NYA UPPVÄXTVILLKOR – SAMHÄLLE OCH INDIVID I FÖRÄNDRING
Thomas Johansson Simon Lindgren Anette Hellman
Nya uppväxtvillkor – samhälle och individ i förändring ISBN 978-91-47-09687-9 © 2013 Författarna och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör: Carina Blohmé Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Översättning av citat: Joachim Retzlaff Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia Illustrationer: Jonny Hallberg Bildredaktör: Ewa Hansson Rosdahl Bilder: Esping, David s. 31 Hansson Rosdahl, Ewa s. 11 IBL/Aftonbladet/Henry Lundholm s. 6 IBL/Aftonbladet/Lotta Fernvall s. 20 IBL/Aftonbladet/Börje Thuresson s. 29 IBL/Everett Collection s. 164 Krielen, Jørgen s. 159 Shutterstock s. 47, 51, 59, 93, 94, 106, 110, 114:1, 114:2, 150, 155
Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2013
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se
Innehåll KAPITEL 1 Inledning........................................................................... 5 KAPITEL 2 Familjeliv och samtidskultur..................................... 15
Föräldraskap och vardagsliv...................................................................................................................................18 Bilder av faderskap...............................................................................................................................................................22 Kompetenta barn och nya familjer..............................................................................................................27 Familjeliv i Europa...............................................................................................................................................................31 Familj och modernitet....................................................................................................................................................35 KAPITEL 3 Barn i förskola och fritidshem: genus och normalitet........................................................................38
Den ”fria leken” och den ”fria tiden” ........................................................................................................41 Olika positioner som produceras bland barnen i lek........................................................48 Ålder, makt och inflytande.......................................................................................................................................50 Bebis som gränsupprättande beteckning............................................................................................55 Vilka barn ges låg respektive hög pedagogstyrning i leken?...................................58 Normer om barn och barndom........................................................................................................................65 Det önskvärda, kompetenta, demokratiska och självreglerade barnet......67 Barn som glöms bort........................................................................................................................................................69 Barn som anses bråkiga och i behov av manliga pedagoger....................................72 Manliga förebilder för pojkar...............................................................................................................................75 Bråkighet som utförs av flickor och pojkar – men som normaliseras för pojkar...................................................................................................................................................................................78 Vem får vara med?.................................................................................................................................................................81 KAPITEL 4 Hälsa och social trygghet.......................................... 85
Trygghet och hälsa...............................................................................................................................................................85 Kropp, sexualitet och hälsa......................................................................................................................................90 Fitnesskultur.................................................................................................................................................................................92 Sexualitet............................................................................................................................................................................................96 Droger.....................................................................................................................................................................................................98 Mobbning och social utsatthet...................................................................................................................... 103 Självskadebeteende och utanförskap................................................................................................... 105 Nya risker och möjligheter.................................................................................................................................. 111
3
I nnehåll
KAPITEL 5 Ungdomar och nya medier...................................... 113
Nya medier?............................................................................................................................................................................... 114 Bortom medieeffekterna......................................................................................................................................... 117 Informellt lärande och deltagarkultur................................................................................................. 120 Exempel: Piratkultur..................................................................................................................................................... 124 Nya utmaningar för skola och samhälle........................................................................................... 126 KAPITEL 6 Skolan, ungdomsåren och lärandets villkor.......129
Uppväxtvillkor, lärande och ungdomstid...................................................................................... 129 Flexibel och rörlig ungdom................................................................................................................................. 132 Lärandets villkor................................................................................................................................................................. 135 Lärandets vägar..................................................................................................................................................................... 142 Sexualitetens läroprocesser................................................................................................................................. 149 Formellt och informellt lärande................................................................................................................... 153 Villkor, vägar, processer............................................................................................................................................ 161 KAPITEL 7 Ungdomskultur............................................................ 163
Ungdomskultur i historien................................................................................................................................... 164 Ungdomskultur som subkultur..................................................................................................................... 167 Ungdomskultur i ett komplext samhälle......................................................................................... 174 Ungdomskultur, hybriditet och nya medier............................................................................... 175 Ungdomskultur, förändring och kontinuitet............................................................................ 179 KAPITEL 8 Att bli vuxen.................................................................184
Livsbaneperspektivet................................................................................................................................................... 186 Den förlängda ungdomstiden.......................................................................................................................... 188 En ny typ av ungdomar?.......................................................................................................................................... 190 Ett komplicerat navigeringsarbete............................................................................................................ 194 Att finna sin väg.................................................................................................................................................................... 196 Epilog..................................................................................................200 Litteratur.............................................................................................203 Register..............................................................................................227
4
KAPITEL 1
Inledning I början av 1970-talet gav Rita Liljeström, professor i sociologi, ut boken Uppväxtvillkor. Samspelet mellan vuxna och barn i ett förän derligt samhälle (1973). Boken var ursprungligen skriven som en rapport på uppdrag av 1968 års barnstugeutredning, men kom sedan att omarbetas till en lärobok om barns uppväxtvillkor i det moderna samhället. Boken tar sin utgångspunkt i de historiska förändringar som det svenska samhället genomgick på 1970-talet. Liljeström målar upp en bild av en välfärdsstat som står i full blomning. Detta var en tid då invandringen ökade, man byggde massor av nya bostäder i form av miljonprogrammen, satsade aktivt på jämställdhet och hyste en stark utvecklingsoptimism. Det var också en tid när familjen uppmärksammades och gavs en central betydelse som nyckelkomponent i skapandet av den moderna svenska välfärdsstaten. 1974 fick vi en modern föräldraförsäkring som gav möjlighet för båda föräldrarna, oavsett kön, att engagera sig i och ta hand om sina barn. Bilden av brottaren Hoa Hoa Dahlgren iförd T-shirt med tre kronor, och med ett litet spädbarn i sin famn, symboliserar på ett effektivt sätt en optimistisk inställning när det gäller skapandet av den moderna familjen (Klinth & Johansson 2010).
5
N y a uppväx t vi l l k o r – sam häl l e o ch i ndi vi d i för ä n d r in g
Rita Liljeström (f. 1928) Finlandssvensk sociolog, som under ett antal år var innehavare av en personlig professur vid Humanistisk-samhälls vetenskapliga forskningsrådet. Liljeström deltog aktivt i debatten om familjer, jämställdhet och genus. Under 1960-talet deltog hon bland annat i grupp 222, som var ett inflytelsrikt nätverk av forskare, journalister och författare som engagerade sig i jämställdhetsdebatten. Liljeström är författare till en rad viktiga arbeten, bland annat Jämställdhetens villkor (1968) och Uppväxtvillkor (1973).
När Liljeström tjugo år senare får i uppdrag av förlaget att revidera sin bok, behåller hon sina grundteman men uppger också att hon var tvungen att på ett konsekvent sätt och mer aktivt förhålla sig till förändring och framväxten av ett nytt samhälle. Mina tidigare grundteman står sig, men ett nytt tema har sprungit fram spontant och det genomsyrar texten. Varje tids människor definierar sig själva på sitt eget vis. Men det verkar som om vi i dag är mer medvetna om att samhällsförändringar sätter sina spår i våra kunskaper om samhället, att nya grupper gör sig hörda och är med och formar sin samtids förståelse av hur allting är beskaffat. Inte ens begrepp som barndom, familj, mor och far är konstanta och av naturen givna, utan tidsbundna sociala konstruktioner (Liljeström 1973/1992, s. 10).
Vidare skriver Liljeström att på 1990-talet har det grandiosa moderna projektet strandat. Utvecklingsoptimism och tron att det går att bygga bort samhälleliga problem med social ingenjörskonst har ersatts av ett kritiskt perspektiv på moderniteten (Bau6
1 . I n le d n in g
man 1990). Vi kan här läsa ut att det har skett en förändring inte bara i samhälle och kultur, utan även i samhällsvetenskapens förhållningssätt till kunskap och vetande. 1990-talet är på många sätt en brytpunkt, med diskussioner om det postmoderna tillståndet och framväxten av en rad kritiska vetenskapliga traditioner, som till exempel postkolonial teori, poststrukturalistisk feminism och queerteori. Det äger rum en betydande relativisering av hur man ser på sociala fenomen. Precis som Liljeström beskriver rör sig sociologin från ett tänkande där sociala fenomen är ganska fasta, konstanta och funktionella mot ett perspektiv som betonar dynamiska förändringsprocesser samt en relativisering av kunskap. Många av de begrepp som sociologer rör sig med – familj, kön, klass, etnicitet, makt och institutioner – får en något annan innebörd på 1990-talet. Även om diskussionen om postmodernism och postmodernt samhälle successivt blåser över och tonas ned mot slutet av 1990talet, sätter den sina spår i form av framväxten av en ny vetenskaplig metodik, metodologi och kunskapssyn. Begreppet social kon struktion får en central plats i många vetenskapliga diskussioner. Visserligen tolkas begreppet på lite olika sätt, men den grund läggande innebörden är att sådant som barndom, familj, ungdom och uppväxtvillkor är högst variabelt, föränderligt, kontextuellt och historiskt konstruerat. Dessa tankar är visserligen inte nya, utan utgör en del av samhällsvetenskapens historia. Men tanken om social konstruktion får i kölvattnet av den postmoderna relativiseringen en mer radikal innebörd. Dessutom utvecklas inom samhällsvetenskapen en metodarsenal bestående av diskursanalys, narrativ analys och poststrukturella läsningar av texter och kvalita tivt material, som på många sätt riktar blicken mot det efemära och rörliga i sociala processer och fenomen. Liljeström har tre fokuseringar i sin studie. För det första finns det en strävan att skapa en helhetssyn på familjen. Vilka konsekvenser har förändringar i familjens yttre miljö för hur den inre 7
N y a uppväx t vi l l k o r – sam häl l e o ch i ndi vi d i för ä n d r in g
miljön formas och utvecklas? Denna målsättning innefattar ett mer övergripande sociologiskt perspektiv på hur familjen omvandlas i det moderna samhället. För det andra handlar det också om att studera och sätta fokus på relationer. Vilka innebörder, variationer och kulturella erfarenheter skapas i möten med andra människor, och hur präglas uppväxtvillkoren av detta? Här antyds vikten av ett socialpsykologiskt perspektiv. Hur samvarierar mikro och makro, och hur påverkas människor av och förhåller sig till sociala strukturer? Slutligen utvecklar Liljeström i senaste utgåvan av boken (1992) ett tredje tema. Här rör det sig om ett kunskaps sociologiskt intresse. Hur förändras våra uppfattningar om familjer, kön, barndom och uppväxtvillkor i det moderna samhället? Det tredje temat pekar också framåt mot den diskussion om postmodernism och relativisering av kunskap som diskuteras ovan. De teman Liljeström anger fungerar bra som riktlinjer för vår egen studie och genomgång av dagens uppväxtvillkor. Det har gått ungefär fyrtio år sedan Liljeström skrev sin bok och tjugo år sedan den uppdaterades. Under denna tid har mycket förändrats, men det finns också en del övergripande och trögrörliga mönster som består. Detta innebär inte att vi har att göra med statiska mönster och strukturer, bara att det går att känna igen vissa tendenser. Det kan till exempel handla om att vi fortfarande lever i ett samhälle där män generellt har högre lön än kvinnor, eller där det är svårt och ibland näst intill omöjligt för barn från arbetarklass att nå vissa sociala positioner i samhället. Men även om det finns saker vi kommer att känna igen i samhälle, kultur och familjeliv, finner vi även spännande och ibland oroväckande variationer i hur makten reproduceras och vidmakthålls. Från 1970-talets utvecklingsoptimism har vi rört oss mot ett samhälle där fokus har förflyttats från kollektiva formationer till individen. För många människor är en sådan individualisering något positivt, men det finns anledning att förhålla sig kritisk till vissa aspekter av denna förändringsprocess. I de nordiska länderna 8
1 . I n le d n in g
har vi vant oss vid att leva i välfärdsstater, där det har funnits kollektiva skyddsnät, instanser och insatser för att skapa en generell välfärdsmodell. Tanken har varit att man oavsett social bakgrund och ekonomiska resurser ska ha tillgång till god sjukvård, förskola, skola och olika typer av sociala skyddsnät. Denna modell har stått i skarp kontrast till en liberal modell, som präglat till exempel Storbritannien och USA. I denna modell har ansvaret i stor utsträckning lämnats över till individen, som via försäkringar och egna privata initiativ får se till att skapa en grund för det goda livet (Esping-Andersen 1990). Många menar nu att även den svenska och nordiska välfärdsmodellen håller på att avvecklas och utvecklas i riktning mot en mer nyliberal ordning ( Johansson 2009). Det finns en rad händelser som tyder på detta, men samtidigt verkar ändå själva fundamentet, och det politiska stödet, för en välfärdsstat finnas kvar. Privatiseringen tar sig i stället andra former i Sverige. Allt fler tjänster köps av privata bolag, och i många fall handlar det om riskkapitalister som under en kort period investerar i vård eller skola, för att sedan sälja verksamheten. Under 2011 har det förekommit en del skandaler där vårdföretag har maximerat sina vinster på bekostnad av vårdtagarna. Genom att dra ned på personaltäthet och spara in på till exempel blöjor till äldre, ökar vinsten. Detta är ett helt nytt scenario och något som utgör en utmaning för den svenska välfärdsstatens överlevnad. I vår studie av barns och ungdomars uppväxtvillkor kommer vi bland annat att fokusera på familjen och inte minst på de förändringar som denna sociala institution genomgår i dag. I Liljeströms bok intar familjen och familjepolitik en mycket central roll. Vi menar också att familjen har en viktig och central roll i barns och ungdomars liv, men vi kommer även att vidga perspektivet för att kunna ta in hur förskolan och skolan formar, påverkar och förändrar barns och ungdomars uppväxtvillkor. I några centrala kapitel kommer vi att röra oss från familjen till skolmiljön. Dessa olika 9
N y a uppväx t vi l l k o r – sam häl l e o ch i ndi vi d i för ä n d r in g
sociala institutioner spelar en stor roll i barns och ungdomars liv, och de påverkas och förändras också på väsentliga sätt av vad som händer i omvärlden och av hur familje- och utbildningspolitik ingriper i och förändrar vardagslivet. Synen på barndomen och på ungdomstiden har genomgått vissa förändringar sedan 1970-talet. En sådan viktig förändring rör en rad nya mediers inträde i barns och ungas liv. Mycket har hänt sedan socialisationsforskaren Thomas Ziehe i sina, på 1980- och 1990-talen närmast överanvända, böcker om vuxenblivande skrev om hur unga människor aktivt formar sin egen livshistoria (Ziehe 1986). Det har också hänt mycket sedan 1970- och 1980-talens kultursociologi och medieforskning allt starkare introducerade tanken om aktiva publiker (Hall 1973; Ang 1985; Fiske 1987). Ungdomarnas ökade användning av digitala och sociala medier har potentialen att ta utvecklingar som dessa till en helt ny nivå, och att göra dagens unga generation till aktiva deltagare i offentligheten som medskapare av innehåll och betydelser. Ankomsten och den ständigt ökande användningen av en uppsättning digitala medier under de sista femton åren har lett till genomgripande förändringar i människors sätt att interagera med varandra, och att dela och skapa medieinnehåll. De nya villkoren framträder särskilt tydligt i relation till den unga generationen, som tidigt fångar upp de nya verktygen och använder dem i sin vardag och sitt identitetsskapande. Ungas appropriering av nya medier leder inte sällan till reaktioner av det slag som medieforskaren Kirsten Drotner (1999) har kallat för mediepaniker. I sådana sammanhang hamnar fokus på alla tänkbara risker och faror som föräldragenerationen och det omgivande samhället tänker sig kan vara förknippade med användningen av det nya mediet. Mediepaniker har uppstått omkring aspekter av allt från ”skräplitteratur”, videovåld, dator spelande och bloggande till mobiltelefoner. 10
1 . I n le d n in g
”Mediepanik” kan uppstå kring allt från ”skräplitteratur” till videovåld och datorspelande.
På senare år har dock såväl forskningen som samhällsdebatten kommit att handla alltmer om nya mediers kraft när det gäller att stimulera ungdomars kreativitet, lärande och demokratiska deltagande. Det finns ett antagande om att det informella lärande som sker genom datorspelande och underhållningsorienterad internetanvändning kan omsättas till möjligheter för de unga användarna att delta också i den traditionella politiska processen ( Jenkins 2006a, b; Dahlgren 2007). Detta är en följd av att de utvecklar sina förmågor att sålla i information, lösa problem, navigera och vara källkritiska genom att delta i communities, onlinespel, grupper av fans och så vidare ( Jenkins m.fl. 2009). Vissa författare och debattörer tycks inte se några gränser för vad ungdomar skulle kunna åstadkomma med hjälp av de nya digitala redskapen. Med begrepp som smart mobs (Rheingold 2002), mash-up (Sinnreich 2010) och remixkultur (Lessig 2008), och 11
N y a uppväx t vi l l k o r – sam häl l e o ch i ndi vi d i för ä n d r in g
med idéer om hur de unga mediepionjärerna ska bli startraketer för framtidens innovationsprocesser (Mason 2008; von Hippel 2005), målas ett utopiskt framtidsscenario upp. Men det är viktigt att inse att en rad maktstrukturer, som begränsar många av de här möjligheterna, inte har försvunnit bara för att de nya medierna finns. I vissa fall kan man tänka sig att skillnader snarare förstärks (Norris 2001). En utmaning för framtida studier är därför att försöka balansera mellan mediepanik och teknikromantik (Lindgren 2007). Ett annat centralt område i boken är globaliseringen och dess nationella och lokala konsekvenser för barns och ungdomars identitetsskapande. De flesta människor lever någonstans i skärningspunkten mellan det globala, nationella och lokala. Möjligheterna att avgränsa dessa gemenskaper från varandra blir också alltmer begränsade. Detta är inte minst tydligt i den samtida staden, speciellt då i storstaden. I denna konstellation ingår människor från vitt skilda kulturer och med olika social och etnisk bakgrund, som utvecklar mängder av olika livsstilar. Här finner vi också stora variationer i hur man värderar och betraktar staden. För vissa människor innebär stadsmiljön stora möjligheter till bra boende, jobb och ett rikt kulturliv, medan andra tvingas bo i mindre attraktiva bostadsområden, har svårt att få ett bra jobb och saknar både ekonomiska möjligheter och intresse av att utnyttja stadens möjligheter. Städer utgör ofta enormt segregerade miljöer. Trots att människor lever i samma stad, lever de helt olika liv. Inte enbart för att de utvecklar olika livsstilar, utan i hög utsträckning för att de av ekonomiska och sociala omständigheter mer eller mindre frivilligt tvingats inordna sig i vissa sociala och kulturella mönster. Under 1990-talet har svenska forskare visat hur de tidiga segregationsmönstren, präglade av klass och kön, i många hänseenden har kommit att kompletteras med ytterligare en selektion, baserad på etnicitet. Boendesegregationen har under 1990-talet fördjupats och rasifierats (Sernhede 2011). Många menar att ut12
1 . I n le d n in g
vecklingen under 1990-talet kan ses som ett epokskifte. Tydligast är detta skifte i storstäderna med sina multietniska förorter. Skolan får allt svårare att motverka segregationen och utanförskapet i urbana och multietniska områden. Allt fler elever avslutar sin skolgång med ofullständiga betyg. Globaliseringen slår in på allt fler och ofta oväntade sätt i det svenska samhället. Medlemskapet i EU innebär också att man på allt fler områden samordnar politiken, kring bland annat invandring och flyktingskap. Gränser upprättas och människor blir till kvoter och kategorier. Vi får i dag allt fler flyktingbarn till Sverige, där många också anländer utan en familj. Samtidigt ökar de interna problemen med att bereda plats för alla människor i det nya Sverige. Segregationen ökar, allt fler står utanför arbetsmarknaden och nyfattigdomen breder ut sig. Den här boken som helhet är uppbyggd kring ett kronologiskt perspektiv, där vi börjar i barndomen och sedan successivt rör oss framåt mot de unga vuxna som ska ut i livet, skaffa arbete och kanske bilda familj. Vi har dock valt att avbryta den kronologiska delen av boken med ett antal tematiska kapitel, som bland annat behandlar medierna och barns och ungdomars hälsa. Anledningen är att vi både vill ge en bred bild av uppväxtvillkoren, och samtidigt vill kunna dyka lite djupare i några centrala forskningsfält som rör barns och ungdomars vardagsliv och uppväxtvillkor.1 Bokens primära syfte är att ta ett samlat grepp om barns och ungdomars uppväxtvillkor i det samtida Sverige, men med en del utblickar mot andra europeiska länder. Vi vill också visa hur globala och sociala förändringar sätter avtryck i det konkreta och levda vardagslivet. Boken är avsedd att användas i undervisning på en rad utbildningar på högskolor och universitet i Sverige, men 1 Vissa av de teman som tas upp i boken har författarna skrivit om tidigare, och finns publicerat bland annat i Familjeliv, Den lärande människan och Maskuliniteter (dessa tre av Thomas Johansson, den sistnämnda tillsammans med M. Herz), ”The sociology of media and communication technologies”, (kapitel av Simon Lindgren i Aakvaag m.fl. Introduction to sociology: Scandinavian sensibilities), Ungdomskulturer (red. Simon Lindgren) samt Kan Batman vara rosa? (doktorsavhandling av Anette Hellman).
13
N y a uppväx t vi l l k o r – sam häl l e o ch i ndi vi d i för ä n d r in g
den präglas även av en ambition att ge en god bild av forskningsläget om barn, ungdomar, familjer och skola, och att därigenom kunna fungera som ett underlag för politiska beslutsfattare att tänka kring och skapa goda villkor för den nya generationen. Det första kapitlet efter denna inledning, kapitel 2, kommer att behandla familjelivet i det samtida svenska samhället. Kapitel 3 handlar om småbarnsåldern, förskolan och barns uppväxtvillkor, med speciellt fokus på de institutionella villkoren. Sedan bryts kronologin för att bereda plats för några tematiska kapitel (kapitel 4 och 5) om hälsa och trygghet och om medieanvändning i skolåldern. Vi fortsätter sedan med kapitel 6 om ungdomars skolgång, med fokus på grund- och gymnasieskola. Därefter följer ett tematiskt och fördjupande kapitel (kapitel 7) om ungdomskultur. Kronologin avslutas sedan med kapitel 8 om vägen in i vuxenlivet, övergången mellan ungdom och vuxenliv. Boken avslutas med några korta reflektioner i en epilog.
14
KAPITEL 2
Familjeliv och samtidskultur Familjelivet ändrar successivt skepnad genom hela moderniteten. Det tar sig nya former, men bär samtidigt starka spår av historien och av samhälleliga omställningar. Om vi ska förstå de förändringar som äger rum i dag är det nödvändigt att sätta in familjen i ett ekonomiskt, politiskt och kulturellt sammanhang. De stora ekonomiska och strukturella förändringar som präglat efterkrigstiden och det framväxande välfärdssamhället har bland annat tagit sig uttryck i en arbetsmarknad som vänder sig till både män och kvinnor och i uppbyggnaden av ett specifikt välfärdssystem. I de nordiska länderna, om än i olika utsträckning, har det skapats institutionella och ekonomiska förutsättningar i form av förskolor, fritidsverksamhet, föräldraförsäkring och barnbidrag, som möjliggjort olika typer av arrangemang av familjelivet ( Johansson 2009). Politiskt finner vi skarpa skiljelinjer när det gäller hur man inom olika partier ser på dessa ramvillkor för föräldraskapet. En central diskussion i dag handlar om föräldraförsäkringen och kvoteringsfrågan. Mycket av denna diskussion har handlat om hur man kan öka fäders uttag av föräldraledigheten. Även om vi kan se ett ökat intresse hos fäder att stanna hemma med sina spädbarn, är det fortfarande framför allt kvinnor som tar ut stora delar av föräldraledigheten ( Johansson & Klinth 2008, Johansson 2009, Klinth & Johansson 2010). När vi ser närmare på de sociala förändringar som äger rum i familjelivet ökar komplexiteten. Det finns mängder av argument kring och analyser av vad som antingen påskyndar eller bromsar förändring. Ett vanligt argument handlar om ekonomi, att vissa 15
N y a uppväx t vi l l k o r – sam häl l e o ch i ndi vi d i för ä n d r in g
f amiljer helt enkelt inte har råd att låta fäderna stanna hemma med sina barn, eftersom det fortfarande oftast är mannen som tjänar mest. Men det förekommer också argument som skjuter in sig på att mödrar är mer lämpade att ta hand om spädbarn. Amningen förs då fram som ett hinder och ibland även mäns bristande förmåga till omsorg. Samtidigt som vi kan se hur män blir alltmer intresserade av omsorg och av att ta hand om sina barn, menar vissa forskare att män väljer att ägna sig åt de mer attraktiva aspekterna av familjelivet och lämnar tunga och tråkiga sysslor åt kvinnor (Bekkengen 2002, 2003). Andra forskare har en mer positiv syn på den förändring som ägt rum och tolkar mäns ökade engagemang i familjen som ett radikalt steg mot ökad jämställdhet (Dienhart 1998; Deutch 1999; Plantin 2001, 2003; Aarseth 2008). Utvecklingen mot ett förändrat föräldraskap är ojämn och uppvisar en relativt låg grad av stabilitet. Familjelivet påverkas starkt av politiska och ekonomiska förändringar. Neddragningar i välfärdssystemet, som till exempel leder till ökade barngrupper och färre personal på förskolor, kan leda till att föräldrar försöker stanna hemma längre med sina småbarn, vilket ofta berör kvinnor mer än män. (Brandth & Kvande 2003; Klinth & Johansson 2010). Många forskare pekar också på mäns vilja att vara jämställda, men att denna önskan bara sträcker sig till en viss gräns (Holter & Aarseth 1993; Wall & Arnold 2007; Williams 2008). En annan fråga rör vilken bild vi i dag har av modernt föräldraskap. Trots de stora förändringar som familjelivet genomgår, finns det en stark tendens att i medier och offentlighet återge rela tivt endimensionella bilder av föräldraskap. Snarare än att vi får ta del av olika och mångfacetterade bilder av och föreställningar om faderskap/föräldraskap är det heterosexuella och vita föräldrar med medelklassbakgrund som skildras och lyfts fram som norm. Det finns dock en framväxande litteratur som skildrar hur människor ”gör föräldraskap” på lite olika sätt (Andersen 2003; Ryan-Flood 2005; Zetterqvist Nelson 2007; Holter 2007; Klinth 16
2 . Fam i l j e liv o c h s a mt id s k u lt u r
& Johansson 2010). Inte minst har homosexuella föräldrar ställt ett antal nya frågor om hur vi förhåller oss till föräldraskap. Vi kan också iaktta en ökad diskussion kring hur faktorer som klass, etnicitet och livsstil påverkar utformningen av föräldraskapet. När vi diskuterar föräldraskap bör vi ta hänsyn till hur en rad faktorer samspelar för att skapa det moderna föräldraskapet. Vi lever i en kultur där homosexuella föräldrar i stort sett är frånvarande i offentlighet och medier, där det skapas mediebilder av icke jämställda ”invandrarmän” och där vita män med medelklassbakgrund framstår som ett överordnat ideal. Om vi förflyttar oss till en internationell arena, finner vi stora skillnader i de förutsättningar som skapas eller som saknas för att skapa ett mer jämställt föräldraskap. Men även om det finns tydliga skillnader mellan den politik och praktik som bedrivs i olika europeiska länder, menar vissa forskare också att vi i de nordiska länderna tenderar att omhulda en överdrivet positiv bild av framsteg, jämställda relationer och en framgångsrik familjepolitik (se tabell 2.1; se även Haavind & Magnusson 2005). Det finns alltså anledning att förhålla sig kritisk till den självbild kring familjeliv som skapats och växt fram i Norden. Tabell 2.1. Andel föräldraledighetsdagar som utnyttjas av män (procent). Källa: NOSOSCO 2011. År
Danmark
Finland
Island
Norge
Sverige
2000
5,5
4,2
2,9
6,9
13,7
2005
5,9
5,5
32,7
8,8
20,5
2010
7,7
7,1
31,7
14,7
23,9
En annan viktig fråga som vi kommer att diskutera i detta kapitel är barns roll och position i familjen. I dag talas det mycket om det kompetenta barnet och om hur viktigt det är att anlägga ett barnperspektiv på familjelivet. Frågan är hur vi ska förhålla oss till de 17
N y a uppväx t vi l l k o r – sam häl l e o ch i ndi vi d i för ä n d r in g
bilder som i dag skapas av barn och barndom. I detta sammanhang är det även väsentligt att analysera hur olika experter på uppfostran och utvecklingspsykologi bidrar till att skapa och forma den moderna familjen. I det här kapitlet vill vi ge en nyanserad bild av det moderna föräldraskapet. Vi rör oss framför allt i en nordisk kontext, men försöker även blicka utåt mot Europa i stort. Vi vill både ge en bild av de hinder som finns för att utveckla en könsneutral och mer jämställd familj, och återge vinjetter och ögonblicksbilder från dagens svenska vardags- och familjeliv. Det följande avsnittet fokuserar på hur individualiseringen av familjen har inverkat på relationer, emotioner och estetik. Därefter följer ett avsnitt om faderskap. Vi lyfter fram olika och ofta motstridiga bilder av faderskap och variationer som återfinns i det nordiska föräldra- och faderskapet. Därefter diskuteras bilden av det kompetenta barnet och vad denna föreställning innebär för den inre demokratiseringen av familjelivet. Slutligen summeras de olika trådarna för att knytas samman till en bild av dagens föräldraskap.
Föräldraskap och vardagsliv Begreppet individualisering har använts inom samhällsvetenskap för att förklara och analysera centrala förändringar i relationen mellan aktör och struktur (se faktaruta). Ibland används begreppet för att tala om en ökad individuell frigörelse eller frisätt ning från sociala och kulturella strukturer (Ziehe 1993). Men det finns också de som menar att det snarare handlar om ett förändrat förhållande mellan aktör och struktur, som visserligen inbegriper fler valsituationer och potentiella frihetsgrader för individen, men ingen absolut frigörelse från kollektiva strukturer. Individualisering leder således inte automatiskt till individuell frihet eller fler reella valmöjligheter, utan snarare till en ny relation, ny dynamik och ett nytt spänningsförhållande mellan aktör och struktur. 18
2 . Fam i l j e liv o c h s a mt id s k u lt u r
Individualisering Med individualisering avses hur den moderna människan successivt får ett ökat utrymme för att förhålla sig till och välja tillhörighet till olika kollektiva formationer. Denna samhällsprocess hänger samman med en ökad vertikal och horisontell rörlighet, det vill säga att det till exempel är möjligt att göra en klassresa och röra sig från arbetarklass till medelklass (vertikal rörlighet) eller att byta yrke (horisontell rörlighet). Men detta innebär inte att individen är helt fri att välja sin livsbana, endast att det skapats ett ökat utrymme för att på ett mentalt och ibland reellt plan välja hur man vill leva sitt liv. Individualiseringstesen får ofta kritik för att den står för en naiv och överdriven tilltro till förändring.
Vad innebär detta då för familjen? Vi kan i dag se en tendens till en individualisering av familjelivet ( Johansson 2009). Denna tendens ser dock olika ut beroende på vilka sociala miljöer och vilka nationer vi fokuserar på. Många av de reformer som genomförts kring familjen – till exempel de omfattande förändringarna av föräldraförsäkringen – och inte minst strävan efter mer jämställda relationer mellan föräldrar, har också lett till ett ökat fokus på individen. Demokratiseringen av familjelivet har lett till att män, kvinnor och barn börjar ställa frågan om vad ett medlemskap i denna specifika konstellation ger dem i utbyte. Vilka krav kan man ställa på att bli hörd och sedd i familjen? Kommunikation, interaktion och förhandling blir därmed nyckelord. En tendens, som delvis hänger samman med individualiseringen av familjen, rör den ökade emotionaliseringen av föräldra skapet (Smart 2007, Johansson 2009). Dessa förändringar är kanske som mest tydliga när det gäller faderskapets omvandlingar. Det trycks till exempel alltmer på att män och fäder i lika stor utsträckning som kvinnor klarar av alla delar av ett aktivt föräldraskap. Bilden av den distanserade och emotionellt inkompetente 19
N y a uppväx t vi l l k o r – sam häl l e o ch i ndi vi d i för ä n d r in g
mannen försvinner i bakgrunden och ersätts med bilden av en emotionellt närvarande och kompetent pappa. Ett jämställt föräldraskap förutsätter till stor del könsneutralitet, det vill säga att män och kvinnor delar lika på alla sysslor. Vi får också allt fler skildringar av män och fäder som betonar intimitet, närhet, omvårdnad och känslosamhet. Ytterligare en trend, som hänger samman med ovan beskrivna förändringar, handlar om estetiseringen av hem och vardagsliv. Det är inte ovanligt att hemmet laddas positivt och får en alltmer central betydelse i människors identitetsprojekt (Aarseth 2008). Detta tar sig bland annat uttryck i en vurm för inredning, snickeriarbete, trädgårdsarbete och matlagning. Medierna översvämmas av program som visar hur mer eller mindre kända människor gör om sina hem. Hemmet, och därmed också familjelivet, har blivit en viktig del i skapandet av en flexibel, rörlig och e stetiskt orienterad livsstil och identitet. Nyckelordet är förändring, men paradoxalt nog leder denna laddning av hem och vardagsliv till att Hemmet är del av det moderna identitetsprojektet. Alla ska göra om sina hem – här med hjälp av Ernst Kirchsteiger.
20
2 . Fam i l j e liv o c h s a mt id s k u lt u r
familjen får en stärkt position och att denna enhet framstår som relativt avgränsad mot omgivningen. Bilden av familjen som en trygg oas, där man hämtar kraft och energi, får en ny aktualitet. Samtidigt handlar det om komplexa interna och externa processer, där vi bland annat kan se hur det gemensamma arbetet för att skapa ett vackert och njutbart hem också kan bli en del i jämställdhetsarbetet. Detta arbete kan förstås även leda till en reproduktion av polära könspositioner. Fallstudie: Snickeri och skilsmässa Kim och Anna har varit gifta i två år. De har en son som snart är ett år gammal. Till att börja med har de bott i en hyreslägenhet, men för ett halvår sedan köpte paret ett hus. Huset är på många sätt ett drömhus, tidigt 1900-tal och mycket charm, men det är också i behov av en rejäl renovering. Till att börja med arbetar Kim och Anna gemensamt med renoveringen av huset, men successivt förändras rollerna. Kim ägnar alltmer tid åt renoveringen och allt mindre tid åt hushållsarbete och omvård nadsarbete. Detta innebär att Anna får ta över alltmer av dessa sysslor. Paret glider in i denna rollfördelning sakta men säkert. Till slut tröttnar Anna på att ta hand om allt hushållsarbete och det uppstår en konflikt kring arbetsfördelningen, som i förlängningen leder till skilsmässa.2
Familjelivet har blivit alltmer genomlyst och transparent. Det finns en medvetenhet om att det går att göra familj på en rad olika sätt. Marknaden är full av böcker om och manualer för hur man ska klara av vardagsliv och relationer i olika typer av familjekonstellationer ( Johansson 2008). Det saknas inte redskap för att tänka kring och göra ingrepp i familjelivet. Experter tillhandahåller mängder av råd om och förslag på hur vi kan förbättra våra relationer och familjer. Det finns också ett tryck på familjer att 2 Fallstudierna i boken är, om inte annat anges, fiktiva och skrivna för att illustrera en situation eller ett fenomen.
21
N y a uppväx t vi l l k o r – sam häl l e o ch i ndi vi d i för ä n d r in g
skapa demokratiska och jämställda relationer. Under senare år har det också förts omfattande diskussioner om barnperspektivet, om hur vi ska lyssna på barnen och bidra till att de utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. Det finns med andra ord ett sam hälleligt tryck på människor att åstadkomma jämställda och goda relationer inom ramen för familjelivet. Det är i relation till dessa nya idealbilder kring hur familjelivet bör se ut i dagens samhälle, som människor gör familj. Samtidigt är det viktigt att sätta in familjelivet i ett vidare ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt ramverk. Som vi tidigare varit inne på finns det en rad krafter som möjliggör eller sätter hinder för olika lösningar på hur man gör familjeliv. Det finns till exempel många familjer i Sverige i dag där frågan om föräldraförsäkring och hur man ska dela på föräldraledigheten inte ens är aktuell. Dels kan det handla om familjer där kvinnor arbetar deltid med låg inkomst och männen heltid, dels kan det handla om arbetslöshet. I många multikulturella förorter i de svenska storstäderna hittar vi ett stort antal människor som aldrig har fått fäste på arbetsmarknaden. Den förändring vi skisserar ovan är således väldigt ojämn. Individualiseringen av familjen tar sig alltså olika uttryck i olika sociala skikt och livsstilsgrupper. Även om vi kan iaktta en trend och tendens mot en ökad individualisering av familjelivet i dagens nordiska samhällen, är det viktigt att analysera de ofta motstridiga och disparata förändringar som pågår i familjelivet.
Bilder av faderskap De föreställningar som vi finner om fäder och faderskap i kultur och offentlighet är ofta stereotypa. Det finns en tendens att framställa pappor som löjliga figurer, hjälplösa och tafatta. Populärkulturen är full av sådana degraderande bilder av män och fäder (Herz & Johansson 2011). Samtidigt har det också växt fram bilder av kompetenta och jämställda pappor. Det finns numera 22
2 . Fam i l j e liv o c h s a mt id s k u lt u r
en uppsjö av böcker på temat jämställt faderskap, skrivna av män för män ( Johansson 2008). I vardagslivet finner vi mer komplexa och varierade ”manliga” praktiker och identiteter. I det här avsnittet återger vi fyra korta fallbeskrivningar av möjliga positioner och berättelser. Dessa fall är hämtade från en större kvalitativ undersökning om det nya svenska faderskapet (Klinth & Johansson 2010, Johansson 2011). Den bild som återges är med andra ord skev i relation till samtliga svenska fäder. Vi återkommer till den bredare bilden och till en diskussion om relationen mellan dessa fyra fallstudier och svenska fäder i allmänhet. Fallstudie: Regnbågsföräldrar Anders och Peter är båda i fyrtioårsåldern och har levt tillsammans i tio år. Anders arbetar som musiklärare och Peter är anställd inom statlig förvaltning. Paret har nyligen blivit föräldrar. De har skaffat barn tillsammans med ett lesbiskt par. Den här typen av konstellationer är ganska vanlig i de nordiska länderna (Ryan-Flood 2005, Zetterqvist Nelson 2007). Det har tagit lång tid för Anders och Peter att över huvud taget besluta sig för att skaffa barn. Dels har det handlat om politiska och samhälleliga faktorer – tidsandan har förändrats och det tidigare otänkbara har blivit möjligt. Dels står man inför en rad praktiska problem, som till exempel handlar om val av föräldrateam, tillvägagångssätt och samarbetsavtal. Det tog också ett tag för paret att hitta två andra föräldrar som passade in i deras önskemål om att få vara aktiva i alla steg av processen. Det förekommer att de homosexuella männen hamnar lite vid sidan av projektet och inte blir lika aktiva föräldrar som det lesbiska paret (Andersen 2003). Här fanns dock ett tydligt önskemål om ett jämställt föräldraskap. Men när de fyra föräldrarna hade funnit varandra och bestämt sig, löpte allt på av bara farten. Anders och Peter beskriver sin regnbågsfamilj som en väl fungerande enhet. Man lägger inte så stor vikt vid roller och uppdelningar i fäder och mödrar, utan talar hellre om föräldraskap. Det finns en klar och tydlig ambition att se sig som en ”vanlig” förälder, en vanlig familj, även om det också uppstår en del problematiska situationer som måste hanteras.
23
HUR STÅR DET TILL MED DAGENS UNGDOM? Under senare år har alltmer intresse riktats mot barns och ungas uppväxtvillkor, livssituation, rättigheter och agentskap. En rad frågor diskuteras i dag, bland annat: • den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga • medieanvändningens positiva och negativa sidor • identitetsskapande och genusfrågor • ungdomsarbetslöshet och bostadsbrist • barns och ungas rättigheter och möjligheter att påverka sina villkor, och i förlängningen samhälle och kultur • förskolans, skolans och familjens roll i de lärandeprocesser som skapas av ovanstående Den här boken tar ett samlat grepp om barns och ungdomars uppväxtvillkor i det samtida Sverige, med en del utblickar mot andra europeiska länder. Författarna vill visa hur globala och sociala förändringar sätter avtryck i det konkreta och levda vardagslivet. Boken är främst avsedd för högskole- och universitetsutbildningar inom pedagogiska och sociala områden. Men den är även lämplig för politiska beslutsfattare, som vill få en god bild av forskningsläget när det gäller barn och unga – för att tänka kring och skapa goda villkor för den nya generationen. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap. Han är verksam vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Simon Lindgren är professor i sociologi vid Umeå universitet. Anette Hellman är fil. dr och verksam vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Best.nr 47-09687-9
Tryck.nr 47-09687-9-00