FÄLTFLORA ÖVER SIGNALARTER I SKOG Lavar Mossor Kärlväxter
Lars Salomon
Lars Salomon 2017 Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 9789176996003
Förord ”Fältflora över signalarter i skog” är en översiktlig bildflora över skogliga signalarter bland lavar, mossor och kärlväxter. Totalt presenteras 219 taxa med bild, beskrivning, ekologi och eventuella förväxlingsarter. I inledningen till respektive grupp hittar ni också en kort ordlista och illustrationer som visar morfologin, vanliga kännetecken och använda uttryck. Namnskicket följer överlag Dyntaxa, i en del fall inkluderas även synonymer. Mycket av innehållet och bilderna i boken härstammar från min fortbildning i skog och mark de senaste åren. Jag är bosatt i Helsingborg varför många bilder är från Skåne och Småland. Nordligare arter har studerats i Värmland, Dalarna och Hedmark fylke i Norge. Ett axplock artrika (kända och mindre kända) områden som jag varmt rekommenderar: Söderåsens nationalpark (Skåne), Kullabergs naturreservat (Skåne), Christinelunds ädellövskogsreservat (Skåne), Flymossens naturreservat (Småland), Vimyrens naturreservat (Värmland), Fänstjärnsskogen (Värmland), Branäsbergets naturreservat (Värmland), GråLarsknipen (strax norr om Havsvalladalen, Värmland), Fulufjällets nationalpark (Dalarna), Drevfjällens naturreservat (Dalarna), Långfjällets naturreservat och Grövelsjön (Dalarna), StädjanNipfjällets naturreservat (Dalarna), Gutulia nationalpark inkl. Jyltingsvola (Hedmark fylke, Norge). Gränslandet ligger mig varmt om hjärtat och just Gutulia nationalpark har jag trots avståndet besökt ett tiotal gånger de senaste fem åren. Bilder, illustrationer och litteratur. Vid alla artbilder står fotografens namn, och om det är aktuellt, bildens licensinformation. Illustrationerna är gjorda för hand och har sedan digitaliserats via Adobe Photoshop. Ett par källor som varit extra betydelsefulla för mitt arbete är ”Den nordiska floran” av Bo Mossberg, Artportalen, Artfakta, ”Den virtuella floran” och ”Signalarter” av Johan Nitare. En mer utförlig litteraturförteckning finns på sida 88. Bokens artbeskrivningar är som regel kortfattade och med en del förkortningar. Det var en nödvändighet för att det skulle vara möjligt att få ner sidantalet och göra den så fältvänlig och lätt som möjligt. Informationen finns även i form av en förenklad gratisapp för Android på Google play. Signalartsappen innehåller utöver bokens arter också en del svampar och den kompletteras desslöpande med nytt material. Svamparna är inte med i fältfloran då jag ännu inte har tillräckligt med material för denna grupp. Helsingborg augusti 2017 / Lars Salomon
4|I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g
Innehållsförteckning Skogliga signalarter .................................7 LAVAR ......................................................8 Introduktion ....................................... 8 Almlav .............................................. 11 Barkkornlav ...................................... 11 Blanksvart spiklav............................. 11 Blekspikar......................................... 12 Blomskägglav ................................... 12 Blylav................................................ 12 Bokkantlav ....................................... 13 Bokvårtlav ........................................ 13 Broktagel.......................................... 13 Brun nållav ....................................... 14 Brunpudrad nållav............................ 14 Cinnoberflamlav............................... 14 Dvärgbägarlav .................................. 15 Dvärgtufs.......................................... 15 Gammelekslav.................................. 15 Garnlav............................................. 16 Gelélavar .......................................... 16 Glansfläck......................................... 17 Grenlav............................................. 17 Grynig filtlav..................................... 17 Grynlav............................................. 18 Grå skärelav ..................................... 18 Gråblå skinnlav................................. 18 Gul dropplav..................................... 19 Gulnål............................................... 19 Gulpudrad spiklav ............................ 19 Gytterlav .......................................... 20 Havstulpanlav................................... 20 Hållav ............................................... 20 Jättelav............................................. 21 Kattfotslav........................................ 21 Knottrig blåslav ................................ 21 Kolflarnlavar..................................... 22 Korallblylav....................................... 22
Kornig nållav..................................... 22 Kortskaftad ärgspik........................... 23 Ladlav ............................................... 23 Liten sotlav ....................................... 23 Liten spiklav...................................... 24 Liten ädellav ..................................... 24 Lunglav ............................................. 24 Långskägg ......................................... 25 Lönnlav ............................................. 25 Matt pricklav .................................... 25 Mussellav ......................................... 26 Mörkhövdad spiklav ......................... 26 Njurlavar........................................... 26 Nordlig nållav ................................... 27 Norrlandslav ..................................... 27 Norsk näverlav.................................. 27 Nästlav.............................................. 28 Olivbrun gytterlav............................. 28 Rikfruktig blemlav ............................ 28 Ringlav .............................................. 29 Rosa lundlav ..................................... 29 Rosa skärelav.................................... 29 Rostfläck ........................................... 30 Skinnlav ............................................ 30 Skrovellav ......................................... 30 Skuggblåslav ..................................... 31 Slät lönnlav ....................................... 31 Smalskaftslav.................................... 31 Småflikig brosklav............................. 32 Sotlav................................................ 32 Späd brosklav ................................... 32 Stiftklotterlav.................................... 33 Stor knopplav ................................... 33 Traslav .............................................. 33 Trådbrosklav..................................... 34 Varglav.............................................. 34 Vedflamlav ....................................... 34 Vedskivlav......................................... 35
I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g |5 Nordisk klipptuss .............................. 50 Violettgrå tagellav............................ 35 Nordlig fjädermossa ......................... 50 Vitgrynig nållav ................................ 35 Piskbaronmossa ............................... 50 Vitmosslav........................................ 36 Platt fjädermossa ............................. 51 Vitskaftad svartspik.......................... 36 Sten och trädporella........................ 51 Vitskivlav .......................................... 36 Purpurmylia...................................... 51 Västlig gytterlav ............................... 37 Rutlungmossa................................... 52 Ädelkronlav ...................................... 37 Rörsvepemossa ................................ 52 Ädellav ............................................. 37 Skogshakmossa ................................ 52 Örlav................................................. 38 Skogstimmia ..................................... 53 Örtlav ............................................... 38 Skogstrappmossa ............................. 53 MOSSOR ................................................39 Introduktion ..................................... 39 Skuggmossa...................................... 53 Aspfjädermossa................................ 41 Skuggsprötmossa ............................. 54 Blek stjärnmossa .............................. 41 Skör kvastmossa ............................... 54 Blåmossa .......................................... 41 Stor revmossa................................... 54 Blåsfliksmossa .................................. 42 Stubbspretmossa.............................. 55 Bokfjädermossa ............................... 42 Taggstjärnmossa............................... 55 Bollvitmossa..................................... 42 Terpentinmossa................................ 55 Bågpraktmossa................................. 43 Trind spretmossa.............................. 56 Dunmossa ........................................ 43 Trubbfjädermossa ............................ 56 Flagellkvastmossa ............................ 43 Trumpetmossor................................ 56 Fällmossa ......................................... 44 Tuffmossor ....................................... 57 Grov baronmossa............................. 44 Vedsäckmossa .................................. 57 Grov fjädermossa............................. 44 Vedtrappmossa ................................ 57 Grov husmossa................................. 45 Vågig sidenmossa ............................. 58 Grön sköldmossa.............................. 45 Västlig hakmossa .............................. 58 Guldlockmossa ................................. 45 Västlig husmossa .............................. 58 Kantvitmossa.................................... 46 KÄRLVÄXTER ......................................... 59 Introduktion ..................................... 59 Klippfrullania .................................... 46 Axag.................................................. 62 Kornknutmossa ................................ 46 Blåsippa ............................................ 62 Krushättemossa ............................... 47 Buskstjärnblomma ........................... 62 Kruskalkmossa ................................. 47 Bäckbräsma ...................................... 63 Källmossor........................................ 47 Desmeknopp .................................... 63 Källpraktmossa................................. 48 Dvärghäxört...................................... 63 Kärrkammossa ................................. 48 Finbräken.......................................... 64 Liten baronmossa............................. 48 Fjällskråp .......................................... 64 Liten hornflikmossa.......................... 49 Fjälltätört.......................................... 64 Långflikmossa................................... 49 Flugblomster .................................... 65 Mörk husmossa................................ 49
6|I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g Rankstarr .......................................... 78 Fläcknycklar...................................... 65 Repestarr.......................................... 78 Gotlandsmåra .................................. 65 Ryl..................................................... 78 Granbräken ...................................... 66 Röd trolldruva .................................. 79 Gräsull .............................................. 66 Safsa ................................................. 79 Grönkulla (grönyxne) ....................... 66 Skogsbräsma .................................... 79 Grönpyrola ....................................... 67 Skogsfru............................................ 80 Guckusko.......................................... 67 Skogsknipprot................................... 80 Gullpudra ......................................... 67 Skogskorn ......................................... 80 Gulsippa ........................................... 68 Skogssvingel ..................................... 81 Hässleklocka..................................... 68 Skuggviol .......................................... 81 Idegran ............................................. 68 Skärmstarr ........................................ 81 Kal tallört.......................................... 69 Spindelblomster (hjärtyxne)............. 82 Kambräken ....................................... 69 Springkorn ........................................ 82 Knärot .............................................. 69 Spädstarr .......................................... 82 Korallrot ........................................... 70 Stor häxört........................................ 83 Kransrams ........................................ 70 Storgröe............................................ 83 Kärrbräken ....................................... 70 Stormhatt ......................................... 83 Kärrfibbla ......................................... 71 Storrams ........................................... 84 Kärrlilja ............................................. 71 Strutbräken ...................................... 84 Köseven............................................ 71 Strävlosta.......................................... 84 Lappranunkel ................................... 72 Svart trolldruva (trolldruva) ............. 85 Lind .................................................. 72 Svarta vinbär .................................... 85 Lundarv ............................................ 72 Sårläka .............................................. 85 Lundbräsma ..................................... 73 Taggbräken....................................... 86 Lundelm ........................................... 73 Tandrot............................................. 86 Lundvårlök ....................................... 73 Tibast................................................ 86 Låsbräken (månlåsbräken)............... 74 Torta (fjälltolta) ................................ 87 Missne.............................................. 74 Trådfräken ........................................ 87 Mosippa ........................................... 74 Tvåblad ............................................. 87 Murgröna ......................................... 75 Underviol.......................................... 88 Myskmadra (myska)......................... 75 Vippärt.............................................. 88 Myskmåra ........................................ 75 Vårärt ............................................... 88 Månviol ............................................ 76 Vätteros............................................ 89 Norna ............................................... 76 Ögonpyrola....................................... 89 Nästrot ............................................. 76 Litteratur referenser ......................... 90 Ormbär............................................. 77 Plattlummer ..................................... 77 Ett varmt tack Thank you very much . 91 Ramslök............................................ 77
S i g n a l a r t e r |7
Skogliga signalarter
utbredningsområde eller i alla typer av biotoper Många arter har högt signalvärde i norr och medelmåttigt eller dåligt i söder eller vice versa. Djuplodande information om arternas signalvärde finns i Skogsstyrelsen bok ”Signalarter” av Johan Nitare.
Signalartsbegreppet är ett väl fungerande verktyg som används för att identifiera intressanta skogsbiotoper. Signalarterna används bl.a. mycket flitigt av Skogsstyrelsen i deras arbete med att skilja artrika nyckelbiotoper från skog av Kriterier för en bra signalart mer trivial karaktär. Arten ska vara förhållandevis vanlig En del skogslevande arter är så pass och ha en jämn utbredning. (Det finns krävande att de i genomsnitt följs av 5–10 dock en hel del undantag från detta). (sällsynt 30–40) andra rödlistade arter. Arten ska vara starkt knuten till Det är exempelvis fallet med signalarten skogsområden med höga liten ädellav Megalaria laureri som i naturvärden. Motsatt ska den sällan projektet ”Hotade lavar i södra Sverige” observeras i områden med lågt förekom tillsammans med 10 andra naturvärde. rödlistade lavar per lokal (Arup m.fl. Arten ska vara lätt att hitta. 1991). Att det ofta hittas många Arten ska vara möjlig att identifiera i rödlistade arter tillsammans beror fält och inte ha förväxlingsarter som vanligen på att de har höga krav på sin är alltför lika. växtplats. Åtskilliga skogslevande lavar, mossor och svampar kräver en hög och En klassisk signalart som uppfyller alla jämn luftfuktighet och klarar endast kriterierna i listan är lunglav Lobaria marginella förändringar i mikroklimatet. pulmonaria. Den är omisskännlig, lätt att Vidare kan de vara knutna till mycket hitta, förekommer i hela Sverige och specifika substrat, t.ex. gamla granlågor, indikerar överallt områden med höga hård ved med brandskador eller mycket naturvärden. Som kontrast kan nämnas gamla träd med grov bark. Bland Västlig gytterlav Pannaria rubiginosa. En signalarterna finns också en del arter som art som är oerhört ovanlig och i princip endast förekommer i sydvästra Sverige. är svårspridda och de förekommer nästan uteslutande i områden med lång skoglig Signalartsförteckningen innehåller utöver kontinuitet och kontinuitet på gamla träd lavar, mossor och kärlväxter även eller död ved. svampar och insekter. Notera att en signalart inte alltid har samma indikatorvärde i hela sitt
8|L a v a r
LAVAR
Fyllokladier. Bladliknande bildningar hos bl.a. bägarlavar Cladonia.
Hänglav. Busklav med hängande växtsätt. T.ex. skägglavar Usnea och tagellavar Förklaringar till en del begrepp som Bryoria. används frekvent då man beskriver Insänkt bål. Bål som växer i substratet. lavarnas utseende och uppbyggnad. Isidier. Fingerlik utväxt på bålens yta.
Introduktion
Asexuellt fortplantningsorgan med både Apothecium. Sporproducerande skål foto och mykobionter. (Vegetativ liknande fruktkroppar på lavbålen. (Figur förökning). 2). Konidium. Asexuell svampspor. Ascus Sporsäck som innehåller svampens Lober. Trubbiga rundade utbuktningar på sporer. (Figur 2:6). lavens bål. (Figur 1:4a). Alglager. Lagret under överbarken Mykobiont. Lavens svampkomponenter. innehållandes lavens fotobionter. Märg Innanmätet i lavbålen som består Bark. Yttersta delen på som består av tätt sammanfogade svamphyfer. (Figur 2). Kallas överbark på bålens ovansida och underbark på bålens undersida.
av ett poröst lager av svamphyfer. (Figur 2:10).
Perithecium. Sfärisk fruktkropp med små porer för sporspridning. Ofta nersänkta i Bladlav. Bladlik lav med distinkt ovan och bålen. Se bild på bokvårtlav Pyrenula undersida. Oftast lätt att lossa från nitida för exempel. (Figur 2) substratet. (Figur 1:4) Podetium. Fruktkroppens skaft hos
Busklav. Lav med buskformig, risig eller bägarlavar. hängande, grenig bål (hänglav). Pruinia. Mjölliknande pulver som bl.a. Bål. Den huvudsakliga vegetativa förekommer hos knappnålslavar. strukturen hos laven. Utgörs av Pseudocypheller. Nedsänkningar/hål i mykobionter och fotobionter. barken vilket gör att den ljusa märgen
Disk. Ytan på den del av apothecierna där sporerna bildas. Kan vara platt, konvex eller konkav. Ofta med färg som avviker från laven i övrigt. (Figur 2:1).
syns som små ljusa prickar.
Pyknid. Flaskliknande strukturer som är delvis nedsänkta i bålen. Likt perithecier med en poröppning. Pyknid producerar Epifytisk. Växer på träd. konidier (pyknokonidier). Se t.ex. Fotobiont. Lavens fotosyntetiserande stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera. komponent. Kan utgöras av både alger Rhi iner. Rotliknande vidhäftningsorgan och cyanobakterier. som ibland finns på bålens undersida. Fruktkropp. Sexuellt fortplantningsorgan. (Figur 1:4b). Exempelvis apothecium och perithecium. Rikbarksträd. Se ordlista för mossor, s 37. (Figur 2).