9789127409552

Samhälle i dag 7 Lärarhandledning

Natur & Kulturs nyhetsbrev Få information om nya läromedel, lärarträffar, erbjudanden och annat av intresse för dig som är lärare. Snabbt, lätt och helt kostnadsfritt!

Anmäl dig på www.nok.se/nyhetsbrev

Karin Wergel Kaj Hildingson Natur & Kultur

Innehåll

1. Inledning

5

3. Massor av medier

Syfte – ur Lgr 11 Karaktär – demokrati och människosyn Innehåll Lgr 11 och Samhälle i dag 7–9 Kursplanens kunskapskrav Bedömning och bedömningsmatris Texter på två nivåer, frågor, dilemman, elevblad och bilder

5 5 6 9 9 11

2. Kultur finns överallt

12

Lgr 11 och kapitlet Kultur finns överallt Innehåll och struktur Introduktionsuppslag Din kultur och du själv Hemma i två kulturer Att leva tillsammans Ungdomskultur Att bygga en identitet Hur ska man vara?

Elevblad 1 Vad är kultur?

Elevblad 2 Det här är jag – med många identiteter Elevblad 3 Flytta av fri vilja – eller av tvång Elevblad 4 Arbeta i Sverige Elevblad 5 Intervju med Abida Elevblad 6 Invandrare i medierna Elevblad 7 Nationella minoriteter Elevblad 8 Vilka ska räddas först?

Elevblad 9 Varför har vi fördomar?

Elevblad 10 Fördomar när vi minst anar det Elevblad 11 Att vara ung på 1960- och 1970- talet Elevblad 12 Att ha en egen identitet Elevblad 13 Vem påverkar mig mest?

Elevblad 14 ”Alla vill vara populära” Elevblad 15 Könsroller och populärkultur Elevblad 16 Könsroller – fast tvärtom Elevblad 17 Kan du orden?

Facit till elevbladen och elevbokens frågor och uppgifter

12 12 13 14 15 18 19 20 22 23

Lgr 11 och kapitlet Massor av medier 43 Innehåll och struktur 44 Introduktionsuppslag 45 Mediernas många uppgifter 45 Utan information ingen demokrati 46 Vilken information kan du lita på?

48 Nyheter 49 Att berätta är alltid att vinkla 50 Mediernas ansvar 51 När opinionen skakar liv i politikerna 52 Underhållning och reklam 53 Public service och reklamkanaler 54 Elevblad 18 Dina och klassens medievanor 55 Elevblad 19 Mediernas uppgifter 56 Elevblad 20 Medier i hemmet – en jämförelse då och nu 57 Elevblad 21 Dagstidningens olika uppgifter 58 Elevblad 22 Arbeta som journalist 59 Elevblad 23 Olika nyhetskällor 60 Elevblad 24 Censur av internet 61 Elevblad 25 Källkritisk på webben 62 Elevblad 26 Undersök internationella nyheter 63 Elevblad 27 Undersök nyheter 64 Elevblad 28 Samma nyhet i olika medier 65 Elevblad 29 Att vinkla en nyhet 66 Elevblad 30 Hur framställs olika grupper i medierna?

67 Elevblad 31 Etiska regler 68 Elevblad 32 Nät och etik 69 Elevblad 33 Massmedier och opinion 70 Elevblad 34 Skriv insändare 72 Elevblad 35 Granska könsroller 73 Elevblad 36 Kan du orden?

74 Facit till elevbladen och till elevbokens uppgifter 75

Samhälle i dag 7 Lärarhandledning

24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39

43

40

3

© 2011 Karin Wergel, Kaj Hildingson och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40955-2

Innehåll

4. Mobbning och andra brott Lgr 11 och kapitlet Mobbning och andra brott Innehåll och struktur Introduktionsuppslag Vad är mobbning?

Emmas dagbok Vad händer vid mobbning?

Mobbning måste stoppas Skadegörelse och snatteri Våld och hot mellan unga Elevblad 37 Myndigheter och elever Elevblad 38 Okänd och elak Elevblad 39 Smittar kränkningar?

Elevblad 40 Den mobbade Elevblad 41 Mobbning och demokrati Elevblad 42 Varför finns det mobbning?

Elevblad 43 Det hemliga bladet Elevblad 44 Regler och demokrati Elevblad 45 Kontrollera dig själv Elevblad 46 Kameror mot skadegörelse Elevblad 47 Argumentera för eller emot Facit till elevbladen och till elevbokens uppgifter

5. Lag och rätt

78 78 78 79 79 81 82 83 85 86 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99

101

Lgr 11 och kapitlet Lag och rätt 101 Innehåll och struktur 101 Introduktionsuppslag 102 Sveriges Rikes lag 102 Brottet 104 I rättssalen 104 Domen och brottsoffren 106 Normer och lagar 107 Domstolarna i Sverige 110 Som ringar på vattnet 111 Straff och vård 111 Rättsstaten och polisstaten 111 Stränga straff – stoppar de brott?

112 Elevblad 48 Vilket brott är värst?

114 Elevblad 49 Hur trovärdigt är ett signalement?

115 Elevblad 50 I rätt ordning 116 Elevblad 51 Åklagare och försvarsadvokat 117 Elevblad 52 Vem gör vad under rättegången? 118 Elevblad 53 Döm själv 119 Elevblad 54 Rätta felen!

120 Elevblad 55 Bläckfisken 121 Elevblad 56 Normer och nätpirater 122 Elevblad 57 Vilken domstol dömer vad?

123

Samhälle i dag 7 Lärarhandledning

4

Elevblad 58 Skadegörelse och konsekvens Elevblad 59 Vilken påföljd är bäst?

Elevblad 60 Två samhällen Elevblad 61 Dödsstraffet Facit till elevbladen och till elevbokens frågor och uppgifter

124 125 126 127

6. Pengar i din vardag

132

Lgr 11 och kapitlet Pengar i din vardag Innehåll och struktur Introduktionsuppslag Har du koll på pengarna?

Du är en del av ett hushåll Högre lön eller arbetslös – allt kan hända Klimatsmart och mer pengar till familjen Elevblad 62 Mina utgifter Elevblad 63 Min egen budget Elevblad 64 Handla på nätet Elevblad 65 Hamna inte hos Kronofogden!

Elevblad 66 Att söka sommarjobb Elevblad 67 Del av familjen, kommunen, Sverige, EU och världen Elevblad 68 Dilemma Elevblad 69 Gör en budget för Alex, Mira och barnen Elevblad 70 Olika hushåll – olika villkor Elevblad 71 Vad är rättvist?

Elevblad 72 Vad vill du att skatten ska användas till?

Elevblad 73 Dramalek om fördelning av pengar Elevblad 74 Ung och arbetslös Elevblad 75 Mer om barnbidrag Elevblad 76 Second hand där du bor Elevblad 77 Kan du orden?

Facit till elevbladen och till elevbokens uppgifter

132 132 133 133 134 137 138 140 141 142 143 144

Elevblad 78 Bedömningsmatris

158

128

145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156

© 2011 Karin Wergel, Kaj Hildingson och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40955-2

Kultur finns ­överallt

2

Lgr 11 och kapitlet Kultur finns överallt Individer och gemenskaper samt Information och kommunikation

Nedan ser du hur innehållet i Lgr 11 stämmer överens med innehållet i Kultur finns överallt.

Lgr 11

Kultur finns överallt

Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas t.ex. av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

Din kultur och du själv s. 6–8

Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta t.ex. socialt, kulturellt och ekonomiskt.

Normer, regler och lagar s. 8 Hemma i två kulturer s. 9–11 Att leva tillsammans s. 12–13

Immigration till Sverige förr och nu. Integration och seg­ regation i samhället.

Hemma i två kulturer s. 9–11

Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas t.ex. av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

Ungdomskultur s. 14–15

Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll. Hur individer och grupper framställs t.ex. utifrån kön och et­ nicitet.

Ungdomskultur s. 14–15

Att leva tillsammans s. 12–13 Att bygga en identitet s. 16–19 Hur ska man vara? s. 20–21 Att bygga en identitet s. 16–17 Hur ska man vara? s. 20–21

Innehåll och struktur Kapitlet Kultur finns överallt tar upp identitetsfrå­ gor utifrån begreppet kultur och svarar därmed mot en av kursplanens huvudrubriker i samhälls­ kunskap: Individer och gemenskaper: ungdomars identiteter och livsstilar, identitetsmarkörer, immi­ gration till Sverige förr och nu samt dess betydelse för kulturer och samhällen.

Målsättningen med kapitlet är både att ge ele­ ven perspektiv på sig själv som individ och som del

Samhälle i dag 7 Lärarhandledning

i olika grupper. Detta också för att öka förståelsen för andra grupper och kulturer. Utifrån det per­ sonliga kan man sedan vidga perspektiven och se strukturer i samhället.

Tänk på att kapitlet är skrivet som en helhet där även uppgifterna på uppslaget på s. 22–23 ingår. Det räcker alltså inte att bara gå igenom bokens text. Om man inte använder sig av uppgif­ terna, fungerar inte kapitlet som det är tänkt.

12

© 2011 Karin Wergel, Kaj Hildingson och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40955-2

Kultur finns överallt

Elevboken s. 6–13

Introduktionsuppslag

Kapitlet är indelat i två avdelningar. Den första handlar om människor som kulturbärare: etni­ citet med bland annat språk, gemensam historia, högtider, traditioner och värderingar och vad som förenar och skiljer.

Många i Sverige har invandrarbakgrund och hör hemma i två kulturer. Målet är att eleverna ska få upp ögonen för vad det innebär att leva i ett mångkulturellt samhälle med likheter, olikheter och skillnader i sätt att leva och samtidigt se att det finns en gemensam övergripande civil kultur, ett demokratiskt system med gemensamma lagar.

Här flyttas alltså perspektivet från det individuella till mer övergripande samhällsstrukturer.

Ibland är det lättare att diskutera personliga frågor utifrån någon annan. Därför finns texten om Stina från Skanör i Hongkong. Den illustrerar hur det kan vara att komma som invandrare till en ny miljö. Stina råkar ut för kulturkrockar, lär samtidigt känna sig själv och inser att hon som svensk, europé, kristen och skåning består av flera delkulturer.

I denna första del av kapitlet diskuteras också begrepp som normer, regler, lagar, fördomar och generaliseringar.

Elevboken s. 4–5

Motivation är viktig för allt lärande. Upptakten med bilder, pratbubblor och text är tänkt att väcka elevernas nyfikenhet och lust att veta mer – att skapa en inre motivation. Uppslaget ger möjlighet att introducera begreppet kultur och begreppets olika tolkningsmöjligheter och att diskutera och associera.

Använd bilderna. De visar det mångtydiga i begreppet kultur och presenterar samtidigt inne­ hållet i kapitlet.

Diskutera gärna: Vilka tankar väcker ordet kultur? Eleverna är del av flera kulturer. Vilka?

Några exempel finns i pratbubblorna. De skulle i princip kunna ha rubrikerna: etnicitet, delkultur och ungdomskultur.

Låt eleverna förstå att begreppet kultur kan vara ett sätt att lära känna sig själv och sin omgiv­ ning. De är alla kulturbärare. Det är en hisnande känsla att bli medveten om hur mycket man fak­ tiskt bär inom sig genom sitt ursprung, och att man delar samma kultur med många människor som har samma språk, historia, traditioner, hög­ tider, matkultur osv.

Att vara kulturbärare innebär också att elev­ erna är en del av ungdomskulturen med allt vad det innebär av musik, medier, trender, stilar och identitetsbyggande.

Passa gärna på att vidga perspektiven. Att prata om kultur är som att sprida ringar på vattnet – man kan gå från individ till grupp och vidare till samhällsstrukturer.

Elevboken s. 14–21

Den andra avdelningen i kapitlet handlar om ungdomskultur. Först får eleverna en historisk tillbakablick på hur ungdomskulturen växte fram på 1950-talet. Tillbakablicken placerar även ung­ domskulturen i ett ekonomiskt perspektiv.

Ungdomskulturen är en viktig del av elevernas skapande av identitet. Kapitlet berör könsroller, konsumtion, grupptillhörighet och livsstil. Enligt kursplanen ska undervisningen i åk 4–6 behandla ”Hur sexualitet och genus framställs i medier och populärkultur”. Det är centrala frågor som passar bra även för eleverna på högstadiet. När man talar om ungdomskultur är det nästan ofrånkomligt att även komma in på medier och genusfrågor.

Samhälle i dag 7 Lärarhandledning

Elevblad 1: Vad är kultur?

Eleven ska sortera ord som hör samman med olika kulturbegrepp.

13

© 2011 Karin Wergel, Kaj Hildingson och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40955-2

Kultur finns överallt

Elevblad 2

KOPIERINGSUNDERLAG

Din kultur och du själv s. 6 Att bygga en identitet s. 16

Det här är jag – med många identiteter Du ska reflektera och dra slutsatser.

Stina från Skanör beskriver sig som svensk, europé, kristen och skåning. Hon är tjej och spelar basket och trumpet. Hon gillar kanelbullar och hundar. Midsommar är hennes favorithögtid.

Hon har alltså flera identiteter.

Du ska berätta om dig själv. Skriv dina olika identiteter i de tomma tårtbitarna. Börja med den högra tårtbiten längst upp.

1.

8.

2.

7.

3.

6.

4.

1. Vad jag är (flicka eller pojke) 2. Var jag kommer ifrån (land, stad, landsdel) 3. Vilken religion jag har (kris­ ten, muslim, hindu, ingen) 4. Vad jag pratar för språk (ett eller flera) 5. Min familj (jag är dotter, son, syster, bror, moster …)

6. Vad jag gör (går i skolan) 7. Vad jag har för fritidsintresse/n (fotboll, gillar att shoppa, spela instrument) 8. Vad jag gillar (maträtt, djur, idol)

5.

• Skriv ett Ä efter det som du kan förändra.

• Skriv ett I efter sådant som du inte kan ändra på.

• Vilka slutsatser drar du?

Samhälle i dag 7 Lärarhandledning

24

© 2011 Karin Wergel, Kaj Hildingson och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40955-2

5

Lag och rätt Lgr 11 och kapitlet Lag och rätt Lgr 11: Rättigheter och rättsskipning

Nedan ser du hur innehållet i Lgr 11 stämmer överens med kapitlet Lag och rätt.

Lgr 11

Lag och rätt

Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet.

Sveriges Rikes lag s. 76–77 Brottet s. 78–81 I rättssalen s. 82–85 Domen och brottsoffren s. 86–87 Domstolarna i Sverige s. 90–91 Rättsstaten och polisstaten s. 97

Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra.

Introduktionsuppslag s. 74–75 Normer och lagar s. 88–89 Stränga straff – stoppar de brott? s. 98–99

Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet.

Normer och lagar s. 88–89 I kapitlet Mobbning och andra brott: Skadegörelse och snatteri s. 66–67 Våld och hot mellan unga s. 68–71

Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Domen och brottsoffren s. 86–87 Som ringar på vattnet s. 92–93 Straff och vård s. 94–96

Innehåll och struktur Kapitlet Lag och rätt innehåller både handfast information om lagar, lagstiftning, domstolsväsende och kriminalvård och en dramatiserad studie av ett brott, i det här fallet ett ungdomsrån. Dramatiseringen behandlar dels själva rånet, dels polisens och åklagarens arbete, rättegången, domen och de frågor som den väcker hos brottsoffren.

Samhälle i dag 7 Lärarhandledning

Kapitlet tar upp frågeställningar som exempelvis: • Varför behöver vi lagar och vilka bestämmer vilka lagar som ska finnas?

• Vad är det för skillnad på en rättsstat och en polisstat?

• Hjälper stränga straff mot brott?

101

© 2011 Karin Wergel, Kaj Hildingson och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40955-2

Lag och rät t

Elevblad 48

KOPIERINGSUNDERLAG

Det är i lag förbjudet … s. 76

Vilket brott är värst?

Du ska värdera och jämföra olika ståndpunkter.

Här följer en lista på olika brott. Du ska rangordna brotten.

• Skriv siffran 1 vid det brott som du tycker är värst. Rangordna sedan brotten i tur och ordning. Det du tycker är minst allvarligt får siffran 6.

• Skriv om listan så att dina brott kommer i rätt ordning.

• Motivera varför du har placerat de brott som du har markerat med 1 och 6 i toppen och botten av din lista.

• Gå till facit. Där är brotten ordnade efter vad samhället tycker.

Det brott som samhället anser är allvarligast får det strängaste straffet och det som samhället anser är minst allvarligt får det lägsta.

• Hur stämmer din lista överens med vad samhället anser? Vad skiljer listorna åt och vad är lika? Vilka slutsatser drar du av likheterna och skillnaderna i bedömning? _______

A. En berusad kvinna kör över en tonåring på ett övergångsställe.

_______

B. Två 16-åringar misshandlar en pensionär som blir ­allvarligt skadad

_______

C. En person säljer stora mängder narkotika.

_______

D. Ett stort företag gräver i hemlighet ner miljöfarligt avfall nära ett bostadsområde.

Tusentals människor riskerar att skadas.

_______

E. En ansvarig vid ett företag fifflar med skatten och plockar ut två miljoner kronor till sig själv.

_______

F. En man rånar en bank med pistol och kommer undan med två miljoner kronor.

Samhälle i dag 7 Lärarhandledning

114

© 2011 Karin Wergel, Kaj Hildingson och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40955-2

Lag och rät t

Elevblad 50

KOPIERINGSUNDERLAG

Brottet s. 78

I rätt ordning Du ska träna på att ordna och systematisera.

1. Numrera följande ord i den ordning som de dyker upp i texten i elevboken. ______ husrannsakan

______ ambulans

______ förundersökning

______ häktning

______ åtal

______ anhållande

______ brott

______ gripande

______ polis

______ rättegång

______ förhör

______ vittne

2. Skriv en mening med varje ord. Använd ordet så att den som läser meningen förstår vad ordet betyder.

Exempel: Ett vittne berättade för polisen vad som hade hänt.

Samhälle i dag 7 Lärarhandledning

116

© 2011 Karin Wergel, Kaj Hildingson och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40955-2