9789127421998

PULS Religion

PULS Religion inleds med ett kapitel som handlar om vilket ursprung olika

Religion

GRUNDBOK

religioner har. De fem världsreligionerna – judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism beskrivs med hjälp av berättelser och faktatexter.

Boken gör det lätt att studera likheter och skillnader mellan olika religioner tack vare återkommande rubriker. Boken avslutas med ett etikavsnitt, som inspirerar till samtal och funderingar kring olika livsfrågor.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Religion 4–6 består av följande komponenter:

Religion LÄRARBOK

Religion

GRUNDBOK

Religion

GRUNDBOK GRUNDBOK

Marianne Abrahamsson Marianne Abrahamsson

Marianne Abrahamsson

Marianne Abrahamsson

Grundbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter och elevintervjuer. Finns även som digital bok.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42199-8

Marianne Abrahamsson

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421998

Religion omslag.indd 1

2011-06-30 09.22

NATUR & KULTUR Box 27 323, 102 54 Stockholm Kundtjänst: Tel 08-453 85 00, order@nok.se Redaktion: Tel 08-453 86 00, info@nok.se www.nok.se

Innehåll

Order och distribution: Förlagssystem Box 30 195, 104 25 Stockholm Tel 08-657 95 00, order@forlagssystem.se www.fsbutiken.se

Ursprungsfolkens religioner 8 Samerna blir kristna 10 Religionen i Norden förr i tiden 12 Några gudar i fornnordisk religion 14 Världsreligioner 16 Religionernas ursprung 18

Projektledare Malin Fogelström och Veronica Thurén Textredaktör Maria Zetterlund Bildredaktör, grafisk form och illustrationer Jessica Nyström Omslag Anita Dolmark Omslagsillustration Sonja Reuterskiöld Repro Done

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

© 2011 Marianne Abrahamsson och Natur & Kultur, Stockholm Tryckt i Slovenien 2011 Första upplagans första tryckning ISBN 978-91-27-42199-8

PULS religion 4-6 inlay.indd 2

Vad är religion? 4 RELIGIONERNA VÄXER FRAM 6

GAMLA TESTAMENTET 20

Berättelser om den första tiden 22 Tre mycket gamla berättelser 24 Abraham 26 Isak – Abrahams och Saras son 28 Abrahams släkt blir ett folk 30 Josef i Egypten 32 Mose får ett uppdrag 34 Israels folk lämnar Egypten 36 Israels folk vid berget Sinai 38 Tre kungar 40 Salomo bygger tempel 42 Profeter, psalmer och ordspråk 44 JUDENDOMEN 46

Ett folk – en religion 48 Att leva som jude 50 Synagogan 52 Högtider och riter 54 "Det bästa är gemenskapen" 56 NYA TESTAMENTET 58

Jesus föds 60 Jesus som barn 62 Jesus döps 64

11-06-30 11.37.41

Jesus gör under 66 Jesus möter människor 68 Jesus berättar och undervisar 70 Jesus – vem var han? 72 Jesus i Jerusalem 74 Påskmåltiden 76 Jesus förhörs och döms 78 Jesus korsfästs 80 Jesus visar sig 82 De första kristna 84 KRISTENDOMEN 86

Kristendomen sprids 88 Kristendomen i öst och väst 90 Kristendomen kommer till Sverige 92 Franciskus och Birgitta 94 Nya kyrkor 96 Kungen blir kyrkans ledare 98 Frikyrkor 100 Att leva som kristen 102 Högtider och riter 104 "Någon som alltid lyssnar" 106 KORANEN 108

Muhammed 110 Muhammed får ett budskap 112 Budskapet förs vidare 114

HINDUISMEN 130

Många gudar 132 Berättelser om gudarna 134 Många gudar - en Gud 137 Att leva som hindu 138 Högtider och riter 140 ”I templet träffar vi kompisar” 142 BUDDHISMEN 144

Berättelserna om Buddha 146 Prinsen Siddhartha blir munk 148 Buddhas lära sprids 150 Att leva som buddhist 152 Högtider och riter 154 "Tre veckor som munk var både spännande och jobbigt!" 156 LEVA TILLSAMMANS 158

Att vara kompisar 160 Bråk och konflikter 162 Lika och olika 164 Olika sätt att umgås 166 Sånt man inte pratar om 168 Vår jord – platsen där vi bor 170

REGISTER 172

ISLAM 116

Islam ute i världen 118 Att leva som muslim 120 Moskén 122 Regler för livet 124 Högtider och riter 126 "Det är viktigt att lära sig arabiska" 128

PULS religion 4-6 inlay.indd 3

11-06-30 11.37.42

Religionerna växer fram Ingen kan säga vilken religion som var den första. Överallt där människor har bott har det vuxit fram olika religioner.

De allra äldsta religionerna formades innan människor hade börjat bosätta sig i byar och samhällen. De kallas ibland för ursprungsfolkens religioner. Naturen och de djur man jagade var viktiga. Ett exempel på en sådan religion i Norden är samernas gamla religion.

När människor blev bofasta och började odla jorden, blev marken och skörden viktig. Därför behövde man bevaka sitt område mot inkräktare. Gudarna kunde hjälpa i krig och göra så att skörden blev stor. Den gamla fornnordiska religionen med sina många gudar är ett exempel på det här.

Vissa religioner har vuxit fram när en stor ledare har kommit. Buddha, Muhammed och Jesus är ledare som varit viktiga för några av världens största religioner.

En del religioner växer och sprids över hela världen, andra dör ut och försvinner med tiden. Även i vårt land har religioner kommit och gått. I dag är det kristendomen som är vanligast i Norden. Men för länge sedan fanns det andra religioner och gudar. Trots att de inte längre finns kvar, kan man fortfarande se spår av dem i olika svenska traditioner.

Solen är viktig i många gamla religioner.

6 PULS religion 4-6 inlay.indd 6

11-06-30 11.37.54

I detta kapitel får du läsa om: • ursprungsfolkens religioner • samerna och deras gamla religion • fornnordisk religion och asagudar • hur världens fem största religioner har uppstått.

7 PULS religion 4-6 inlay.indd 7

11-06-30 11.37.57

Ursprungsfolkens religioner

Ursprungsfolk Ursprungsfolk kallas folkgrupper som har bott i ett område långt innan andra människor grundat en stat på samma mark. Många av dessa folk har levt som herdefolk, samlare eller jägare, innan de mötte det moderna samhället.

Många har också levt som nomader och flyttat efter sina djur eller de djur som man jagade.

8

Kan en afrikan som lever på savannen nära ekvatorn, ha något gemensamt med en innuit på Grönland, en indian i Sydamerikas regnskogar och en same i Norden?

De lever i helt olika klimat, äter olika slags mat och har olika kläder. Ändå finns det mycket som är gemensamt i de här folkgruppernas historia: • De levde i samspel med naturen och var beroende av den.

• De jagade, fiskade och samlade in vad naturen gav.

Det här gör också att deras religioner har mycket gemensamt, fast de lever på helt olika delar av jordklotet.

Allt hänger ihop Gemensamt för ursprungsfolkens religioner är att allt beskrivs som en helhet. Människan och naturen, de levande och de döda, det naturliga och det övernaturliga – allt hänger ihop och är beroende av varandra. För att världen ska fungera måste alla delar vara i balans.

Det gudomliga visar sig i naturen och därför känner ursprungsfolken stor respekt för både djur och växter.

De djur man jagar och är beroende av för att överleva är särskilt heliga.

Många visar också stor respekt för sina döda förfäder.

Man menar att de döda på något sätt finns kvar bland de levande. Kroppen dör men anden lever vidare. Gränsen mellan levande och döda är inte så tydlig.

Schamaner är män eller kvinnor som har en särskild kontakt med det heliga. Schamanen kan ha olika namn i olika kulturer och betyda samma sak som till exempel nåjd eller medicinman.

I dag har de flesta ursprungsfolken blandats upp med andra folkgrupper och på många håll finns bara rester kvar av det gamla sättet att leva nära naturen och den egna religionen.

Ande kan för ursprungsfolk betyda en människas själ eller en övernaturlig kraft.

PULS religion 4-6 inlay.indd 8

11-06-30 11.38.00

Samernas gamla religion Det ursprungsfolk som finns i Norden är samerna. Samerna levde länge som nomader och flyttade till olika platser för att jaga och fiska. Då följde man vildrenens vandring och var beroende av naturen för att överleva. I naturen fanns också faror som rovdjur och dåligt väder.

Samernas beroende av naturen märktes även i religionen.

Renen och björnen var två viktiga djur. Renen för att den gav mat och björnen för att den var farlig både för människor och djur. Både renen och björnen betraktades därför som heliga djur. Även om man var tvungen att döda dem var det viktigt att benen skulle begravas på rätt sätt.

När samerna följde vildrenens vandringar bodde man i kåtor som var lätta att flytta från plats till plats.

Två själar Samerna ansåg att både djur och människor har två själar: en kroppssjäl och en frisjäl. Kroppssjälen gör att kroppen lever. Frisjälen kan lämna kroppen och ge sig ut på långa resor. Nåjden hade övernaturliga kunskaper och kunde få sin frisjäl att lämna kroppen och resa till andra världar, kanske till himlen eller underjorden. Men först måste nåjden komma i trans. Till sin hjälp hade han jojken och en trumma.

När nåjden föll i trans kunde han se in i framtiden.

Då såg han faror som hotade och hur man skulle göra för att få en lyckad jakt eller bra bete åt renarna. För att kunna bota sjukdomar sökte nåjden ibland kunskap om varför en människa var sjuk. När en människa dog lämnade båda själarna kroppen.

Vad är en själ?

Många menar att alla människor har en själ. Själen har att göra med tankar, känslor och andra egenskaper som inte syns och som ofta handlar om vår personlighet. Somliga tror att även djuren och naturen har en själ. Vissa menar att när kroppen dör så lever själen vidare.

Trans En person som är i trans har ingen uppmärksamhet på omgivningen, utan är helt koncentrerad på sina egna tankar och drömmar. Under transen upplever vissa människor kontakt med övernaturliga krafter.

Jojka är ett speciellt sätt att sjunga på. Många samer har kvar traditionen att jojka.

PULS religion 4-6 inlay.indd 9

9 11-06-30 11.38.02

Samerna blir kristna På 1600-talet bestämde staten att samerna inte längre skulle få jaga hur de ville. I stället började de ha tama renar.

På 1700-talet och på 1800-talet byggdes kristna kyrkor inom det samiska området. När prästerna mötte samernas religion, tyckte de att allt bara var trolldom. Många offerplatser förstördes och samerna blev kristna.

I dag finns bara rester kvar av den gamla samiska religionen. Men man har fortfarande respekt för förfädernas heliga platser. Och det finns alltjämt män och kvinnor som man menar har övernaturliga kunskaper.

Även om många samer fortfarande är renägare, har livet förändrats mycket. Nu följer man renarna med skoter och ibland helikopter. Numera bor samer i vanliga hus och många har lämnat livet i fjällvärlden. Kåtor används fortfarande ibland när man arbetar med renskötseln.

Sápmi - samernas land

Bevara sin kultur I dag kämpar samerna för att själva få bestämma över sin kultur och de näringar som hör till den, till exempel renskötseln. Samerna vill också bevara sitt språk, musik och hantverk. Men det är inte lätt. Många har lämnat sin gamla hembygd och lever på olika håll i Sverige.

Sápmi kallas det område där samerna bodde från början.

Det ligger i norra delarna av Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Här följer en samisk berättelse om hur Sápmi kom till.

10 PULS religion 4-6 inlay.indd 10

11-06-30 11.38.04

Samisk berättelse om hur Sápmi kom till En dag i tidernas gryning vandrade samernas främste gud Jubmel på stranden av underjordens hav. Där var mörker och oväsen. På varje havsvåg red en skränande gast. Och gastarnas skrik väckte underjordens andar, som svarade med hotelser och hån.

Så här får det inte fortsätta, tänkte Jubmel. Han ropade på Solguden, sin son. Han hette Bejve och bodde längst bort i öster, där solen går upp.

Och Bejve satte på sig sina skidor och for genom den gnistrande rymden. Hans skidspår där på himlen kan man se än i dag. Samerna kallar hans skidspår för Bejves väg, andra kallar det för Vintergatan.

– Du måste hjälpa mig, min son, att skapa ett gott nytt land, sa Jubmel till Bejve. Det måste bli ett slut på det här mörkret och på gastarnas skränande.

– Ja, jag lovar att låta min sol lysa över din nya sköna värld, sa Bejve. Gastarna kommer att fly till underjorden.

Så skapade Jubmel sitt nya ljusa land av renkon som betade på det heliga fjället Passevarre. Det var en vacker liten renko.

Men hennes ögon var sorgsna, som alla renkors ögon.

Av renkons ben skapade Jubmel jordens alla berg. Jorden skapade han av hennes kött. Ådrorna blev väldiga floder, och av håren på vajans kropp blev väldiga skogar. Men den lilla renkons hjärta gömde Jubmel djupt i jorden. Det är de hjärtslagen som bultar och kan höras än i denna dag av renvaktare och ensamma fjällvandrare i den vita nattens tystnad.

Till sist skapade Jubmel himlavalvet av den lilla renkons vackra huvud. Och hennes ögon som bar sorgen i sitt djup fäste han på himlavalvet. Och de ögonen blev morgonstjärnan och aftonstjärnan, de som visar vägen för fjällfolket. Det är de två stjärnorna, som ser på vandraren med sådan varm och vemodig blick som bara kan ses i en renkos ögon – eller hos någon man tycker mycket om.

Och Jubmel gjorde solguden Bejve till kung över sin nya sköna värld långt, långt däruppe i Arktien.

Ur I Sameland Gast är ett gammalt ord för spöke eller vålnad.

Vaja är samma sak som renko.

PULS religion 4-6 inlay.indd 11

11 11-06-30 11.38.07

Berättelser från Eddan

Religionen i Norden förr i tiden I dag är kristendomen den största religionen i Norden.

Men så har det inte alltid varit. Fram till för ungefär 1 000 år sedan fanns det i vår del av världen en fornnordisk religion med många olika gudar.

Gudarna kallades för asar och vaner. Olika gudar hade olika funktioner och man trodde att de kunde hjälpa människorna med att till exempel få god skörd eller framgång i krig.

Asgård, Midgård och Utgård Människorna i Norden tänkte sig att världen var uppdelad i tre delar. Världens centrum var Asgård där gudarna bodde.

Platsen där människorna bodde kallades Midgård och låg utanför Asgård. Allra ytterst fanns Utgård. Där bodde jättar och andra varelser som kunde vara farliga för både gudar och människor.

Mitt i världens centrum växte trädet Yggdrasil. Det var en ask som hade grenar som sträckte sig över hela världen.

Alla världens floder rann ut från Yggdrasil.

De första människorna kallades Ask och Embla. Det berättas att Oden som var den högste guden, fann två trädstammar som han blåste liv i. Kanske kom stammarna från en ask och en alm.

Efter döden kunde man hamna på olika platser. Krigare som dött i strid kunde få komma till Odens Valhall. Den som dött av ålderdom eller sjukdom kom till underjorden.

Där härskade gudinnan Hel. De som drunknade hamnade i stället hos havsfrun Ran.

De äldsta och mest välkända berättelserna från fornnordisk religion är nedskrivna på Island och kallas för Eddan. De har skrivits ner sedan länderna blev kristna, men bygger på historier som berättats under flera århundraden. Det är inte alltid lätt att förstå vad så gamla texter betyder. Men många av dem handlar om gudarna och hur jorden och människorna kom till.

Den här texten berättar om när Midgård skapades, den plats där människorna bodde: Av Ymers kött uppkom jorden och havet av blodet hans, himlen av hans skalle, skog av hans hår, men bergen av jättens ben. Av jättens ögonhår gjorde makterna Midgård åt människors söner, men av jättens hjärna gjordes de onda molnen på höga himlen.

Oden var en stor krigsgud.

Så här beskrivs han: Han ger seger åt somliga, åt somliga guld, målsnille åt många, manvett desslikes, aktervind åt vikingar, ordkonst åt skalder, mannakraft ger han åt mången kämpe.

12 PULS religion 4-6 inlay.indd 12

11-06-30 11.38.14

Mitt i världen växte Yggdrasil. Det var en ask med grenar som sträckte sig över hela världen. I världshavet slingrade Midgårdsormen.

13 PULS religion 4-6 inlay.indd 13

11-06-30 11.38.18

Frej Freja

Tor

Några gudar i fornnordisk religion Gudarna hade många egenskaper som liknade människornas.

De bråkade och lurades, men de kunde också vara snälla och tycka om varandra. Gudarna kunde gifta sig och några fick även barn tillsammans med jättar och människor. Hövdingar och människor som hade makt på den här tiden, ville gärna räkna sig som släkt med gudarna.

Den högsta guden var Oden. Han var krigsguden. Oden hade sin bostad i Valhall. Dit kom människor och gudar som stupat i strid. Där hade de det bra, fick dricka mjöd och äta hur mycket griskött de ville. Köttet kom från en gris som hette Särimner. Det var en märklig gris – den slaktades och åts upp på kvällen, men varje morgon var den levande igen.

Tor var son till Oden. Han var den starkaste av alla gudarna och hans vapen var en hammare. När det åskade och blixtrade trodde människorna att det var Tor som kastade sin hammare. Därför kallades han för åskguden.

Frej och Freja var fruktbarhetsgudar. Det betyder att de var viktiga både för att marken skulle få god skörd och för att människor skulle få många barn. Freja var mycket vacker och jättarna försökte ofta röva bort henne.

14 PULS religion 4-6 inlay.indd 14

11-06-30 11.38.20

Oden

Offer till gudarna Tre gånger om året samlades människorna för att blota. Då offrade man djur till gudarna och åt tillsammans av offerköttet.

Vårblotet i april var till Oden för att be om hjälp i strid och på vikingafärder. Höstblotet var framför allt till fruktbarhetsguden Frej som tack för årets skörd. När det var som allra mörkast firade man midvinterblot. Då slaktades grisar som påminde om Frejs heliga djur, galten Gyllenborste. Den feta maten skulle hjälpa både människor och gudar att besegra mörkret och vintern.

Den mest kända och största blotplatsen låg vid Uppsala. Vid den plats där man samlades fanns gott om stora träd. I dem hängde djuren som offrades.

Det allra heligaste djuret var hästen. Därför offrades hästar till gudarna.

Oden red på hästen Sleipner som hade åtta ben. Och han fick veta allt som hände genom korparna Hugin och Munin som flög runt världen varje dag.

Minnen från fornnordisk religion Fortfarande finns det många ortsnamn som påminner om asagudarna, till exempel Odensvi, Torshälla, Frövi och Frötuna.

Antagligen har det varit offerplatser där man en gång i tiden har samlats för att offra till gudarna. Även i namnen på våra veckodagar finns det spår av asagudarnas namn.

Tisdag är guden Tyrs dag. Onsdag är guden Odens dag. Torsdag är guden Tors dag. Gudinnan Frigg har gett namn åt fredagen.

15 PULS religion 4-6 inlay.indd 15

11-06-30 11.38.22

Världsreligioner Några religioner finns sedan lång tid tillbaka. De har många anhängare och är spridda över hela världen.

De kallas för världsreligioner.

Världsreligionerna har sina rötter i två områden i världen. Judendomen, kristendomen och islam har sitt ursprung i Mellanöstern. Hinduismen och buddhismen kommer från det område som i dag är Indien och Nepal.

Judendom, kristendom och islam Judendomen, kristendomen och islam är tre religioner med mycket gemensamt. Allt startade för nästan 4 000 år sedan med en liten folkgrupp som i dag kallas judar.

De bodde tillsammans med andra folk i området där Israel och Palestina finns i dag. Det vanliga vid den här tiden var att man trodde på många gudar. Judarna började be till en enda Gud. Deras berättelse kan vi läsa om i Bibelns äldsta del, Gamla testamentet.

I samma del av världen fanns vid vår tideräknings början en man som hette Jesus, han kallades också för Kristus. Han vandrade omkring och berättade om Gud. Många människor började följa honom och de kom så småningom att kallas kristna. Kristendomen började spridas som en egen religion. Den blev med tiden den vanligaste religionen i stora delar av Europa.

På 600-talet levde en man som hette Muhammed i det område som nu är Saudiarabien. Där fanns både judar och kristna, men också folkgrupper som hade andra gudar. Muhammed upplevde att en ängel gav honom budskap från Gud, som han lät skriva ner i en bok som heter Koranen. I Koranen kan man också läsa om flera viktiga personer från Bibeln. Den nya religionen kallades islam och spreds snabbt över stora områden, både österut bort till Indien och västerut till norra Afrika, Spanien och Balkanhalvön.

Jesus För judar är Jesus en av många lärare, för kristna är han Guds son och för muslimerna profeten Jesus.

Heliga skrifter Bibeln är en helig bok för både judar och kristna. Den första och äldsta delen är gemensam.

Judarna kallar den för Bibeln eller Tanak. Kristna kallar den för Gamla testamentet. Kristna har en till del i Bibeln, som kallas Nya testamentet.

Muslimernas heliga bok heter Koranen. För en muslim är den en exakt kopia av Guds budskap till människorna.

16 PULS religion 4-6 inlay.indd 16

11-06-30 11.38.25

Hinduism och buddhism

Kan man se på en människa om hon tror på en Gud, flera gudar eller ingen gud?

För ca 3 500 år sedan kom en arisk folkgrupp till norra Indien. I mötet med de människor som redan fanns där växte hinduismen fram. Hinduismen är en religion med många gudar. Forskare tror att den har en del gemensamt med bland annat vår gamla fornnordiska religion. Ordet hindu betyder egentligen bara en som kommer från Indien. De flesta som är hinduer har en släkt som kommer från Indien, även om de själva kan bo i andra delar av världen.

Omkring 1 000 år senare föddes en man som hette Siddhartha Gautama. Han blev en Buddha, en stor vishetslärare. Hans efterföljare kallas för buddhister.

Buddhisterna har många tankar gemensamma med hinduerna.

Tideräkning före och efter Jesus Kristus Vi delar in tiden efter när Jesus föddes. Tiden före Jesus födelse kan skrivas f.Kr. Det betyder före Kristus. Tiden efter Jesus födelse kan skrivas e.Kr. År 2000 betyder alltså att det är 2 000 år efter Jesus födelse.

I en stor del av världen räknar vi tiden efter Jesus födelse. Men det finns också religioner som har ett annat sätt att räkna tid. Numera brukar man därför ofta ange årtal så här: f.v.t. = före vår tideräkning (motsvarar f.Kr.) v.t. = vår tideräkning (motsvarar e.Kr.)

Arisk är en folkgrupp som många folk kommer från, även vi svenskar.

PULS religion 4-6 inlay.indd 17

17 11-06-30 11.38.28

Religionernas ursprung

Judendomen Kaanan

Hit kom för 4 000 år sedan en liten folkgrupp som trodde på en enda Gud. Ur det kom den religion som kallas judendomen. De människor som tillhör religionen kallas judar.

Kristendomen Palestina

För ungefär 2 000 år sedan vandrade Jesus runt som en judiskt lärare. Hans efterföljare bildade en ny religion som kallas kristendomen. De som tillhör religionen kallas kristna.

Islam

Mekka och Media För drygt 1 400 år sedan fick Muhammed ett budskap från Gud - Koranen. De som följer Koranen och Muhammeds exempel kallas muslimer och religionen kallas islam.

18 PULS religion 4-6 inlay.indd 18

11-06-30 11.38.32

Buddhismen Indien

För 2 500 år sedan levde här en stor vishetslärare som kallas Buddha. De som följer hans lära om livet kallas buddhister och religionen kallas buddhismen.

Hinduismen Indien

För 3 500 år sedan möttes två folkgrupper och deras religioner smälte samman. Den nya religionen blev hinduismen och de som är anhängare av religionen kallas hinduer.

19 PULS religion 4-6 inlay.indd 19

11-06-30 11.38.34

Hinduismen Hinduismen är den största religionen i Indien. Det är en mycket gammal religion som har funnits i flera tusen år.

Hinduismen har ingen särskild grundare utan man tror att den har vuxit fram i mötet mellan två folk. En grupp människor, arierna, invandrade och mötte det folk som levde i nordvästra Indien. Arierna hade med sig sin gudstro och sina traditioner. Men de tog också intryck av människorna som levde i landet de kom till. Så småningom utvecklades en gemensam religion som började kallas hinduism.

Hinduer tror på återfödelse. Det betyder att när en människa dör så föds hon igen i en ny kropp.

Om hinduismen • Hinduer tror att Gud kan visa sig i olika gudar och gudinnor. Gudarna har olika uppgifter och visar olika sidor av den högsta guden.

• Tre vanliga gudar är Brahma, Vishnu och Shiva.

• För hinduer är det viktigt att leva rätt, att tänka och handla kärleksfullt.

• Hinduismens gudstjänstbyggnad kallas tempel.

Varje gud har sitt eget tempel.

• I hinduismen finns många heliga böcker. Den mest älskade boken är Bhagavadgita, den Högstes sång.

Oum är en helig stavelse och det vanligaste böneordet, mantrat, inom hinduismen.

130 PULS religion 4-6 inlay.indd 130

11-06-30 11.44.41

I detta kapitel får du läsa om: • några av de viktigaste och mest populära gudarna • vad det betyder att återfödas • hur det är att leva som hindu och regler för livet • vad som händer när man besöker ett tempel eller altare • ljusfesten Diwali och andra högtider.

131 PULS religion 4-6 inlay.indd 131

11-06-30 11.44.46

Brahma

Vishnu

Många gudar Hinduismen är en religion med tusentals gudar. De tre viktigaste gudarna är Brahma, Vishnu och Shiva.

Brahma är den gud som skapar liv. Han sitter ofta på en lotusblomma och han rider på en svan. Brahmas hustru heter Sarasvati. Hon är vishetens och kunskapens gudinna.

Vishnu skyddar och bevarar ordningen i världen. Hans riddjur är en örn. Men Vishnu har också stigit ner till jorden och visat sig på olika sätt, för att rädda människorna från faror och ondska. Ibland kallas han för Rama och ibland för Krishna. Vishnus hustru heter Lakshmi. Till henne ber man om rikedom och lycka.

Shiva är en gud som både bygger upp och förstör. Han är kraftens gud. Hans hustru har flera namn. Som Durga eller Kali är hon krigisk och skräckinjagande, men som Parvati är hon lugn, vänlig och artig. Shivas och Parvatis son Ganesha har ett huvud som en elefant. Han är en av de allra populäraste gudarna.

Shiva

När flickan blir vuxen får hon välja vilken gud som blir viktigast för henne.

132 PULS religion 4-6 inlay.indd 132

11-06-30 11.44.50

Sarasvati Lakshmi Paravati

133 PULS religion 4-6 inlay.indd 133

11-06-30 11.44.56

Berättelser om gudarna

På gatorna i den indiska staden Bombay pågår en festival till elefantguden Ganeshas ära.

Det berättas om gudarna i många heliga böcker.

Berättelserna är ofta spännande och populära. Många älskar att se dem som teater eller dans. Det händer att de är så långa att skådespelarna och dansarna håller på hela natten. Här följer en berättelse om elefantguden Ganesha. Ganesha är en populär gud. Han är viktig för alla skolbarn, eftersom han beskyddar och ger framgång till dem som studerar.

134 PULS religion 4-6 inlay.indd 134

11-06-30 11.45.00

Elefantguden Ganesha Alla män har guden Shiva i sin själ, precis som alla kvinnor har gudinnan Devi, som ibland kallas Parvati. Universums ebb och flod är föreningen mellan Shiva och Parvati.

Parvati ville ha barn, men Shiva kände inte på samma sätt. ”Jag kan aldrig dö”, sa han, ”så jag behöver ingen son som ger offergåvor för min själ. Det räcker att vi kan hjälpa män och kvinnor att få barn. Vi behöver inget eget.” Men Parvati längtade efter ett barn, och hon blev djup bedrövad.

När Shiva såg hur ledsen hon var, sa han: ”Du behöver inte gå och tråna. Om du vill ha en son att kyssa ska jag ge dig en.”

Och han gjorde ett bylte av tyg och gav henne det. ”Här har du en son”, sa han.

Gudinnan tryckte tygbyltet mot bröstet. Med ens skälvde det av liv. Hon smekte det med lotusblommor. Det började andas. Det var ett riktigt dibarn, som ropade efter mjölk från hennes bröst.

När barnet drack log det mot sin mor.

Men Shiva tyckte inte om att tygbyltet hade fått liv. Han blev svartsjuk på all uppmärksamhet som nykomlingen fick. Shiva såg bistert på barnet – och de brännheta strålarna från Shivas tredje öga svedde bort barnets huvud!

Parvati var så utom sig av sorg att Shiva såg sig om efter ett annat huvud. Närmaste varelse var en elefant med bara en bete. Shiva högg snabbt huvudet av den och gav det till barnet.

Och det är så det kommer sig att den rundmagade lille guden Ganesha, som rider på en råtta och är studiernas beskyddare och givaren av tur, har elefanthuvud.

Neil Philip

135 PULS religion 4-6 inlay.indd 135

11-06-30 11.45.06

Att gå till templet Många hinduer har ett altare hemma där man offrar till sin gud. På vägen till skolan eller jobbet stannar många också vid något av alla de små altare som finns i gathörn eller efter vägarna. Att be till gudarna är en självklar del av dagen.

136 PULS religion 4-6 inlay.indd 136

11-06-30 11.45.09

Många gudar – en Gud En del hinduer skulle säga att de tror på en Gud – ett högsta väsen. Detta högsta väsen är evigt och finns överallt och i allt levande. Ingen kan föreställa sig hur det högsta väsendet ser ut. Men det kan visa sig i olika gudar och gudinnor.

Gudarna har olika uppgifter och visar olika sidor av den högsta guden. Eftersom alla gudar kommer från det högsta väsendet, spelar det egentligen ingen roll vilken gud man ber till. Så brukar hinduer förklara för västerlänningar vad hinduism är och hur alla gudar hör ihop.

Hinduer ber till olika gudar Det sägs att det finns lika många hinduiska gudar som hinduer, men så många är det förstås inte. Men överallt i indiska städer och byar kan man se både små och stora tempel eller altare som är byggda åt någon av gudarna eller gudinnorna. Många platser har också sina egna gudar.

En hindu ber och offrar ofta till den gud som hon själv eller familjen har valt. När man valt en egen gud följer man reglerna kring den guden, till exempel vilken mat man får äta.

De flesta hinduiska hem har ett familjealtare. Där ber och offrar medlemmarna i familjen varje morgon och kväll. Man tänder rökelse och lägger fram blommor, frukt eller mat åt guden. Ibland önskar sig en person något speciellt. Då söker hon kanske upp ett altare eller ett tempel som är uppfört åt en annan gud än den hon brukar be till.

Meditation och yoga Meditation är en form av bön inom hinduismen. Den som mediterar ska ha en lärare, guru. Av gurun får man ett mantra, det är ord som ska upprepas under bönen.

Man måste ha kontroll över sin kropp om meditationen ska bli riktigt effektiv. För att nå den kontrollen har man utvecklat olika övningar. De kallas med ett gemensamt namn för yoga.

Offra betyder att man ger gåvor till guden. Hinduer offrar ofta blommor, rökelse och ibland också lite mat som man ställer framför guden.

PULS religion 4-6 inlay.indd 137

137 11-06-30 11.45.12

Att leva som hindu Sedan flera tusen år är människor i Indien indelade i olika grupper, som kallas för kaster. Förr innebar det att man hade det yrke som man föddes till. Kasterna var uppdelade i fyra huvudgrupper: präster, krigare, köpmän och hantverkare eller bönder.

Den som tillhörde en fin kast, till exempel prästerna, kunde bli orena om de kom för nära någon från ett lägre kast. Sämst var det för en stor grupp som kallas för kastlösa eller daliter. De hade alla de orena jobben, som att tömma toaletter och behandla djurhudar.

Numera har alla samma rätt till utbildning och då blir kasten inte lika viktiga. Det står även i lagen att ingen får behandlas orättvist för att man tillhör en lägre kast. I dag följer inte alla människor kastreglerna. Men fortfarande umgås man helst och gifter sig med människor i sin egen kastgrupp.

Många hinduer vallfärdar till olika heliga platser. Allra helst vill man komma till staden Varanasi och bada i den heliga floden Ganges.

138 PULS religion 4-6 inlay.indd 138

11-06-30 11.45.15

Hinduismen är den största religionen i Indien och Nepal. De flesta hinduer har en släkt som kommer från Indien, även om de själva bor i andra delar av världen.

Återfödelse Inom hinduismen talar man ofta om livet som ett kretslopp.

När en människa dör, så kommer så småningom själen att återfödas i en annan kropp. Därför är det viktigt att leva sitt liv så bra som möjligt, så att man i nästa liv kan födas i en högre kast eller kanske som ett heligt djur.

För en hindu är det slutliga målet att bryta kretsloppet och slippa återfödas – men dit är vägen lång. Om man lever livet på ett bra sätt samlar man god karma. Då kan nästa liv bli bättre. Men om man samlat på onda handlingar kan man födas till ett sämre liv, kanske som ett djur.

Allt har en rangordning, både människor och djur. Apor och kor är heliga, så de räknas som högre än människan.

Regler för livet •

Varje människa ska sträva efter det goda och rätta. Barnen ska sköta sin skolgång, visa tacksamhet och respekt för vuxna. Föräldrarna ska skydda sina barn, ge dem mat, kläder och utbildning. Alla ska utföra sin uppgift så bra som möjligt och hjälpa den som har det sämre.

•

Man ska sträva efter det nyttiga. Pengar, kunskap och makt är viktigt, men det är fel att försöka nå detta på ett olagligt sätt eller så att man skadar andra.

•

Människor ska sträva efter njutning. Man ska njuta av allt som är gott i livet, men på ett sådant sätt att man inte skadar andra, utan ser till att också andra har det bra.

Karma är summan av alla handlingar människan har gjort i sitt liv.

Goda handlingar ger god karma och dåliga handlingar ger dålig karma.

PULS religion 4-6 inlay.indd 139

139 11-06-30 11.45.17

Högtider och riter När det händer viktiga saker i livet vill man förstås be om gudarnas skydd. Det finns riter för olika händelser i livet.

Hinduismen har många gudar. Därför firar man också många högtider. En del högtider firas i hemmet, andra i tempel avsedda för någon speciell gud eller gudinna.

När ett barn föds När ett barn föds ber familjens präst att inga onda andar ska skada barnet, att det ska få vara friskt och leva länge och att det ska få mycket kunskap. Efter tolv dagar får barnet sitt namn.

Att studera heliga skrifter Pojkar i de tre högsta kastgrupperna deltar i en rit när de är nio eller tio år. Då lägger prästen en helig tråd som en ögla över deras vänstra axel och under höger arm. Tråden är ett tecken på att pojken nu kan lära sig de heliga skrifterna på det heliga språket sanskrit, tillsammans med en lärare, guru.

Bröllop

Ett brudpar klädda för bröllop och fest.

I Indien är det vanligt att föräldrarna föreslår vem man ska gifta sig med.

Ett bröllop blir ofta en stor färgsprakande fest med många gäster. De flesta gifter sig med någon som deras föräldrar har valt, helst ska det vara en person ur samma kast. Bröllopet tar lång tid, ibland flera dagar. Själva bröllopscermonin där prästen, brahminen, läser heliga texter, tar några timmar.

Före ett bröllop, eller vid andra viktiga händelser i livet, frågar man ofta astrologer till råds om den bästa tidpunkten för att fira.

140 PULS religion 4-6 inlay.indd 140

11-06-30 11.45.19

Begravning När någon dör tror en hindu att det bara är kroppen som har dött och att själen blivit instängd i huvudet och måste befrias.

Därför kremerar man den döda kroppen. Den äldste manlige släktingen får tända bålet. Allra helst vill man att askan ska spridas i floden Ganges heliga vatten. Då slipper den döde att återfödas.

Diwali – ljusfest En mycket omtyckt fest är Diwali. Det är en ljus- och nyårsfest som hinduer i hela världen firar. Den firas vid nymåne i oktober eller november och varar i fyra dagar.

Festen är till gudarna Rama och Lakshmis ära. Lakshmi är lyckans och rikedomens gudinna.

Inne i husen har man städat och gjort fint och utanför har man målat vackra mönster. Varje natt tänds små oljelampor som lyser upp runt husen. Man vill välkomna Lakshmi, så att hon ska ge lycka och välgång under det kommande året.

Holi är en högtid som firas med en glad fest då alla är ute på gatorna och stänker färg på varandra.

Holi – färgfest Holi är en glad färg- och vårfest som handlar om att det goda ska segra. Den firas under två dagar i februari eller mars.

Första dagen tänder man en brasa. Den andra dagen är alla ute på gatorna. Man stänker färgat vatten eller färgpulver på varandra. Alla är med i leken, både barn och vuxna.

Kremera är att elda upp kroppen så att den blir till aska.

PULS religion 4-6 inlay.indd 141

141 11-06-30 11.45.22

?

VRAJ 12 ÅR FAMILJ: mamma ODA 13 ÅR och pappa ROLIGAST I SKOLAN: SO och NO FRITIDEN: innebandy, kricket och volleyboll VILL BLI: civilingenjör

?

RAVI 13 ÅR FAMILJ: mamma, pappa och två systrar ROLIGAST I SKOLAN: matte är kul FRITIDEN: piano, innebandy och kricket VILL BLI: ekonom

”I templet träffar vi kompisar” Vraj är född i Indien och kom till Sverige när han var sex år. Ravi är född i Sverige – men båda två har släktingar i Indien.

Vraj berättar att när han kom till Sverige som sexåring hade han redan hunnit gå tre år i en skola som var en blandning av förskola och skola. Hans skoldagar var långa, från nio till fyra. Mellan fem och sju på kvällen skulle han vara på plats i skolan och göra läxorna.

– Lektioner i ämnen man tycker om går snabbast, säger han.

Ravi har också gått lite i indisk skola. När han besöker Indien går han i skola där och lär sig engelska. Därför har han lite försprång i engelska, jämfört med sina klasskamrater i Sverige.

I staden där Vraj och Ravi bor finns ett hindutempel. Dit går de tillsammans med sina familjer varje lördag och på högtider.

Alla barn vill gå till templet på lördagarna.

– Vi brukar vara med på huvudbönen och några sånger, men sedan går alla barn ut och leker på gräsplanen utanför, berättar de.

?

!

142 PULS religion 4-6 inlay.indd 142

11-06-30 11.45.29

Olika gudar Hemma hos Vraj och Ravi har man altare där man precis som i templet gör puja, som betyder att man offrar till gudarna. I templet brukar man ha blommor och frukt, men hemma kan man ställa lite mjölk eller mat hos gudarna.

– Vi tror på alla gudar, förklarar Ravi, men kanske lite mer på Krishna.

Vraj berättar att det beror på vilken familj man kommer ifrån, vilken gud man tycker är viktigast. I hans familj är Krishna mammas viktigaste gud, men för Vrajs pappa är det guden Hanuman.

Ravi berättar att hans mamma fastar på måndagar, då får hon bara äta ett mål mat. Man kan fasta på olika sätt, avstå från sött eller salt eller något annat. Men det är frivilligt att fasta.

– Det beror på hur stark tro man har, förklarar Ravi och berättar att det finns hinduer som fastar många dagar i veckan.

!

Viktigt med högtider Den viktigaste högtiden är Diwali. I Indien har man skollov och kan fira Diwali under flera dagar – men här i Sverige blir det bara en lördag. Då brukar det vara mycket folk i templet. På morgonen träffas man i templet och sedan åker man runt och hälsar på varandra. Då ger man också presenter till varandra, både barn och vuxna, men barnen får mest.

På kvällen träffas man i templet igen för att äta en stor måltid med massor av god mat. Sedan dansar man olika indiska danser. Dagen avslutas med ett stort fyrverkeri.

Vraj och Ravi är överens om att något av det bästa med att vara hindu är högtiderna med all god mat och danserna.

143 PULS religion 4-6 inlay.indd 143

11-06-30 11.45.36

PULS Religion

PULS Religion inleds med ett kapitel som handlar om vilket ursprung olika

Religion

GRUNDBOK

religioner har. De fem världsreligionerna – judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism beskrivs med hjälp av berättelser och faktatexter.

Boken gör det lätt att studera likheter och skillnader mellan olika religioner tack vare återkommande rubriker. Boken avslutas med ett etikavsnitt, som inspirerar till samtal och funderingar kring olika livsfrågor.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Religion 4–6 består av följande komponenter:

Religion LÄRARBOK

Religion

GRUNDBOK

Religion

GRUNDBOK GRUNDBOK

Marianne Abrahamsson Marianne Abrahamsson

Marianne Abrahamsson

Marianne Abrahamsson

Grundbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter och elevintervjuer. Finns även som digital bok.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42199-8

Marianne Abrahamsson

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421998

Religion omslag.indd 1

2011-06-30 09.22