9789170275869

BENGT HEINESTAM

med praktiska exempel hur fusioner och fissioner genomförs. En praktisk handbok för alla som kommer i kontakt med omstruktureringar av företag.

Boken är komplett med aktuell lagstiftning och gällande rekommendationer inom området.

UR INNEHÅLLET • Olika sätt att slå samman bolag • Koncerner och koncernbidrag • Öppen och dold värdeöverföring • Låneförbud • Absorption • Kombination • Nedströms fusion • Fusionsplan • Delningsplan (fissionsplan) • Registrering och verkställande • Redovisning • Årsredovisning och revision • Skatteregler • Deklaration • Praktiska råd

FÖRFATTAREN Bengt Heinestam driver Heinestams Bolagstjänst AB i Umeå. Han har lång praktisk erfarenhet av att genomföra fusioner och omstruktureringar av företag.

Fusioner & fissioner

FUSIONER & FISSIONER förklarar utförligt och

BENGT HEINESTAM

FUSIONER

&

FISSIONER PRAKTISK HANDBOK FÖR AKTIEBOLAG SJUNDE UPPLAGAN

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

fus7oms.indd 1

2009-04-06 11:48:30

Fusioner & fissioner Praktisk handbok fรถr aktiebolag

av Bengt Heinestam

Sjunde upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se www.blinfo.se.

Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2009.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är Century Schoolbook och Franklin Gothic.

Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 1 500 exemplar hos Elanders AB i Vällingby. Tidigare upplagor har sålts i 7 048 exemplar.

Sjunde upplagan, april 2009

ISBN 978-91-7027-586-9

Innehåll Förkortningar..........................................................................................7 Om boken.................................................................................................8 Inledning............................................................................................... 10 Koncerner..............................................................................................13 Avveckling av aktiebolag......................................................................16 Koncernbegreppet.................................................................................27 Koncernredovisning..............................................................................35 Aktiebolagets egna ­kapital...................................................................54 Utbetalnings­f örbudet............................................................................58 Utlåningsförbudet.................................................................................66 Minskning av ­aktiekapitalet och reservfonden..................................70 Förvärv av egna a ­ ktier.........................................................................73 Tvångslikvidation.................................................................................76 Kontrollbalans­räkning.........................................................................94 Aktieägartillskott...............................................................................103 Absorption av ­helägt d ­ otterbolag....................................................... 110 Fusion genom ­absorption och ­kombination.......................................122 Nedströms fusion (­omvänd fusion).....................................................137 Delning av aktiebolag (fission)........................................................... 141 Redovisning av fusion.........................................................................155 Redovisning av delning av aktiebolag ..............................................196 Årsredovisning....................................................................................202 Revision vid fusion och delning..........................................................207 Skatteregler.........................................................................................220 Deklaration.........................................................................................238 Alternativ till fusion...........................................................................240 Praktiska tips......................................................................................243

5

Innehåll Bilagor................................................................................................251 252 Bilaga 1 – Fusion, aktiebolag 254 Bilaga 2 – Nyemission

Fondemission 255 Bilaga 3 – Nyregistrering, aktiebolag 256 260 Bilaga 4 – Delning av aktiebolag Bilaga 5 – Fusion av helägt aktiebolag, BFNAR 1999:1 262 Bilaga 6 – Exempel på deklaration fåmansföretag 272 Litteraturförteckning.........................................................................278 Sökordsregister...............................................................................279

6

Förkortningar ABL

Aktiebolagslagen

BrB

Brottsbalken

BFL

Bokföringslagen

BFN

Bokföringsnämnden

BFNAR Bokföringsnämndens allmänna råd FRL

Förmånsrättslag

IL

Inkomstskattelagen

KonkL

Konkurslagen

KontrB

Kontrollbalansräkning

LAS

Lag (1992:80) om anställningsskydd

MVSL

Mervärdesskattelag 1994:200

NJA

Nytt juridiskt arkiv, avd I

RR

Redovisningsrådets rekommendationer

RH

Rättsfall från hovrätterna

RÅ

Regeringsrättens årsbok

SFS

Svensk författningssamling

SOU

Statens offentliga utredningar

SRN

Skatterättsnämnden

URA

Redovisningsrådets akutgrupps uttalanden

VD

Verkställande direktör

ÅRL

Årsredovisningslagen

7

Om boken Den första utgåvan av denna bok skrev jag sommaren 1995 på mitt sommarställe utanför Vilhelmina. Det var min första bok och ämnet var färskt. Begreppet fusioner hade visserligen använts sedan länge, men ordet användes i fel sammanhang. När man talade om fusioner menade man att företag gick samman i större enheter. Fusioner i den form som lagstiftaren avsåg och som fanns reglerade, bland annat i aktiebolagslagen, utnyttjades inte. Orsaken till detta var att fusioner var förenade med utskiftningsskatt vilket gjorde dem allt­f ör kostbara att genomföra.

När jag skrev den första utgåvan av denna bok hade utskiftningsskatten varit borttagen sedan några år tillbaka varför antalet fusioner började öka.

Sedan den första utgåvan har det fortsatt att hända en hel del inom området. 1999 infördes nya gynnsamma beskattningsregler för fusioner. Vidare kom den första redovisningsanvisningen som gav råd beträffande hur en fusion ska bokföras. Även den civilrättsliga lagstiftningen för fusioner har omarbetats sedan den första utgåvan.

Den 1 januari 2006 infördes en ny aktiebolagslag. I den nya lagstiftningen ändrades reglerna för fusion i viss mån. Vidare infördes regler för delning av aktiebolag (fission), något som den gamla civilrättsliga lagstiftningen saknade. Under åren därefter har det etablerats mer praxis samtidigt som rättsläget klarnat och förändrats en del av gäller skatter i samband med fusioner. Den 1 januari 2007 infördes skatteregler för partiella fissioner.

När jag nu skriver den sjunde utgåvan av denna bok försöker jag återge rättsläget som det ser ut idag.

Denna bok är skriven för dig som genom ditt yrke kommer i kontakt med frågor kring fusion, men även för dig som är företags­ledare och har funderingar kring fusion av två eller flera aktie­bolag. Min ambi­ tion är att du ska kunna använda dig av boken för att praktiskt kunna genomföra en fusion men även att ge dig kunskap om vilka konsekvenser som blir till följd av en fusion. På motsvarande sätt behandlar jag begreppet fission.

8

Om boken Efter föregående upplaga av denna bok har läsare hört av sig med problemställningar, tips och idéer. Jag har, så långt det har varit ­möjligt, strävat efter att besvara respektive beakta dessa i denna upplaga.

Jag vill rikta ett speciellt tack till advokat Hans Elliot vid Advokatfirman Glimstedt i Göteborg, som bidragit med kloka synpunkter och tips under arbetets gång.

Jag tar naturligtvis tacksamt emot förslag till korrektioner och utökningar till nästa upplaga. Du kan nå mig på telefon 090-70 41 90. Du kan även nå mig per post på adress Heinestams Bolagstjänst AB, Box 127, 901 02 Umeå eller via fax 090-19 31 40. Vill du hellre skicka e-post är adressen bengt.heinestam@heinestams.se.

Du är också välkommen att höra av dig om du har frågor kring fusioner eller andra typer av bolags­ärenden.

Umeå i april 2009 Bengt Heinestam

9

Inledning Bokens avgränsning Syftet med denna bok är att du ska kunna använda den som en handbok när du ska • genomföra en sammanslagning av två eller flera företag eller • dela upp ett företag i två eller flera företag.

Boken kan även läsas av dig som är intresserad av att fördjupa dig i ämnet eller av dig som driver verksamhet i koncernform och funderar på att slå samman två eller flera bolag till ett bolag.

Boken behandlar de vanligaste sätten att sammanföra bolag i en koncern, dvs likvidation, fusion och verksamhetsöverlåtelser. Boken är dock koncentrerad till fusioner mellan aktiebolag.

Tyngdpunkten ligger på fusion av ett eller flera helägda dotter­ företag med dess moderföretag, dvs när dotterföretagets tillgångar utan likvidation av dotterföretaget överförs till moder­f öretaget och där dotterföretaget genom fusionen upplöses och därefter upphör att existera.

Jag tar även upp alla övriga fusionsformer, dvs när två företag ­genom fusion går samman i ett nytt företag och när ett företag (som inte är ett dotterföretag) går upp i ett annat företag. Jag behandlar även så kallade omvända fusioner eller nedströms fusioner, dvs när ett moderföretag går upp i sitt helägda dotterföretag. Utgångspunkten i alla exempel är att de aktuella företagen är aktiebolag.

Andra sammanslagningar än mellan aktiebolag, exempelvis när ett helägt handelsbolag går upp i ett aktiebolag eller när ett aktiebolag går upp i en ekonomisk förening, behandlar jag inte. Däremot kan många av dessa bestämmelser användas analogt även på en del av dessa sammanslagningsformer.

Jag behandlar även fissioner dvs uppdelning av ett företag i flera företag. De skattemässiga konsekvenserna av en fission regleras i skattelagstiftningen början av 2000-talet. Civilrättsliga regler för delning av aktiebolag infördes först den 1 januari 2006.

10

Inledning Lagtext Om du är juridiskt intresserad eller intresserad av att fördjupa dig i ämnet har jag gjort hänvisningar till berörda lag­rum genom att ange dessa efter respektive stycke. I slutet av boken finns en litt­era­tur­ förteckning för dig som vill läsa mer i ämnet.

Min ambition har dock varit att hela boken ska gå att läsa utan att du ska behöva slå i lagtexten, annat än som fördjupning.

Förkortningar I boken använder jag en del förkortningar. Exempelvis skriver jag ÅRL istället för Årsredovisningslagen. Likaså använder jag förkortningar när jag hänvisar till lagtext. Första gången jag förkortar ett ord i boken skriver jag ut o­ rdet i klartext och anger förkortningen inom parentes. En sammanställning över förkortningarna finner du i början av boken.

Frågeställningar När du ska slå samman två företag i en koncern eller när du ska dela upp ett företag i flera företag ställs du inför flera frågeställningar: • vilken avvecklingsform ska du välja?

• vilka skattemässiga konsekvenser medför sammanslagningen?

• vilka handlingar måste du upprätta?

• hur registrerar du sammanslagningen?

• hur ska sammanslagningen bokföras i bolagens redovisning?

• vilka effekter medför sammanslagningen för bolagen och dess ­borgenärer?

Svaren på frågorna påverkas av flera regelverk.

Frågorna om vilka handlingar du måste upprätta och hur du regist­ rerar sammanslagningen regleras av civilrättsliga regler vilka främst återfinns i Aktiebolagslagen (ABL) och Aktie­bolags­f örord­ningen (ABF). Frågan om redovisningen, regleras av bland annat Bokför­ ingslagen (BFL), Årsredovisningslagen (ÅRL), Bokföringsnämndens (BFN) uttalanden eller vägledningar, FAR:s rekommendationer och Redovisningsrådets rekommendationer (RR). De skattemässiga konsekvenserna påverkas främst av Inkomstskattelagen (IL).

Disposition För att genomföra • sammanslagning av bolag, • delning av bolag, eller • överföra tillgångar och skulder mellan bolag måste du känna till de regler som berör koncerner samt de skydds­ regler som finns för aktiebolagets egna kapital. I ett inledande 11

Inledning kapitel tar jag upp bakgrunden till varför koncerner uppkommer.

Jag beskriver de viktigaste reglerna i kapitlen om koncerner och koncern­redovisning samt i kapitlet om aktiebolagets egna kapital.

Du måste ha kännedom om dessa regler ifall du ska genomföra en fusion eller en fission.

Efter kapitlen om aktiebolagets egna kapital följer ett kapitel om hur du upprättar de handlingar som behövs för att genomföra en fusion och hur du registrerar denna. I de kapitel som följer där­efter behandlar jag ­sedan redovisning av fusion, årsredovisning, revision, skatteregler och deklaration. Parallellt med dessa kapitel behandlar jag fissioner.

I ett särskilt kapitel gör jag en jämförelse mellan avvecklings­ formerna likvidation och fusion. Slutligen kommer ett kapitel som ger dig praktiska tips beträffande fastighetsinteckningar (pantbrev), företags­inteckningar, firmaskydd mm.

12

Koncerner Vad är en koncern?

När ett aktiebolag äger så många aktier i ett annat bolag att det har mer än hälften av rösterna i det ägda bolaget kallas det ägande bolaget för moderbolag och det ägda bolaget för dotter­bolag.

De båda bolagen bildar tillsammans en koncern. En koncern kan bestå av två eller flera bolag.

Dotterbolag Det är ganska vanligt att man delar upp sin verksamhet i flera bolag.

Verksamheten kan delas upp mellan bolagen på olika sätt: • inköps- och försäljningsbolag, • ett bolag för rörelsen och ett bolag som äger maskiner och inven­ tarier eller rörelsens fastighet, • ett bolag per produkt i verksamheten, • ett bolag per fastighet vid fastighetsförvaltning med flera fastig­ heter.

Att dela upp ett bolags verksamhet på flera bolag kallas för ­f ission. betyder delning eller Klyvning av aktiebolag.

Det blir allt vanligare att man paketerar olika verksamheter eller fastigheter i egna bolag, för att sedan kunna avyttra dessa skattefritt. Du kan läsa mer om detta i kapitlet Skatteregler.

Interna aktieöverlåtelser Det har tidigare varit vanligt att man genomförde så kallade interna aktieöverlåtelser.

De fördelaktiga skattereglerna som tidigare fanns medförde att många lockades att genom interna aktieöverlåtelser sälja samtliga aktier i sitt eget bolag till ett nybildat aktiebolag vars aktier de själva ägde. Genom att försäljningen av de gamla aktierna gjordes till ett beräknat marknadsvärde fick säljaren en f­ ordran på det nya bolaget, motsvarande de gamla aktiernas värde, som han sedan kunde ta ut ur bolaget. Den kapitalvinst som s­ äljaren gjorde beskattades lågt.

13

Koncerner Generationsskifte I samband med ett att en ny generation ska ta över ett fam­ilje­f öre­tag kan man göra det genom att den övertagande generationen startar ett nytt aktiebolag som i sin tur förvärvar aktierna i det befintliga familje­f öretaget.

Köp via aktiebolag Även i samband med köp av en verksamhet som drivs i aktie­bolags­ form kan köparen bli tvungen att göra köpet via ett nytt aktiebolag.

Om priset på aktierna i det bolag som ska köpas är högt, och köparen måste låna till köpet, så är det billigare för honom att förvärva aktierna genom ett han bildar ett nytt aktiebolag som köper aktierna istället för att han personligen lånar pengar till köpet. I det första fallet kan ränta och amortering betalas via koncernbidrag från det köpta bolaget medan han i det senare fallet är hänvisad till att betala ränta och amortering via högt beskattade löne­uttag ur bolaget.

Stor administration i koncerner Den gemensamma nämnaren för alla dessa olika transak­tioner är att en koncern uppstår. Många av dessa koncerner, främst då inom familjeföretagen, är inte företagsekonomiskt motiverade utan orsakar mer kostnader och administration än att de ger fördelar.

Varje bolag i en koncern måste för varje år upprätta en års­redo­vis­ ning och skicka in den till Bolagsverket. Utöver den egna årsredovisningen ska det översta moderbolaget i koncernen för varje år upprätta en koncernredovisning som ska granskas av moderbolagets revisor och skickas in till Bolagsverket.

Slopad koncernredovisning i vissa fall Från och med den 1 januari 2006 behöver endast företag som tillhör K3 och K4 upprätta en koncernredovisning, dvs moderföretag i mindre koncerner behöver inte upprätta någon koncernredovisning.

I K3 ingår företag som uppfyller två eller tre av följande villkor: • medeltalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, • företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste åren uppgått till mer än 25 miljoner kronor, • företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor.

14

Koncerner Till K3 tillhör även moderföretag i en koncern där • medeltalet anställda i koncernen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 50, • koncernföretagens redovisade balansomslutning för vart och ett av de två senaste åren har uppgått till mer än 25 miljoner kronor, • koncernföretagens redovisade nettoomsättning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 50 miljoner kronor.

Vid beräkning av ovanstående värden i en koncern ska interna fordringar och skulder, internvinster och intäkter och kostnader som hör till transaktioner mellan koncernföretagen elimineras.

Trots att mindre koncerner inte är skyldiga att upprätta en koncern­ redovisning väljer de ändå att upprätta en sådan. Ofta vill banken eller någon annan borgenär ta del av bolagets koncernredovisning och då ligger det en vinst i att upprätta en sådan för ­f öretaget.

I mindre företag, och främst då familjeföretag, finns det inget värde i sig att ha en koncern, annat än om man vid ekonomiskt riskfylld verksamhet genom koncernförhållandet kan minska ­riskerna. Detta kräver i så fall att moderbolaget har en så stabil ekonomi att det ­klarar av att ett dotterbolag går i konkurs utan att moderbolaget självt hamnar på obestånd. Oftast uppnås denna riskspridning lika bra när man äger två från varandra ­fristå­ende aktiebolag.

Koncerners avveckling De orsaker som ligger till grund för koncernens uppkomst för­svinner således ofta så snart koncernbildningen är klar. Därefter är koncernförhållandet i stort sett bara en belastning. Det är först i samband med en försäljning av en verksamhetsgren som det kan vara intressant att placera en del av verksamheten i ett eget aktiebolag.

Detta förhållande kan då nås genom en fission.

I nästa kapitel kan du läsa om hur du på ett smidigt och lågbeskattat sätt kan avveckla en sådan mer eller mindre konstlad koncern.

15

Avveckling av aktiebolag Historik Ett aktiebolag bildas i allmänhet för att bedriva verksamhet under obegränsad tid. Regelverket för aktiebolag är därför främst inriktat på bolagets bildande och drift samt för att skydda dem som lånar ut pengar eller säljer varor eller tjänster på kredit till bolaget.

Regelverket för aktiebolagets avveckling är däremot mer ­begränsat.

Bestämmelserna om likvidation av aktiebolag t ex omfattar endast ett kapitel av totalt 26 i aktiebolagslagen.

Fram till början av 1990-talet användes i stort sett endast två sätt att avveckla aktiebolag, konkurs eller försäljning av bolaget. Övriga avvecklingsformer var förenade med utskiftningsskatt ­vilken gjorde dem olönsamma att använda.

När en företagare ville lägga ned sin verksamhet hade han eller hon följaktligen bara två avvecklingsformer att välja mellan. Fanns det inte tillräckligt med tillgångar för att betala bolagets skulder försatte han det i konkurs. Översteg däremot tillgångarna bolagets skulder kunde han avyttra tillgångarna och betala skulderna.

Därefter sålde han bolaget som ett ”skalbolag” till någon som skulle starta en verksamhet och behövde ett aktiebolag.

Den nya ägaren ändrade sedan styrelse och firma i ­bolaget och kunde sedan börja bedriva sin nystartade verksamhet i det gamla bolaget.

Detta förfaringssätt medförde att det i början av 1990-talet fort­ farande fanns många aktiva bolag som funnits ända sedan inledningen av 1900-talet. Dessa bolag kan ha haft många olika ägare och firmanamn under årens lopp.

Ett av de äldsta bolag som jag känner till i mina hemtrakter regist­ re­rades redan den 15 februari 1897 i Vindelns kommun. Ett sådant bolag har ett lågt organisationsnummer vilket brukar vara eftertraktat av vissa köpare.

16

Avveckling av aktiebolag Ett bolags organisationsnummer består av 10 siffror, t ex 556227-2509.

De tre första visar att det är ett aktiebolag och den sista siffran är ­enbart en checksiffra. Tar du bort dessa får du 227 250, vilket anger att det är det tvåhundra­tjugosjutusentvåhundrafemtionde bolaget som registrerats hos Bolagsverket.

Enbart med hjälp av organisationsnumret kan du på ett unge­fär ­avgöra hur gammalt ett aktiebolag är.

Bolaget från 1897 var det 232:a som registrerades i Sverige.

När detta skrivs har Bolagsverket passerat 779 000 i antal registreringar.

När utskiftningsskatten togs bort i samband med skattereformen i början av 1990-talet blev de avvecklingsformer som finns i aktie­ bolagslagen (ABL), dvs likvidation och fusion, ­intressanta att använda.

Detta välkomnades inte minst av Bolagsverket. För första gången började det ­totala antalet regist­rerade aktiebolag att minska.

Avvecklingsformer Det finns flera sätt att avveckla verksamheten i ett aktie­bolag: • likvidation • fusion • fission (delning av aktiebolag) • konkurs • skalbolagsaffär.

I detta kapitel tar jag upp de viktigaste av de bestämmelser som reglerar dessa avvecklingsformer.

Likvidation Likvidation regleras civilrättsligt främst i följande lagstiftning: 1. Aktiebolagslagen (ABL) (2005:551), 25 kapitlet 2. Bankaktiebolagslagen (1987:618), 10 kapitlet 3. Sparbankslagen (1987:619), 6 kapitlet 4. Föreningsbankslagen (1987:620), 9 kapitlet 5. Lagen (1986:667) om ekonomiska föreningar, 11 kapitlet 6. Lagen (1980:1182) om handelsbolag och enkla bolag, 2 kapitlet.

I denna bok begränsar jag mig till att gå igenom frivillig likvidation och tvångslikvidation av aktiebolag.

17

Avveckling av aktiebolag En del av de bestämmelser jag tar upp kan tillämpas analogt på närbesläktade avvecklingar. Exempelvis är likvidationsreglerna för en ekonomisk förening och likvidationsreglerna för ett aktiebolag likartade.

Vad är en likvidation?

Ett aktiebolag kan upplösas genom likvidation. Det går ut på att bolag­ets tillgångar avyttras, alla skulder betalas och att den överskjutande behållningen fördelas bland aktieägarna. Likvidation kan göras på frivillig väg genom ett bolagsstämmobeslut (frivillig likvidation). I vissa fall kan bolaget genom lag eller annan bestämmelse tvingas att gå i likvidation (tvångslikvidation).

Ett grundläggande krav i en likvidation är att alla fordrings­ägarna ska få betalt innan likvidationen avslutas. Bestämmelserna för likvida­­tion innehåller därför noggranna regler för hur detta ska gå till. Ansvaret för detta har en likvidator. Denne utses i allmänhet av Bolagsverket. Endast personer som är lämpliga för uppdraget kan utses.

Avveckling genom likvidation Så snart ett aktiebolag ska avvecklas genom likvidation ska en likvidator utses. Likvidatorn ska svara för allt arbete med likvida­ tion­en. Det ingår i likvidatorns uppgifter att • informera alla kända och okända personer som lånat ut pengar till bolaget • sälja alla tillgångar • betala alla skulder • upprätta utskiftnings- och redovisningshandlingar • verkställa utskiftning ut kvarvarande pengar till aktieägarna.

Vill du läsa om hur en l­ ikvidation går till rent praktiskt hänvisar jag till min bok LIKVIDATION. §§ Lagrum: ABL 25 kap

Fusion Bestämmelser för fusion Fusion betyder sammansmältning eller sammanslagning. I civil­ rätts­lig bemärkelse är fusion en sammanslagning av två eller flera bolag eller föreningar, till en juridisk person. De olika fusionsform­ erna regleras civilrättsligt i främst följande lagstiftning: 1. Aktiebolagslagen (ABL) (2005:551), 23 kapitlet 2. Lag (1973:1150), om samfällighetsföreningar, 57 § f 18

Avveckling av aktiebolag 3. Bankaktiebolagslagen (1987:618), 11 kapitlet 4. Sparbankslagen (1987:619), 7 kapitlet 5. Föreningsbankslagen (1987:620), 10 kapitlet 6. Lagen (1986:667) om ekonomiska föreningar, 12 kapitlet Vad är en fusion?

Med fusion menas att samtliga tillgångar och skulder i ett bolag övertas av ett annat bolag (det övertagande bolaget) och att det förstnämnda bolaget (det överlåtande bolaget) upplöses utan likvidation.

När fusionen är genomförd har samtliga av det över­låtande bolagets rättigheter och skyldigheter övergått till det övertagande bolaget.

Då även bolagets skulder övergår till en ny ägare innebär en fusion att fordringsägarna måste skyddas. Fusionen får inte medföra att risken för att fordringsägarna ska förlora sina fordringar ökar. Av den anledningen innehåller lagstiftningen detaljerade föreskrifter om hur en fusion ska gå till. Vidare är ett grund­läggande krav att fordringsägarna ska få vetskap om fusionen innan den får genom­ föras. §§ Lagrum: ABL 23 kap

Fusionsformer Aktiebolagslagen skiljer på två sorters fusioner: • kombination, och • absorption.

Med kombination menas att två eller flera bolag, bildar en nytt, över­tagande bolag. Bolagen kombineras i det nya övertagande ­bolaget.

Med absorption menas att ett eller flera bolag överlåts till ett befintligt, övertagande bolag. Överlåtande bolag absorberas av (går upp i, sammansmälter med) det övertagande bolaget. Absorption kan göras på två sätt: • av ägarmässigt oberoende bolag och • av helägda dotterbolag och moderbolag.

Vi får sammantaget tre olika fusionsformer: • kombination • absorption av ägarmässigt oberoende bolag • absorption av helägt dotterbolag.

När jag i fortsättningen enbart skriver absorption syftar jag på absorp­tion av ägarmässigt oberoende bolag. I annat fall skriver jag absorption av helägt dotterbolag.

19

Avveckling av aktiebolag Av de tre fusionsformerna är den vanligaste fusionsformen ”absorption av hel­ägt dotterbolag” som används mest i praktiken.

Ett alternativt och snarlikt tillvägagångssätt, som används när två jämbördiga och av varandra ägarmässigt oberoende företag ska gå samman, är att det ena företaget köper det andra. Betalning för ­köpet görs genom en apportemission, dvs betalning för de köpta aktier­na görs genom att nya aktier i det köpande bolaget ges ut. ­ fter köpet äger de båda ägargrupperna ett likvärdigt antal aktier E i det köpande bolaget med det köpta bolaget som dotter­bolag. I nästa steg genomförs en fusion där dotterbolaget går upp i moderbolaget.

Avveckling genom fusion Fusionsreglerna har successivt förenklats genom åren. I de fall när fusionsplanen har undertecknats av samtliga aktieägare i ett privat aktiebolag, behöver inte fusionsplanen registreras och kungöras.

Den behöver heller inte behandlas av en bolagsstämma.

Fusion genom absorption Reglerna om fusion mellan andra bolag än mellan ett moderbolag och dess helägda dotterbolag, har sina rötter i bestämmelserna om likvidation. Av bestämmelserna framgår att även ett bolag som gått i likvidation kan gå upp i ett annat bolag genom fusion, förutsatt att skiftet av bolagets tillgångar inte påbörjats. Det övertagande bolaget får däremot inte vara i likvidation då detta innebär att inga andra åtgärder får vidtas i bolaget än sådana som syftar till att avveckla bolaget.

En nyhet i de bestämmelser som infördes med verkan från och med den 1 januari 1995 är att en fusion kan göras med flera överlåt­ande bolag samtidigt.

Vid fusion genom absorption behöver det övertagande och det över­ låt­ande bolaget inte ha något ägarsamband. Betalning till aktie­ ägarna i det överlåtande bolaget kan göras genom aktier i det övertagande bolaget. Utöver aktier i det övertagande bolaget får betalning även g ­ öras med pengar. Görs betalning på något annat sätt är överlåtelsen inte en fusion enligt ABL och över­låtelsen måste då kallas för något annat än fusion.

Av detta följer att en fusion även kan göras så att ett moder­bolag går upp i sitt dotterbolag, förutsatt att aktieägarna i moderbolaget får aktier i dotterbolaget. §§ Lagrum: ABL 23:1

20

Avveckling av aktiebolag Fusion genom kombination Reglerna för fusion genom kombination är i princip samstämmiga med de för fusion genom absorption. Skillnaden är att det i kombinationsfallet krävs att det finns två eller flera övertagande bolag som tillsammans bildar ett nytt bolag, som i sin tur blir det över­tagande bolaget i vilket bolagen går upp. Även enligt denna fusionsform kan betalningen för aktierna i de överlåtande bolagen göras genom aktier i det övertagande bolaget eller med pengar.

Jag har blivit varse att en del tolkar denna bestämmelse som att fusionsvederlaget antingen ska vara aktier eller pengar eftersom det inte står och/eller. Det är felaktigt. Ordet eller innefattar även en kombination av valet före och efter ordet. I annat fall använder man kombinationen antingen eller. §§ Lagrum: ABL 26:1

Fusion genom absorption av helägt dotterbolag Reglerna om fusion av ett moderbolag och dess helägda dotter­bolag är betydligt enklare och mindre detaljerade än reglerna för absorption och kombination. Anledningen till detta är att moder­bolaget redan innan fusionen äger samtliga aktier i dotte­rbolaget och härigenom äger dotterbolagets nettoförmögenhet. Genom att bolag­en har ett så nära samband med varandra innebär fusionen egentligen endast en omstrukturering av bolagens tillgångar och skulder.

Någon betalning för aktierna i dotterbolaget behöver inte göras i denna fusionsform eftersom moderbolagets aktier i dotterbolaget, genom fusionen, ersätts av dotterbolagets nettoförmögenhet. §§ Lagrum: ABL 23:28

Fission Bestämmelser för fission Fission betyder klyvning eller delning. I civil­rätts­lig bemärkelse är fission en delning av en juridisk person. Regler för fission har funnit i skattelagstiftningen sedan ett par år tillbaka. I och med att den nya lagstiftningen i ABL infördes från och med den 1 januari 2006 fick vi även civilrättsliga regler för fission. I aktiebolagslagen används begreppet delning av aktiebolag istället för ordet fission. I skatte­ lagstiftningen kallas det alltjämnt för fission.

21

Avveckling av aktiebolag Vad är en delning av ett aktiebolag?

Med delning av ett aktiebolag menas att tillgångar och skulder i ett bolag (överlåtande bolag) övertas av ett eller flera andra aktiebolag (övertagande bolag). Delningen kan ske utan att det överlåtande bolaget upplöses eller genom att det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation. När delningen är genomförd har den över­låtna delen av bolagets rättigheter och skyldigheter övergått till det övertagande bolaget eller de övertagande bolagen.

Eftersom även en del eller alla av bolagets skulder övergår till en ny ägare innebär en delning att fordringsägarna måste skyddas.

Delningen får inte medföra att risken för att fordringsägarna inte ska få betalt för sina fordringar ökar. Av den anledningen innehåller lagstiftningen detaljerade föreskrifter om hur en delning ska gå till.

Vidare är ett grund­läggande krav att fordringsägarna ska få vetskap om delningen innan den får genom­f öras. §§ Lagrum: ABL 24 kap

Former för delning av aktiebolag Aktiebolagslagen skiljer på två sorters delning av aktiebolag: • Det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation.

• En del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. Övertagande bolag kan antingen vara redan bildade aktiebolag eller aktiebolag som nybildas genom delningen.

Aktieägarna i det överlåtande bolaget kan ersättas genom pengar eller genom att få aktier i det eller de övertagande bolagen. Den sistnämnda delningsformen kallas ofta för partiell fission eller partiell delning. I den del litteratur använder man även begreppet uppspaltning.

Avveckling genom delning Det bolag som ska delas och det eller de övertagande bolagen upprätt­ar en delningsplan. Delningsplan­en ska godkännas av bolagets styrelse, dess borgenärer och av Bolagsverket.

22

Avveckling av aktiebolag

Konkurs Bestämmelser för konkurs Konkurs regleras civilrättsligt främst av följande lagstiftning: 1. Konkurslagen (1987:622) (KonkL).

2. Förmånsrättslagen (1970:979) (FRL) 3. Aktiebolagslagen (2005:551), 25 (13) kapitlet Vad är en konkurs?

När ett aktiebolag eller annan person är på obestånd ska denne försättas i konkurs. Med obestånd (insolvens) menas att bolaget inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte endast är till­fällig. Ett b ­ olag kan försättas i konkurs efter begäran av dess styrelse eller från någon som har en fordran på bolaget.

En begäran om att ett b ­ olag ska försättas i konkurs ska skickas till den tingsrätt där bolag­et har sitt säte (hemort).

Avveckling genom konkurs En konkursansökan prövas alltid av tingsrätten. Beslutar tingsrätt­en att bolaget ska försättas i konkurs utser tingsrätten även en konkurs­f örvalt­are.

Konkursförvaltarens uppgift är att realisera alla tillgångar i bolag­et och omvandla dem till pengar. De pengar som flyter in delas s­ edan ut till bolagets fordringsägare efter en särskild rangordning som regleras av förmånsrättslagen.

När samtliga medel är fördelade avlägger konkursförvaltaren en slut­redovisning och därefter avslutas konkursen. En konkurs är avslutad • i konkurser med utdelning; när tingsrätten fastställt utdelningsförslaget • i konkurser utan utdelning; när avskrivningsbeslutet vinner laga kraft.

När konkursen är avslutad är bolaget upplöst under förutsättning att den avslutas utan överskott.

23

Avveckling av aktiebolag

Realisation genom skalbolagsaffär Skalbolagsaffär En skalbolagsaffär (eller vinstbolagsaffär som den också kallas) innebär att företagsledaren säljer ut bolagets tillgångar och betalar bolag­ets skulder. Kvar blir ett så kallat skalbolag som bara består av pengar. Därefter säljer han samtliga aktier i bolaget.

En skalbolagsaffär är i allmänhet det enklaste sättet att avveckla ett aktiebolag. Säljaren får betalt på en gång och ansvaret för bolag­et övergår direkt på köparen.

Tyvärr är det inte alltid så lätt att sälja aktierna i ett begagnat bolag. Även om det finns en köpare så är en försäljning av samtliga aktier i bolaget inte helt riskfri för säljaren. Köparen ställer i allmänhet krav på en garanti som går ut på att om några okända skulder dyker upp efter köpet, som hör till tiden före, så ska säljaren betala dessa. Detta innebär att säljaren går i borgen för ­alla okända skulder som bolaget kan ha. Det kan t ex vara att en t­ axering underkänts och bolaget påförs en kvarskatt som ingen räk­nat med.

Dessutom finns alltid risken för att det är en oseriös köpare som aldrig bryr sig om att registrera en ny styrelse. Istället tömmer han bolaget på dess likvida medel och lämnar sedan bolaget åt sitt öde.

Köparen drabbas då av onödiga obehag när myndig­heterna börjar granska vad som hänt.

Vid alla skalbolagsaffärer är det viktigt att kontrollera att köparen är seriös. Köpeavtalet bör alltid upprättas av en advokat eller någon annan sakkunnig person. Vidare måste säljaren alltid kontrollera att köparen verkligen registrerar en ny styrelse i bolaget hos Bolagsverket.

För att säljaren inte ska riskera att beskattas för en eventuell kapital­vinst vid försäljningen i inkomstslaget näringsverksamhet (=hög skatt) måste säljaren försäkra sig om att köparen eller någon annan ser till att bolaget lämnar en skalbolagsdeklaration inom föreskriven tid till skatteverket, samt att, om skattemyndigheten begär det, köparen eller bolaget ställer erforderlig säkerhet för den obetalda skatten i bolaget till skatteverket.

Avveckling med efterföljande likvidation I dag finns det ett antal företag vars affärsidé är att köpa in samtliga aktier i vilande aktiebolag för att sedan avveckla dem genom frivillig likvida­tion. Genom att anlita ett sådant företag minskar du ­risken för att köparen plundrar bolaget.

24

Avveckling av aktiebolag Rör det sig om ett seriöst företag ombesörjer de att bolaget avlämnar skalbolagsdeklaration och ställer erforderlig säkerhet för bolagets skatter.

Val av sammanslagningsform Nedströms fusion (downstream merger, inverse merger) I koncerner som är en konsekvens av en intern aktieöverlåtelse eller ett verksamhetsförvärv ligger oftast rörelsen i dotterföretaget.

Moderföretagets roll är endast att förvalta aktierna i dotterföre­ taget. En sammanslagning där dotterföretaget går upp i moderföretaget innebär en mängd praktiska problem. Det blir ett nytt bolag och ett nytt organisationsnummer som träder in i alla avtal som dotterföretaget haft med sin omgivning.

Ett uttalat önskemål från många ägare av dylika koncerner är att sammanslagningen istället ska ske nedåt dvs att moderföre­taget går upp i dotterföretaget. Detta kallas på engelska för ”downstream ­merger” eller ”inverse merger”. På svenska brukar den kallas för omvänd fusion eller ”nedströms fusion” och syftar med ordet fusion på absorp­tion av helägt dotterbolag.

Gränsöverskridande fusion Från och med den 15 februari 2008 går det att genomföra gränsöverskridande fusioner. Lagstiftningen är en konsekvens av EG:s direktiv om gränsöverskridande fusioner.

För att få genomföra en gränsöverskridande fusion måste det utländska företag som deltar i fusionen ha en företagsform som motsvarar den svenska . Vidare måste det vara ett bolag som finns inom EEs-området.

Då gränsöverskridande fusioner är ovanliga och då det krävs att handlingarna uppfyller såväl de svenska reglerna för fusioner som reglerna för fusioner i det land där det andra bolaget finns avstår jag från att ta med några exempel på gränsöverskridande fusioner i denna bok. §§ Lagrum: ABL 24:36–52 §§

De olika alternativen När du funderar på att slå samman två bolag i en koncern är det främst tre sammanslagningsformer du har att välja på i prak­tiken; fusion genom absorption, absorption av helägt dotter­bolag eller likvidation.

25

Avveckling av aktiebolag I kapitlet Alternativ till fusion och i kapitlet Skatteregler behandlar jag skillnaderna mellan de olika avvecklingsformerna. Vidare tar jag upp för- och nackdelar med ­respek­tive sammanslagningsform.

Koncerner och aktiebolagets egna kapital I kommande kapitel tar jag i tur och ordning upp de viktigaste be­stämmelserna kring koncerner, koncernredovisning och aktiebolagets egna kapital (nettoförmögenhet). Är du kunnig i dessa områden kan du antingen läsa kapitlen som en repetition eller hoppa över dem. I annat fall är det viktigt att du läser dessa kapitel före du läser övriga ­kapitel i boken.

I de övriga kapitlen utgår jag från att du känner till de begrepp som tas upp i kapitlen Koncerner och Aktiebolagets egna kapital.

26

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

BENGT HEINESTAM

med praktiska exempel hur fusioner och fissioner genomförs. En praktisk handbok för alla som kommer i kontakt med omstruktureringar av företag.

Boken är komplett med aktuell lagstiftning och gällande rekommendationer inom området.

UR INNEHÅLLET • Olika sätt att slå samman bolag • Koncerner och koncernbidrag • Öppen och dold värdeöverföring • Låneförbud • Absorption • Kombination • Nedströms fusion • Fusionsplan • Delningsplan (fissionsplan) • Registrering och verkställande • Redovisning • Årsredovisning och revision • Skatteregler • Deklaration • Praktiska råd

FÖRFATTAREN Bengt Heinestam driver Heinestams Bolagstjänst AB i Umeå. Han har lång praktisk erfarenhet av att genomföra fusioner och omstruktureringar av företag.

Fusioner & fissioner

FUSIONER & FISSIONER förklarar utförligt och

BENGT HEINESTAM

FUSIONER

&

FISSIONER PRAKTISK HANDBOK FÖR AKTIEBOLAG SJUNDE UPPLAGAN

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

fus7oms.indd 1

2009-04-06 11:48:30