Issuu on Google+

Får korrekturläsaren Katrin någonsin högre lön? Hur säker kan praktikanten Alexandra egentligen vara på att skyttar passar bra ihop med lejon? Och vad ska ägaren Charlotte säga till sina besvärliga barn? Svaren finns i den här boken, den ena hälften av Full koll. Den andra hälften hittar du på webben. Materialet är indelat i följande kapitel: 1. Klaras första dag på jobbet 2. Måndagsmötet 3. Kvinnor berättar 4. Språk i världen 5. Plugga, jobba ... leva

6. 7. 8. 9. 10.

Vad ska man tro på? Politik – att tycka olika Om kloning, stjärnor och miljön Full koll har firmafest Språklära

— fö r SFI - u tb ild n i ngen s s tud i eväg 3

Kommer journalisten Klara att trivas med sitt nya jobb på redaktionen för Full koll ? Kommer hon att stå ut med den dryge Micke – och med mopsen Strindberg? Hur blir det med fotografen Mattias? Kommer han att få med sig Klara eller någon annan till Polen?

FULL KOLL

. . . är främst avsedd för SFI-utbildningens studieväg 3, men kan också användas på kursen Svenska som andraspråk för den grundläggande vuxenutbildningen. För SFI-utbildningens studieväg 1 finns bok-och-webben På torget och för studieväg 2 Öppet hus.

för SFI -utb il dnin gens st udie väg 3


Innehåll 1. Klaras första dag på jobbet_______________

8

2. Måndagsmötet__________________________

24

3. Kvinnor berättar_ _______________________

40

4. Språk i världen _________________________

60

5. Plugga, jobba … leva ____________________

84

108

6. Vad ska man tro på?_ ____________________

130

7. Politik — att tycka olika __________________

152

8. Om kloning, stjärnor och miljön___________

176

9. Full koll har firmafest____________________

188

10. Språklära_ _____________________________


2

Måndagsmötet Bruno har en plan Det är måndag morgon på Full koll. Det är dags för veckans redaktionsmöte. I dag ska Bruno presentera en plan för vad tidningen ska handla om den närmaste tiden. – Då sätter vi igång. Jag hoppas att alla har haft en riktigt skön helg. Dagens möte kommer nog att hålla på ett bra tag. Jag har några spännande förslag på teman för årets olika nummer. Titta på det här papperet som jag skickar runt.

UP

Det blir tyst runt bordet. Alla läser Brunos förslag. Hur kommer de olika personerna att reagera? Gillar verkligen alla att läsa om hundar?

vinnor ns vackraste k Nr 1 Världe Nr 2 Språk h cigarrer Nr 3 Pipor oc a och arbeta Nr 4 Studer Nr 5 Europa r lskade hunda Nr 6 Våra ä tenskap Nr 7 Naturve och samhälle Nr 8 Politik

24

2. Måndagsmötet


I det här kapitlet . . . samlas hela redaktionen för att bestämma årets temanummer. Det utvecklas till en stormig diskussion, men till slut kommer man överens. Texterna handlar om möten och lokal demokrati. Övningarna handlar bland annat om att skriva protokoll. På webben kan du träna på ord och uttryck från kapitlet. Du hittar länkar till fl era olika föreningar. Dessutom får du prova på att skriva poesi!

UPP

FT GI

1

Vad skulle du vilja skriva om? Läs igenom Brunos lista. Vilka teman (ämnen) intresserar dig mest? Finns det något tema som du inte alls tycker om? Vilket tema skulle du vilja skriva om? Vad kan du mest om? Diskutera tillsammans. Ta hjälp av meningarna här intill.

2. Måndagsmötet

ó Jag skulle vilja skriva om … ó Jag är intresserad av … ó Jag tycker inte om … ó Det är intressant med … ó Jag kan en del om … ó Jag vet inte så mycket om …

25


Bara vi slipper hundarna … Alla har nu läst Brunos papper. Det blir en livlig diskussion. Irina:

Världens vackraste ­kvinnor? Vad menar du? Det låter ju som på ­femtiotalet!

Bruno:

Men vi ska ju satsa på kvinnor i år. Det har vi bestämt.

Irina:

Visserligen. Men vi kvinnor måste väl inte vara så himla vackra alltid. Jag vill skriva om vanliga kvinnor och tjejer. Vad tycker ni andra? Vad säger du, Klara?

Klara:

Jag håller med. Vi kan väl köra nåt i stil med ”Kvinnor berättar”?

Mattias: Vilken bra idé, Klara! Det kan bli fina bilder också. Kvinnor i vardagen … Katrin: Jättebra! Bruno:

Okej, okej. Då säger vi så. Du tar hand om det, Klara! Men nån av kvinnorna kan väl vara lite vacker? Vad tycker ni om de andra förslagen då?

Micke:

Hundar hade vi förra året, faktiskt. Och året innan. Varför inte nåt om fotboll?

Osvaldo: Fotboll är bra! Allt är bra bara vi slipper hundarna … Det räcker med att Bruno har sin mops på jobbet hela dagarna. Strindberg – vilket löjligt namn på en hund! Och pipor och cigarrer – allvarligt talat! Det är ju löjligt. Klara:

Hm. Jag gillar verkligen idén med ett tema kring natur­ vetenskap, Bruno. Det kan ju bli hur intressant som helst! Vi kan skriva om rymden till exempel.

Mattias: Vilken bra idé, Klara! Det kan bli fina bilder också.

26

2. Måndagsmötet


Sex teman Diskussionen pågår i ett par timmar. Det är inte lätt att komma överens. Man måste kompromissa. Till sist bestämmer sig redaktionen för följande teman:

August Strindberg

FAKTA

August Strindberg levde 1849—1912 och är en av Sveriges mest kända författare. Han skrev romaner, dikter och pjäser. Du kanske har hört talas om romanen Röda rummet från 1879 eller pjäsen Fröken Julie från 1888? Stockholmaren Strindberg flyttade mycket. Han bodde bland annat i Frankrike, Tyskland och Österrike. Strindberg hade ingen hund. Han var faktiskt rädd för hundar.

På webben hittar du texter skrivna av August Strindberg och dessutom en del Strindberg-­ länkar.

2. Måndagsmötet

27


2

Kan du använda orden?

UP

UPP

FT GI

A. Hur ska meningarna sluta?

. Vad ska tidningen handla om … 1 a. den närmaste tiden? b. den nära tiden?

. Vi måste börja nu. Varför … 2 a. ställer ingen igång? b. sätter ingen igång?

3. Mötet höll på … a. ett bra tag. b. ett gott tag.

. Jag tycker ... 4 a. inte alls om maten. b. inte allt om maten.

5 . Det får bli något ... a. i stil med Brunos förslag. b. i takt med Brunos förslag.

6. Det är inte lätt att ... a. göra överens. b. komma överens.

B. Hitta på egna dialoger där följande uttryck finns med:

28

ó Visserligen.

ó De höll på ett bra tag.

ó Allvarligt talat!

ó Hur spännande som helst!

ó Då säger vi så.

ó Det är ju löjligt.

Exempel:

— Jag tycker att grillat kött är väldigt gott. — Visserligen. Men djuren som slaktas har det inte så bra.

2. Måndagsmötet


UPP

FT GI

3

Vad säger man? Det finns olika sätt att säga att man inte håller med. Det är inte alltid bäst att bara säga ”Nej. Jag håller inte med!”. Se exemplen nedan. Förslag: Jag tycker att vi ska åka till Stockholm tillsammans. — Ärligt talat tror jag att de flesta hellre gör något annat. — Jag tror faktiskt att de flesta har sett allt i Stockholm. — Det vore roligt, men vad är det för fel på Flen? — Jag vet inte. Jag tycker nog att det finns bättre ställen att åka till. — Vi kanske ska fråga Susan vad hon tycker.

Nu ska du träna på att säga nej. Hur kan du svara om du vill tacka nej till dessa förslag? Försök att komma på flera olika sätt.

– Kommer du på festen ikväll? – Vill du ha mer att äta? – Ska vi beställa hem en pizza? – Har du lust att följa med på bio?

2. Måndagsmötet

29


UP

Eftersnack Efter mötet kommer Mattias fram till Klara. Mattias: Vad tyckte du om mötet? Klara:

Kul! Men har ni alltid så här mycket diskussioner?

Mattias: Ja, det är ganska stormigt ibland. Klara:

Är alla alltid med på mötena?

Mattias: Ja. Fast det är mest Irina och Bruno som pratar. De gillar att diskutera. Och de tycker alltid olika. Klara:

Hm, det låter som Robban, min kille. Han ska alltid ha sista ordet.

Mattias: Jaha, du har en kille? Klara:

Jo, ja.

Mattias: Förresten tyckte jag att dina idéer var kanonbra. Tyckte du? Vad kul!

Mattias: Du … Förresten … Vi är några som ska ta en öl efter jobbet på onsdag. Du kanske har lust att följa med? Eller är du upptagen? Klara:

Nja. Jag vet inte. Ärligt talat är jag ganska trött. Du vet – nytt jobb. Man känner sig rätt mör. En annan gång, kanske.

Mattias: Jag fattar. Du måste vara helt slut. Nu ska jag ut och plåta lite.

30

2. Måndagsmötet

UP

Klara:


UPP

FT GI

4

Ett stormigt möte ... Mattias säger att diskussionerna på redaktionen kan vara ganska stormiga ibland. Vad är egentligen en storm? Och vad betyder storm i dessa uttryck? ó en storm av protester ó hon tog världen med storm ó publiken togs med storm ó en storm i ett vattenglas ó det stormar kring USA:s president Väderord är populära också i andra uttryck. Vad tror du att dessa betyder?

UPP

FT GI

5

sola sig i glansen

vind i seglen

ligga i lä

kämpa i motvind

vind för våg

efter regn kommer sol

Ta en öl efter jobbet Mattias brukar ta en öl tillsammans med sina kollegor. I en undersökning på Internet fi ck drygt 2 000 personer svara på vad de helst dricker om de träffar sina kollegor efter jobbet. Så här svarade de. Vad hade du svarat?

En drink 6 % (111) Ett glas vitt vin 7 % (145)

Cider 12 % (249) En öl 49 % (993)

Ett glas rött vin 13 % (260)

Källa: www.qx.se 2006-03-31

2. Måndagsmötet

Ett alkoholfritt alternativ 13 % (256)

31


6

Vad tycker du?

UP

UPP

FT GI

Som du kanske märker är Mattias intresserad av Klara. Han vet om att hon har en pojkvän, Robban, fast han tycker inte att det verkar som om hon är särskilt lycklig med honom. Vad ska Mattias göra, tycker du? ó Absolut ingenting. Man ska inte stöta på en arbetskamrat. ó Vänta och se. Kanske är Klara intresserad av honom? ó Föreslå att de två ska gå ut och äta middag. ó Bjuda hem Klara och Robban. ó Prata med en psykolog. ó Eget förslag.

32

2. Måndagsmötet


UPP

FT GI

7

Stöta på eller stöta på? Det är skillnad mellan att stöta på — råka träffa — och stöta på — flirta med. Hör du skillnaden i uttalet? Här följer tre meningar. Varje mening kan betyda två olika saker. Läs meningarna högt. Diskutera vad de kan betyda. ó Jag vill inte hälsa på Algot. ó Sven ska skriva om dikten. ó Han slog på datorn. Fraser som hälsa på och skriva om är vanliga i svenskan. På grammatiskt språk kallas de för partikelverb. Det här är två enkla regler som är bra att kunna: 1. Ett partikelverb består av ett verb + en partikel. 2. Betoningen ligger alltid på partikeln. Ibland kan verbpartiklar som på och om stå som första del i en sammansättning. Då blir verben mer skriftspråkliga, men de betyder oftast ungefär samma sak. I stället för att föra över pengar till ett bankkonto kan man överföra pengar och i stället för att söka upp en toalett kan man uppsöka en toalett. Men ibland är betydelserna olika. Att avgå är inte samma sak som att gå av, och att överse är inte samma sak som att se över något. Några ord, som t.ex. avlida och undersöka, kan man inte dela på.

Välj det alternativ som passar bäst i meningarna som följer. 1. När jag ändå är i Umeå, måste jag påhälsa/hälsa på min gamla farmor. 2. Kan vi uppskjuta/skjuta upp mötet till i morgon? 3. Jag tror att de flesta medhåller/håller med mig. 4. Du måste underteckna/teckna under alla tre exemplaren. 5. Vill du ha mer kaffe? Nej tack, jag avstår/står av. 6. Den som inte betalar bussbiljett riskerar att faståka/åka fast. 7. Höga priser avskräcker/skräcker av turister från att åka till Norge på semester. 8. Om hunden inte blir bättre snart, måste vi avliva/liva av honom. 9. Numera kan homosexuella par ingå/gå in partnerskap. 10. Jag tycker inte om att du avbryter/bryter av mig hela tiden.

2. Måndagsmötet

33


UPP

FT GI

8

Skriva protokoll Så här kan ett mötesprotokoll se ut: Schacksällskapet Matt, Biskopsgården Protokoll 2011-01-26 Årsmöte Tid: 19.00–21.00 Plats: Klubbgården Närvarande: Gunnar Eriksson, ordförande Marie Dahlman, sekreterare Erika Dahlman Fredrik Eriksborg Anna Lindskog James Fred § 1. Ordföranden förklarade mötet öppnat. § 2. Dagordningen godkändes. Marie Dahlman utsågs till sekreter­ are. Till justerare valdes James Fred och Fredrik Eriksborg. § 3. Det misstänkta fusket vid senaste klubbmästerskapet diskute­ rades. Ordföranden fick i uppdrag att bilda en grupp med tre personer som ska utreda misstankarna. § 4. Överskottet från loppmarknaden redovisades av Erika Dahlman. 944 kronor blev över, vilket är 54 kronor mer än förra året. Till nästa möte ska hon återkomma med förslag på vad pengarna ska användas till. § 5. Anna Lindskog meddelade att hon inte ställer upp som tävlings­ ledare vid nästa års mästerskap. § 6. Under övriga frågor diskuterades ungdomsverksamheten. Marie Dahlman fick i uppdrag att tala med ungdomsledarna inför nästa möte. § 7. Ordföranden avslutade mötet. Vid protokollet Marie Dahlman

Justeras James Fred och Fredrik Eriksborg

34


A. Frågor.

1. Vad heter föreningen som har haft möte? 2. Hur många personer var med på mötet? 3. Ge exempel på två frågor som diskuterades. 4. Vem har skrivit protokollet? 5. Vilka uppgifter hade Fredrik och James?

B. Nu ska du skriva ett

eget protokoll.

Använd bakgrunds­- informationen till höger. Observera att informationen inte kommer i ”rätt” ordning.

Föreningens namn: Fotofantasterna. Sekreterare: Bengt Bred. Datum: Bestäm själv. Beslut: Att göra en studieresa till Uppsala. Ordförande: Kalle Persson. Justerare: Svea Bratt. Beslut 1: Att satsa 10 000 kronor på en fototävling med temat ”Kär och galen”. Närvarande: Bestäm själv. Beslut 2: Bestäm något själv. Plats: Föreningslokalen, Föreningsgatan 5, Småhålan. Övriga frågor: Bestäm själv.

Vem har ordet?

FAKTA

Många beslut fattas genom att människor träffas på möten och ­samtalar. Det gäller till exempel i föreningar och på företag. Det finns särskilda ord som man använder på möten. Kan du mötesorden? Dagordning — en lista över de frågor som mötet ska handla om. Ordförande — den som för ordet, alltså leder mötet. Sekreterare — den som skriver ner vilka beslut som fattas på mötet. Protokoll

— det dokument som sekreteraren skriver.

Justerare

— den som kontrollerar att protokollet har blivit rätt.

De allra flesta i Sverige är med i någon eller några föreningar. Du hittar massor av länkar till föreningar på webben — från fotboll till frimärkssamling.

2. Måndagsmötet

35


Dagordningen godkändes och fusket diskuterades

UP

9

A. Gå igenom protokollet på sidan 34 och skriv upp alla verb du hittar. B. Kanske lägger du märke till att många av verben slutar på s? Dagordningen godkändes, Marie Dahlman utsågs till sekreterare och överskottet redovisades av Erika Dahlman.

I alla dessa meningar har verbet passiv form. Läs igenom nedan­ stående meningar från protokollet. Är de aktiva eller passiva? ó Ordföranden öppnade mötet. ó Till justerare valdes James Fred och Fredrik Eriksborg. ó Ordföranden fick i uppdrag att bilda en grupp med tre personer. ó Under övriga frågor diskuterades ungdomsverksamheten. ó Ordföranden avslutade mötet. Det finns verb som har ändelsen -s utan att vara passiva, bland andra: andas, finnas, hoppas, lyckas, låtsas, minnas, mötas, träffas

C. Betydelseskillnaden mellan den aktiva och passiva formen kan i­bland vara mycket liten. Att skriva ordföranden avslutade mötet (aktiv) och mötet avslutades av ordföranden (passiv) är nästan samma sak. Men ibland kan man använda passiv form för att mildra en mening.

UP

UPP

FT GI

Diskutera om det finns någon skillnad i följande meningar. Vad tycker du låter bäst?

36

Du ska betala fakturan senast den 6 juni.

Fakturan ska betalas senast den 6 juni.

Vid utebliven betalning skickar vi fakturan vidare till inkasso.

Vid utebliven betalning skickas fakturan vidare till inkasso.

Marie Dahlman ville inte g ­ odkänna dagordningen.

Dagordningen godkändes inte.

2. Måndagsmötet


UPP

FT GI

10

Mötesord Det är vanligt med möten inom arbetslivet, men verbet möta kan användas i andra uttryck.Vad betyder orden som börjar på möti exemplen? 1. Vi kan väl mötas på halva vägen. 2. Lagen möttes i finalen. 3. Glöm inte att slå av helljuset när du möter en bil. 4. Äntligen möts vi ansikte mot ansikte. 5. Det nya förslaget möttes av kraftigt motstånd. 6. Redaktionen går en oviss framtid till mötes. Och vad gör man när man … 7. kallar till ett möte? 8. öppnar ett möte? 9. avtalar ett möte? 10. ställer in ett möte?

UPP

FT GI

11

Möte på skolan A. Arbeta i grupp och diskutera en av följande frågor. Det är viktigt att diskussionen leder fram till ett beslut. En i gruppen är ordförande.

ó Hur långa pauser ska ni ha på kursen?

ó Ska ni fika tillsammans och köpa kaffe och ta med kakor till kursen? ó Ni ska göra en utflykt tillsammans. Vart vill ni åka? ó Alla i gruppen utom Hamid vill öppna fönstret. Han är allergisk mot pollen. Vad ska man göra?

B. Vad är viktigt att tänka på för att ett möte ska fungera väl?

2. Måndagsmötet

37


VERKTYG Xxxxxxxxxx Använda ordbok Xxxxxxxxxxxxxxx Det fi nns många olika slags ordböcker. I en tvåspråkig ordbok får du hjälp att översätta ett ord till ett annat språk. I en enspråkig ordbok förklaras ordet på svenska. Dessutom kan du få reda på hur ett ord används, böjs och uttalas. Natur och Kulturs Svenska Ordbok är anpassad för dig som har svenska som andraspråk. Här fi nns ca 70 000 ord. Hur många av dem tror du att du kan?

I en synonymordbok hittar du ord som betyder nästan samma sak. Om du slår upp ordet glad, får du till exempel veta att belåten, livad, lycklig, lättsam, munter, pigg, rolig, sorglös, uppsluppen och upprymd betyder (ungefär) samma sak. Vilka av dessa ord använder du? Var försiktig när du använder en synonymordbok. Det fi nns nästan inga ord som betyder exakt samma sak. Fundera på vad det är för skillnad mellan till exempel glad, belåten, pigg, lättsam och rolig.

I en konstruktionsordbok — till exempel Svenskt språkbruk — får du veta hur ord kan kombineras med andra ord. Ordboken är praktisk om du vill hitta exempel på hur ord används i uttryck. Här kan du läsa att man blir glad av att göra något, att man kan göra någon glad och att man gör saker med ett glatt humör.

38

2. Måndagsmötet


En etymologisk ordbok — till exempel Våra ord — beskriver ordens historia. Här Uppgifter får du veta att ordet glad är gammalt och används i många språk, till exempel engelska och isländska. För länge sedan hade ordet en annan 1. Xxxxxxxxxxxxxx betydelse, nämligen klar, skinande och blank. Har ni några av dessa ordböcker i skolan?

Uppgifter 1. Gå till ett bibliotek och ta reda på vilka ordböcker som fi nns där. När är de olika ordböckerna bra att använda? 2. Slå upp orden pojke och flicka i en synonymordbok. Vilka synonymer hittar du? Betyder synonymerna exakt samma sak? 3. Slå upp följande ord i några ordböcker och jämför informationen om orden: buss falsk pyjamas rolig schack

På webben hittar du länkar till ordböcker på nätet.

Bläddra igenom kapitlet igen. Lärde du dig något nytt när du arbetade med det här kapitlet? Vilken text tyckte du bäst om? Vilken uppgift var bäst? Fanns det någon uppgift som du inte tyckte var bra? Hur kan den utvecklas för att bli bättre?

2. Måndagsmötet

39


Får korrekturläsaren Katrin någonsin högre lön? Hur säker kan praktikanten Alexandra egentligen vara på att skyttar passar bra ihop med lejon? Och vad ska ägaren Charlotte säga till sina besvärliga barn? Svaren finns i den här boken, den ena hälften av Full koll. Den andra hälften hittar du på webben. Materialet är indelat i följande kapitel: 1. Klaras första dag på jobbet 2. Måndagsmötet 3. Kvinnor berättar 4. Språk i världen 5. Plugga, jobba ... leva

6. 7. 8. 9. 10.

Vad ska man tro på? Politik – att tycka olika Om kloning, stjärnor och miljön Full koll har firmafest Språklära

— fö r SFI - u tb ild n i ngen s s tud i eväg 3

Kommer journalisten Klara att trivas med sitt nya jobb på redaktionen för Full koll ? Kommer hon att stå ut med den dryge Micke – och med mopsen Strindberg? Hur blir det med fotografen Mattias? Kommer han att få med sig Klara eller någon annan till Polen?

FULL KOLL

. . . är främst avsedd för SFI-utbildningens studieväg 3, men kan också användas på kursen Svenska som andraspråk för den grundläggande vuxenutbildningen. För SFI-utbildningens studieväg 1 finns bok-och-webben På torget och för studieväg 2 Öppet hus.

för SFI -utb il dnin gens st udie väg 3


9789140672254