Page 1


Surahammar – Din bit av sura äpplet

Dagens något slätstrukna slogan i Surahammar – ”För barnens skull” – har knappast mycket att sätta emot jämfört med gårdagens ”Din bit av sura äpplet”. Kia Eriksson, f.d. kommunalråd i Surahammar, blir riktigt upprymd när vi får tag i henne. – Gäller det sloganen? Vad kul! Sånt som ligger en varmt om hjärtat har jag alltid tid för. Vi har förstått att det var du som kom på ”din bit av sura äpplet”? – Nej, riktigt så kan man nog inte säga att det var. Vi fick flera förslag från en reklambyrå som handlade om att sätta Surahammar i centrum. Det var ju populärt på den tiden – man kunde ju praktiskt taget få hela Sveriges befolkning att bo närmast just sin egen kommun. ”Men nej, det där är ingenting för oss”, sa vi. Istället började vi tänka lite på egen hand och då var det som så att vi hade något slags… ja, inte konflikt direkt… men det var en av våra grannkommuner som hade åsikter om något som vi hade gjort. Jag minns inte exakt vad det var, men jag tror att vi hade lyckats få någon speciell affär till Surahammar eller vad det nu var. Med anledning av det var det någon som sa: ”Nu fick de bita i det sura äpplet!” och då tog det fart: ”Men Sura-äpplet låter väl bra – det borde väl vi kalla oss?!”

2


Men det här ”sura äpplet”, vad är det för något? Vi förstår nog ändå inte riktigt. – Nej, men det var liksom tanken. Att man skulle ställa sig frågor som: vad betyder det? Vad menas? Varför just ett äpple? Surahammar hade vid den här tiden, i slutet av 1980-talet, precis blivit utsedd till årets kulturkommun. Vi såg på det här äpplet som en symbol för kunskap och vårt äpple blev inte mindre bara för att man delade med sig av det. Men vi har förstått att det rörde sig om ett äpple som gick i färgen blå? – Javisst, och det var jag en del av. Ni förstår att Surahammar har haft socialdemokratiskt styre sen urminnes tider, men så en dag kom jag att tänka på en tillbringare som jag hade hemma. På den fanns det blåa klöverblommor målade och blåa klöverblommor existerar ju inte. Då bestämde vi oss för att ha ett blått äpple i vår logotyp – i denna annars så röda kommun. Vi tillverkade till och med ett blått äpple i glas som fungerade som kommunens officiella gåva och så gjorde vi tändsticksaskar och kuvert med äpplet på. Det var värst… – Och vet ni vad, det finns ytterligare ett snäpp i den här historien. När maken och jag var på semester i Grekland för några år sen fick jag syn på ett blått äpple i en souveniraffär. Och på den vägen är det – nu har jag ett 40-tal äpplen tillverkade i alla möjliga material som tuvad ull och glas. Och de kommer från världens alla hörn: allt ifrån Kina till Piteå. De har jag till och med ställt ut på bibliotek och visat upp. Förresten, ska jag skicka er en tändsticksask?

3


Alvesta – Alvesta nästa!

”Åk inte Alvesta förbi!”, ”Välkommen till attraktiva Alvesta!”, ”Alerta Alvesta”, ja det är inte helt självklart vilken slogan det är som gäller i Alvesta. Informationschef Thomas Hedevik berättar hur det förhåller sig. – Du kan glömma samtliga som du räknade upp. Vad vi jobbar med i dag är ”Alvesta nästa!”. Den har egentligen funnits i många år, den togs fram av kommunen redan på 1970-talet. Sen försvann den och ersattes av ett gäng andra, bland annat den här hemska ”Åk inte Alvesta förbi!”. ”Hemska”? – Ja. Man ska aldrig, aldrig använda en negation i en slogan! det känns bara passivt. Därför är jag glad att vi har tagit tillbaka ”Alvesta nästa!”. Så den har fått en andra chans alltså. Vad är det som gör den så bra? – För att den representerar en ganska liten kommun, som Alvesta med sina knappa 20 000 invånare ändå är, på ett bra sätt. Den anspelar ju på järnvägen och vi är verkligen ett järnvägscentrum. Det är det som människor känner oss för att vara. Vi har gjort undersökningar över hela Sverige och järnvägen är vår första igenkänningsfaktor. Sen är den bra för att det går att hänga på andra ord på den. ”Alvesta nästa: jobb!” eller ”Alvesta nästa: kärlek” till exempel.

4


Men det finns flera andra svenska orter som har använt det här med ”nästa!” och anspelat på järnvägen i sina slogans. Kan det inte finnas en fara att det blir för många järnvägscentrum till slut? – Nej, det tror jag inte. Jag tror inte att det gör så mycket. Hur många av de här kommer man egentligen ihåg? Det är ju bara ett par få som sätter sig, som ”Enköping – Sveriges närmaste stad” till exempel. Det här med att bygga ett varumärke är en väldigt lång process. Det viktigaste är att den känns bra för heminvånarna för då kan de i sin tur sprida budskapet vidare! Annars håller jag väl i princip med dem som säger att dessa slogans ofta ligger väldigt nära töntstämpeln.

5


Köping – Rikare på fantasi, laganda och drivkraft

6


Fotografi frรฅn Kรถping av David Rune 7


Ystad – Ja, i Ystad

– ”Ja, i Ystad” är ingen slogan. Den är del av ett större koncept, en kampanj, säger Itta Jonsson, marknadskoordinator på Ystad kommun, och berättar vidare: – ”Ja, i Ystad” drogs igång 1997 och initierades av dåvarande kommunalrådet Sten Hagberg. 1997 präglades Ystad av dåliga tider. Stadens regemente hade just lagts ned och folk hade börjat tappa sugen. Men då tog vi kontakt med en reklambyrå i Malmö och så sa vi: ”Vi vill göra något positivt, vi är inte så jäkla dåliga! Vi har massor av bra grejer – vi vill visa det!” Det här ledde till en hel serie foton där vi anspelade på kända platser och företeelser och som visade att allt det här också fanns i Ystad. ”Ja, i Ystad” var egentligen bara en mening i hela den här kampanjen, men den blev så lyckad så efter ett tag fick vår kommuntidning ta det namnet också. Men oavsett vad man väljer att kalla det här – kampanj eller slogan – så tänker vi nog att ett ”ja” helt och hållet styrs av påståendet det svarar på. Till exempel ”Arbetslös i Ystad?” eller ”Nedslagen på stan i Ystad?” skulle man ju inte gärna sätta ett ”ja” efter. Eller hur? – Nej, men det kan inte bli ”Arbetslös i Ystad”, för vi skulle aldrig acceptera det. Vi har ju registrerat varumärket, så vi kan åberopa de lagar som finns och skydda det. Allt vårt kampanjmaterial är skyddat.

8


Men förstår du vår invändning? Man kan ju så att säga välja sin egen fråga att ställa om man bara hör ”Ja, i Ystad”. – Ja, det finns väl någon som har gjort narr av det här genom åren. Det var nån som skrev… hur var det nu… ”Flytta? Ja, i Ystad.” Men då ringde jag upp honom och sa att det där får du inte använda. Det räckte med att upplysa om det. Sen gillar 99 procent av ystadsborna det här skitskarpt. Hur används ”Ja, i Ystad” i dag? – Vi brukar använda den i olika platsannonser. Senast när vi sökte ny socialchef hade vi en närbild på en ko tillsammans med texten ”Ja, i Ystad”. Ni vet kossor har ju stora ögon och är snälla djur som tar hand om sina kalvar. Det ska vara lite med glimten i ögat. Men jag ska skicka er några bilder så förstår ni lättare vad jag menar. Några dagar efter vårt samtal med Itta får vi ett gäng ”Ja, i Ystad”-affischer skickade till oss. På den översta affischen går att beskåda två lag (det förefaller vara två handbollslag) som står uppställda framför ett handbollsmål. Rubriken lyder: ”Chicago Bulls?” vilket under bilden besvaras med texten ”Ja, i Ystad”.

9


Falköping – Sveriges kotätaste kommun

Djur kommer och går i slogans. I alla fall bland de inofficiella sådana. För det är sällan som referenserna till djur visar sig vara helt igenom sanna. Vi bestämde oss för att stämma av ”Sveriges kotätaste kommun” med Falköpings kommuns informatör, Sivan Tegnhammar. ”Falköping – Sveriges kotätaste kommun”, är den officiellt er slogan? – Nej, den har vi inte haft någon gång. Möjligen att det finns de som säger så ibland för vi har 9 000 kor på våra drygt 30 000 invånare. Vi ligger mitt i en jordbruksbygd, det är bara att konstatera. Faktum är att det bara är Gotland som har fler kor som kommun. Men då låter ju ”Sveriges kotätaste kommun” ganska passande. – Vi har bestämt att vi inte ska ha någon slogan – de blir ofta töntiga och inaktuella. Istället använder vi oss av kärnvärden. Kärnvärden? – Ja, vad vi anser vara unikt för Falköping. Och vad är det? – Ja, vi har bland annat vår megalitkultur.

10


Megalitkultur? – Ja, vi har den största koncentrationen av stenåldersgravar. De är 5 000 år gamla, äldre än pyramiderna. Dessutom är vi Sveriges första Cittaslow. Cittaslow? – Ja, Cittaslow är en sammanslagning av citta som betyder stad på italienska och slow som ska föra tankarna till begreppet slow food. Där brukar vi också prata om ”Det goda livet” och det är nog det närmaste vi kommer en slogan i Falköping.

11

Profile for Smakprov Media AB

9789186003784  

Dagens något slätstrukna slogan i Surahammar – ”För bar- nens skull” – har knappast mycket att sätta emot jämfört med gårdagens ”Din bit av...

9789186003784  

Dagens något slätstrukna slogan i Surahammar – ”För bar- nens skull” – har knappast mycket att sätta emot jämfört med gårdagens ”Din bit av...

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded