Page 1

Lyckligtvis är detta svårigheter som går att hantera med just sådana verktyg som den här boken erbjuder. Genom att använda dem förbättrar vi vår förmåga att både identifiera argument och bedöma deras beviskraft. Den som själv behöver skriva en argumenterande text eller göra ett argumenterande framförande har dessutom god hjälp av bokens metod att åskådliggöra hur olika argument i en viss fråga förhåller sig till varandra.

Gunnar Björnsson är universitetslektor i filosofi vid Linköpings universitet och forskarassistent vid Göteborgs universitet. Ulrik Kihlbom är universitetslektor i bioetik vid Uppsala universitet och Anders Ullholm är högskoleadjunkt i retorik vid Södertörns högskola.

ARGUMENTATIONSANALYS ANALYS

Argumentationsanalys är en teoretisk och praktisk handledning med stegvis införda övningar i den löpande texten. Boken riktar sig till studenter i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, men också till alla andra som konfronteras med komplicerade argumentationer.

Björnsson • Kihlbom • Ullholm

ATT TÄNKA KRITISKT är att självständigt ta ställning till rimligheten i påståenden och argument. Det är en ovärderlig förmåga när vi ställs inför frågor där svaren är många och motstridiga och argumentationen pekar i olika riktningar. I sådana situationer kan det vara svårt att skaffa sig överblick över argumenten, ta ställning till deras styrka och göra en samlad bedömning av alternativen.

Gunnar Björnsson Ulrik Kihlbom Anders Ullholm

ARGUMENTATIONSANALYS ANALYS

Färdigheter för kritiskt tänkande

,!7IJ1C7-bbiaij! ISBN 978-91-27-11808-9

Argumentationsanalys omslag.indd 1

09-07-06 11.20.08


INNEHÅLL

FÖRORD TILL DEN ANDRA UTGÅVAN   Tack

9 10

INLEDNING   Vilken nytta har du av att lära dig argumentationsanalys?   Upplägg    Kapitel 1: Beviskraft, hållbarhet och relevans    Kapitel 2: Argumentativa strukturer    Kapitel 3: Att presentera argumentationer    Kapitel 4: Att tolka och värdera andras argumentationer    Kapitel 5: Exempel på fullständiga analyser   Vad den här boken inte berör   Bra argument och vetande   Hur du bäst använder den här boken och dess verktyg

11 11 12 12 14 16 16 17 17 18 19


Kapitel 1 BEVISKRAFT, HÅLLBARHET OCH RELEVANS   Välgrundade uppfattningar och ­argument   Beviskraft   Hållbarhet   Hållbarhet beror på bakgrundsuppfattningar   Okunskap, hållbarhet och välgrundade uppfattningar   Faktuella och normativa påståenden   Hållbarhet hos normativa påståenden   Relevans   Relevans hos argument för faktuella påståenden   Relevans hos argument för normativa påståenden   Sammanvägning av hållbarhet och relevans   Sammanvägning av beviskraften hos olika argument   Oklarhet och beviskraft

21 21 22 24 27 28 31 32 34 37 41 44 49 51

Kapitel 2 ARGUMENTATIVA STRUKTURER   Argumentationsöversikter   Argument för eller mot hållbarheten hos andra argument   Argument för eller mot relevansen hos pro-argument   Relevansargument och förtydliganden av hållbarhetsargument   Argument för eller mot relevansen hos contra-argument   Argument för eller mot hållbarheten hos relevansargument   Beviskraft och relevans hos relevansargument   Argument för eller mot relevansen hos relevansargument   Om att ordna argumentationsöversikter   Att värdera argumentationer med hjälp av en översikt   Utökande av översikter och förenkling av bedömningar   Argumentationsöversikter med infogade bedömningar

56 57 58 62 66 69 71 73 74 77 84 89 90


Kapitel 3 ATT PRESENTERA ARGUMENTATIONER   Överblick   Att formulera argumentativa relationer   Argument av högre ordning   Argumentscheman    Orsaksargument    Teckenargument    Exempelargument    Auktoritetsargument    Analogiargument    Konsekvensargument    Regelargument   Att använda argumentscheman   Oklarhet   Satser och påståenden   Mångtydighet och vaghet   Skenbar enighet och oenighet   Mångtydiga och vaga argument   Ersättningsstrategin – precisering   Att precisera normativa påståenden   Orden ”kan” och ”bör”   Värdeladdade ord   Att producera en argumenterande text

95 95 96 100 103 104 105 106 107 108 109 110 111 113 113 115 116 117 118 119 120 122 124

Kapitel 4 ATT TOLKA OCH VÄRDERA ANDRAS ARGUMENTATIONER   Beskrivande analys   Att finna tesen   Att finna argumenten   Precisera oklara teser och argument   Neutralisera värdeladdningar

127 127 129 131 132 133


Tumregler för det beskrivande analysarbetet   Att värdera andras argument   Fallasier och argumentativa bedrägligheter    1. Majoritetsfallasin    2. Argumentum ad hominem    3. Falskt dilemma    4. Fågelskrämma    5. Guilt by association    6. Sluttande plan    7. Betydelseglidning    8. Falsk analogi    9. Cirkelargument    10. Korrelation och orsak    11. Bevisbördesflytt    12. Belastad tes    13. Falsk fallasianklagelse

134 142 143 144 145 146 147 148 148 149 150 150 151 152 153 153

Kapitel 5 EXEMPEL PÅ FULLSTÄNDIGA ANALYSER    Text 1 (Torbjörn Tännsjös artikel om organdonation      i DN 8/4 1990)     Beskrivande analys     Värderande analys    Text 2 (fiktiv artikel om homeopati)     Beskrivande analys     Värderande analys

157 162 172 177 179 186

   APPENDIX 1: DEFINITIONER    APPENDIX 2: RÅD OCH REGLER    APPENDIX 3: LÖSNINGSFÖRSLAG

191 193 197

156


Förord till DEN ANDRA utgåvan

Denna andra utgåva av boken är både omdisponerad och utökad. Den första upplagan tog sitt avstamp i analysen av argumenterande texter – den beskrivande analysen – och övergick därefter till frågor om hur man värderar argument i sådana texter – den värderande analysen. Efter många års undervisning i argumentationsanalys är vi övertygade om att det är lättare att lära sig metoden om man börjar med att få en förståelse för arguments beviskraft i termer av hållbarhet och relevans (kapitel 1) innan man börjar arbeta med att tolka, strukturera och värdera en argumentation (kapitel 4).   Vi har också haft ambitionen att göra boken mer användbar genom att visa hur samma argumentationsanalytiska metod med fördel också kan användas för att strukturera egna argumentationer (kapitel 2) och hur dessa kan överföras till löpande text och effektiva argumenterande texter (kapitel 3). Beroende på om man främst är intresserad av färdigheter för uppsatsskrivande eller analys av argumenterande texter, kan betoning läggas på kapitel 3 respektive 4.   För dem som är bekanta med den tidigare utgåvans terminologi 9


argumentationsanalys

är det värt att påpeka en betydande förändring. Termen ”premiss” förekommer inte alls. I stället har vi infört den betydligt mer användbara termen ”relevansargument” för att benämna påståenden som är avsedda att stärka eller försvaga relevansen hos andra påståenden.   Dessutom kompletteras numera innehållet i boken av ­material online på www.nok.se/argumentationsanalys. Där finner man ­öv­ningar, dokumentmallar för argumentationsöversikter samt en kortare lärarhandledning.

Tack Vi har haft viktig hjälp av många personer. Tomas Lappalainen, Christian Munthe, Ragnar Ohlsson och Jun Olivier hjälpte oss redan med första upplagan. Utkast till de första tre kapitlen av denna andra utgåva har lästs och kommenterats på ett mycket värdefullt sätt av Jens Johansson och Martin Petersson. Jan Almäng har haft värdefulla påpekanden, och Jan Lif bidrog med utförliga kommentarer till den första utgåvan som var till stor hjälp när vi planerade förändringarna. Björn Eriksson har bidragit med förlagan till avsnittet om oklarhet och beviskraft i kapitel 1, liksom med utveckling av det pedagogiska upplägget. Sist men inte minst går vårt tack till Folke Tersman som var vår medförfattare till den första utgåvan. En hel del av hans bidrag finns kvar, om än i förändrad form. Stockholm den 9 februari 2009 Gunnar Björnsson, Ulrik Kihlbom och Anders Ullholm

10


INLEDNING

Vilken nytta har du av att lära dig ­argumenta­tionsanalys? När argumenten i en fråga pekar i olika riktningar kan det vara besvärligt att skaffa sig överblick över hur de hänger ihop och att självständigt ta ställning till deras styrka. Särskilt svårt blir det då experter kommer med motstridiga argument. Och även när vi känner oss övertygade om vilket svar som är rimligast kan vi inte alltid klart och tydligt förklara varför.   De här svårigheterna går att hantera med klarsynt kritiskt tänkande. Genom att lära dig använda verktygen i den här boken förbättrar du förmågan att både identifiera argument i text och tal och bedöma dessa arguments beviskraft. Du upptäcker lättare både bra och dåliga argument – oavsett om de är framförda av experter eller av andra – och du ser varför de är bra eller dåliga. Samtidigt ökar din förmåga att förstå vilken sorts ytterligare information eller argument som skulle kunna tala för eller mot ett visst svar på en fråga du intresserar dig för. Du kan dessutom ha ovärderlig hjälp av bokens metod när du själv behöver skriva en argumenterande text eller göra ett argumenterande framförande. 11


argumentationsanalys

  I enklare och mindre viktiga frågor kan man ofta lita till en snabbare, oreflekterad, bedömning. Men om du verkligen vill komma fram till ett pålitligt svar i en betydelsefull och komplex fråga finns ingen enkel genväg. Du måste fundera över vilka argument som talar för och mot de olika svaren, och ta ställning till hur bra de är. Det är då du är hjälpt av verktygen och övningarna i den här boken.

Upplägg I denna korta inledning ska vi ge en föraning om bokens innehåll, säga några ord om hur du bäst använder verktygen och övningarna, och kort förklara vad argumentationsanalys inte är. Boken består av sammanlagt fem kapitel. Det första kapitlet introducerar begreppsliga verktyg som gör det lättare att bedöma ett arguments beviskraft, dvs. hur starkt argumentet talar för eller mot ett påstående. I det andra kapitlet får du lära dig en metod för att strukturera argument i komplexa argumentationer kring en viss tes, för att tydligt visa hur argumenten hänger samman. I det tredje kapitlet erbjuder vi ­metoder för att skriva tydliga argumenterande texter, med utgångspunkt i de argumentationsöversikter som du arbetat med i kapitel 2. ­I kapitel 4 och 5, slutligen, använder vi begrepp och metoder från de tidigare kapitlen för att analysera komplexa argumenterande texter skrivna av andra och värdera de argument som framförs. Kapitel 1: Beviskraft, hållbarhet och relevans För att ett argument ska vara bra – för att det ska ha hög beviskraft – krävs att det är både hållbart och relevant. Det första kapitlet avser framför allt att skärpa din blick för dessa två komponenter. Vi kan illustrera dem redan här med ett förenklat exempel. Anta att vi försöker ta ställning till följande påstående:

12


inledning

(1) Samhället bör verka för att fler ska bli veganer. Vi frågar oss nu om (1) skulle kunna få stöd från något av följande tre påståenden: (2) (3) (4)

Veganer blir aldrig sjuka. Det finns fler veganer i Indien än i Sverige. Vegankost ger en betydande minskning av risken för hjärt-kärlsjukdomar, cancer och autoimmuna sjukdomar.

Påstående (2) kan inte vara något bra argument för (1) därför att vi har mycket goda skäl att tro att veganer blir sjuka. Påstående (2) är med andra ord ohållbart. Med (3) förhåller det sig annorlunda: vi har all anledning att tro att det finns fler veganer i Indien än i Sverige. Påstående (3) är alltså hållbart. Men (3) är ändå inget bra argument för (1). Även om vi inser att det är sant så ger det oss inte skäl att acceptera (1). Påstående (3) saknar relevans.   Utan vidare undersökningar kan vi se att påstående (2) är ohållbart, medan påstående (3) är irrelevant för påstående (1). Varken (2) eller (3) kan därför utgöra bra argument för (1). Men påstående (4) är betydligt intressantare. Dels är det inte uppenbart ohållbart, och dels verkar det relevant: om vi hade anledning att tro att (4) är sant så skulle det kunna ge oss skäl att acceptera (1). Det är emellertid svårt att avgöra om vi ska acceptera (4) utan att inhämta specialkunskaper. Här behöver vi åtminstone konsultera de många medicinska studier som gjorts och görs på området, eller ta del av någon trovärdig sammanställning av dessa studier. Har vi inte gjort det saknar vi grund både för att acceptera och för att förkasta (4). Så är det med många intressanta argument för intressanta teser: att ta ställning till deras beviskraft kräver tillgång till specialkunskaper.   En snabb bedömning av hållbarheten och relevansen hos de möj13


argumentationsanalys

liga argumenten (2), (3) och (4) gjorde klart vilket av dessa argument som vore värt ytterligare undersökningar. Och just en större förmåga att identifiera sådana argument är en av de viktigaste effekterna av en ökad medvetenhet om hur beviskraften är beroende av både hållbarhet och relevans. Vi har förstås alla en viss förmåga att bedöma beviskraften hos argument, och därmed en intuitiv känsla för hållbarhet och relevans. Men den kan övas upp genom träning, och vi kan alla skaffa oss en riktigt skarp blick för hur hållbarhet och relevans tillsammans bidrar till ett arguments beviskraft. En sådan blick är det viktigaste verktyget för att kunna förstå komplexa argumenterande texter och för att själv kunna bidra konstruktivt till argumentationen i svåra frågor. Den första delen av boken innehåller därför ett stort antal övningar som förbättrar din intuitiva uppfattning och ger dig en tydlig medveten förståelse för hur begreppen hänger samman. Kapitel 2: Argumentativa strukturer Detta kapitel bygger vidare på de begrepp som introducerats i det första, och ger dig verktyg för att på ett lätthanterligt sätt åskådliggöra komplex argumentation. När man försöker ta ställning i en svår fråga är det lätt att överväldigas av alla de argument som kan tala för eller mot ett visst svar på frågan, och alla de argument som i sin tur kan tala för eller mot hållbarheten eller relevansen hos de första argumenten. För att skaffa sig en överblick och ge en god grund för en sammanlagd bedömning av hållbarheten hos ett visst svar är det då viktigt att tydligt se hur dessa argument är beroende av varandra.   Målet med den metod som introduceras i detta kapitel är att göra klart vilka påståenden som ingår i argumentationen, och vilka påståenden som de är avsedda att stödja eller tala mot. För att uppnå detta lär vi oss att ge påståendena ”namn” som avslöjar exakt vilken plats de har i argumentationen och ordna dem i argumentations­ översikter. 14


inledning

  En argumentationsöversikt kan verka komplicerad och avskräckande vid en första anblick. Men efter att du gjort övningarna i boken kommer den i stället att framstå som enkel och tydlig, och vara till god hjälp när du ska bedöma argumentationens beviskraft. Att konstruera översikter över argumentativa strukturer ger dessutom övning i att se hur olika argument hänger samman också när man inte använder översikterna, och skärper ytterligare din förståelse av hållbarhet, relevans och beviskraft.   Här kan du se en enkel översikt av det slaget, med en förklaring till vad ”namnen” betyder:

T Samhället bör verka för att fler ska bli ­veganer. —— P1 Vegankost är nyttigare än kost baserad på animalisk föda. C1P1 Det är svårare för veganer att få i sig nödvändiga näringsämnen. C2P1 Människans matsmältningssystem är anpassat till animalisk föda. P2 Modern djurhållning innebär stort lidande för djuren. P1P2 Industrigrisar föds upp under brutala förhållanden. C1 Det är inte samhällets sak att påverka medborgarnas kosthållning. C1C1 Det är samhällets sak att hjälpa sina medborgare att leva ett hälsosamt liv.

Att det första påståendet heter T betyder att det är den tes som argumentationen gäller. Att det andra heter P1 betyder att det är det första argumentet för tesen (P står för ”pro”, dvs. ”för”). Det 15


argumentationsanalys

påstående som heter P1P2 heter så därför att det är det första argumentet för P2, dvs. det första argumentet för det andra argumentet för tesen. Det sista påståendet i översikten heter C1C1 därför att det är det första argumentet mot det första argumentet mot tesen (C står för ”contra”, dvs. ”mot”).   I en fullständig översikt kan vi få med alla argument för och mot hållbarheten hos andra påståenden, men dessutom argument som berör andra arguments relevans. På det sättet kan vi åskådliggöra argumentativa relationer mellan alla påståenden i en argumentation. Kapitel 3: Att presentera argumentationer Verktygen som introduceras i kapitel 1 och 2 är i första hand till hjälp när man själv försöker ta ställning till beviskraften hos ett argument eller en komplex argumentation. I det tredje kapitlet introducerar vi i stället metoder för att i vanlig löpande text framställa de komplexa argumentationer som fångas i en argumentöversikt. Du får också träning i att känna igen olika sorters argument för att därigenom bli klarare över vad du själv vill ha sagt, och vi ger råd om hur man kan undvika det vanliga problemet att läsare missuppfattar ens argumentation. Kapitel 4: Att tolka och värdera andras ­argumentationer Att förstå och utvärdera andras argumentationer är en väsentlig del av samhällelig debatt likaväl som vetenskaplig granskning. Men förvånansvärt ofta strandar diskussioner när deltagare missförstår varandras argument och pratar förbi varandra. Ibland är missförstånden begripliga. Också korta argumenterande texter, som exempelvis debattartiklar i dagspress, kan innehålla flera olika argument som är avsedda att ge stöd åt en tes som författarna driver. Dessutom förekommer ofta argument som är avsedda att ge stöd åt dessa första argument, eller avsedda att bemöta olika invändningar mot tesen. 16


inledning

Det är därför inte ovanligt att en och samma debattartikel innehåller ett tjugotal argument eller mer som på olika sätt relaterar till varandra och till den övergripande tesen. Längre utredningar eller vetenskapliga avhandlingar innehåller ofta hundratals argument. För att skaffa sig en överblick och inte lamslås av argumentationen är det då viktigt att tydligt se hur dessa argument är beroende av varandra.   I kapitel 4 förklarar vi hur du kan tydliggöra och ta ställning till andras argumentation med hjälp av de verktyg som du i föregående kapitel använt för att strukturera egna argumentationer och skriva tydliga argumenterande texter. Vi arbetar med att göra översikter baserade på argumenterande texter, och att bedöma argumentationens beviskraft utifrån dessa. På detta sätt skärps förmågan till kritisk granskning och därmed förmågan att delta i en seriös debatt. Kapitel 5: Exempel på fullständiga analyser I det sista kapitlet ger vi exempel på hur metoderna som presenteras i kapitel 4 kan användas för att beskriva och värdera två argumenterande texter.

Vad den här boken inte berör Syftet med övningarna och verktygen i den här boken är att göra dig bättre på att överblicka komplexa argumentationer och bedöma vilka påståenden som ger goda skäl att acceptera andra påståenden. Vi kommer därför inte att diskutera litterära, moraliska eller retoriska kvaliteter hos argumenterande texter eller anföranden. Vi intresserar oss inte för om texter är välskrivna, underhållande, spännande, intresseväckande, engagerande, originella, opassande eller avskyvärda. När vi frågar oss om ett argument är övertygande syftar vi inte heller på dess retoriska kraft. Frågan är inte om argumentet är formulerat på ett elegant eller kraftfullt sätt som kommer att 17


argumentationsanalys

få tilltänkta åhörare att acceptera slutsatsen eller sympatisera med talarens sak, utan om argumentet ger oss goda skäl att acceptera slutsatsen. När du själv fokuserar på detta kommer du att märka att stora delar av en argumenterande text ofta är till för att öka dess litterära och retoriska kvaliteter. Men vårt huvudintresse i den här boken är bara de aspekter av argumentation som hjälper oss till mer välgrundade och genomtänkta uppfattningar. Argumentationsanalys skiljer sig på detta sätt från retorisk analys eller litteraturkritik.

Bra argument och vetande Man kan förstås fråga sig varför bra argument och välgrundade uppfattningar är så viktiga och varför en sådan sak som stil inte ska spela någon roll. Det är ju trots allt bra mycket roligare med en elegant och känslomässigt tilltalande text än en som främst är noggrann, saklig och välargumenterad.   För det första är dessa saker förstås inte oförenliga. En text kan vara elegant, känslomässigt tilltalande, saklig och välargumenterad samtidigt. För det andra beror betydelsen av vägande argument och välgrundade uppfattningar på vilka syften man har. Om du endast är ute efter att njuta eller skratta behöver du nog inte bry dig speciellt mycket om goda argument. Men om du vill veta något blir välgrundade uppfattningar helt avgörande.   Fundera ett ögonblick över vad det innebär att veta något. Vilken skillnad skulle du spontant säga att det är mellan att du till exempel vet att det regnar utomhus och att du endast tror att det regnar utomhus (försök formulera svaret innan du läser vidare)? Vi gissar att ditt svar på denna fråga kan sägas innebära att vetande är en fråga om goda skäl. Du kanske formulerade dig som att om du vet att det regnar så beror det på att du ser eller hör att det regnar, vilket just ger dig goda skäl att tro att det gör det. Och ”goda skäl” är bara ett annat uttryck för bra argument. 18


inledning

  I så fall ligger din uppfattning om kunskap nära den klassiska idén om kunskap som innebär att för att man ska veta något så måste man uppfylla tre villkor: (1) man ska tro det, (2) det ska vara sant och (3) man ska ha goda skäl för att tro det. För att man ska veta något behöver man alltså ha välgrundade uppfattningar. Och är uppfattningarna välgrundade ökar dessutom sannolikheten för att de ska vara sanna.   Det är också viktigt att komma ihåg att en av vetenskapens huvuduppgifter är att på ett systematiskt och tydligt redovisat sätt skaffa oss välgrundade uppfattningar. Argumentationsanalys är därför ett centralt inslag i vetenskapligt tänkande.

Hur du bäst använder den här boken och dess verktyg Människor argumenterar gärna, ofta, och av flera olika anledningar. Vi argumenterar inte bara för att komma fram till välgrundade svar på svåra frågor, utan grälar, diskuterar, ljuger, skvallrar och briljerar med retoriska finesser, ofta för att roa oss själva, övertyga andra eller vara elaka mot verbalt mer eller mindre begåvade ovänner. Och när syftet är något annat än att nå välgrundade uppfattningar kan de argumentationsanalytiska verktygen vara missriktade. Gräl blir inte nödvändigtvis bättre med argumentationsanalys, och diskussioner i glada vänners lag mår normalt inte bra av närmare granskning – där är det aktiviteten som är viktig, inte resultatet. Liksom alla andra verktyg bör de argumentationsanalytiska alltså tillämpas med förstånd.   Verktygen är avsedda att hjälpa oss att identifiera goda argument och skaffa välgrundade uppfattningar. De används därför bäst på argumentationer som har just ett sådant syfte, exempelvis debattartiklar, juridiska motiveringar, politiska tal och vetenskapliga uppsatser. Använda på det sättet utgör verktygen omistliga delar av kritiskt tänkande och intellektuell verksamhet i allmänhet. 19


argumentationsanalys

  Boken är organiserad så att du på effektivast möjliga sätt ska kunna tillgodogöra dig dessa verktyg. Övningar och diskussioner i senare delen av boken bygger därför på att du förstått tidigare avsnitt och gjort övningarna där. Även om du gärna kan börja med att bläddra igenom kapitlen för att skaffa dig en överblick, bör du sedan följa boken från början och göra de övningar som föreslås i angiven ordning. Speciellt viktigt är att du med hjälp av övningarna i kapitel 1 skaffar dig en god förståelse av begreppen beviskraft, hållbarhet och relevans innan du börjar arbeta med argumentativa strukturer i kapitel 2. Samtidigt är det en god idé att redan från början fundera över beviskraften hos argument som du stöter på i texter och tal i ditt dagliga liv. För det är där som övningarna i boken bär mest frukt, genom att skärpa din blick för hållbarhet, relevans och argumentativa strukturer, och därmed din förmåga till kritiskt tänkande.

20


Kapitel 1

BEVISKRAFT, HÅLLBARHET OCH RELEVANS

Välgrundade uppfattningar och ­argument Det mesta av det vi gör kräver väldigt lite eftertanke. Vi handlar utifrån uppfattningar som intuitivt verkar rimliga – om vi alls är medvetna om dem: föreställningar om plånbokens innehåll, om egna och andra människors önskningar, eller om vad som är rätt och fel.   Oftast räcker dessa oreflekterade föreställningar alldeles utmärkt för att klara vardagens krav och sysslor. Men ibland finns det anledning att försäkra sig om att ha välgrundade uppfattningar, det vill säga uppfattningar för vilka man har goda, väl genomtänkta skäl. Kanske ska du besluta dig för om du ska gå en utbildning snarare än en annan, eller om du ska agera politiskt för strängare lagstiftning i miljöfrågor. Detta verkar vara angelägna frågor, och då är det också angeläget att man inte tar miste.   Ett viktigt sätt att minska risken för misstag är att fundera över de argument som finns, ta ställning till deras styrka och väga dem mot varandra. Detta är också viktigt när man är oense i betydelse21


argumentationsanalys

fulla frågor. I seriösa diskussioner behöver man bli klar över vilka argument som kan anföras och hur starka de är, och kanske också över varför de är starka eller svaga. I det här kapitlet ska vi därför se vilka faktorer som avgör ett arguments styrka.

Beviskraft Att ett argument är bra, det vill säga att det ger goda skäl att acceptera eller förkasta ett visst påstående, innebär att det har stark beviskraft gentemot det påståendet. Dåliga argument har svag beviskraft.   För att definiera begreppet beviskraft behöver vi skilja på två sorters argument. En del argument är avsedda att ge oss skäl att acceptera ett annat påstående. De kan sägas vara argument för detta andra påstående och vi ska därför kalla dem pro-argument. Ett ­exempel är:

T Straffen för oöverlagda våldsbrott bör höjas. —— P Högre straff skulle markera hur allvarliga dessa brott är.

Eftersom ett pro-argument för ett påstående T är avsett att göra det rimligt att acceptera T, kan vi säga att det är bättre – har högre beviskraft – ju starkare skäl det ger oss att acceptera T. Det låter oss definiera beviskraften hos pro-argument på följande sätt: Def. 1 Beviskraften hos ett pro-argument P för ett påstående T är ett mått på hur goda skäl P ger oss att acceptera T. När vi frågar oss hur stor beviskraft P i exemplet ovan har gent­ emot T är alltså frågan: hur goda skäl ger oss påståendet att högre 22


BEVISKRAFT, HÅLLBARHET OCH RELEVANS

straff för oöverlagda våldsbrott skulle markera hur allvarliga de är att ­acceptera påståendet att straffen för dessa brott bör höjas?   Andra argument är avsedda att ge oss skäl att förkasta ett annat påstående. De är argument mot detta andra påstående och vi kallar dem contra-argument. Ett exempel är:

T Straffen för oöverlagda våldsbrott bör höjas. —— C Hårda straff förebygger inte sådana våldsbrott.

Ett contra-argument mot ett påstående T är bättre ju starkare skäl det ger oss att förkasta T. Beviskraften hos contra-argument kan därför definieras så här: Def. 2 Beviskraften hos ett contra-argument C mot ett påstående T är ett mått på hur goda skäl C ger oss att förkasta T. Olika argument är olika bra, så beviskraft är en fråga om grader. Eftersom det inte finns något praktiskt användbart sätt att fastställa beviskraften med exakthet så använder vi oss här av grovkorniga omdömen. För enkelhets skull kommer vi att dela in beviskraften i fem grader: ”mycket låg”, ”låg”, ”måttlig”, ”hög” respektive ”mycket hög”. När beviskraften betecknas som mycket låg betyder det att den är så gott som obefintlig; när den betecknas som mycket hög är den så gott som maximal. (Avsaknaden av exakthet utgör inte något oöverstigligt problem för metoden. Även grova bedömningar hjälper oss att på ett systematiskt sätt skaffa oss välgrundade uppfattningar.) När vi skriver att ett påstående eller argument är ”hållbart”, ”relevant” eller ”beviskraftigt” utan att explicit ange till vilken grad menar vi att det har mer än måttlig hållbarhet, relevans eller beviskraft.

23


argumentationsanalys

Övning: Beviskraft och välgrundade uppfattningar Ägna någon minut åt att bedöma beviskraften hos de två argumenten ovan. Motivera din bedömning. Fundera också över hur du skulle kunna skaffa dig en mer välgrundad uppfattning i dessa frågor.

Hållbarhet Som vi nämnde i inledningen beror ett arguments beviskraft på dess hållbarhet och relevans: ett argument måste vara både hållbart och relevant för att ha beviskraft. Det här ska vi nu titta närmare på. Vi börjar med hållbarhet, som vi definierar på följande sätt: Def. 3 Hållbarheten hos ett påstående är ett mått på den grad av tilltro som vi har skäl att ha till påståendet. Ett påstående är med andra ord hållbarare ju större tilltro vi har skäl att fästa vid det, och saknar hållbarhet om vi har skäl att inte alls fästa någon tilltro till det. När vi bedömer ett påståendes hållbarhet frågar vi oss vilka skäl vi har att lita till påståendet, och vilka skäl vi har att misstro det. Ju mer skälen vi har att lita till påståendet väger över skälen att misstro det, desto högre hållbarhet har det.   När ett argument saknar hållbarhet saknar det också beviskraft. Det visas tydligt i följande exempel:

T1 Aidsepidemin är en av de mest omfattande epidemierna i vår tid. —— P 95 % av jordens befolkning bär på hiv.

T2 Sverige bör gå med i Nato. ——

24


Lyckligtvis är detta svårigheter som går att hantera med just sådana verktyg som den här boken erbjuder. Genom att använda dem förbättrar vi vår förmåga att både identifiera argument och bedöma deras beviskraft. Den som själv behöver skriva en argumenterande text eller göra ett argumenterande framförande har dessutom god hjälp av bokens metod att åskådliggöra hur olika argument i en viss fråga förhåller sig till varandra.

Gunnar Björnsson är universitetslektor i filosofi vid Linköpings universitet och forskarassistent vid Göteborgs universitet. Ulrik Kihlbom är universitetslektor i bioetik vid Uppsala universitet och Anders Ullholm är högskoleadjunkt i retorik vid Södertörns högskola.

ARGUMENTATIONSANALYS ANALYS

Argumentationsanalys är en teoretisk och praktisk handledning med stegvis införda övningar i den löpande texten. Boken riktar sig till studenter i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, men också till alla andra som konfronteras med komplicerade argumentationer.

Björnsson • Kihlbom • Ullholm

ATT TÄNKA KRITISKT är att självständigt ta ställning till rimligheten i påståenden och argument. Det är en ovärderlig förmåga när vi ställs inför frågor där svaren är många och motstridiga och argumentationen pekar i olika riktningar. I sådana situationer kan det vara svårt att skaffa sig överblick över argumenten, ta ställning till deras styrka och göra en samlad bedömning av alternativen.

Gunnar Björnsson Ulrik Kihlbom Anders Ullholm

ARGUMENTATIONSANALYS ANALYS

Färdigheter för kritiskt tänkande

,!7IJ1C7-bbiaij! ISBN 978-91-27-11808-9

Argumentationsanalys omslag.indd 1

09-07-06 11.20.08

9789127118089  

Gunnar Björnsson Ulrik Kihlbom Anders Ullholm Färdigheter för kritiskt tänkande

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you