9789144096377

Politiska ideologier i vår tid I denna bok ges en koncentrerad framställning av 1900-talets och 2000-talets politiska idéer, deras bakgrund och förändringar.

De klassiska politiska ideologierna skildras i var sitt kapitel, från lärofäderna till vår tids konflikter mellan liberalism, konservatism, marxism, kommunism och reformistisk socialism. Dessutom finns utförliga avsnitt om anarkismen, nationalismen, nazismen och vår egen tids nyfascism.

De nya politiska inriktningar som trätt fram under de senaste årtiondena ges stort utrymme: • nyliberalismen – den ideologiska utmaningen mot välfärdsstaten och den offentliga byråkratin • ekologismen – de gröna rörelsernas filosofi och program • den radikala feminismen – kvinnorörelsernas pionjärer och de nya kvinnopartierna • islamismen – religionen som revolutionär ideologi i Iran • den tredje vägen – nya idéer för socialdemokratin • den globaliseringskritiska rörelsen – den ideologiska kritiken mot globalisering och frihandel

Reidar Larsson | Politiska ideologier i vår tid

Reidar Larsson är docent i statsvetenskap och har gett ut flera böcker om politiska idéer.

POLITISKA IDEOLOGIER I VÅR TID

I denna åttonde upplaga har de flesta kapitlen uppdaterats. Ett nytt kapitel behandlar de islamistiska idéerna fram till Osama bin Ladin och al-Qaida.

Boken vänder sig i första hand till studenter i statsvetenskap men kan läsas av alla som intresserar sig för politik och politiska ideologier.

Reidar Larsson

Åttonde upplagan Art.nr 1326

8:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09637-7_Cover.indd 1

2014-05-19 14:57

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 1326 ISBN 978-91-44-09637-7 Upplaga 8:1 © Författaren och Studentlitteratur 1976, 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Marina Koven/Shutterstock.com Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-09637-7_01_book.indd 2

2014-05-19 11:07

INNEHÅLL

Kapitel 1 Ideologiernas betydelse och struktur 11 Politik 11 Ideologiernas uppkomst 12 Ideologiska rörelser under 1900-talet 13 Ideologiernas död och historiens slut? 15 Ideologiernas maktfunktion 19 Motiveringar och motiv – ett nordiskt exempel 20 Behövs de politiska ideologierna? 21 Att jämföra ideologier – några huvudpunkter 22 Grundvärderingar 23 Objektiva eller subjektiva värden? 23 Människosyn – politisk styrelseform 25 Gradvis samhällsförändring – total omvandling 25 Viktigaste enhet i samhället 26 Samhällets ekonomiska organisation 26 Utopin – det goda samhället 27 Kapitel 2 Liberalismen 29 Grundvärderingar 31 Människosyn 33 Viktigaste enhet i samhället 35 Metoder för samhällsförändring 35 Politisk styrelseform 37 Ekonomisk organisation 40 Utopi 41 © F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09637-7_01_book.indd 3

3

2014-05-19 11:07

Innehåll

Kapitel 3 Konservatismen 43 Grundvärderingar 47 Människosyn 48 Viktigaste enhet i samhället 49 Metoder för samhällsförändring 50 Politisk styrelseform 51 Ekonomisk organisation 53 Utopi 55 Kapitel 4 Marxismen 57 Grundvärderingar 57 Människosyn 59 Viktigaste enhet i samhället 60 Metoder för samhällsförändring 62 Politisk styrelseform 63 Ekonomisk organisation 64 Utopi 65 Kapitel 5 Kommunismen 67 Efter 1989 68 Leninismens död? 69 Grundvärderingar 70 Människosyn 72 Viktigaste enhet i samhället 74 Metoder för samhällsförändring 75 Politisk styrelseform 77 Ekonomisk organisation 81 Utopi 83

4

978-91-44-09637-7_01_book.indd 4

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-05-19 11:07

Innehåll

Kapitel 6 Reformistisk socialism 85 Grundvärderingar 85 Människosyn 86 Viktigaste enhet i samhället 87 Metoder för samhällsförändring 88 Politisk styrelseform 89 Ekonomisk organisation 90 Utopi 94 Kapitel 7 Anarkism och syndikalism 95 Grundvärderingar 96 Människosyn 97 Viktigaste enhet i samhället 98 Metoder för samhällsförändring 98 Politisk styrelseform 99 Ekonomisk organisation 101 Utopi 101 Kapitel 8 Fascism och nazism 103 Ideologiernas kärnpunkter 103 Makterövringen i Italien och Tyskland 105 Grundvärderingar 106 Människosyn 107 Viktigaste enhet i samhället 108 Metoder för samhällsförändring 109 Politisk styrelseform 109 Ekonomisk organisation 110 Utopi 111 Fascismen i Norden: Nasjonal Samling 112

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09637-7_01_book.indd 5

5

2014-05-19 11:07

Innehåll

Nyfascism och nynazism 114 Blodsband, nationalkaraktär, religion 115 Genetisk renhet 116 Jämlikhetens falska dogmer 116 ”En hård auktoritär regim” 117 Kapitel 9 Den katolska samhällsläran 119 Grundvärderingar 120 Människosyn 122 Viktigaste enhet i samhället 124 Metoder för samhällsförändring 125 Politisk styrelseform 127 Ekonomisk organisation 129 Utopi 130 Kapitel 10 Den nya vänstern 131 Grundvärderingar 132 Människosyn 133 Viktigaste enhet i samhället 134 Metoder för samhällsförändring 134 Politisk styrelseform 136 Ekonomisk organisation 137 Utopi 138 Kapitel 11 Nyliberalismen 139 Grundvärderingar 140 Människosyn 142 Viktigaste enhet i samhället 143 Metoder för samhällsförändring 143

6

978-91-44-09637-7_01_book.indd 6

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-05-19 11:07

Innehåll

Politisk styrelseform 144 Ekonomisk organisation 147 Utopi 148 Kapitel 12 Ekologismen 149 Grundvärderingar 150 Viktigaste enhet i samhället 151 Metoder för samhällsförändring 152 Politisk styrelseform 153 Ekonomisk organisation 153 Utopi 154 Kapitel 13 Den radikala feminismen 157 Grundvärderingar 160 Människosyn 161 Viktigaste enhet i samhället 162 Metoder för samhällsförändring 163 Politisk styrelseform 165 Ekonomisk organisation 167 Utopi 168 Kapitel 14 Tredje vägen 171 Grundvärderingar 172 Människosyn 173 Viktigaste enhet i samhället 174 Metoder för samhällsförändring 175 Politisk styrelseform 175 Ekonomisk organisation 176 Utopi 178

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09637-7_01_book.indd 7

7

2014-05-19 11:07

Innehåll

Kapitel 15 Den globaliseringskritiska rörelsen 179 Grundvärderingar 180 Människosyn 181 Viktigaste enhet i samhället 182 Metoder för samhällsförändring 182 Politisk styrelseform 183 Ekonomisk organisation 184 Utopi 186 Kapitel 16 Den revolutionära islamismen (shia) 189 Grundvärderingar 190 Människosyn 192 Viktigaste enhet i samhället 193 Metoder för samhällsförändring 193 Politisk styrelseform 194 Ekonomisk organisation 196 Utopi 197 Kapitel 17 Den revolutionära islamismen (sunna) 199 Grundvärderingar 201 Människosyn 202 Viktigaste enhet i samhället 203 Metoder för samhällsförändring 204 Politisk styrelseform 206 Ekonomisk organisation 208 Utopi 208

8

978-91-44-09637-7_01_book.indd 8

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-05-19 11:07

Innehåll

Kapitel 18 Nationalismen 211 Nationernas självbestämmanderätt 211 Mellankrigsårens nationalism i Tyskland och Frankrike 212 Nutida nationalism i Ryssland och Västeuropa 214 Alexander Solsjenitsyn 215 Statsnationalism i Ryssland och Frankrike 215 Grundvärderingar 216 Människosyn 217 Viktigaste enhet i samhället 218 Metoder för samhällsförändring 219 Politisk styrelseform 219 Ekonomisk organisation 221 Utopi 222 Litteratur 223 Person- och sakregister 225

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09637-7_01_book.indd 9

9

2014-05-19 11:07

978-91-44-09637-7_01_book.indd 10

2014-05-19 11:07

KAPITEL 3

Konservatismen

Konservatismen är mera en attityd grundad i det mänskliga än en ideologi, säger den nutida brittiske tänkaren Quintin Hogg. ”Dess eviga och oumbärliga roll är att kritisera och förstöra ögonblickets senaste kätteri i traditionens namn.”1 Konservatismen har vuxit fram som en motideologi. Den franska revolutionen framkallade den första, och kanske alltjämt oöverträffade, formuleringen av den konservativa motideologin. Edmund Burke gav redan ett år efter 1789 ut Reflections on the Revolution in France. Det var en grundläggande och utomordentligt vältalig kritik av revolutionen som metod för samhällsförändringar. En alltjämt bärande huvudtanke inom konservatismen är att samhället bör förändras steg för steg, utifrån den historiska erfarenheten och den nationella politiska traditionen.

Den konservativa idéutvecklingen följde skilda vägar i England och på den europeiska kontinenten. I det tidiga 1800-talet dominerade den auktoritära konservatismen i Frankrike och särskilt i Tyskland. Monarkin och ståndssamhället försvarades utifrån den så kallade organismteorin. Staten betraktades som en kropp, där kroppsdelarna utgjordes av de olika stånden.

Vart och ett av stånden hade viktiga funktioner för kroppen som helhet, men självfallet med olika rang. Huvudet i kroppen var naturligtvis monarken, som företrädde statens vilja. Vid sin sida hade monarken ett ämbets­manna­ stånd, som antogs identifiera sig med statens intressen.

Den auktoritära konservatismen stödde sig på den så kallade idealistiska historiefilosofin. Den idealistiska filosofin är historicistisk. Samhällets utformning och historiens förlopp anses vara bestämda av en högre vilja.

Historien genomlöper olika stadier, från de lägre till de högre fram mot 1 The Case for Conservatism (1959). Hogg adlades senare som lord Hailsham.

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09637-7_01_book.indd 43

43

2014-05-19 11:07

3 Konservatismen

ett fullkomligt tillstånd. Den främste företrädaren för den idealistiska och auktoritära konservatismen var den tyske filosofen Georg Friedrich Wilhelm Hegel (d. 1831). Hans idéer var de ledande inom tysk 1800-talskonservatism och togs sedan upp av den auktoritära nationalismen i Tyskland.

Den högre makt som styr historiens förlopp kallar Hegel för ”världs­ själen”, vilket är ett annat namn för Gud. Hans vilja kommer i olika epoker till uttryck i särskilda folk och deras nationalkaraktär (”folksjälar”). Nationerna är alltså bärare av en historisk mission. Inom nationen är det staten som förkroppsligar den historiska uppgiften. Staten är den överordnade kraft som håller samman samhället, som är platsen för privatlivet och gruppintressena.

Frihet är, enligt Hegels berömda definition, detsamma som ”insikt om nödvändigheten”. Enligt Hegel finns det ett objektivt statsintresse, företrätt av monarken och ämbetsmannaklassen, som medborgarna frivilligt bör underordna sig. Hans politiska ideal har alltså ingenting med demokrati att göra: Man föreställer sig friheten så att alla enskildas subjektiva vilja deltager i alla de viktigaste statsangelägenheterna. Den subjektiva viljan betraktas här såsom den sista och avgörande. Men statens natur består i enheten mellan den objektiva och den allmänna viljan.

Den objektiva statsviljan uttrycks i rättsordningen. Begreppet ”rättsstat” härstammar från Hegel. Hans idealstat är en moderniserad monarki i ett ståndssamhälle. Hegel urskiljer ett jordbrukarstånd, ett näringsstånd och ett allmänt stånd. Det allmänna ståndet är ämbetsmannaklassen, som har till uppgift att objektivt och opartiskt tillämpa rättsordningen.

Inom den tidiga 1800-talskonservatismen utformades de första idéerna om korporatismen. Hegel tänkte sig ett system av korporationer, det vill säga yrkesföreningar som omfattade både arbetsgivare och arbetare. Korporationerna skulle med statens hjälp reglera tillträdet till yrket, sköta yrkesutbildning och lämna socialt bistånd.

Hegels konservativa filosofi har refererats ganska utförligt därför att den spelar en viktig roll i idéhistorien. I dagens konservativa debatt spelar han däremot ingen märkbar roll. Vår tids konservatism anknyter nästan helt till den brittiska traditionen som grundlades av Burke.

Konservatismen under 1800-talets första hälft var en motideologi till både den politiska och den ekonomiska liberalismen. De konservativa kritiserade 44

978-91-44-09637-7_01_book.indd 44

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-05-19 11:07

3 Konservatismen

utomordentligt skarpt frihandeln och laissez-faire, framför allt på grund av deras sociala konsekvenser. Hegels korporationer var ett tidigt uttryck för den politik som kallas socialkonservatism.

Under senare delen av 1800-talet uppstod ett nytt slags socialkonservatism.

Det första var att de socialkonservativa steg för steg accepterade tanken på allmän rösträtt. Statlig socialpolitik var de socialkonservativas andra huvudtanke. Målet för denna nya politik var att integrera arbetarklassen i den nationella gemenskapen och därmed motverka social oro och revolution. Det tyska kejsarriket, som bildades 1871, kan ses som socialkonservatismens modelland.

Där infördes redan från början allmän rösträtt för män. På 1880-talet skapade de konservativa ett omfattande system av socialförsäkringar. Den tyska konservativa ”socialstaten” betraktas som föregångare till 1900-talets välfärdsstat.

Den brittiska varianten av socialkonservatismen kallas ”torydemokrati”.

De konservativa tävlade med liberalerna om att utvidga rösträtten och krävde samtidigt sociala reformer. På 1880-talet var rösträtten för män i stort sett genomförd i England.

På 1900-talet vändes den konservativa fronten mot socialism och kommunism. Från att ha varit anhängare av en stark statsmakt och statlig reglering av marknaden tog konservatismen nu starkt intryck av den klassiska ekonomiska liberalismen. Statsmaktens expansion och socialismen kom att bekämpas med de tidigare liberala motståndarnas argument. När nyliberalismen framträdde omkring 1970 – och tog upp idéarvet från Adam Smith – väckte det stark anklang inom många konservativa partier, men inte i alla.

På 1980-talet trängdes den socialkonservativa, torydemokratiska traditionen undan av nyliberala idéer i det brittiska konservativa partiet.

Man kan urskilja tre, delvis motstridande, huvudtendenser inom 1900talets konservatism. Den ena tendensen är den politiskt och ekonomiskt liberala konservatismen, eller ”liberalkonservatismen”. Den andra tendensen är socialkonservatismen. Den tredje tendensen är värdekonservatismen.

I Norden brukar den också kallas kulturkonservatism. Socialkonservatismen och värdekonservatismen är ofta förenade med varandra.2 Så är fallet i de 2 Två svenska forskare har studerat det svenska konservativa partiet från denna synpunkt. Jan Hylén anser att partiets idéer blivit nästan helt liberala. Stig-Björn Ljunggren anser däremot att partiet lyckats skapa en syntes av socialkonservatism, liberalism och kulturkonservatism.

Hyléns avhandling har titeln Fosterlandet främst? Konservatism och liberalism inom högerpartiet 1904–1985 (Stockholm 1991). Ljunggrens avhandling har titeln Folkhemskapitalismen.

Högerns programutveckling under efterkrigstiden (Stockholm 1992). © F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09637-7_01_book.indd 45

45

2014-05-19 11:07

3 Konservatismen

europeiska kristligt-demokratiska partierna, som är konservativa partier med en kristet grundad syn på etik och moral.

Värdekonservatismen hävdar att staten ska upprätthålla bestämda sociala värden och etiska normer. Till de sociala värdena hör familjen som grundläggande enhet i samhället. Staten ska hävda den kristna synen på rätt och moral. Staten ska vårda kulturarvet och slå vakt om kulturmiljöer. I dessa frågor vill värdekonservatismen ha en stark och aktivt ingripande statsmakt.

Värdekonservatismen har varit det bärande elementet i de försök att förnya konservatismen som gjorts flera gånger efter det andra världskriget. Både på 1950-talet och på 1970-talet kallade man dessa strömningar för ”nykonservatismen”. I Frankrike uppstod en särskild filosofisk riktning som kallade sig ”la nouvelle droite”, den nya högern.

Som företrädare för den första vågen av nykonservativa på 1950-talet citeras här amerikanerna Peter Viereck och Russell Kirk. De ansåg sig återknyta till det konservativa idéarvet från lärofadern Edmund Burke.

Den andra nykonservativa vågen kom på 1970- och 1980-talet. Flera av de nykonservativa skribenterna har varit djupt engagerade i striden mot 1960talets vänsterrörelser. Några av dem har till och med tidigare själva varit marxister, till exempel Irving Kristol i USA. I England framträdde filosofen Roger Scruton och statsvetaren Lincoln Allison. En författare som kan räknas till bägge de nykonservativa vågorna är den amerikanske sociologen Robert Nisbet.3 Bland de här nämnda författarna finns knappast några inslag av ekonomisk liberalism eller nyliberalism. Tvärtom söker de flesta av dem anknyta till det konservativa idéarvet, med utgångspunkt i Edmund Burke, och til�lämpa det på dagens samhälle. Inriktningen på miljöfrågor är stark. 1950talets nykonservativa var pionjärer för en på miljöfrågorna grundad kritik av industrisamhället.

3 Här används följande texter av de nämnda författarna: Viereck, Shame and Glory of the Intellectuals (1959); Kirk, A Program for Conservatives (Chicago 1954); Scruton, The Meaning of Conservatism (London 1980); Allison, Right Principles (Oxford 1984); Nisbet, The Twilight of Authority (London 1976).

46

978-91-44-09637-7_01_book.indd 46

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-05-19 11:07

3 Konservatismen

Grundvärderingar Det påstås ofta att konservatismen vill slå vakt om det bestående. Det är ett förenklat påstående. Mycket av ”det bestående” både under 1800-talet och 1900-talet har kommit till mot de konservativas vilja. En konservativ politik måste i vår tid i många länder innebära krav på genomgripande förändringar i det bestående. Ändå kan man säga att de konservativa slår vakt om det bestående i en annan mening. Konservatismens viktigaste normkälla är historien eller, annorlunda uttryckt, den egna nationens politiska och kulturella tradition.

Traditionen förändras och förnyas visserligen, men långsamt. För den konservative blir historien ett slags filter som sorterar bort det oanvändbara. Kvar blir det värdefulla, det som bestått provet under lång tid. Det förkroppsligar ”generationernas samlade visdom”, sade den konservative lärofadern Edmund Burke.

Alltsedan Edmund Burke en gång tog upp striden mot den franska revolutionen har de konservativa varit starkt skeptiska mot abstrakta ideologiska principer i politiken. I inledningen citerades Quintin Hogg, som hävdade att konservatismen mera är en skeptisk attityd än en ideologi. Motståndet mot den politiska vänsterns ideologier, utopier och stora reformplaner har ofta fått formen av en stark skepsis till rationalism i politiken. Russell Kirk i USA är ett eko av Burke när han framhåller ”traditionen, fördomen, sedvanan” som bättre vägvisare än böcker och filosofi. De konservativa brukar vara ense om att politiken långt ifrån är det viktigaste värdet i tillvaron. De är också starkt skeptiska överhuvud taget till politikens möjligheter att planera och forma samhället.4 Religionen, vanligen den officiella etablerade religionen, är en annan viktig konservativ normkälla. I katolska länder har konservatismen påverkats mycket av den katolska kyrkans samhällslära. Ett särskilt värde för de konservativa har jordbruk och landsbygd. Jorden, dess brukande och dess brukare betraktas som särskilda nationella och historiska tillgångar.

4 En nutida svensk kulturkonservativ författare låter denna skepsis spela mot det efterkrigstida samhällsbyggandet och dess sociala ingenjörskonst. Effekten av den rationella planeringen har ofta blivit en helt annan än den avsedda: ”Vi har under snart ett sekel byggt på illusionen att vårt vetande om våra egna samhällen varit så stort att vi har kunnat styra dessa samhällen. Sedan några decennier tillbaka håller vi på att bearbeta insikten om att detta var en förnuftstro bortom allt förnuft.” Mats Svegfors, Vi dumma svenskar (Stockholm 1993).

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09637-7_01_book.indd 47

47

2014-05-19 11:07

3 Konservatismen

Engelsmannen Lincoln Allison räknar upp ett antal konservativa livsvärden vid sidan av politiken: • Patriotism, varvid man bör skilja på kärlek till sitt land och till staten.

• Kärlek till marken och glädjen att äga och bruka den. En nutida aspekt

av denna kärlek är ”den ändlösa kampen för att skydda mark, växter och byggnader från exploatering”.

• Egen skapande verksamhet. Den moderna industrin lämnar ofta människorna utan någon egen arbetsprodukt.

• Välgörenhet, inte i socialistisk mening utan i betydelsen att göra något för andra människor, utan att man behöver bekymra sig om man gör det av själviska eller altruistiska skäl.

• De dynastiska nöjena, att vörda förfäder, uppfostra barn i insikten om att man själv är en länk i en lång kedja.

• Tävlingar, särskilt sådana med rättvisa regler. Därför borde cricket vara obligatoriskt (i England).

Människosyn Konservatismen har godtagit den politiska jämlikhet som är en förutsättning för den allmänna rösträtten. Likaså godtar konservatismen juridisk jämlikhet, det vill säga likhet inför lagen. Men längre sträcker den sig inte.

Den konservativa åskådningen utgår från människornas olikhet och faktiska ojämlikhet ifråga om intelligens, omdömesförmåga etcetera. Detta är i och för sig ingen större stridsfråga mellan ideologierna. Så vitt man kan se är den ursprungliga jämlikhetstanken från 1700-talet, att människorna faktiskt är lika, övergiven inom alla politiska idériktningar. Skillnaden består i stället i huruvida och i vilken mån de sociala och politiska följderna av människors olikhet och olika förmåga ska accepteras eller inte. Man kan påstå att konservatismen i huvudsak anser att skillnaderna ska accepteras.

Den utjämningspolitik som inte accepterar följderna av människors olikhet kallar de konservativa för nivellering.

Inkomst- och förmögenhetsskillnader är i de konservativas ögon, på det hela taget, ett mått på människors olika prestationsförmåga. Därav följer också att de konservativa är emot en skattepolitik och socialpolitik i starkt utjämnande syfte. En framstående konservativ politiker i USA var senator 48

978-91-44-09637-7_01_book.indd 48

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-05-19 11:07

3 Konservatismen

Barry Goldwater. Som presidentkandidat gick han längre än de flesta konservativa politiker vågat gå. Han krävde att den progressiva beskattningen skulle avskaffas, därför att den rubbar den naturliga ojämlikheten.5 Den svenske socialkonservative forskaren och politikern Gunnar Heckscher (d. 1987) definierade i mitten av 1900-talet socialpolitikens uppgift som att ”hindra och lindra nöd”. En socialpolitik som strävade efter omfördelning av inkomsterna motverkade sitt eget syfte, hävdade Heckscher.

I början av 1800-talet betraktade de konservativa den jordägande aristokratin och ämbetsmannaståndet som samhällets ledarskikt. Det som finns kvar av detta är endast tanken på en ”naturlig” skiktning grundad på kompetens, utbildning eller förmåga. En svensk forskare, Stig-Björn Ljunggren, säger att ”ståndscirkulationen” är konservatismens svar på den socialistiska utjämningstanken. Vägen uppåt ska alltså vara öppen för alla.

En annan konservativ grundtanke är att ”människan är både ond och god, hon är varken fullkomlig eller möjlig att göra fullkomlig”.6 De konservativa går därmed emot trossatser som radikaler än i dag försöker upprätthålla. ”Människans natur”, sådan den definieras i kristen och antik tradition, sätter bestämda gränser för vad som är möjligt att åstadkomma med politiskt reformarbete. De konservativas pessimism beträffande människorna tar sig uttryck i krav på ”fasta normer”. Generationernas samlade visdom, traditionerna och det religiösa arvet framställs som ett oumbärligt stöd för den bräckliga människan. Detta är en huvudpunkt för värdekonservatismen.

Viktigaste enhet i samhället Den primära sociala enheten i konservativ ideologi är nationen. Den egna nationens självständighet och dess försvar blir därmed centrala konservativa värden. Alla konservativa oavsett inriktning är ense om ett starkt militärt försvar för den egna nationen.

Försvaret av det nationella oberoendet kan komma i konflikt med andra politiska mål. I flera europeiska länder har det därför också uppstått ett 5 Syftet med den progressiva beskattningen är ”ett egalitärt samhälle – ett mål som är ett brott både mot författningen och mot naturens lagar. Vi är alla jämlika i Guds ögon men vi är inte jämlika i något annat avseende. Konstgjorda medel att tvinga fram jämlikhet mellan ojämlika människor måste avvisas”. The Conscience of a Conservative (1960).

6 H. J. Schmandt, De politiska idéernas historia (Stockholm 1964).

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09637-7_01_book.indd 49

49

2014-05-19 11:07

3 Konservatismen

motstånd bland konservativa grupper mot den europeiska integrationen. De uppfattar det övernationella beslutsfattandet inom den europeiska unionen som ett hot mot den nationella suveräniteten.

Familjen betraktas som samhällets grundläggande enhet. Med familjen avses då den så kallade kärnfamiljen. Konservativ familjepolitik strävar alltid efter att bevara familjen och dess huvudansvar för uppfostran och utbildning.

De konservativa hävdar statsmaktens auktoritet på centrala områden.

De anser att statsmakten ska vara stark, åtminstone inom rättsväsen och försvar. Statsapparatens expansion till andra områden har emellertid ingett många konservativa starka betänkligheter, även sådana som hör till den socialkonservativa traditionen. Man söker efter former av socialpolitik som till större delen ligger utanför staten.

Irving Kristol säger att de nykonservativa i USA inte vill avskaffa välfärdsstaten utan omskapa den ”så att den stämmer överens med folkets konservativa läggning”. Kristol vill gå över till en ”socialförsäkringsstat”, som tillhandahåller ekonomisk och social trygghet samtidigt som myndigheternas intrång i individernas rättigheter minimeras.7 Den amerikanske sociologen Robert Nisbet ser lösningen i en ny form av ”indirekt administration”. Han söker efter ett mellanled mellan staten och individen: Vilka labyrinter och vilken byråkrati skulle vi inte ha besparats i socialarbetarnas och skoladministratörernas dystra värld om det från början inrättats ett system, varigenom en naturlig, redan existerande social grupp, hushållet, fick fördela de offentliga anslagen till socialvård och utbildning?

Andra organisationer kunde, under rätta omständigheter, också fungera som sådana instrument eller kanaler: privata skolor (så uppenbart billigare och mer effektiva än offentliga skolor), kanske kyrkor, fackliga organisationer, kooperativ och lokala föreningar.

Metoder för samhällsförändring Edmund Burkes bok om den franska revolutionen var en principiell kritik av den revolutionära metoden för samhällsförändring. De konservativa var

7 Citat efter Mats Johansson, Frihetens idéer (Stockholm 1986).

50

978-91-44-09637-7_01_book.indd 50

© F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-05-19 11:07

3 Konservatismen

alltså de första som principiellt hävdade den gradvisa förändringen som politisk metod. De främsta konservativa värdena, tradition och kontinuitet, förutsätter ju denna arbetsmetod i politiken.

I nutiden skulle flertalet konservativa säkert instämma i Karl Poppers kritik av det utopiska samhällsbyggandet. Sannolikt finns det dock en skillnad mellan konservatism å ena sidan samt liberalism och reformistisk socialism å den andra, beträffande användningen av revolutionära metoder.

Konservatismen skulle alltså avvisa revolutionära metoder, även när det gäller att störta en avskydd diktatur.

De konservativa framhåller att revolutioner inträffar i samhällen som sätter spärr mot evolutionen, det vill säga den gradvisa förändringen. Konservativ politik har därför i alla tider inriktats på att förebygga revolutionära förändringar. Föregångarna till den nutida välfärdsstaten var 1800-talets konservativa som drev igenom ett antal sociala reformer i strid med dåtidens liberaler. Syftet var just att motverka de negativa konsekvenserna av indust­ rialismen. Socialkonservatismens motto är ”reformera för att bevara”. Det är ett av de mest kända citaten från Edmund Burke. ”I ett progressivt land är förändringen konstant”, sade en annan av de brittiska socialkonservativa politikerna, Benjamin Disraeli: Den stora frågan är inte om man ska kämpa mot förändring, som är ofrånkomlig, utan om denna förändring ska ske i överensstämmelse med nationens seder, lagar och traditioner eller enligt abstrakta principer och godtyckliga allmänna doktriner.

Politisk styrelseform Under 1800-talet övergick de konservativas inställning till demokratin från förbittrat motstånd till ett gradvis accepterande. För socialkonservatismen blev utvidgning av rösträtten en central punkt. Ungefär vid mitten av 1800talet upptäckte många ledande konservativa att den allmänna rösträtten inte alls med nödvändighet behövde leda till en omstörtande vänsterpolitik.

Man fängslades av utsikten att skapa en konservatism som var förankrad i de stora folkgrupper som ännu saknade rösträtt. Bakom denna politik behövde det inte ligga någon principiell demokratisk övertygelse. Det var mera fråga om en genomtänkt politisk strategi, förenad med insikten att den allmänna © F ö r fa t t a r en och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09637-7_01_book.indd 51

51

2014-05-19 11:07

Politiska ideologier i vår tid I denna bok ges en koncentrerad framställning av 1900-talets och 2000-talets politiska idéer, deras bakgrund och förändringar.

De klassiska politiska ideologierna skildras i var sitt kapitel, från lärofäderna till vår tids konflikter mellan liberalism, konservatism, marxism, kommunism och reformistisk socialism. Dessutom finns utförliga avsnitt om anarkismen, nationalismen, nazismen och vår egen tids nyfascism.

De nya politiska inriktningar som trätt fram under de senaste årtiondena ges stort utrymme: • nyliberalismen – den ideologiska utmaningen mot välfärdsstaten och den offentliga byråkratin • ekologismen – de gröna rörelsernas filosofi och program • den radikala feminismen – kvinnorörelsernas pionjärer och de nya kvinnopartierna • islamismen – religionen som revolutionär ideologi i Iran • den tredje vägen – nya idéer för socialdemokratin • den globaliseringskritiska rörelsen – den ideologiska kritiken mot globalisering och frihandel

Reidar Larsson | Politiska ideologier i vår tid

Reidar Larsson är docent i statsvetenskap och har gett ut flera böcker om politiska idéer.

POLITISKA IDEOLOGIER I VÅR TID

I denna åttonde upplaga har de flesta kapitlen uppdaterats. Ett nytt kapitel behandlar de islamistiska idéerna fram till Osama bin Ladin och al-Qaida.

Boken vänder sig i första hand till studenter i statsvetenskap men kan läsas av alla som intresserar sig för politik och politiska ideologier.

Reidar Larsson

Åttonde upplagan Art.nr 1326

8:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09637-7_Cover.indd 1

2014-05-19 14:57