9789127427464

Mats Danielsson I ämnesplanen för kursen Psykologi 2b står att undervisningen ska fördjupa några psykologiska perspektiv och tillämpningsområden.

Den andra upplagan av Psykologi 2b – Teknisk psykologi gör just detta. Utifrån samspelet mellan människor och teknik beskriver och diskuterar den bland annat kognitionspsykologi och socialpsykologi. Några av de frågor som tas upp är vad som händer när tekniken ersätter människan? Vad ett bra gränssnitt är? Hur vi bearbetar information med våra sinnesorgan? Vad som händer när vi använder tekniska system tillsammans med andra?

Psykologi 2b

PSYKOLOGI 2b – Teknisk psykologi

Psykologi 2b

TEKNISK PSYKOLOGI

Mats Danielsson

Boken är indelad i sju kapitel: Vad är teknisk psykologi?, Människan och tekniken, Varseblivning, Minne, Tänkande och problemlösning, Motivation och stress samt Att verka tillsammans. Sammantaget ger de en helhetssyn över ett viktigt och spännande forskningsfält.

Samtliga kapitel är fyllda av konkreta exempel, scheman och illustrationer. Mängder av uppgifter finns också.

Mats Danielsson forskar och undervisar i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet.

Mats Danielsson

ISBN 978-91-27-42746-4

9 789127 427464

Psykologi 2b_omslag.indd Alla sidor

2012-12-18 11.31

Innehåll

1 Vad är teknisk psykologi?

7

2 Människan och tekniken

13

Den mänskliga faktorn 8 Stress och vantrivsel 10 »Rätt man på rätt plats« 10 Andra världskriget blev en vändpunkt 11 En människa–maskin-modell 14 Tekniken ersätter människan 15 Automationens problem 18 Mentala modeller 19 Ökad övervakningsbelastning 20 Minskat samarbete mellan operatörer 21 Begreppet gränssnitt 22 Problematiska gränssnitt 23 Gränssnitt på olika nivåer 26 Vad är ett bra gränssnitt? 26 »Det är mänskligt att fela« 28 Nyttan av teknisk psykologi 29

3 Varseblivning

31

Vi gör ett urval 32 Delad och fokuserad uppmärksamhet 34 Gestaltlagarna 35 Gestaltlagarnas användningsområden 36 Det visuella djuret 38 Hörseln 38 Vår bild av världen 40 Konstruktivistiska teorier – »Vårt seende är konstruerat« 40 Ekologiska teorier – »Vi upptäcker informationen« 43 Symbolisk och analog perception 44 Att formge text 48 Ikoner 49 Användare med funktionshinder 52

4 Minnet

55

Minnet i tidsperspektiv 57 Minnets tre faser 58 Ögats och örats förmåga att minnas 58 Arbetsminnet – »flaskhalsen« 60 Chunking 61 Långtidsminnet 62 Vad är glömska? 65 Varför glömmer vi? 66 Vad avgör om vi minns eller ej? 70 Meningsfull information 72 Scheman 73 Igenkänning och återgivning 75 Minneskonst 76 Färdighetsinlärning 77 John R Andersons två kunskapstyper 78 Vad har jag för nytta av mina färdigheter? 79

Psykologi2b.indb 4

2012-12-14 19.09

5 Tänkande och problemlösning

83

Stegvis problemlösning 84 Att använda sina kunskaper – kognitiva operationer 86 Problemrymd 87 Den snabbaste vägen mellan två punkter 88 Plötslig problemlösning – »aha-upplevelser« 90 Förmågan att dra logiska slutsatser 92 Logik och problemlösning 94 Beslutsproblem 96 Beslutsstödssystem 98 Systematiska avvikelser – bias 98 Tumregler vid bedömningar 101 Individuella skillnader 103 Begåvningshandikapp 104 Könsskillnader i tänkandet 105

6 Motivation och stress

107

7 Att verka tillsammans

143

Motivation 107 Behovsperspektivet 108 Behovet att prestera 110 Kognitivt perspektiv 111 Målsättningsteorin 114 Kognitiv utvärderingsteori 116 Motivation och arbetsförhållanden 118 Motivation och användaracceptans 119 Motivkonflikter och frustration 120 Negativa upplevelser 120 Försvarsmekanismer 123 Stress 124 Stressfaktorer och belastning 127 Graden av kontroll – Karaseks modell 130 Stressens konsekvenser 131 Stress och prestation 132 Stress och kognition 134 Teknostress 140 Individen och gruppen 143 Rollspel 144 Ledarskap 146 Kvinnliga chefer 148 Normer och lydnad 149 Grupptryck 150 Samtycke 153 Stanley Milgrams lydnadsexperiment 154 Vikten av att protestera 156 Problemlösning och beslutsfattande i grupp 157 Grupptänkande 159 Arbete i team 161

Psykologi2b.indb 5

2012-12-14 19.09

6

Psykologi2b.indb 6

2012-12-14 19.09

1 Vad är teknisk psykologi?

Teknisk psykologi handlar om samspelet mellan människor och tekniska system. Ordet psykologi kommer från grekiskan och betyder »läran om själen«. Psykologi innefattar studiet av människans förmåga att tänka, hennes beteenden och upplevelser. Det finns psykologer som är specialiserade på allt från trafiksäkerhet till barn i förskolan. I situationer när samspelet mellan människan och tekniken inte fungerar krävs kunskaper i teknisk psykologi.

De tre exemplen nedan handlar om mötet mellan människan och ett tekniskt system. Om tekniken inte är anpassad till människans sätt att tänka och handla uppkommer problem. De kan ha olika omfattning: från små irritationsmoment i vardagen till olyckor med dödlig utgång.

Scenario A En kväll i november 1972 är en Boeing 747 under inflygning till Miamis internationella flygplats. Besättningen ser plötsligt att lampan, som indikerar att landningsstället befinner sig i låst position, inte har tänts. De meddelar flygledartornet och planet placeras i vänteläge. Efterhand blir alla i cockpit så upptagna med att få lampan tänd att de glömmer att övervaka flygningen. Ingen noterar att autopiloten av någon anledning kopplats ur, vilket får till följd att planet tappar höjd. Men detta upptäcker flygledaren på sin radarskärm och han anropar planet: »Hur står det till därute?«. Frågan är dock så oprecis att besättningen inte förstår att flygledaren framför allt är orolig över den låga flyghöjden. (Ansvaret för att övervaka planens höjdposition åvilar inte flygledartornet enligt procedurreglerna.) Besättningen svarar: »Det är OK . Felet avhjälpt. Vi går in för landning nu.« Ett par sekunder senare störtar planet i Everglades träskområden och nittionio människor omkommer.

Scenario B Du har köpt en ny mobiltelefon av annat fabrikat än den du använde tidigare.

På kvällen ställer du den på Alarm för väckning tidigt på morgonen. Dagen efter försover du dig eftersom ingen signal hördes. Du förstår ingenting – det verkar vara en lika enkel procedur som med den gamla.

7

Psykologi2b.indb 7

2012-12-14 19.09

Scenario C En massafabrik i mellersta Sverige har gjort en stor satsning på arbetsmiljön.

Operatörerna arbetar nu i en ren och nästan bullerfri miljö i kontrollrummet.

Det är slut på springet och jäktet ute bland ventiler och kokare. Styrningen och övervakningen av processen hanteras via bildskärmar, där information visas som text och symboler. Företagsläkaren får dock till sin förvåning fler besök än tidigare av män från kontrollrummet som klagar över huvudvärk och smärtor i rygg och axlar. Varför?

I vårt moderna samhälle har behovet av psykologiska kunskaper, hos bl.a. konstruktörer av tekniska system, blivit allt mer uppenbart.

Den mänskliga faktorn Varför störtade planet i Everglades träskmarker (scenario A)? Hur kunde en lampa orsaka ett flyghaveri? Everglade-tragedin brukar framhållas som ett typiskt exempel på en olycka där den mänskliga faktorn utgjort huvudorsaken.

Det handlar i grunden om att piloterna inte fördelade sin uppmärksamhet på ett bra sätt.

Vår uppmärksamhet är begränsad och begränsningarna tar sig bl.a. uttryck i att vi ständigt tvingas göra olika val. Bilföraren måste fördela sin uppmärksamhet mellan instrumentbrädan och trafiken på vägen. Tittar föraren enbart på instrumentbrädan går det galet. Olyckspiloterna i Everglade riktade all sin uppmärksamhet mot en släckt lampa, och det fick ödesdigra konsekvenser. Men piloterna har inte hela ansvaret. Konstruktören av en förarhytt, ett kontrollrum eller en cockpit behöver kunskap om vad som styr vår uppmärksamhet. Det handlar om perception, varseblivning, d.v.s. om hur vi tar emot och bearbetar den information som når våra sinnesorgan.

Scenario A är ett extremt exempel. Men de flesta kan däremot känna igen sig i en situation som den i scenario B. Vem har inte i hastigheten tryckt på fel knapp på fjärrkontrollen? Uppgiften för konstruktören är att göra sannolikheten för sådana felhandlingar så liten som möjligt.

Varför lyckades inte programmeringen i scenario B? Det kan ha berott på att instruktionen var svår att förstå. Att hantera ett informationssystem för första gången ställer krav på logiskt tänkande. När vi tänker logiskt måste vi gå systematiskt till väga. Nästan alla människor har någon gång känt sig dumma när de inte har förstått hur man t.ex. löser en biljett i en automat eller programmerar en läsplatta. Om man då läser i instruktionsboken är det inte säkert att man blir klokare.

För konstruktörerna och systemutvecklarna är det en utmaning att göra systemen lätta att förstå och använda. Det är då psykologin blir användbar, eftersom konstruktören behöver veta hur människor tänker när de löser problem.

8

Psykologi2b.indb 8

2012-12-14 19.09

PILOTEN I COCKPITEN måste veta vad hon ska fokusera sin uppmärksamhet på.

Högteknologiska miljöer blir alltmer komplicerade. Det krävs därför att konstruktörer och designers känner till hur mycket abstrakt information en individ kan hantera.

9

Psykologi2b.indb 9

2012-12-14 19.09

Stress och vantrivsel Moderna och tekniskt effektiva system garanterar inte att arbetsmiljön är positiv och hälsosam, något som illustreras av scenario C. Varför blev operatörerna i kontrollrummet sjukare trots att den fysiska arbetsmiljön förbättrades? Förklaringen är psykologisk.

Större delen av arbetstiden ägnades åt att övervaka processen på bildskärmar med abstrakt information. Den uppgiften var tråkig och monoton samtidigt som den innehöll orosmoment. Meningen med övervakningen var att man skulle upptäcka driftsstörningar i tid, innan dessa ledde till kaotiska arbetssituationer – något som operatörerna hade tidigare erfarenheter av.

Men operatörerna oroade sig för att inte kunna läsa av den textade informationen och de abstrakta processbilderna tillräckligt snabbt och säkert för att hinna ingripa. De blev stressade.

I teknisk psykologisk forskning har man arbetat med att identifiera de faktorer på arbetsplatser och i vardagslivet som leder till stress. Man har också studerat stressens konsekvenser. Stress har långsiktiga effekter på människors hälsa, men stress har även omedelbara effekter på prestationsförmågan. Det är välkänt att man oftare gör fel under stress, men det intressanta är att vissa typer av fel blir mer sannolika än andra. Det beror på att stressen påverkar minnet, uppmärksamheten, perceptionen och reaktionstiden.

Det sista exemplet antyder att teknisk psykologi får en större betydelse i arbetslivet i och med automationen. Och när arbetet blir mer abstrakt blir de psykiska kraven på människan högre än de fysiska.

»Rätt man på rätt plats« Psykologi inom arbetslivet började tillämpas på bred front i samband med första världskriget. Psykologerna gavs i uppgift att utveckla tester för de hundratusentals unga män som ryckte in i armén. Det gällde att få »rätt man på rätt plats« och med hjälp av intelligenstest sorterades individerna till olika befattningar.

De psykologer som sedan engagerades i industrin kom att få motsvarande uppgifter: att analysera de speciella krav en viss befattning eller arbetsuppgift ställde på individen och sedan göra bästa möjliga urval bland de sökande.

En annan uppgift var att utveckla effektiva träningsprogram, särskilt för specialiserade uppgifter som flygning.

Flyget har från början varit ett av de mest omfattande tillämpningsområdena för teknisk psykologi. Ett annat traditionellt område för teknisk psykologi i forskning och praktik har varit processindustrin, inte minst arbetet i kärnkraftverkens kontrollrum – där är det mycket viktigt att minimera risken för mänskliga fel.

10

Psykologi2b.indb 10

2012-12-14 19.09

Andra världskriget blev en vändpunkt Från början var det alltså människan som skulle anpassas till maskinen eller tekniken. Det kunde åstadkommas genom att man valde ut rätt personer och övade dem så effektivt som möjligt. Men andra världskriget blev en vändpunkt för detta tänkesätt.

Det visade sig nämligen att förvånansvärt många av de nya, högpresterande stridsflygplanen störtade, trots att piloterna var mycket noggrant utvalda och väl övade. Förklaringen visade sig vara enkel. Cockpiten i de nya planen innehöll mer information än piloterna kunde bearbeta; den överskred människans kapacitet. Lösningen blev att bygga om instrumenteringen så att den bättre motsvarade piloternas förmåga.

Att försöka anpassa människan till maskinen var fel metod, insåg man.

Det gällde att göra tvärtom. Maskinen behövde anpassas till människan. Ur denna insikt har den tekniska psykologin växt fram.

FA K TA

Teknisk psykologi har nära förbindelse med ergonomi (läran om människan i arbete). Den traditionella ergonomin handlar om hur ett arbete ska anpassas till människans fysiska begränsningar, som syreupptagningsförmåga, arbetsställning och ljud- och ljusförhållanden. Frågor som har att göra med informationsbehandling i arbetet brukar betecknas informationsergonomi.

I Nordamerika benämns ergonomi Human Factors Engineering.

Teknisk psykologi är även nära besläktad med arbetspsykologi. Arbetspsykologer tar upp frågor om stress och hälsa, ledarskap, organisation och vidareutbildning.

Den del av den klassiska psykologin som är mest betydelsefull för teknisk psykologi är den kognitiva psykologin, d.v.s. det som handlar om tänkande.

Flertalet kapitel anknyter därför till denna sida av psykologin, t.ex. avsnitten om perception, informationshantering, minnets funktioner samt problemlösning. Texterna inriktas på människans kapacitet och begränsningar, och då framför allt begränsningar som visar sig när hon använder ett tekniskt system.

Men samspelet mellan människan och tekniken handlar inte bara om tänkande. Drivkrafterna bakom det mänskliga beteendet, motivationspsykologin, och relationer mellan människor – socialpsykologin – har också en betydande roll.

11

Psykologi2b.indb 11

2012-12-14 19.09

12

Psykologi2b.indb 12

2012-12-14 19.09

2 Människan och tekniken Tekniken finns överallt omkring oss i vardagslivet och på arbetet. Till stora delar tar vi den för given, nästan lika självklart som luften vi andas.

Vi knäpper på radion, spolar på toaletten eller trycker på hissknappen utan att reflektera över den oerhörda mängd arbete och tankemöda som uppfinningsrika konstruktörer lagt ner. Vi förväntar oss att tekniken fungerar. Då underlättar det om vi också förstår och kan använda den på ett enkelt sätt.

Scenario A och B nedan utgör exempel på när samspelet mellan människan och ett tekniskt system inte fungerar som det ska. Det första är ett mindre irritationsmoment som alla kan råka ut för någon gång, det andra en tragisk katastrof. I inget av fallen finns några egentliga brister i tekniken som sådan. Inte heller är det något »fel« på användaren av tekniken. Det som inte stämmer är anpassningen mellan människa och teknik. Inom forskningen på området har man myntat begreppet människa–maskin-system (förkortas MMS).

Scenario A Sporthallen har nya duschar. Du har precis tvålat in dig; schampot rinner nerför ansiktet och tvingar dig att knipa igen ögonen. Du känner på duschstrålen. Den är iskall. Du trevar efter termostaten och vrider den i motsatt riktning. En brännhet duschstråle hinner nästan skålla en intim kroppsdel innan du hoppar undan.

Scenario B Cessnan flyger in i en bergvägg i Appalacherna. Besättningen och de fem passagerarna omkommer. Haverikommissionens genomgång av planets svarta låda visar att piloten felaktigt avläst flyghöjden 825 m som 1 825 m på det digitala instrumentet. Vid närmare granskning visar det sig att höjdmätarens siffror är svåra att avläsa om ljusförhållandena inte är ideala.

Människa–maskin-system brukar definieras som en uppsättning individ/er och maskin/er som samverkar i en viss miljö för att uppnå givna systemmål.

Detta är en definition som är så vid att den täcker de flesta system vi kan tänka oss. Definitionen gäller för loket och lokföraren, tävlingsföraren och crosscykeln, likaväl som för tonåringen med sin mobiltelefon.

13

Psykologi2b.indb 13

2012-12-14 19.09

Tar vi det senare som exempel består systemet av tonåringen (individen) och mobiltelefonen (maskinen), som t.ex. i en nödsituation (miljö) så snabbt som möjligt ska ringa SOS Alarm (systemmål). Hur väl tonåringen lyckas beror på dennes förmåga att hantera mobiltelefonen samt på telefonens kapacitet, men det är inte mindre väsentligt hur väl mobilen matchar just denne användares egenskaper.

UPPGIFT

Ge egna exempel på MMS . Lägg märke till att det kan finnas flera systemmål.

Diskutera om systemmålen i exemplen är förenliga med varandra. Exempel: Ett fordon ska kunna framföras både snabbt och trafiksäkert.

En människa–maskin-modell Människa–maskin-frågor aktualiseras ofta när något inte fungerar. Problemen uppstår när utformningen av systemet inte tagit hänsyn till den mänskliga faktorn. Den mänskliga faktorn är här något som mest gör sig påmind genom sin frånvaro, d.v. s. en brist i samspelet mellan människa och maskin.

Vad var det då som inte fungerade i scenario A och B? Betrakta en enkel modell över samspelet människa–maskin.

1.

2. upptagen

upptagen

stig in

stig in

Vi uppmärksammar information från systemet, som säger att personen vi söker är upptagen.

Lampan slocknar. Vi lagrar informationen i minnet, tolkar den och beslutar om åtgärd.

3.

4. upptagen

upptagen

stig in

stig in

Vi utför en åtgärd: trycker på knappen och ser om vi får komma in.

Systemet ger en återmatning (feedback).

Vi kan stiga in.

14

Psykologi2b.indb 14

2012-12-14 19.09

Förklaringen till problemen i scenario A och B finner vi i samspelet mellan människan och maskinen. I scenario A var utväxlingsförhållandet för stort, d.v. s. en liten justering av ett reglage gav ett mycket stort utslag. I scenario B däremot var informationen som kom från systemet så bristfälligt utformad att den blev svår att se.

Så här kan en modell över människa–maskin-systemet se ut.

informationsprocessande och beslut

människa

instrument och givare användargränssnitt

varsebliven information

respons och styråtgärd

tekniskt system

maskinens inre tillstånd fysiska processer

reglage och knappar

Av figuren kan vi utläsa att kontakten med systemet här beskrivs som indirekt.

Vi »ser« inte maskineriet som sådant eller »rör« vid det när vi styr och gör justeringar; kontakten sker i stället via instrument och reglage.

Tekniken ersätter människan Människa–maskin-begreppet kan tillämpas på alla typer av tekniska system.

De tekniska systemen skiljer sig dock åt i automationsgrad – de kan vara mer eller mindre automatiserade.

Det som kallas teknisk utveckling handlar i väsentlig grad om ökad automation. En elvisp skiljer sig därvid från en trävisp och en mobiltelefon från en megafon. Automation innebär att maskindelen (den högra halvan av modellen) tillför alltfler funktioner till systemet som helhet. Låg automationsgrad betyder att människan bidrar med det mesta i samspelet.

Man kan översiktligt beskriva utvecklingen mot ökad automation utifrån fyra kvalitativt skilda nivåer. Dessa kan samtidigt på sätt och vis illustrera industrins historiska utveckling (se s. 16).

Många arbetsplatser innehåller människa–maskin-system på alla fyra nivåerna. Äldre och modernare teknik används ofta parallellt. Människa– maskin-anpassning handlar därför fortfarande både om människans fysiska och psykiska egenskaper. Men en huvudregel är att de psykiska egenskaperna blir viktigare ju mer tekniken tar över.

Den stora drivkraften bakom automationen är en strävan efter högre effektivitet, men denna strävan har också medfört ett antal problem.

15

Psykologi2b.indb 15

2012-12-14 19.09

Mats Danielsson I ämnesplanen för kursen Psykologi 2b står att undervisningen ska fördjupa några psykologiska perspektiv och tillämpningsområden.

Den andra upplagan av Psykologi 2b – Teknisk psykologi gör just detta. Utifrån samspelet mellan människor och teknik beskriver och diskuterar den bland annat kognitionspsykologi och socialpsykologi. Några av de frågor som tas upp är vad som händer när tekniken ersätter människan? Vad ett bra gränssnitt är? Hur vi bearbetar information med våra sinnesorgan? Vad som händer när vi använder tekniska system tillsammans med andra?

Psykologi 2b

PSYKOLOGI 2b – Teknisk psykologi

Psykologi 2b

TEKNISK PSYKOLOGI

Mats Danielsson

Boken är indelad i sju kapitel: Vad är teknisk psykologi?, Människan och tekniken, Varseblivning, Minne, Tänkande och problemlösning, Motivation och stress samt Att verka tillsammans. Sammantaget ger de en helhetssyn över ett viktigt och spännande forskningsfält.

Samtliga kapitel är fyllda av konkreta exempel, scheman och illustrationer. Mängder av uppgifter finns också.

Mats Danielsson forskar och undervisar i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet.

Mats Danielsson

ISBN 978-91-27-42746-4

9 789127 427464

Psykologi 2b_omslag.indd Alla sidor

2012-12-18 11.31