9789170376740

ORDFRONT

FOTO: SEBASTIAN WALDENBY

När Katarina Johansson fick barn började hon söka sin egen information. Hon kom fram till att det finns en hel del man själv kan göra för att minska mängden farliga kemikalier kring sitt barn. I boken delar hon med sig av både fakta och enkla knep, som till exempel:

KATARINA JOHANSSON är dokumentärfilmaren som började skriva.

De senaste åren har hon frilansat som miljöjournalist, med fokus på vatten- och kemikaliefrågor. Våren 2011 kom både hennes första bok Badskumt. Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg och hennes första barn. Hon gjorde även ett tv-reportage för Kalla Fakta om hårfärger.

Senare samma år nominerades hon till årets miljöjournalist och tilldelades konsumentpriset Blåslampan.

Katarina Johansson är även en väl anlitad föredragshållare.

Omslag: Eva Jais-Nielsen

* Undvik kläder med plasttryck. * Skippa våtservetterna, det går lika bra med tygtvättlappar och vanligt vatten. * Tapetsera hellre än måla i barnens rum. * Köp aldrig leksaker som luktar plast eller parfym. * Undvik konservburkar av metall.

Ordfront

www.ordfront.se www.filmosont.se

ISBN: 978-91-7037-674-0

Katarina Johansson | Den onda badankan

B

arnen är de största förlorarna i vårt massiva kemikaliesamhälle. Redan vid födseln har de upp till tvåhundra främmande ämnen i sitt blod. Och sedan fortsätter det. Vi omger oss av prylar som utsöndrar kemikalier som på sikt kan leda till allt från allergier till att vi kanske blir utan barnbarn. För vad gör badankan så mjuk, varför doftar badskummet så och vad pyser ut från gamla skumgummimadrasser?

O

Katarina Johansson

a d n o n e D badankan

D I T T B A R N O C H D E O SY N L I GA G I F T E R N A

»Jag var på Baby & Barnmässan i Göteborg nyligen. I en monter sålde ett litet leksaksföretag sina prylar.

Jag försökte hitta något att ta med hem till min son, som dagen till ära hade sin första namnsdag. Det fanns ingenting som jag ville köpa bland alla deras plastgrejer. Det allra värsta jag såg var en plastkanin med någon gelémassa i. När jag tog i den blev jag alldeles oljig om fingrarna, och när jag luktade på den fick jag kväljningskänslor. Jag frågade försäljaren om hon visste vad den var gjord av men hon hade ingen aning. I samma ögonblick kom en liten flicka fram och tog tag i en likadan. En sådan ville hon ha, förklarade hon för sin mamma. Det fick hon. Där och då insåg jag att denna bok verkligen behövs. Föräldrar och försäljare behöver bli mer medvetna.«

Katarina Johansson

a d n o n e D badankan

DITT BA R N OC H DE OSY N L I GA G I F T E R N A

Ordfront fรถrlag | Stockholm 2012

Katarina Johansson: Den onda badankan Ordfront förlag, Box 17506, 118 91 Stockholm www.ordfront.se forlaget@ordfront.se © Katarina Johansson 2012 Omslag och grafisk form: Eva Jais-Nielsen Författarporträtt: Sebastian Waldenby Faktagranskning: Ethel Forsberg Satt med: Mercury text Livonia, Lettland 20122012 Tryck: Baltoprint, Lettland ISBN 978-91-7037-674-0

Till Henning Persson

Innehåll Förord 9 BRA BÖRJAN? 11 BARNKAMMAREN 24 Väggarna | Golvet | Möblerna | Sängen LEKSAKERNA 38 Plastleksaker | Träleksaker | Dockor | Gosedjur Pulka | Kritor, pennor och lim | Teatersmink Pärlplattor | Modellera och slajm KÖKET 52 Frukt och grönt | Fisk | Soja | Kranvatten Karamellfärg | Matservis | Nappflaskor, nappar och haklappar | Plast- och pappersförpackningar Konservburkar | Köksredskap, grytor och pannor FÖRSKOLAN 73 Skummadrasser, sittpuffar och plastgolv Gröna förskolor VARDAGSRUMMET 77 Dator och tv | Telefon | Öppen brasa | Levande ljus Lågenergilampor och lysrör | Krukväxter

BADRUMMET 90 Schampo och tvål | Tandkräm | Barnolja | Badskum Badleksaker | Bad och dusch | Lusmedel | Hårfärg Tvättmedel och sköljmedel | Lu"fräschare | Blöjor Våtservetter och talk GARDEROBEN 107 Kläder | Skor | Impregnering | Regnkläder STÄDSKÅPET 118 Dammsugare | Rengöringsmedel LEKPARKEN OCH TRÄDGÅRDEN 125 Gungor | Klätterställningar och sandlådor Underlag | Gräs, ogräs och ohyra | Vattenslang SEMESTERN 135 Solkräm | Simredskap | Poolen Tillfälliga tatueringar | Lu"madrasser och picknickfiltar | Mygg- och fästingmedel Älgjakt TRANSPORTERNA 144 Bilar | Avgaser och dubbdäck | Bilbarnstolar och cykelhjälmar | Barnvagn KALASET 151 Popcorn | Godis och läsk | Smycken | Dekorationer Servis | Maskerad | Självlysande rör VAD HÄNDER NU? 159 Tack 168 Källor 169 Register 197

Förord Men vill man verkligen veta?

Det är den första reaktionen jag får från andra föräldrar när jag berättar om min nya bok.

Och så förnimmer jag att de får en klump i magen av oro, av rädsla över att ha gjort något fel. Men även av matthet.

Som om det nu inte vore nog med alla traditionella bestyr så ska vi behöva ta ansvar för det kemikaliedamm som samhället har skitat ner våra hem med.

Min förra bok Badskumt handlade om gifterna som lurar i våra badrumsskåp och arbetet med den gjorde mig medveten om det kemikaliesamhälle som vi lever i. Vi är alla försökskaniner i ett världsomfattande kemiskt experiment där i synnerhet barnen är förlorarna. Det är ett experiment utan agenda och där ingen har kontroll.

Några veckor efter det att boken kom ut i butikerna blev jag mamma för första gången. Det var inte helt lätt att axla den rollen, jag blev helt enkelt väldigt kemikalienojig. Jag fick såklart massor av information från mödravården och barnavårdcentralen om vad jag inte skulle äta och dricka. Det giftiga som nämndes där var akut farliga produkter som maskindiskmedel och propplösare samt miljögifter i viss fisk. Men inte ett ord om alla de ämnen som vi inte ser men som bland annat finns i dammet på golvet där barnen leker. Inte ett ord om plastleksaker, parfymer och konservburkar. Inte ett ord om de kemikalier F Ö RO R D 9

som kanske verkar på sikt, som kan ge allergier eller göra så att vi blir utan barnbarn.

Jag sökte min egen information och gjorde allt som stod i min makt för att skydda min lille son från de potentiella giftkällor som jag anade fanns överallt. Jag köpte glasnappflaskor, tygblöjor och rågumminappar, men var osäker på om det spelade någon roll. Jag klädde honom nästan bara i begagnade och väl urtvättade kläder. De flesta plastleksaker som han fick i present la jag undan liksom kläder med plasttryck, för säkerhets skull. Och visst oroar jag mig för den dagen då han ska börja förskolan med allt vad det innebär av PVC-golv och mjuka plastkrokodiler.

– Det är klart man vill veta, brukar jag svara.

Kunskap är makt och genom att bli mer medveten om problemen så har du redan gjort dina barn en stor tjänst.

Du kommer då automatiskt att göra klokare val. Det behöver varken vara betungande, krångligt eller dyrt. Jag saknade själv den här boken när jag blev förälder. När jag nu har gjort all den här researchen vill jag förmedla min nyfunna kunskap och mina tips till alla andra mammor och pappor där ute. Se det som en manual i kemikaliemedvetet föräldraskap.

Men det går inte att bli nitisk, vi lever ju trots allt i det här samhället. Börja med de förändringar som passar dig just nu och välj din egen ambitionsnivå. Rom byggdes inte på en dag.

Stockholm i augusti 2012 Katarina Johansson

Bra början?

Visst önskar man att en bok om barn och kemikalier inte

skulle behövas. Visst borde allt giftigt vara bannlyst från marknaden för länge sedan. Men så är det dessvärre inte.

Nyfödda bebisar har i snitt tvåhundra kemikalier i sitt blod; bekämpningsmedel, industrikemikalier och flamskyddsmedel. Hur känns den starten?

Och sedan fortsätter det. Med bröstmjölken kommer nästa dos. Fettlösliga miljögifter som man fått i sig genom åren har samlats i fettdepåerna och följer med mjölken. Fördelen med bröstmjölk överväger ändå men man ska låta bli att banta när man är gravid eller ammar, eftersom gifter som suttit i fettvalkarna då kan frigöras. Det är första barnet i barnaskaran som får i sig mest kemikalier och ju äldre man är när man blir mamma desto mer har man hunnit samla på sig. Undra hur mycket jag själv har lagrat under mina fyrtio år på jorden och som jag bjuder min lille kille på varje dag.

Det är inte bara från mig som han får i sig oönskade saker.

Barn äter, andas och dricker mer än vuxna i förhållande till sin storlek. Vissa partiklar binds till damm som ofta samlas på golvet där barnen kryper omkring. De suger och biter ju gärna på leksaker och andra grejer som avger små mängder av olika ämnen.

De har både tunnare och mer hud per kilo kroppsvikt än vad vuxna har, vilket gör dem känsligare. Dessutom är deras nedbrytningsmekanismer inte fullt utvecklade och därför B R A B Ö R JA N ? 11

har de svårare att bli av med gifter som de får i sig. Hjärnan, hormonsystemet och immunsystemet är inte färdigutvecklade och skador där kan ge livslånga konsekvenser. Allt detta sammantaget gör barnen till den mest utsatta gruppen. Och det är vi vuxna som har ansvar för att skydda dem.

Världsproduktionen av kemikalier blev femtiosju gånger större från femtiotalet till millennieskiftet. Från cirka sju miljoner ton per år till fyrahundra miljoner ton. En stor anledning till den ökade kemikalieanvändningen i samhället beror helt enkelt på att vi konsumerar mer prylar. Det tänker man sällan på, att alla dessa mängder av möbler, dynor, sittpuffar, datorer, grytor, mattor och andra saker som vi har därhemma ofta består av, eller är behandlade med, väldigt mycket kemikalier. Till Sverige importeras idag dubbelt så mycket elektriska och elektroniska produkter jämfört med för tio år sedan. Vi ser inte längre kemikalierna som kemikalier utan som ”funktioner” som vi har svårt att leva utan. Några är förbjudna i vissa sammanhang, andra får bara finnas i en viss halt men de allra flesta används gränslöst. Ingen har riktig koll helt enkelt.

För att en ny kemikalie ska få börja användas krävs nästan ingenting. För att den ska förbjudas krävs massor av forskning för att det ska bevisas att den är farlig. En omvänd logik som man sällan stöter på i andra sammanhang. Även om kunskapsluckorna är stora och bevisen om kemikaliernas eventuella negativa effekter saknas så tycker jag att det finns all anledning att ta det säkra före det osäkra.

Låt försiktighetsprincipen råda.

För under tiden som stora mängder kemikalier används hejdlöst i våra vardagsprodukter så ökar antalet av vissa diagnoser, till exempel har många svårt att bli med barn, och mycket tyder på att det finns det en koppling. De flesta känner till flera par som kämpar och kämpar år ut och år in. Vi fick själva vänta i över fem långa år på vår son. Problemen beror inte bara på att kvinnorna börjar bli till åren innan barn1 2 D E N O N DA B A DA N K A N

alstrandet sätter igång på allvar. Danska forskare konstaterade redan på nittiotalet att spermakoncentrationen halverats på femtio år. Det är inte bara de danska små simmarna som verkar vara stukade, tendensen är tydlig även i andra delar av världen. Det är svårt att säga vad det beror på, dels kan det vara livsstilsfaktorer, dels vad mammorna utsattes för redan när pojkarna låg i deras magar. För just pojkfoster är extra känsliga för så kallade hormonstörande ämnen och allra känsligast är de mellan vecka sex och tio i graviditeten. Både flick- och pojkfoster får samma nivåer kvinnliga könshormoner men pojkar är dessutom beroende av manliga hormoner för att utvecklas rätt, flickorna blir flickor ändå. Problem för pojkfoster kan uppstå då främmande hormonliknande ämnen tar den plats som de rätta hormonerna skulle haft och blockerar den manliga utvecklingen. Det kan leda till sämre spermieproduktion senare i livet eller att pojkar föds med missbildade könsorgan; testiklar som inte har vandrat ner eller ett urinrör som mynnar längre ner på snoppen. Andra rubbningar som blir vanligare är att barnet ser ut som en tjej när man tittar mellan benen, men om man studerar kromosomerna är det egentligen en kille.

Några exempel på ämnen som man misstänker stör hormonsystemet är ftalater som kan finnas i plastgolv, perfluorerade ämnen som man hittar i bland annat vattenavstötande kläder och stekpannor, bisfenol A som kan finnas i konservburkar och äldre nappflaskor samt nonylfenol som inte är helt ovanligt i våra vanliga plagg.

Jag ringde och pratade med Olle Söder som är professor i barnsjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Han möter ofta barn med de här olika missbildningarna. Det har inte förts någon statistik över fallen vid hans mottagning men studier i andra länder visar att den här typen av problem tycks öka.

– Vi vet inte vad det här beror på men en hypotes är påverkan av kemikalier. Vi har tidigare tydligt sett hur djur har B R A B Ö R JA N ? 13

fått sådana här missbildningar av miljögifter och nu börjar vi se fler och fler människor med liknande symptom. Varför skulle inte människor påverkas på liknande sätt? Dålig spermiekvalitet kan dessutom bli förödande för vår fortplantningsförmåga på sikt. Om dessutom könscellerna är rubbade kan ju även fostren bli rubbade. Det är oroande, säger han.

Just nu pågår en stor studie i Värmland där forskarna från Karlstads universitet följer 2 500 mammor och deras barn för att ta reda på hur exponering av olika kemikalier under fosterstadiet kan påverka barnen på sikt. De följs från tidig graviditet och upp i skolåldern. Det tas urinprov från mamman och dammprov från hemmet, allt för att kartlägga exponeringen av hormonstörare. Det finns en hel del som tyder på att det kan finnas en koppling mellan de här ämnena och bland annat fetma, ADHD, diabetes och missbildade snoppar. Jag fick en pratstund med Carl-Gustaf Bornehag som är professor i folkhälsovetenskap och som har lett studien i Karlstad men för närvarande tjänstgör på Harvard University i USA. – Man måste utveckla nya sätt att riskvärdera kemikalier.

Många av de ämnen som vi oroar oss för idag finns i låga doser i väldigt många produkter och har förmodade fördröjda effekter, som kanske dyker upp först ett par generationer senare, säger han.

När det gäller hormonstörande ämnen är det inte heller säkert att mängden spelar så stor roll. De hormonella signalerna i kroppen är svaga, därför är det svårt att prata om säkra gränsvärden. Det handlar mer om när man utsätts för ämnet än om hur mycket. Kanske kan till och med små doser vara värre än stora. Exempelvis används hormonläkemedlet tamoxifen i höga doser för att motverka bröstcancer medan det i små doser istället kan främja tumörens tillväxt. Medicinaren Paracelsus (1494–1541) myntade uttrycket ”Allting är gift. Dosen allena gör att något icke är ett gift.” Han menade att höga halter, av nästan vad som helst, blir giftigt. Men det 14 D E N O N DA B A DA N K A N

sättet att tänka kanske helt enkelt inte stämmer, det är inte säkert att effekterna blir störst när koncentrationen är hög.

Tyvärr är gränsvärden satta efter den tesen. Även i Danmark pågår flera forskningsprojekt om hormonstörande ämnen. År 2009 slog danska forskare fast att flickor kommer allt tidigare i puberteten. De undersökte drygt två tusen flickor mellan åren 1991 och 2006 och jämförde när de började få bröst. År 1991 var flickorna i snitt elva år gamla men femton år senare var de bara tio. Det är en dålig förändring. Risken för bröstcancer, äggstockscancer och cystor ökar nämligen senare i livet. Forskaren och läkaren Lise Aksglæde vid Rikshospitalet i Köpenhamn var med och genomförde studien. Hon tror inte att förändringen går att skylla på genetiska faktorer eller ändrade levnadsförhållanden. Påverkan måste därför sannolikt komma utifrån, exempelvis från hormonstörande kemikalier. Det kan handla om ämnen som läcker ut ur till exempel mattor, väggar, leksaker, möbler, sängar, kläder, elektronik, hygienprodukter och städartiklar. Små partiklar som svävar omkring i luften som damm och som ansamlas i råttorna på golvet eller singlar ner över maten. Partiklar som kan andas in, ätas upp eller kanske tas upp via huden.

Och så var det det där med allergi. Hur många känner du som inte är allergiska mot någonting? Är det inte pollen så är det gluten, nötter, katter eller parfym. Allergi och annan överkänslighet har ökat stadigt under de senaste årtiondena och tillhör numera en av våra mest utbredda kroniska sjukdomar. I Sverige är nära 40 procent av alla vuxna drabbade i någon form. Men det är bland barn som ökningen av astma och allergi är störst och det är svårt att förutse vad det får för konsekvenser på sikt. Länge har man enbart kopplat de ökande allergifallen med hur vi lever i täta rena hus och överdriven hygien. Nu ser forskarna även ett samband mellan allergier och den mängd av kemikalier som finns i lufB R A B Ö R JA N ? 15

ten och i dammet i våra hem. Vi är bra på att städa bort gammal hederlig smuts men smutsar istället ner med kemikalier. Forskarna vid Karlstads universitet har sett ett samband mellan flyktiga organiska ämnen i hemmet och utvecklande av astma, allergi och eksem hos barn; ämnen som vi till exempel hittar i vanlig målarfärg och i rengöringsmedel.

Andra exempel på allergiframkallande ämnen som finns i vår vardag är azofärgämnen, formaldehyd, nickel och antimögelämnet dimetylfumarat.

I Danmark har man också sett en tydlig uppgång av antalet fall av testikelcancer, vilket man tror sig kunna koppla till hormonell påverkan redan under fosterstadiet. Även barncancerfallen ökar. Nästan varje dag får en familj i Sverige beskedet att deras barn har cancer och det går inte att föreställa sig hur det känns. Fallen av barncancer ökar i Europa med 1 procent varje år eller 10 procent per decennium, vanligaste diagnoserna är leukemi och hjärntumör. Varför är det ingen som vet. När det gäller vuxna vet man att livsstilen till stor del spelar in, men det går inte att applicera på barn. De röker ju till exempel inte.

Forskarna spekulerar i vad ökningen kan bero på och man riktar misstankarna åt många olika håll, bland annat tror man att barnen kan ha påverkats av något eller några kemikalier. Den goda nyheten är att chanserna att överleva har ökat mycket under de senaste decennierna, idag klarar sig 75 procent av barnen.

Andra diagnoser som man tror kan kopplas till kemikalier är diabetes och beteendestörningar.

För att komplicera det hela ytterligare så måste vi ta i beaktande att man inte utsätts för en kemikalie i taget. Små till synes oförargliga halter av många olika kemikalier blandas i barnets kropp. Där kan de samverka och ge oförutsägbara effekter, den sammanlagda effekten kan bli större än de olika ämnenas giftighet var och en för sig. Det är först på senare år som forskarna har börjat ta hänsyn till den här så kallade 16 D E N O N DA B A DA N K A N

cocktaileffekten. Okunskapen är stor, kombinationerna är ju oändliga. Att hormonstörande ämnen dessutom kan påverka i extremt små doser gör ju inte det hela mindre komplicerat.

Bland de första att ta hänsyn till den så kallade cocktaileffekten var ett danskt forskarlag som år 2009 gjorde en studie på tvååringars närmiljö. De undersökte produkter i barns vardag så som jackor, gummistövlar, badrumsmattor och nallar. De hittade elva olika misstänkt hormonstörande ämnen och trettiotre olika allergiframkallande ämnen. De kom fram till att den mängd och mix som ett barn utsätts för dagligen räcker för att risken för allergier och olika hormonella problem ska öka.

Danskarna är duktiga på den här typen av studier och genomför många kampanjer riktade till gravida, småbarnsföräldrar och tonåringar med konkreta råd och tips. Jag kommer därför att ha anledning att återkomma till de danska myndigheterna. Men även svenska miljöorganisationer, forskare och myndigheter delar med sig av många bra tips på hur man kan göra barnens liv grönare. I den här boken har jag samlat allt jag kommit över.

B R A B Ö R JA N ? 17

OM PLAST Plasten har verkligen tagit en stor del av våra hem i anspråk. Se dig omkring där du sitter just nu, hur många plastgrejer ser du? För några år sedan var exempelvis skaften på brödknivarna och på osthyvlarna av trä, nu är det plast. Det har skett utan att i alla fall jag har tänkt så mycket på det. Plastproduktionen har faktiskt fördubblats på femton år. Vill man bidra till ett hållbart samhälle kan det vara en poäng att begränsa sin plastkonsumtion i stort som i smått.

Plast hittar vi i många av de saker som finns i barns vardag. Det kan vara bestick, muggar, skötbord, leksaker och kläder. Det är ju lätt hänt att man tänker att plast är plast men riktigt så enkelt är det inte, det finns ett otal olika varianter.

Plast är främst baserad på kemikalier som kommer från fossil olja. Det är många små molekyler, monomerer, som sätts ihop till långa kedjor, polymerer. Polystyren är till exempel en kedja av en massa styrenmolekyler. Polymererna är inte farliga eftersom dess molekyler är så stora, men där kan finnas så kallade restmonomerer som inte har bildat kedjor. Dessa kan frigöra sig från plasten och då kan det vara värre. Det är alltså inte själva plasten som är farlig utan ämnen som kan släppas från den.

När man tillverkar plast tillsätts också kemikalier för att skapa kemiska reaktioner eller för att få fram vissa egenskaper. Dessa brukar kallas tillsatskemikalier eller additiv. Det besvärliga är att en och samma plastsort kan innehålla och läcka olika kemiska ämnen beroende på vilka additiv som har tillsatts, vissa ämnen är värre än andra.

Det gör det väldigt svårt för oss att veta exakt vad det är vi handlar.

Till vår hjälp finns på en del slags plastprodukter en återvinningstriangel med en siffra i som i alla fall berättar vilken typ av plast det är vi köper. Undviker man de med siffrorna 3, 6 och 7 har man kommit en bit på väg, även om alla med 7 inte är lika illa.

18 D E N O N DA B A DA N K A N

PET – Polyeteneterftalat PET-flaskor känner vi alla till. Plasten är slitstark och kan användas många gånger. En del PET-flaskor slutar sina dagar som fleecetröja. När PET används i tyg eller i gosedjur så kallas det istället för polyester. Ibland används klorbaserade lösningsmedel för att få färgen att fästa på polyestertyg. Dessa kan sedan utsöndras från tyget i mycket små mängder.

Flaskor av PET kan även de läcka ut ämnen till innehållet, särskilt om flaskorna förvaras varmt. Det är mycket små nivåer så det finns ingen anledning till att få PET-panik. Man kan ändå välja annan dryckesförvaring, exempelvis glasflaskor.

PE-HD – Polyetylen hög densitet Den här plasten är vanlig i plastflaskor, till exempel sportflaskor och margarinflaskor, men även i dräneringsrör och läskbackar. Det finns inga kända miljörisker men man ska inte hetta upp den.

B R A B Ö R JA N ? 19

PVC – Polyvinylklorid (Vinyl) PVC hittar vi i regnjackor, allvädersstövlar, leksaker, hoppborgar, ”vaxdukar”, golv, vinyltapeter, byggnadsmaterial med mera. Så kallade galonkläder kan också vara belagda med PVC. PVC är den plast som kräver störst mängd farliga kemikalier vid framställningen. Vinylklorid, som den är baserad på, är cancerframkallande. Plasten är hård i sig och för att den ska bli mjuk så tillsätter man mjukgörare, oftast ftalater (se s. 36). Dessa frigörs lätt från plasten och vissa av dem är extra farliga och kan till exempel skada fortplantningsförmågan. Ftalater finns i många olika plastsorter men de är vanligast i PVC som kan innehålla upp till 50 procent mjukgörare. PVC-plast kan också innehålla bly som är tillsatt som stabilisator.

Forskaren Delilah Lithner som är doktor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet presenterade 2011 studier där hon hade lagt olika plastprodukter i rent vatten. Sedan utsatte hon vattenloppor för vattnet för att få en uppfattning om hur giftigt det var. Det var främst produkter av mjukgjord PVC och viss polyuretan som läckte så pass giftiga ämnen att lopporna dog. Vilka ämnen det rörde sig om undersöktes inte, och om dessa även kan vara farliga för människor är oklart.

20 D E N O N DA B A DA N K A N

PE-LD – Polyetylen låg densitet Liksom 2:an är den här plasten också en polyetylen, men av mjukare sort. Vanlig i bland annat plastpåsar, säckar och kabelisolering.

Inga kända miljörisker men den bör inte hettas upp.

PP – Polypropylen Vanlig i hårda livsmedelsförpackningar som till exempel pepparkaksburken och i lunchlådan.

Ren polypropylen anses som säker att ha i kontakt med mat och tål uppvärmning. Men som konsument är det svårt att veta om produkten är ren eller om det finns tillsatser som går över i maten. Studier gjorda på uppdrag av EU-kommissionen år 2011 visar till exempel att flera olika nappflaskor av polypropylen läcker kemikalier (se mer s. 63).

B R A B Ö R JA N ? 21

PS – Polystyren Vanlig i leksaker, köksmaskiner, cellplastförpackningar, plastmuggar och datorer. Även i Danoninos små yoghurtburkar för barn, samt förpackningar för Risifrutti. Styren misstänks vara hormonstörande och därför bör du undvika polystyren.

Övriga plaster Här samlas ett flertal plaster. Allt från harmlösa bioplaster till mindre harmlösa polykarbonater.

Polykarbonat (PC) är en genomskinlig hård plast som ofta finns i cd-fodral, nappflaskor och tillbringare. Det stora problemet med polykarbonat är att den tillverkas av bisfenol A som är hormonstörande (se s. 51). Sedan 2011 är bisfenol A förbjudet i nappflaskor men det är fortfarande tillåtet i annan matnära plast.

Biobaserade plaster tillverkas i motsats till de andra av förnyelsebara material, till exempel av potatisstärkelse eller majs och kan vara ett bättre alternativ.

Andra 7-plaster är till exempel polyamid (nylonstrumpor, kevlarskyddshandskar, plaststekspadar), ABS-plast (telefoner, dammsu-

22 D E N O N DA B A DA N K A N

gare, lego, kontorsmaskiner) och SAN-plast (decilitermått, serviser, matburkar).

PUR – Polyuretan Polyuretan hittar jag i min galonliknande regnrock och i tätskiktet till mitt barns tygblöjor. En del skumgummimadrasser är också gjorda av polyuretan.

Polyuretan kan göras på många olika sätt. Man kan använda sig av giftiga diisocyanater i tillverkningen men man kan också låta bli. Det finns alltså en del polyuretan som är okej och annan som kan avge farliga kemikalier, som konsument är det omöjligt att veta. Regnkläder av polyuretan är ändå ett bättre alternativ än de av PVC eller de av Gore-Tex-typ som är behandlade med vattenavstötande fluorföreningar (se mer s. 76).

Barnkammaren Det är lätt hänt att man börjar spinna loss med att måla,

köpa nytt och fixa när man väntar tillökning. Man vill ju att den lilla bebisen ska känna sig välkommen till sitt nya hem.

Bäst för det lilla barnet är dock att man låter bli renoveringen och målandet något år. Färg, byggmaterial och textilier avger mest kemikalier när de är nya.

Enligt en dansk undersökning så är barnkammaren ofta hemmets mest förorenade rum. Det är till och med renare i garaget, där är kemikalierna inkapslade i flaskor, dunkar och burkar. Ett barnrum är ofta inte så stort, men det innehåller desto mer plastgrejer och elektronik. Att det finns över femhundra leksaker i ett barnrum är inte alls ovanligt.

Ett fiffigt sätt att få ner mängden föroreningar är att förvara barnens plastleksaker och elektronik någon annanstans, kanske kan leksakslådorna förvaras i vardagsrummet. Har man gott om plats kan man låta barnen leka i ett rum och sova i ett annat. Och välj både leksaker och inredning såsom gardiner, överkast, lakan, mattor, möbler, färg och tapeter med omsorg.

Jag har mitt kontor i det rum som så småningom ska bli min sons. Visst kommer jag på mig själv med att börja dagdrömma om hur det ska se ut här sedan, vad han ska ha för slags säng och var han ska ha sina böcker och alla de leksaker som han redan äger. Jag varvar arbetet med att spana efter fina tapeter och kolla barnmöbler på Blocket. Som tur är gil24 D E N O N DA B A DA N K A N

lar jag möbler från fyrtio- och femtiotalet. På så sätt slipper jag bry mig om bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen och annat otäckt.

Väggarna Danska Miljøstyrelsen avråder från all målning under graviditeten. Värst är färg med organiska lösningsmedel som lacknafta, thinner, terpentin, xylen och toluen. Men de är inte längre så vanliga i inomhusfärg. När jag var höggravid köpte vi en stor dunk linoljefärg för att måla köket med på torpet. Vi trodde att det var det snällaste alternativet. Problemet var bara att färgen var uppblandad med lösningsmedel vilket man verkligen inte ska sniffa i sig i det tillståndet. Min sambo, som avskyr att måla, fick göra hela jobbet. Själv kunde jag mysa ute i trädgården i den varma vårsolen.

Man ska inte heller skrapa gammal färg när man är gravid. För ett par decennier sedan fanns det bly i målarfärg och damm och flagor med bly är lätta att andas in. Tungmetallen kan ge skador på hjärnan och nervsystemet och påverka den intellektuella utvecklingen, foster och små barn är känsligast för det.

Plötsligt minns jag hur min sambo, med vår då sex veckor gamla bebis i babybjörnen, står och skrapar gammal färg från en dörrkarm på vårt torp. Men det går inte att börja oroa sig för gamla synder. Än så länge verkar han i alla fall inte mindre begåvad än sina jämngamla kamrater, sonen alltså.

Men även vattenbaserade färger, som man numera nästan alltid använder inomhus, kan vara problematiska. I studien vid Karlstads universitet undersöktes 198 förskolebarn med astma och allergi samt 202 friska. Bland annat testades inomhusluften i barnens sovrum, och resultatet visade att koncentrationen av ämnen som PGE:s, propylenglykol och glykoletrar i sovrumsluften var kopplad till en ökad risk för astma, hösnuva och eksem hos barnen. De här ämnena finns BARNKAMMAREN 25

förutom i vattenbaserad färg även i en del rengöringsmedel.

Färger som är miljömärkta eller certifierade av Astma och allergiförbundet är ett bättre alternativ än de som inte är det, men emissionerna kommer man inte ifrån ändå. Har man målat ska man alltid vädra rummet i två veckor innan man låter ett barn sova där, enligt Kemikalieinspektionen.

– De där veckorna finns ju sällan för barnfamiljerna. Frågan är snarare om vi verkligen behöver måla på alla ytor. Ju mindre mängder kemikalier vi använder, desto mindre blir riskerna, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Själv är jag intresserad av traditionella målartekniker som exempelvis linoljefärg och äggtempera och har planer på att prova lite olika varianter på torpet. Professor Bornehag är dock något skeptisk också till dem.

– Jag är även bekymrad över dem, i allergen synvinkel.

Man ska komma ihåg att historiskt sett har till exempel äggoljetempera aldrig använts till att måla stora ytor utan snarare till snickerier som trappräcken som får stå ut med mycket nötning. Visst är det gamla väl beprövade sätt, men ej för väggar och tak. Det är bättre att använda papperstapet istället.

Och jag och min sambo som precis har bestämt oss för att måla över alla gamla omålade träpaneler och innertak på torpet. Fast å andra sidan har vi förmånen att kunna måla och sedan åka därifrån i några veckor, något som inte är möjligt när man målar och bor på samma ställe. Danielle Freilich, miljöexpert på Sveriges Byggindustrier, berättar: – Jag tycker inte man ska göra någonting med bostaden under första året när man har barn. Så fort man renoverar så tillsätter man kemikalier till inomhusmiljön. Till exempel tar ämnena från målarfärg många månader att bli av med i luften. Färger baserade på linolja emitteras oxider som kan vara irriterande. De kan orsaka problem om man målar stora ytor i och med att de torkar långsamt.

Att tapetsera är mycket bättre än att måla, men man ska 26 D E N O N DA B A DA N K A N

vara noga med vad man väljer för tapeter. Vinyltapeter och andra plastbeläggningar kan innehålla hormonpåverkande ftalater (se s. 36). Välj vanliga obehandlade papperstapeter, be om att få ta del av produktinformationen så att du vet vad du köper. Det är också väldigt enkelt att blanda till tapetklister från pulver. De färdigblandade kräver extra tillsatser i form av exempelvis konserveringsmedel och det är onödigt.

Men det är inte bara ytskikten som spelar roll. Spånskivorna bakom färg och tapet kan till exempel innehålla formaldehyd som sedan avges till luften. Det kan reta luftvägarna och på sikt ge cancer. Halten av formaldehyd i spånskivor är numer hårt reglerad men lite finns det alltid. Får du tag på riktigt billiga skivor är det en risk att de är oreglerade och har höga halter formaldehyd, enligt Danielle Freilich. Har man möjlighet kan man låta skivorna stå under tak ute och lufta sig en tid. Folksam har gjort en byggmiljöguide över bra och dåliga alternativ som det är smart att titta i när man ska välja material och produkter. Den är lätt att hitta på internet.

– Välj miljömärkta produkter och vädra, vädra, vädra! uppmanar Danielle Freilich.

Detta goda råd går att applicera på fler produkter än bara byggvaror.

Golvet Forskarna i Karlstad har även tagit prover på 83 slumpmässigt valda bebisar mellan två och sex månader. De som hade PVC-golv i sina sovrum hade högre halter av en viss ftalat i kroppen än de som inte hade det. Studien visade att barnen inte bara får i sig kemikalier via födan utan även via hudupptag och andning. Ftalaten de mätte i urinen är förbjuden i leksaker för små barn på grund av sina hälsorisker men resultaten tyder på att barnen tar upp kemikalien även från vanliga golvmaterial av mjukgjord PVC-plast.

Det spelar också roll vilket golv som finns i det rummet BARNKAMMAREN 27

som den gravida blivande mamman sover i. År 2000 skickade forskarna i Karlstad ut ett stort antal enkäter till barnfamiljer för att svara på frågor om hälsa, livsstil och inomhusmiljö. Vid en uppföljning fem år senare, på ungefär fem tusen av de yngsta barnen, kunde man se ett samband mellan de barn som fått diagnosen autism och PVC-golv i föräldrarnas sovrum tidigt i barnens liv. Det var givetvis fler parametrar som verkade spelade in, som om mamman rökte, om det fanns ekonomiska problem i familjen, dålig ventilation i hemmet samt barnets kön, sextio var pojkar och tolv flickor.

Dessutom kunde man se att de barn som hade luftvägsproblem och astma när de var riktigt små hade en större risk för autism senare i livet. Och astma och luftvägsproblemen kunde i sin tur kopplas till PVC-golv i barnens sovrum.

Nu har det gått ytterligare några år och en ny delstudie börjar bli klar. I skrivande stund är inte analyserna av tioårsuppföljningen färdiga men enligt professor Carl-Gustaf Bornehag är sambanden fortfarande tydliga och man fokuserar nu än mer på just kopplingen mellan PVC-golv i den blivande mammans sovrum och autism. Ett intressant fynd som tyder på att golvvalen är viktiga även under graviditeten.

Givetvis kan man inte dra för stora växlar på enskilda studier, så klart behövs det undersökas ännu mer. Men samtidigt tycker inte jag att man ska invänta mer forskning och bevis innan man börjar agera utan tillämpa försiktighetsprincipen. Mitt råd är att undvika plastgolv av PVC i hela hemmet när man har eller väntar barn. Eller som Carl-Gustaf Bornehag uttrycker sig: – Jag har svårt att som vetenskapsman rekommendera en barnfamilj att ta bort ett PVC-golv ur hälsorisksynvinkel då jag inte har tillräckligt med vetenskapligt underlag. Men om jag istället uttalar mig som privatperson så skulle jag ta bort PVC från golven. Inte minst under graviditetsperioden som kanske är den mest känsliga.

28 D E N O N DA B A DA N K A N

Mattan kan bestå till upp emot 50 procent av mjukgörande ftalater och de avsöndras från den under hela dess livslängd. Ämnen som alltså är förbjudna i leksaker för att de är för farliga. Det flyger i luften som dammpartiklar och gottar ihop sig med dammråttorna under sängen och på golvet. Och där sitter barnen och har ingen aning om vad de utsätts för.

För en lekman kan det vara svårt att avgöra om en matta är av linoleum eller plast. Enligt en golventusiast på nätet finns det knep. Man kan till exempel skrapa försiktigt på ytan någonstans där det inte syns. Är det linoleum får man bort en grynig homogen massa fast i en ljusare nyans. Snart oxideras märket på mattan och får samma färg som resten och syns därmed inte mer. Är det plast så släpper ofta en sammanhängande bit som blir mjuk och seg när man rullar den i handen.

Det duger inte att bara lägga ett annat golv ovanpå en PVC-matta. Riv ut det och lägg nytt, till exempel av trä eller linoleum. Välj gärna nordiskt trä som furu eller ek och behandla med giftfria naturliga oljor eller vaxer. En del parkettlacker innehåller till exempel ämnen som kan ge fosterskador. Det finns också moderna plastmattor av polyeten eller polypropylen som är betydligt bättre än PVC. Vissa golvmakare har också börjat använda ricinolja som mjukgörare istället för ftalater, till exempel har Tarkett någon modell.

Heltäckningsmattor börjar bli populära igen. De är så gott som alltid behandlade med flamskyddsmedel och smutsavvisande perfluorerade ämnen som både är miljö- och hälsofarliga. Men det finns också heltäckningsmattor av ekologisk ull som är ett mycket bättre, men såklart ett dyrare alternativ.

Ska du tvätta en heltäckningsmatta, använd dig av en maskin som rengör med ånga istället för med kemikalier.

Vill du hellre ha en lös mjuk matta på det hårda golvet så välj naturmaterial; ull eller varför inte en gammal hederlig trasmatta? Men även här får man se upp så att man inte välBARNKAMMAREN 29

jer en trasmatta som består av trasor som i sin tur varit flamskyddade i sitt tidigare liv, skaffa dig en som du vet vad den är gjord av eller som är minst fyrtio år gammal.

Se till att hålla rent på golvet där barnen leker, men var måttlig med rengöringsmedel så att du inte smutsar ner med mer kemikalier, ofta fungerar det att svabba av med vanligt vatten.

Möblerna Möbler innehåller ofta olika kemikalier. Tyger och stoppningsmaterial är inte sällan behandlade med flamskyddsmedel som misstänks kunna ge negativa effekter på sköldkörtelns funktion, fortplantning och hjärnan (se s. 71). Tygmöbler behandlas dessutom ofta med konserveringsmedel om de ska fraktas långt och trämöbler kan behandlas med bekämpningsmedel mot mögel och skadeinsekter. Spånskivor och plywood kan som sagt läcka ut formaldehyd.

Möbler innehåller mest kemikalier när de är nya. Därför kan det vara bra att leta loppisfynd inför möbleringen. Fast när det gäller soffor kan det i vissa fall faktiskt vara mer flamskyddsmedel i den begagnade soffan än i den nya eftersom vissa ämnen har förbjudits de senaste åren. Undvik att köpa möbler med skumgummi från åttiotalet då bromerade flamskyddsmedel användes som mest. Äldre möbler än så är ett bättre alternativ men var försiktig med möbler med gammal flagnande målarfärg. Enligt Kemikalieinspektionen har det hänt att barn fått i sig flagor av gammal färg och blivit blyförgiftade.

Vill du köpa nytt så är det bättre att välja möbler av naturmaterial. Ull, hampa och bomull brinner dåligt och är på så sätt naturligt flamskyddade (ull är allra bäst). Det kan också vara smart att köpa soffa med avtagbar klädsel, de är sällan behandlade med smutsavstötande medel (se s. 76). Välj också hellre möbler av solitt trä än av spånskivor, gärna när3 0 D E N O N DA B A DA N K A N

producerat av europeiska träslag. Man kan också tänka på att helt enkelt möblera sparsamt, ju fler möbler och grejer man har desto fler källor för kemikalier och desto fler dammgömmor. Det blir också jobbigare att dammsuga, dammtorka och hålla rent. Tänk på att alltid vädra nya grejer ordentligt innan du stoppar in dem i barnens rum.

Sängen Ett litet barn sover mycket. Kanske i sin egen säng, kanske i föräldrarnas eller i vagnen. I vilket fall som helst är det viktigt att tänka på vad det är man bäddar ner det lilla knytet i. I nya textilier kan det lura ett flertal otrevliga ämnen. Astmatiker och allergiker kan vara extra känsliga mot vissa färgämnen och formaldehyd. Bekämpningsmedel, antimögelmedel och andra miljöfarliga ämnen som till exempel nonylfenol kan följa med tygerna från det land de har producerats i eller från transporten. Därför är det viktigt att tvätta dem, gärna flera gånger, innan de används första gången.

Ska du köpa nya lakan så är det bäst att köpa någon miljömärkt variant av exempelvis ekologisk bomull. Konventionella bomullsodlingar kräver stora mängder bekämpningsmedel. Men även ekologisk bomull kan vara färgad med giftiga kemiska färger, allt för att få ner priset. Fråga i butiken och tvätta det för säkerhets skull innan du använder det.

Om man är lite händig kan man sy barnlakan av gamla vuxenlakan som har tvättats massor av gånger. Ta även en titt i second handbutiker, det är både kemikaliesmart och billigt. Eller kanske bäst av allt, kolla efter fina gamla broderade barnlakan på mormors vind, de gör sig fint i spjälsängen eller vaggan. Har de gulnat av tidens tand kan man koka dem så blir de fina och vita igen. Ibland kan man behöva koka länge eller flera gånger, man kan också ha i en skvätt tvättmedel i grytan.

Madrassen kan också vara ett knepigt kapitel. Eftersom B A R N K A M M A R E N 31

skumgummi och skumplast brinner väldigt bra så är de också ofta impregnerade med flamskyddsmedel. Den skumgummimadrass som följde med vår begagnade spjälsäng från Ikea bekymrade mig inte alls när vi fick den. Jag la min nyfödde son på den helt utan betänkligheter. När jag några månader senare började sätta mig in i problemet blev jag lite mer oroad. Jag ringde och pratade med Justina Björklund på institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet. Hon kan mycket om flamskyddsmedel och anser att just skumgummi är värst. Varje gång man trycker på madrassen så far små partiklar ut med den uttryckta luften och efter ett tag letar de sig in i madrassens porer igen. Ämnena är persistenta och finns kvar i skumgummit under mycket lång tid. Jag mejlade Ikea och fick ett lugnande besked om att ”Inga textiler i Sverige får innehålla flamskyddsmedel, alltså behandlar inte heller Ikea sina produkter med detta.”

Det lät ju betryggande men stämmer dessvärre inte helt. Det var inte alla bromerade flamskyddsmedel som förbjöds 1997.

Det finns flera ”ersättare” som organiska fosforföreningar som inte alls behöver vara harmlösa. Naturvårdsverket har hittat sådana här flamskyddsmedel både i fisk och i bröstmjölk och man vet väldigt lite om hur de här ämnena påverkar oss och naturen. Fråga i affären innan du handlar så du vet vad madrassen innehåller, du har rätt att få veta.

När man tillverkar själva skumgummit används farliga kemikalier. Det är meningen att de ska vara borta ur den färdiga madrassen, men det kan ändå finnas rester kvar. Var uppmärksam på om den luktar kemiskt. Kemikalieinspektionen uppmanar till vädring tills det inte luktar alls. Barnaffärerna har ibland även certifierade madrasser (Öko-tex, Svanen) vilka är ett bättre alternativ än de utan märkning.

Svenskproducerade textilier och madrasser är också oftast ett bra alternativ.

Vill man ta det ett steg längre så finns det specialaffärer som säljer madrasser, sängar, kuddar och täcken av ekolo32 D E N O N DA B A DA N K A N

giska naturmaterial som kokosgummi, lammull, och bomull.

Den tyska producenten Prolana till exempel, som även har en återförsäljare i Stockholm och på nätet (www.groninterior.se).

Min sambo och jag tänkte vara smarta och köpa en naturmadrass i juniorstorlek 70x140 cm. Det finns nämligen spjälsängar som kan göras om till juniorsäng och då kan barnet ha samma madrass från bebis till skolåldern. Madrassen är förhållandevis dyr men själva sängstommen hittade vi på Blocket för några hundralappar.

Det är bra om även kudden är av naturmaterial. Man kan få ner priset genom att göra egna. Man kan till exempel köpa ekologisk lammull eller bomull på påse och använda som stoppningsmaterial. Det är viktigt att den är ekologisk, många får och lamm blir nämligen besprutade mot ohyra och bekämpningsmedelsrester kan finnas kvar i ullen.

Ett problem med bädden kvarstår, den plastade frottén.

De vanligaste och billigaste varianterna består av mjukgjord PVC. Använd inte dem. Köp ett madrasskydd som uttryckligen är PVC-fritt. Hos oss räcker det med att ha ett dubbelvikt frottébadlakan som kisskydd. I alla fall så länge det bara handlar om små blöjläckage.

På morgonkvisten sover vår lillkille i vuxensängen. Den är sannolikt PVC- och flamskyddsfri. Jag gillar ju som sagt gamla möbler och köpte snygga teakgavlar på Blocket. Med följde ett par resårmadrasser från femtiotalet som vi hade tänkt kasta. Vi skulle bara ha dem medan vi specialbeställde några andra eftersom sängen har en så udda bredd. Men det visade sig att de var prima sköna så vi behöll dem och la på vår egna gamla bäddmadrass. Själva sängarna består mest av metallfjädrar och juteväv ser man om man tittar underifrån så det känns lugnt. Fast nu börjar jag bli lite skeptisk till den där bäddmadrassen med latex. Är den verkligen av enbart naturgummi? Kan det lossna otyg från den? Får kanske investera i en ny av lammull så småningom.

B A R N K A M M A R E N 33

Sammanfattning Barnkammaren

* Undvik att renovera hemma under barnets första * * * * * *

år. Välj miljömärkta byggnadsmaterial. Tapetsera hellre än måla, välj papperstapet.

Välj bort plastgolv av PVC, lägg golv av exempelvis trä eller linoleum.

Välj möbler, mattor, gardiner etcetera av naturmaterial.

Möblera gärna med äldre möbler men undvik skumgummistoppning från åttiotalet. Se också upp med äldre möbler med flagnande målarfärg.

Tvätta nya sängkläder ett par gånger innan de används, köp helst miljömärkt eller second hand.

Vädra en ny madrass ordentligt om den luktar kemiskt. Köp en miljömärkt eller allra helst en av naturmaterial.

Köp inte madrasskydd av PVC.

Kemikalieinspektionens lista Exempel på farliga kemikalier i kläder och textilier: Antimögelmedel – förhindrar mögel vid transport. Dimetylfumarat som påträffats i möbler kan ge kraftiga hudreaktioner och kan finnas i små påsar märkta »anti-mould-agent« som följer med förpackningen. Ämnet förbjöds 2009 inom EU. Azofärgämnen – vissa kan brytas ner till cancerframkallande arylaminer och är därför förbjudna inom EU. Vissa är också allergiframkallande. (Se mer s. 60.)

Bromerade flamskyddsmedel – till exempel hexabromcyklododekan (HBCDD) kan finnas i vissa flamskyddade specialtextilier och 3 4 D E N O N DA B A DA N K A N

är svårnedbrytbart, kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. (Se mer s. 71.)

Dispersionsfärger – används för att färga syntetfibrer, vissa är allergiframkallande.

Formaldehyd – motverkar krympning och skrynklor, används också för färgfixering och smutsavvisning. Hudirriterande och allergiframkallande, misstänks kunna orsaka cancer.

Perfluorerade ämnen – används som impregneringsmedel i textilier, många är svårnedbrytbara och innebär risker för miljön.

Perfluoroktansulfonat (PFOS) är förbjudet inom EU. (Se mer s. 76.)

Nonylfenoletoxylat – bryts ner till nonylfenol som är giftigt för vattenlevande organismer och misstänks ge nedsatt fortplantningsförmåga.

Antibakteriella medel – motverkar bakterier och därmed dålig lukt från till exempel sportartiklar och städutrustning. Exempel är triclosan som är hudirriterande och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön och silver som är mycket giftigt för vattenlevande organismer. (Se mer s. 88.)

Bly – kan användas vid färgning och i metalldetaljer till kläder etc.

Kan bland annat påverka hjärnans utveckling hos barn och orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. (Se mer s. 133.)

Ftalater – används som mjukgörare i bland annat plasttryck. Till exempel bensylbutylftalat (BBP), dibutylftalat (DBP) och di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) kan ge nedsatt fortplantningsförmåga. (Se mer s. 36.)

Krom – används bland annat vid garvning av läder. Sexvärt krom kan ge allergi och framkalla cancer.

Nickel – kan förekomma i metalldetaljer på kläder och är allergiframkallande.

BARNKAMMAREN 35