få säljare 207 Ibland finns ingen konkurrens alls 207 Monopol som inte är monopol… 208 Kan konkurrensen upphäva sig själv? 208 Konkurrenslagstiftning 209 Skadligt samarbete 209 Lagen ger skydd 209 Konkurrenter får inte alltid gå samman 209 Konkurrens mellan olika led 211 Samhällets redskap 211 Marknadslagstiftning – spelregler för reklam och försäljning 212 Marknadsföringslagens bestämmelser 212 Också andra lagar rör marknadsföringen 214 Näringslivet städar framför egen dörr 215 När säljaren ”kommer hem till dig” 216 Etik för marknadsföring på Internet 216 Miljöskydd 217 Sammanfattning 218

18 Marknadsundersökningar 219 Vad behöver man veta? 220 Hur skaffar man information? 220 Att hitta information som redan finns 221 INNEHÅLL

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-11

10.19

Söka via Internet 221 Fältundersökning – direktkontakt med kunden 222 Olika syften 222 Olika former för intervjuer 224 Observationer 225 Hur formulerar man frågor? 225 Öppna frågor eller flervalsfrågor? 226 Tips vid frågeutformning 227 Att göra ett urval 228 Vilka ska väljas ut? 229 Hur många ska man fråga? 229 Hur finner man sina intervjupersoner? 230 Ta hänsyn till bortfallet 231 Kvalitativa undersökningar – när ett begränsat urval används 232 Planering av en marknadsundersökning 233 Hur presenteras resultatet av undersökningen? 233 Sammanfattning 234

Block 4 Bokföring 19 Göra betalningar 236 Betalning kan ske på olika sätt 237 Kontantbetalning – vanligt i butiker 237 Fakturor betalas ofta över giro 238 Plusgiro eller bankgiro? 239 Praktiska betalningsrutiner 240 Betalning med plusgiro 240 Betalning med bankgiro 242 Privatkonto för privatpersoner 244 Direktbetalning 244 Betalning vid näthandel 245 Betalningar till utlandet 245 Garanterade kundbetalningar 246 Utländska valutor 247 Valutarisker 248 Resevaluta 248 Cash management – ”just in time” för betalningar 249 Finansiering av underskott 250 Sammanfattning 250

20 Dubbel bokföring 251 Från kalkyl och budget till bokföring 252 Bokföringens uppläggning 252 Jämföra budget med utfall 253 Två slutrapporter 254 Information för intressenter 255 Offentliga rapporter 255

8 M INNEHÅLL

Sida 8

Dubbel bokföring – balans och resultat 256 Dubbel bokföring – med två sidor 256 Två regler för dubbel bokföring 257 Tre frågor för rätt dubbel bokföring 257 Olika slags affärshändelser 258 Bokföring av finansiella händelser 258 Bokföring av inkomster 259 Bokföring av utgifter 260 Sammanfattning 262

21 Bokföring i dagbok 263 Grundbokföring i kolumndagbok 264 Två summor för tvärkontroll 265 Sammanställning 265 Hur man rättar ett fel 266 Kort om bokföringslagen 267 Vem gäller lagen? 267 Hur ska bokföringen gå till? 267 Vilka bokföringsunderlag krävs? 268 När ska bokföring ske? 268 Vilken tidsperiod ska bokföringen omfatta? 268 Vilka måste göra bokslut? 269 Hur länge ska bokföringen sparas? 269 Kontantbokföring 269 Sammanfattning 269

22 Kontera affärshändelser 270 Vem gör bokföringen? 271 Verifikationerna är bevis 271 Kontering före registrering 272 Kontoplanen – ett system 272 BAS-kontoplanen – en svensk standard 273 Balanskontona inleder 273 Resultatkontona har flera klasser 274 Kontoklass 8-9 – i en klass för sig… 275 Kontering av vanliga affärshändelser 276 Kontering vid försäljning 276 Kontantförsäljning 276 Kreditförsäljning 278 Kontera vid inköp 278 Inköp av varor och material 278 Kontantinköp 279 Kreditinköp 279 Bokföring med moms 280 Redovisning av momsen 282 Sammanfattning 284

23 Mer om kontering 285 Kontering av personalkostnader 286 Sociala avgifter 287 Compact Företagsekonomi

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-11

Inhyrd personal 289 Kostnadsersättningar m m 290 Lön till ägare 290 Aktieägare kan bli anställd 291 Inköp av inventarier, fordon m m 291 Övriga rörelsekostnader 292 Fraktkostnad 292 Finansiella kostnader 293 Kreditfaktura – när vi inte är nöjda 293 Kreditfaktura – när kunden är missnöjd 294 Sammanfattning 295

24 Kontering på djupet 296 Få betalt – med piska eller morot 297 Dröjsmålsränta 297 Kassarabatt 298 Kassarabatt vid inköp 299 Kursdifferenser 299 Moms vid handel med EU-länder 301 Kunder som inte betalar 302 Hjälpbokföring underlättar kontrollen 302 Tilläggskoder ger mer information 303 Lång kodsträng tar mer tid 304 T-konton – bra att visa konteringar på 305 Sammanfattning 306

Block 5 Bokslut

10.19

Sida 9

Huvudbokföring – affärshändelserna sorterade 331 Sammanfattning 331

27 Bokslut på djupet 332 Värdera omsättningstillgångar 333 Stäm av saldona 333 Osäkra fordringar 333 Interimsfordringar syns inte 334 Återföring på två sätt 336 Även skulderna måste värderas 337 Interimsskulder syns inte 337 Ett sammanfattande exempel 342 Olika företagsformer – olika egna kapital 343 Handelsbolag har flera egna kapital 343 Aktiebolag – en reglerad form 344 Sammanfattning 345

28 Redovisning med dator 346 Bokför själv… 347 …eller låt andra göra det 347 Datoriserade bokföringsrutiner 348 1 Uppläggning 348 2 Bokföring 348 3 Bokslut 349 Att rätta fel 350 Avstämningar är A och O 351 Sammanfattning 352

29 Ekonomiska rapporter och analys 353 25 Bokslut – så blev det 308 Bokslutet – en summering av året 309 Bokslutsarbetet 309 Balans och resultat hänger ihop 310 Bokslutstablån – ett stöd i arbetet 311 Saldera kontona 312 Avsluta bokslutstablån 313 Finn felen! 316 Saldobalans 317 Bokslutet i särskild form 318 Sammanfattning 319

26 Bokslut med periodisering 320 Värderingen påverkar 321 Lagret – en viktig tillgång 322 Inventering är ett krav 322 Inköpspris eller verkligt värde? 323 Förbrukade varor = varukostnaden 324 Värdera anläggningstillgångar 327 Bokförs som tillgång 327 Compact Företagsekonomi

Bokföringslagens krav 354 Resultaträkningens uppställning 354 Balansräkningens uppställning 355 BAS-kontoplanen – ett stöd 356 Årsredovisning för vissa 356 EU – ger många möjligheter 358 Revisorn granskar räkenskaperna 358 Vad innebär revision? 358 Även miljön granskas 360 Särskilda miljörevisorer… 360 …och särskild miljöredovisning 360 Analys av bokslut 361 Olika nyckeltal – olika behov 361 Viktiga nyckeltal 362 Lönsamhet ger god förräntning 363 Finansiell balans visar betalningsförmågan 364 Resursutnyttjande – när tillgångarna används 366 Analys av nyckeltal 368 Sammanfattning 370

INNEHÅLL

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-11

10.19

Sida 10

Block 6 Administration 30 Organisera företaget 372 Ansvarig ledning 373 Ansvar för det dagliga arbetet 373 Principerna ändras 374 Linjeorganisationen växer fram 374 Informell organisation till en viss gräns 376 Specialisering ger effektivitet 376 Weber + Taylor = Fayol 378 Organisationsschema visar organisationen 378 Organisationsbeskrivning visar ansvarsfördelning 379 Befattningsbeskrivning visar medarbetarnas uppgifter 379 Olika sätt att organisera företag 380 Funktionsindelning 380 Produktindelning 381 Geografisk indelning 381 Matrisorganisation – både funktion och produkt 382 Projektorganisation – ger flexibilitet 383 Nätverksorganisation – en tillfällig organisation 383 Virtuella företag – finns mest i kundens värld 384 Även föreningar behöver organiseras 385 Sammanfattning 386

31 Bidragsredovisning – att visa lönsamheten 387 Styra med ekonomiska mått 388 Alla ger sitt bidrag… 388 Täckningsbidrag på olika nivåer 389 Vilka enheter är lönsamma? 391 Interndebitering 392 Intern redovisning – ett måste 393 Sammanfattning 393

Provanställning 399 Övriga rekryteringssätt 399 Anställningsformer 400 Uppsägning eller avskedande? 401 Uppsägning i tur och ordning 402 Lön och anställningsförmåner 402 Personalpolitik 403 Introduktion – att känna sig välkommen 403 Fritt eller bundet arbete? 403 Olika rättigheter 404 Rätt till en god arbetsmiljö 404 Rätt till betald semester 405 Rätt till insyn och medinflytande 405 Arbetsdomstolen avgör vid tvister 406 Personalutveckling och information 406 Ett sammansvetsat gäng… 407 Sammanfattning 408

33 Ledarskap 409 Skillnad på chef och ledare 410 Företagskultur – de oskrivna spelreglerna 410 Ledarskap – en fråga om människosyn 411 Lite historia 411 X-ledare och Y-ledare 412 Olika ledartyper 412 Ledare i olika skeden 413 Vår tids företagsledare 414 Pengar kan också styra människor 416 Maslows steg mot självförverkligande 416 Vårt behov av inre belöningar 416 2000-talets chef – en supermänniska? 418 Sammanfattning 418

Marknadsordlista 419 32 Personal och rekrytering 394 Hur går rekryteringen till? 395 Att välja bland sökande 396 Ansökningshandlingarna ger en bild 396 Anställningsintervjun 397 Urvalstester 398

10 M INNEHÅLL

Affärsordlista sv-eng 424 eng-sv 431 Sakregister 439 Marknadsföringslagens förbudslista Omslagets tredje sida

Compact Företagsekonomi

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-11

Block

10.19

Sida 11

Driva företag – en inledning 1 2 3 4

Affärsidé och marknad Starta företag Hur går företaget? Ekonomisk planering

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

Kapitel Innehåll 13 Affärsidéns delar 14 Affärsidén ska tävla på marknaden… 14 …där säljare och köpare möts 16 Affärsidé och affärskänsla

10-05-11

10.19

Sida 12

Affärsidé och marknad

yckan är att ha en hållbar affärsidé, att inse ett behov som många människor har, men som kanske ingen annan upptäckt och tagit vara på. Det kan gälla att ta fram en helt ny vara eller tjänst – eller att vara den förste som säljer den i Arvika. Det kan också vara att sälja möbler till ett bättre pris eller på ett nytt sätt som IKEA, bl a genom att lägga i paket och låta kunden själv montera.

16 Sammanfattning

IKEA har etablerat sin affärsidé i stora delar av världen. I skotska Edinburgh till exempel. Systrarna Janice Tenant och Elaine Barnes går glada i hågen från IKEA på öppningsdagen, sedan de fått ungefär 18 000 kronor (1 500 pounds) att dela på för att de var de första kunderna. Men då hade de också tältat i tre dygn utanför entrén.

12 M AFFÄRSIDÉ OCH MARKNAD

Compact Företagsekonomi

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-11

10.19

Sida 13

Affärsidéns delar Affärsidé /Business concept idea/

Kundbehov

Produktidé

Affärsidéns delar.

Kundgrupp

Resurser

Alla företag på en marknad bygger sin affärsverksamhet på en affärsidé. För att kunna formulera en bra affärsidé måste företaget lära känna sina kunder, deras behov, deras köpkraft och deras krav. Det gör man genom att vara aktiv på marknaden och både lyssna på och informera sina kunder. En affärsidé består huvudsakligen av följande delar:

M M M M

kundbehov kundgrupp produktidé resurser

Affärsidéns första del, kundbehovet, handlar om vilket behov som företaget ska tillfredsställa. Det kan gälla primära behov som hunger och trötthet, men även sekundära som avkoppling och uppmärksamhet. Kundgruppen är företagets ”möjliga kunder” och kan vara geografiskt begränsad exempelvis till en viss region. Produktidén är den vara eller tjänst som ska klara av att uppfylla behovet hos kunden. Slutligen brukar man i affärsidén ange vilka resurser och vilket kunnande i företaget som behövs för att man ska kunna ta fram produkterna på ett effektivt sätt.

Affärsidén måste anpassas Företagets ägare och personal måste vara väl medvetna om vilken affärsidé som gäller i företaget, så att den kan bli en ledstjärna i det dagliga arbetet. Men affärsidén måste ständigt utvecklas och förändras med hänsyn till kundernas behov och konkurrenternas åtgärder. Förändringar sker hela tiden på en marknad. Köparna har full frihet att välja vem de ska köpa av. En säljare kan därför aldrig vara säker på hur länge försäljningen kommer att fortsätta. Köparen måste vara nöjd med sin vara eller tjänst, annars återkommer han inte. Utifrån marknadens krav anpassar företagen sin affärsidé och utvecklar de produkter som kunderna vill ha. Genom att sätta kunden i centrum fyller företagen sin roll i samhället och kan distribuera de varor och tjänster som människorna har behov av! Compact Företagsekonomi

AFFÄRSIDÉ OCH MARKNAD

M 13

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-11

10.19

Sida 14

Affärsidén ska tävla på marknaden…

Konkurrens – marknadsanpassning

Marknadsekonomi /Market economy/

Affärsverksamhet

Konkurrens är en viktig förutsättning för en sund samhällsekonomi, och den får inte försvåras eller begränsas. En bra affärsidé ska klara av att utsättas för konkurrens. En effektiv konkurrens innebär att företagen hela tiden måste anpassa sig, dels till kundernas behov och köpkraft, dels till konkurrenternas åtgärder. Tillsammans med den tekniska utvecklingen medför konkurrensen att alla marknader är i ständig förändring. Företagen är olika skickliga på att anpassa sig till dessa förändrade förutsättningar. En del företag blir vinnare, andra förlorare. Nya kommer hela tiden till. Konkurrensen innebär en ständig tävlan. Vi kallar detta system för marknadsekonomi. Och växelspelet mellan säljare och köpare som ständigt pågår på marknaderna kallas affärsverksamhet.

…där säljare och köpare möts Marknad /Market/

”Marknaden har alltid rätt”, säger man ofta i en marknadsekonomi. Men vad är då en marknad? Ordet syftar ursprungligen på en marknadsplats, t ex ett torg, där säljare och köpare möttes personligen och gjorde upp sina affärer. Både säljare och köpare sökte sig till denna marknadsplats. De visste på vilka dagar och platser det var marknad. På så sätt kunde de komma i kontakt med varandra och göra sina affärer. Det kunde gälla handel med allt från grönsaker till hästar. För de flesta människor ersätts denna marknadsplats idag av en butik där man gör sina inköp. Det är där vi som konsumenter indirekt möter säljarna i form av varor i hyllorna och butiksskyltar, och ibland direkt, när säljarna personligen demonstrerar varorna. I de flesta fall är det butikens egen personal som vi betraktar som säljare.

I den dagliga tidningen och på Internet finns också en marknad där säljare och köpare möts. Blocket.se är en rikstäckande ”privatmarknad” på nätet.

14 M AFFÄRSIDÉ OCH MARKNAD

Compact Företagsekonomi

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-11

10.19

Sida 15

I dag finns det flera ”säljare” av sjukvård att välja mellan – den offentliga sektorn har fått konkurrens. Exempel: Citykliniken, Läkargruppen och Vaccinationscentralen.

Marknaden – ”den osynliga handen”

De fria marknadskrafterna

Lönsamhet /Profitability/

Marknadsekonomins dynamik

Compact Företagsekonomi

I en marknadsekonomi är det ingen enskild människa eller någon myndighet som bestämmer över vilka produkter som ska finnas eller vilka priser som ska gälla. Det gör marknaden! Flera säljare konkurrerar om att sälja till många köpare som har olika behov, inkomster och åsikter. Hur utfallet blir avgörs av ”spelet” på marknaden. Besluten om tillverkning, prissättning och försäljning fattas av de s k fria marknadskrafterna, dvs säljare och köpare. Dessa marknadskrafter bestämmer ofta också hur samhällets resurser ska användas. Så fungerar marknadsekonomi – på gott och ont. Det som främst styr företagen i en marknadsekonomi är strävan efter lönsamhet. För att bli lönsamma måste de uppnå tillräckligt stor försäljning. Samtidigt måste också prisnivån vara sådan att inkomsterna på sikt överstiger utgifterna. I annat fall söker sig företagen – om de fortfarande vill ”vara med i spelet” – till nya marknader som ger lönsamhet. Man brukar säga att marknadsekonomin styrs av en ”osynlig hand” i form av lönsamhetskrav. Så länge köparen vill betala tillräckligt mycket för att få sina behov uppfyllda, finns det alltid villiga säljare. Och så länge det finns tillräckligt billiga säljare, finns det alltid villiga köpare. På så sätt möts köparnas behov och säljarnas lönsamhetsmål. Och marknaden ser till att rätta mängder av rätta varor och tjänster till rätta priser kommer fram – utan att någon behöver styra det. Detta brukar kallas för marknadsekonomins dynamik. I denna dynamik, rörlighet, ingår också att olönsamma företag läggs ned och andra nya företag uppstår. För att kunna bli lönsam krävs att man har en effektivitet som är likvärdig eller bättre än konkurrenternas. Om man inte klarar detta blir företaget utslaget från marknaden. AFFÄRSIDÉ OCH MARKNAD

M 15

Comp K 01 (001-016):Comp K 01 (001-016)

10-05-11

10.19

Sida 16

Affärsidé och affärskänsla En bra affärsidé ska alltså tillgodose en bestämd kundgrupps behov. En sådan kundorientering är själva förutsättningen för att företaget ska överleva i en marknadsekonomi. Till det kunnande som förutsätts i affärsidén hör ett specifikt branschkunnande, men också en allmän känsla för att göra affärer.

Johnson Chang driver ett bokkafé i Lund. Han hoppas kunna tillgodose studenternas önskemål om att kunna fika billigt samtidigt som man kan plugga och sedan även läsa de många asiatiska böcker och tidningar som finns i kaféets hyllor. Hans tilltänkta kundkrets är de några hundratal kinesiska studenter som läser i universitetsstaden, andra gäststudenter från Asien och de flera hundra svenska studenter som har beröring med Asien i sina studier.

>Sammanfattning< M En affärsidé bygger på de kundbehov företaget vill uppfylla, den produkt man kan göra det med och de resurser och det kunnande som gör att man klarar det effektivt. M I en marknadsekonomi medför konkurrensen att företagen hela tiden måste använda sina resurser med

16 M AFFÄRSIDÉ OCH MARKNAD

tanke på kundernas behov. Detta är en förutsättning för att ge överskott – vinst – och leva vidare. M En marknad är en mötesplats där affärsverksamhet mellan säljare och köpare pågår. De s k marknadskrafterna är en ”osynlig hand”, som styr säljarnas och köparnas beteenden i form av lönsamhetskrav.

Compact Företagsekonomi

Comp K 02 (017-030):Comp K 02 (017-030)

Kapitel Innehåll 18 Vem blir egen företagare? 18 Vad ska man tänka på innan man startar? 20 Råd och hjälp när man ska starta 24 Fyra företagsformer att välja mellan 24 Enskild näringsidkare – när risken är liten 25 Handelsbolag – när man är minst två

10-05-10

16.07

Sida 17

Starta företag

et räcker inte med en bra affärsidé. Om inte idén ska stanna vid en dröm, krävs att man gör något av den. Vad som behövs är en handlingskraftig person som omvandlar affärsidén till produkter som efterfrågas. Någon som skapar en verksamhet som blir lönsam och möjlig att leva av. När det sker uppstår ett företag. De som startar ett företag gör det av många olika skäl, inte bara för att tjäna pengar. Viljan att starta eget börjar ofta med ett nyfiket intresse, en önskan att utnyttja sitt kunnande och en strävan efter självständighet och egen frihet. Efter hand innebär företagandet ofta ett allt mer bindande ansvar för anställda, långivare, den egna familjen etc.

26 Aktiebolag – när risken är stor 27 Ekonomisk förening – när alla ska medverka 28 Enkelt bolag 29 Hur går företagsregistreringen till? 30 Sammanfattning

Marias Blommor i Helsingborg drivs av Maria Svensson, som velat bli florist sedan hon var 13 år. Hon började att extrajobba i olika blomsterbutiker i stan. Efter samhällsvetenskapligt program gick hon floristutbildning och fortsatte att praktisera. Maria har hela tiden velat öppna eget och drömmen förverkligades för några år sedan. Butiken går bra. Maria äger själv sitt företag men har ett avtal med Interflora om kedjesamarbete, dock ej franchising. Hon betalar för vissa tjänster, för att använda namnet och har förbundit sig att hålla samma profil som Interflora. Compact Företagsekonomi

STARTA FÖRETAG

M 17

Comp K 02 (017-030):Comp K 02 (017-030)

10-05-10

16.07

Sida 18

Vem blir egen företagare?

Entreprenör /Entrepreneur/

Den som startar ett eget företag är intresserad av och oftast kunnig i den verksamhet det gäller. Han/hon har kanske varit anställd i den här typen av företag tidigare eller känner någon som har ett liknande företag. Vanliga egenskaper hos den blivande företagaren är att han ofta upplever ett behov av frihet, ett behov av att vara sin egen. Han har samtidigt en känsla för nyheter och förändringar. Möjligheten att tjäna lite mer än som anställd finns självklart också någonstans i bakhuvudet. Men det är inte alltid det som är avgörande när man kör igång ett eget företag. Man brukar kalla denna typ av människa för entreprenör – en person som är handlingskraftig, beslutsam och duktig på att organisera sin tillvaro. Entreprenören har en sorts drivkraft i sig som gör att han dras till nya utmaningar. Han vågar lämna tryggheten för att gå mot nya oprövade mål, trots att omgivningen ofta undrar: ”Hur vågar du ge dig på något som är så osäkert? Du vet ju inget om chanserna att lyckas – eller riskerna att misslyckas!”

Vad ska man tänka på innan man startar? Osäkerhet /Uncertainty/

Det är mycket som är osäkert för den som vill ”starta eget”. Därför bör man tänka efter noga och bl a ställa sig följande frågor:

M M M M M M M M M M M Företaget tar lätt överhanden – och familjen ser man mest på bild…

Affärsplan /Business plan/

18 M STARTA FÖRETAG

Finns det någon marknad för min produkt? Är affärsidén tillräckligt bra jämfört med konkurrenternas? Har jag tillräcklig kompetens för att klara av att sköta företaget? Hur mycket tid krävs av mig – och orkar jag med detta? Vilket startkapital krävs och behöver jag låna? Har jag tillräckligt bra bankkontakter? I vilken företagsform ska företaget drivas? Ger affärsidén jämn sysselsättning året runt? Ger företaget tillräckligt stort överskott för att kunna leva av? Behövs kompletterande inkomster i familjen till att börja med? Ställer familjen upp på att jag driver eget företag?

Den som är osäker på om affärsidén håller, måste också fråga sig:

Vad ska jag göra om företaget inte bär sig?

Innan man startar ska man upprätta en affärsplan för företaget. Den beskriver verksamhet, affärsidé, investeringar, marknadsmässiga och ekonomiska mål etc. Att kunna uppvisa en konkret och hållbar affärsplan är ofta ett krav i kontakten med bl a långivare. Planen bör sedan uppdateras årligen. Compact Företagsekonomi

Comp K 02 (017-030):Comp K 02 (017-030)

10-05-10

16.08

Sida 19

Mjukstart eller franchising – att minska risken

Franchising

Exempel 1

Ett sätt att starta kan vara att ”smyga igång” företaget – t ex driva det utan krav på ekonomiskt överskott den första tiden. Man kan exempelvis ha kvar ett annat arbete på deltid. Eller kanske någon annan i familjen kan hjälpa till i företaget eller stå för kompletterande inkomster i början. Det är inte alltid så att alla företagare måste starta sin verksamhet på egen hand och med egna idéer. Ett alternativ är att dra lärdom av tidigare erfarenheter gjorda av företag i samma bransch. Man kan få både goda råd och praktiska tips av företagare som redan gjort sina misstag och hunnit rätta till dem. En sådan möjlighet är franchising. Detta innebär att man avtalar med ett företag att få använda deras namn och kunnande i sitt eget företag. Man blir ofta tvungen att betala för inredning, varor, annonser etc för att bli s k franchisetagare. Dessutom måste man vanligen betala en årlig avgift. Exempel på franchisegivare är Hemglass, Polarn o Pyret, Statoil, McDonald’s, 7-Eleven, Svensk Fastighetsförmedling och STF Vandrarhem.

Affärsidé – original eller kopia?

7-Eleven är världens största servicebutikskedja. Den grundades i Dallas, USA, redan 1922. På bilden t h poserar franchisetagarna till butik nr 2 000 år 1966. I Sverige öppnades den första 7-Eleven i mitten av 1980-talet. Compact Företagsekonomi

7-Elevens affärsidé är att erbjuda dagligvaror och fast-food-produkter till kunder som vill handla snabbt, få kvalitetsprodukter och service till ett bra pris i en ren, säker och trevlig butik med generösa öppettider. 7-Eleven har funnits sedan 1927 och är världens äldsta franchiseföretag. Företaget finns i USA och 15 andra länder. I Sverige finns ett flertal butiker som alla är franchisetagare. En franchisetagare får betala en avgift till franchisegivaren, beroende på storleken av försäljning och vinst. I gengäld får franchisetagaren använda varumärket, i det här fallet 7-Eleven, och hyra inredning. Han får vidare utbildning, råd, finansiellt stöd och hjälp med marknadsföring.

STARTA FÖRETAG

M 19

Comp K 02 (017-030):Comp K 02 (017-030)

10-05-10

16.08

Sida 20

Exempel på mindre franchisegivare är Cyber Space Café. Eftersom cybercafékonceptet visat sig så lönande, har Anders Hall och Zammy Chnewi, de båda grundarna, bestämt sig för att fler ska få chansen att starta ett CyberSpace Café. Sju franchisetagare runt om i landet är kontrakterade och fler är under förhandling. Som franschisetagare får man all den hjälp man behöver i starten från Malmökontoret.

Råd och hjälp när man ska starta

ALMI Företagspartners hemsida.

20 M STARTA FÖRETAGCOMPACT B

Den som funderar på att starta eget kan få hjälp från flera olika håll. I de flesta större kommuner finns det exempelvis s k nyföretagarcentra som har rådgivning och utbildning för nyföretagare. Man kan också kontakta det statliga ALMI Företagspartner, som finns i varje län och som har experter inom tillverkning, marknadsföring, ekonomi och finansiering samt affärsutveckling. Ovannämnda organ kan också förmedla ansökningar för företagarlån (se faktaruta på nästa sida). De flesta kommuner har också en näringslivssekreterare som kan ge tips om lämpliga lokaler och leverantörer i kommunen. Hos kvalificerade revisorer och auktoriserade redovisningsbyråer kan man också få rådgivning. Compact Företagsekonomi

Comp K 02 (017-030):Comp K 02 (017-030)

10-05-10

16.08

Sida 21

Tillväxtverkets hemsida. Företagarlån Nystartade företag, som saknar historik, liksom företag med ett litet kapitalbehov, har ofta svårt att få lån från banken. Företagslånet är till för att förenkla finansieringen av en företagsstart och utvecklingen i ett befintligt företag. Målgrupp: Alla företag, oavsett om det drivs som enskild firma, aktiebolag eller i annan företagsform. Ändamål: Lånet kan användas för en bred finansiering, till exempel en investering eller en ny marknadssatsning.

Uppfinnare kan dessutom kontakta Uppfinnareföreningens lokala rådgivare som finns på flera orter. De kan ge råd och tips om bl a möjligheter till s k villkorslån hos Tillväxtverket. Med villkorslån menas att lånen måste betalas tillbaka endast om uppfinningen ger ett ekonomiskt överskott. Överväger man exportverksamhet kan man också få råd och stöd från Exportrådet och svenska handelskammare i utlandet eller utländska handelskammare i Sverige. Man kan även få information av olika handelshus och agenter. Vill man satsa på import kan man få kontakter genom utländska handelskammare. Det finns också olika agenturer och brevskolor med produkt- och leverantörskataloger.

Finansiell bedömning: Det viktigaste i bedömningen är affärsidéns bärkraft och ledningens kompetens. Lånevillkor: Amorteringar och ränta kan anpassas efter företagets utveckling och ekonomiska situation. Men räntan är alltid högre än normal bankränta. Säkerhet: Normalt tas en säkerhet i företaget ut, framförallt i form av företagsinteckning och/eller överhypotek. Maxbelopp: Lånet får täcka upp till 50 % av företagets totala kapitalbehov. Beloppsgräns är 250 000 kr.

Exportrådets hemsida. Compact Företagsekonomi

STARTA FÖRETAG

M 21

Comp K 02 (017-030):Comp K 02 (017-030)

AT EN SK MEC N & VE D S RE ÄN TAGA K EN FÖRE , RE NA N I PF UP

10-05-10

16.08

Sida 22

Kaboom!!! Den 3 september 1864 exploderade ett laboratorium på familjen Nobels gård Heleneborg. Himlen förmörkades av spillror och dånet hördes i hela det närbelägna Stockholm. Nitroglycerinet, uppfunnet av italienaren Sobrero 1847, hade orsakat olyckan. Det hade redan tidigare kostat mången kusk livet, då de i hästvagn på knaggliga stigar fraktade nitroglycerin till gruvor. För nitroglycerinet tålde inga stötar. Immanuel Nobel och hans fyra söner hade på Heleneborg försökt komma på hur man skulle göra nitroglycerinet stötsäkert. Men de hade misslyckats, så grovt som någon kunde misslyckas. Det var inte bara laboratoriet som sprängdes i luften den där ödesdigra sommardagen. Det var också Immanuels yngste son, den 21-årige Emil Oscar, samt en bekant till familjen. Olyckan knäckte Immanuel. Men den äldre sonen Alfred fortsatte experimenten – på en pråm som hade förankrats i Mälaren, därför att myndigheterna förbjöd vidare experiment på landbacken. Och 1866 lyckades han. Genom att blanda nitroglycerinet med ett annat material (porös kiselgur) fick han fram en degartad massa som tålde både stötar och slag. Tack vare dynamiten kunde de som höll på att spränga Sankt Gotthardstunneln under Alperna bli färdiga många år tidigare än beräknat. Och dynamiten innebar att storleken på borrhålen och antalet borrhål vid gruvbrytning kunde minskas till en bråkdel.

22 M STARTA FÖRETAG

Compact Företagsekonomi

Comp K 02 (017-030):Comp K 02 (017-030)

10-05-10

16.08

Sida 23

Att dynamiten också kunde få en fruktansvärd verkan i krig försökte Nobel vända till något gott: ”Den dag, då två armékårer på en enda sekund kunna förinta varandra, skola väl alla civiliserade nationer rygga tillbaka för ett krig.” Alfred Nobels uppfinningar resulterade i lönsamma företag. Mycket pengar strömmade in från egna sprängämnesfabriker runt om i världen och från patent. Så mycket pengar att han, när han dog 1896, kunde efterlämna drygt 31 miljoner kr – en ofattbar summa på den tiden – till en stiftelse, som årligen skulle dela ut en prisbelöning åt ”dem, som under det förflutna året gjort mänskligheten den största nyttan”. Ett av dessa Nobelpris är ett fredspris – kanske litade han inte helt på dynamitens fredsskapande effekt. Alfred Nobels namn lever också vidare i Nobel-koncernen, ett av Sveriges större företag med verksamhet inom flera affärsområden och i många länder. Det ingår sedan 1994 till större delen i den holländska världskoncernen Akzo.

Alfred Nobel, 1833–96

Tunnelbygget under Engelska kanalen – dagen då engelsmännen och fransmännen möttes.

Nobelprisutdelningen. Compact Företagsekonomi

STARTA FÖRETAG

M 23

Comp K 02 (017-030):Comp K 02 (017-030)

10-05-10

16.08

Sida 24

Fyra företagsformer att välja mellan Juridisk företagsform

När man bildar ett företag måste man välja företagsform. De juridiska företagsformer som finns att välja mellan är

M M Enskild näringsidkare /Private unregistrated firm/ Personligt ansvar /General liability/

M M

aktiebolag ekonomisk förening

Avgörande faktorer för vilken företagsform man väljer är bl a

M M M M

Paddy Booz och Ann Lewenhaupt är båda enskilda företagare i Helsingborg med textredigering och förlagsarbete som arbetsområde. De delar våningsplan med två andra enskilda företagare.

enskild näringsidkare handelsbolag/kommanditbolag

risktagande och ansvar antal ägare kapitalbehov och finansieringsmöjligheter skattekonsekvenser

Enskild näringsidkare – när risken är liten Enskild näringsidkare (kallas också enskild firma) är den enklaste företagsformen. Den förutsätter en enda ägare och är lämplig för bl a dem som ”mjukstartar” en mindre verksamhet. Man skiljer inte på privatperson och företag när det gäller ansvar och beskattning. Här har ägaren ett personligt ansvar för företagets skulder. Det innebär att om företaget inte kan betala, måste ägaren betala privat. Enskild firma är alltså inte lämplig om verksamheten innebär ett stort risktagande, t ex i ett varuhandelsföretag. Sådana företag riskerar att inte få sina varor sålda och kan då inte heller betala sina leverantörsskulder. Däremot kan enskild firma vara en lämplig företagsform om man startar ett tjänsteföretag, exempelvis en redovisningsbyrå. Företagets vinst är den enskilde näringsidkarens inkomst, och inkomstbeskattas med samma procent som för privatpersoner. Dessutom måste ägaren själv betala egenavgifter, vilka beräknas på vinstens storlek och motsvarar arbetsgivaravgifterna för anställda. Vissa företag behöver ett ganska stort startkapital för att finansiera sin verksamhet. I sådana fall bör man inte välja enskild firma som företagsform. Det kan bli för mycket för en enda person att få fram ett stort startkapital. Ägaren blir dessutom alltför beroende av utomstående långivare och får stora räntekostnader.

24 M STARTA FÖRETAG

Compact Företagsekonomi

Ordlista + register s (419-444):Ordlista + register s (419-444)

vertikal konkurrens 211 videoreklam 169 vikariat 400 villkorslån 21 vinst 26, 32, 345 vinstmarginal 364 vinstutdelning 345 virtuellt företag 384 vite 211, 213 volym 77, 78 värdekedja 175 värdeminskning 33, 44, 327

W webbadress 172 webbsida 172, 195 Weber, Max 374 WTO 204 X X-ledare 412 Y Y-ledare 412 yrkeserfarenhet 397

10-05-11

12.50

Å åkeri 201 ångerrätt 216 årets resultat 310 årsbokslut 269, 309, 354 årsredovisning 356, 369 årsredovisningslagen 356 årsstämma 373 återbäring 27 återförsäljare 189 återköpskund 159 återvinning 217, 361

Sida 444

Ä ägare 373

Ö öppen fråga 226 överföringsuppdrag 271 överkursfond 344 överskott 42 övriga konton 265

Bildförteckning 7-Eleven s 19 Ablestock s 311 Andersson, Jan-Olof s 281:2 ATA s 237, 248 Benelli s 73 Bergsten, Arvid s 28 Bergsten, Per-Olof s 181:1, 397 Bildarkivet/Ellbergs bilder s 22, 23:2 Bogren, Martin s 291 Booz Morejohn, Ingrid/Picture Works s 13, 16, 17, 24, 37, 111, 125, 126, 128, 135, 138, 141, 313, 329, 338, 340, 344, 348, 356, 380 Color Gruppen s 179 Coop Extra s 195 DHL s 202 Fazer/Cloetta s 148 E:son Lindman, Åke s 90 Ekström, Cege s 246, 301 Ekwall, Ralf s 203 Elof Hansson s 202 Expert s 48 Findus/Göran Örtegren s 219, 232 Garbergs/Netonnet s 165 Glave, Cissi s 20, 26, 46, 79, 168, 190, 211, 216, 272, 275, 298, 315, 351, 362 Grafisk Form LNHB/Lars Nordström s 128, 404 H&M s 110, 112, 113:1, 113:2, 126 Hall & Cederqvist/Y&R AB för Kraft Sverige AB s 169 Hammarlund Reklam s 80 Hennes nr. 9 2000 s 69, 161 IBL/Rex s 23:1 /Göran Lindsjöö s 142 /Otto Ohm s 374

ICA s 75, 181:2, 197 Ingram s 127 Image Bank s 308 Johansson, Lars s 208 Kosta Boda s 296 Lindqvist, Ingela s 47, 49, 72:3, 87, 89, 90:1, 167, 192:1, 193:2, 194, 207, 218, 222, 227, 229, 231, 251, 252, 255, 256, 264, 266, 268, 269, 327, 343, 345, 369 LundLund/Lennart Isaksson s 154 Lätta/Van den Bergh Food s 121 MacDonald’s s 162 Magntorn, Magnus s 320 Malmöflickorna s 267 Matton s 25, 44, 53, 59, 71, 81, 134, 225, 245, 379, 383 Nokia s 270 Nordbeck, Jan-Olof s 258, 306 Nordström, Linda s 39 Offesson, Andreas s 263, 271 Palm, Roland s 192:2 Photodisc s 15, 31, 32, 33, 34, 35, 57:2, 58, 61, 63, 64:1, 66, 67, 78, 82, 93, 95, 96, 98, 99, 100, 101, 104, 105, 146, 147, 150, 164, 167, 186, 201:2, 206, 209, 217, 224, 236, 253, 254, 277, 279, 280, 281:2, 282, 289, 294, 297, 299, 300, 301:1, 302, 305, 314, 315, 316, 318, 321, 388, 323, 325, 326, 328, 330, 323, 334, 335, 336, 337, 341, 346, 350, 364, 367, 368, 375, 376, 377, 380, 384, 385, 387, 388, 390, 393, 396:1, 402, 403, 405, 407, 408, 412, 416, 418 Pictoral s 228 Pressens Bild/Anette Friberg s 131 /AP Photo/Richard Drew s 113:3 /Jörgen Hildebrant s 109, 414

/Leif Jacobsson s 409 /Magnus Jönsson s 114 /Stan Hunter s 12 /Rob Griffith s 57:1 /Sofia Sabel s 152:2 /Stephen Shaver s 204 /Tobias Röstlund s 120 Riden, Peter s 188, 189 SAAB s 36, 43 SAS Cargo s 201:1 Sandbergs/Netonnet s 165 Scandia Photopress s 394 Scanpix/AFP/Ryan Anson s 413 /Anders Wiklund s 23:3, /AP/Paul Sakuma s 415:2 /Henrik Montgomery s 182 /PA Photos/Rui Vieira s 415:1 /Reuters/Sebastien Pirlet s 210 /VCG/IBL Bildbyrå s 372 SEB s 184 Sjöberg Classic s 132 Skånemejeriet s 62 Skånska Lantmännen s 27 Statoil s 210, 286 STF/Johan Marklund s 143:1 Stockbyte s 42, 77, 102, 205, 247, 249 Telia s 64:2 Thinkstock s 84, 85, 322, 378 Vivo s 193:1 Volvo s 152:1, 153, 155, 158 Volvo Penta s 144 Wasa knäckebröd s 366 Öresundskonsortiet s 97, 136

Compact Företagsekonomi

compact

F Ö R E TAG S E KO N O M I

BASBOK

– för tjugohundratalets ekonomer

compact

FÖRETAGSEKONOMI täcker med totalt 33 kapitel följande områden: • Driva företag • Kalkylering • Marknadsföring • Bokföring • Bokslut • Administration

compact

light

Företagsekonomi A Företagsekonomi A är två separata alternativ för kurs 1

compact C

F ÖR E TA G S E K ON OM I

ingår i läromedelsfamiljen

– för tjugohundratalets ekonomer – med ett spektra av läromedel i ekonomi, företagande och entreprenörskap

del 1–2 är det heltäckande modermaterialet i E2000-familjen

Best.nr 47-09111-9 Tryck.nr 47-09111-9-00

Comp Fek B fakta - omslag.indd 1

789147 091119

4 uppl

compact och

BASB O K

FÖRETAGSEKONOMI

compact

t c a p m F Ö R E TAG S E KO N O M I LIBER

4 uppl

10-05-26 11.57.39