9789176788158

Page 1

Boken har författats av rättsvetenskapare och praktiker med anknytning till Stockholms universitet.

s

Malou Andersson • Petter Asp • Per Swenson Claréus • Anna Hempel • Emelie Kankaanpää • Karin Lundqvist • Ida Salomonsson • Fredrik Zanetti

NARKOTIKABROTTEN

• narkotikabrottet och andra brott enligt narkotikastrafflagen, • brott enligt viss annan anslutande lag stiftning (lagen om kontroll av narkotika, lagarna om hälsofarliga varor och dopningsbrott samt smugglingslagen), • det allmänna kravet på uppsåt och oaktsamhet, • reglerna om de osjälvständiga brotts formerna, samt • konkurrensfrågor

s

Denna bok är avsedd att fungera som en grundläggande läro- och handbok avseende narkotikastrafflagen och viss därtill anslutande lagstiftning. I boken behandlas:

Malou Andersson • Petter Asp • Per Swenson Claréus Anna Hempel • Emelie Kankaanpää • Karin Lundqvist Ida Salomonsson • Fredrik Zanetti

NARKOTIKABROTTEN

r

En kommentar till de centrala bestämmelserna om narkotikabrott

IUSTUS FÖRLAG

Nakotikabr.hela.2.indd 1

01 02 FnL1 AE9Plts= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040

ISBN 978-91-7678-815-8

IUSTUS FÖRLAG

3/5/12 11:27 AM


12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 2

2012-03-01 10.04


Narkotikabrotten En kommentar till de centrala ­ bestämmelserna om narkotikabrott

Malou Andersson • Petter Asp • Per Swenson Claréus Anna Hempel • Emelie Kankaanpää • Karin Lundqvist Ida Salomonsson • Fredrik Zanetti

IUSTUS FÖRLAG

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 3

2012-03-01 10.04


© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2012 ISBN 978-91-7678-815-8 Omslag John Persson Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Tryck Edita, Västerås 2012 Tryckt hos ett Klimatneutralt Företag Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 4

2012-03-01 10.04


Förord Denna bok är avsedd att utgöra en grundläggande läro- och handbok avseende narkotikabrotten och viss till narkotikastrafflagen anslutande lagstiftning. Boken har tillkommit som ett samarbetsprojekt mellan delar av straffrättsgruppen vid Stockholms universitet och ett antal gästlärare i straff- och processrätt. Arbetet inleddes ursprungligen i anslutning till de s.k. punschseminarierna i straffrätt och arbetet har pågått sedan början av 2010. Vid nyss nämnda seminarier har det aldrig serverats någon punsch och seminarierna kan överhuvudtaget inte sägas ha hållits med någon regelbundenhet. Samtidigt har vi alla haft mycket att göra på annat håll. Boken har därför fått växa fram under ganska lång tid. Under hösten 2011 har arbetet emellertid drivits framåt relativt snabbt och slutligen såg vi – under en lång eftermiddag med kollektiv textgenomgång – att målet att färdigställa manuskriptet var inom räckhåll. Boken har inte mindre än åtta författare. Det är ofrånkomligt att detta innebär en viss olikhet vad gäller stil och skrivsätt mellan olika avsnitt. Vi har inte eftersträvat någon långtgående harmonisering i detta avseende. Vi har emellertid i viss usträckning anpassat texterna till varandra för att skapa en övergripande enhetlighet vad gäller språk, hänvisningsteknik osv. Arbetet har fördelats på följande sätt: Malou Andersson har ansvarat för kap. 6 om konkurrens, Petter Asp för kap. 1, avsnitten 2.1–2.3, 2.4.1 och 2.4.3, delar av avsnitten 5.1–5.4 samt för kap. 7 med tillhörande Appendix, Per Swenson Claréus för avsnitten 2.5–2.7, Anna Hempel för avsnitt 2.4.2 samt för 3.2 och

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 5

2012-03-01 10.04


3.5, Emelie Kankaanpää för avsnitten 3.3 och 3.4, Karin Lundkvist för kap. 4, Ida Salomonsson för delar av avsnitten­ 5.1–5.4 och Fredrik Zanetti för avsnitt 5.5. Ett särskilt tack riktas till Dennis Martinsson som läst ­igenom ett utkast till manuskriptet och kommit med åtskilliga värdefulla synpunkter samt till Hanns von Hofer som bistått med de uppgifter som redovisas i den avslutande punkten i kap. 7. Vi tar tacksamt emot synpunkter på texten (förslagsvis på petter.asp@juridicum.su.se). Stockholm i februari 2012 Petter Asp (för KG:s räkning)

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 6

2012-03-01 10.04


Innehåll Förord  5 Förkortningar  13 Författarpresentationer  14 1 Inledning 15 1.1 Allmänt  15 1.2  Allmänna förutsättningar för att ett brott ska vara förövat  17

2 Narkotikabrott och andra brott enligt narkotikastrafflagen  20 2.1 Inledning  20 2.2 Narkotikabegreppet  21 2.2.1  Regleringens uppbyggnad  21 2.2.2  Något om vilka ämnen som utgör ­narkotika  27 2.3  De olika gärningsformerna i 1 §  32 2.3.1  Inledning  32 2.3.2  Överlåtelse – punkt 1  34 2.3.3  Framställning av narkotika avsedd för missbruk – punkt 2  36

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 7

2012-03-01 10.04


2.3.4  Förvärv i överlåtelsesyfte – punkt 3  36 2.3.5  Anskaffning, bearbetning, förpackning, transport, förvaring och annan sådan befattning som inte är avsedd för eget bruk – punkt 4  37 2.3.6  Åtgärder ägnade att främja narkotikahandel – punkt 5  39 2.3.7  Innehav, bruk eller annan befattning med narkotika – punkt 6  41 2.3.8  Ansvar för underlåtenhet  42 2.4 Olovlighetsrekvisitet  43 2.4.1  Inledning  43 2.4.2  Tillåten hantering enligt lagen om kontroll av narkotika  44 2.4.3  Annan tillåten befattning med ­narkotika  47 2.5  Narkotikabrott som är ringa  48 2.5.1  Inledning  48 2.5.2  Narkotikans art  51 2.5.3  Mängden narkotika  53 2.5.4  Övriga omständigheter m.m.  57 2.5.5  Samverkande omständigheter – vad väger tyngst?  60 2.6  Grovt narkotikabrott  62 2.6.1  Inledning  63 2.6.2  Led i en verksamhet som bedrivits i stor omfattning eller yrkesmässigt  65 2.6.3  Mängden narkotika  66 2.6.4  Särskilt farlig eller hänsynslös art samt övriga omständigheter  73 2.6.5  Den samlade bedömningen  75 2.7  Olovlig befattning med narkotika­ prekursorer  78

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 8

2012-03-01 10.04


2.7.1  Inledning  78 2.7.2  Narkotikaprekursorer avsedda för olovlig framställning av narkotika  79 2.7.3  De olika gärningsformerna  80 2.7.4  Rubricering  81

3 Brott enligt annan lagstiftning  84 3.1 Inledning  84 3.2  Brott mot lagen (1992:860) om kontroll av narkotika  85 3.3  Brott enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor  89 3.3.1  Lagens syfte  91 3.3.2  Begreppet hälsofarlig vara  93 3.3.3  Brottskonstruktionen  94 3.4  Brott enligt lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel  96 3.4.1  Lagens syfte  97 3.4.2  Begreppet dopningsmedel  97 3.4.3  Brottskonstruktionen  98 3.5  Brott mot lagen (2000:1225) om straff för smuggling  103 3.5.1  Lagens syfte  103 3.5.2  Allmänt om lagen  103 3.5.3  Brottskonstruktionen  104

4 Kravet på uppsåt och oaktsamhet  112 4.1 Uppsåt  112 4.1.1  Allmänt  112 4.1.2  Uppsåt till att ämnet utgör narkotika  113 4.1.3  Uppsåt till mängd och andra ­omständigheter som har betydelse för straffvärde och rubricering  115

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 9

2012-03-01 10.04


4.1.4  Straffrättsvillfarelse  118 4.1.5  Villfarelse i förhållande till uppsåt  121 4.2 Oaktsamhet  123 4.2.1  Bakgrund  123 4.2.2  Det straffbara området  124

5 Osjälvständiga brottsformer  128 5.1 Inledning  128 5.2 Försök  129 5.3 Förberedelse  136 5.4 Stämpling  142 5.5 Medverkan  144

6 Konkurrensfrågor 152 6.1 Inledning  152 6.2  Bestämmande av brottsenhet  153 6.2.1  Brottsenhet  153 6.2.2  Särskilt om sammanläggning och gradindelning  155 6.2.3  Särskilt om brottsenhet vid upprätt­ hållande av tillstånd  158 6.3 Regelkonkurrens  161 6.3.1  Inledning  161 6.3.2  Konkurrensfrågor inom 1 § narkotikastrafflagen  161 6.3.3  Smugglingsbrott  166 6.4  Medbestraffade gärningar  166 6.4.1  Inledning  166 6.4.2  Lagen om straff för vissa trafikbrott  167 6.4.3  Smugglingslagen och narkotikastraff­ lagen  169

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 10

2012-03-01 10.04


7 Något om påföljds­bestämning vid narkotikabrott  172 Appendix: Högsta domstolen revolutionerar narkotikabrotten  176 1 Inledning  176 2  Bedömningen av mefedron i farlighets­ hänseende  178 3  Tabellernas tillförlitlighet och representa­ tivitet  180 4  Faktorer vid sidan av de som tabellerna bygger på  184 5 Avslutning  187

Litteratur m.m.  189 Offentligt tryck  189 Propositioner  189 Offentliga utredningar  190 Departemenspromemorior  190 Utskottsbetänkanden  190 Övrigt  190 Böcker och artiklar  190 Rättsfall  192 Högsta domstolen  192 Hovrätterna  193 Tingsrätterna  194

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 11

2012-03-01 10.04


12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 12

2012-03-01 10.04


Förkortningar

Brå/BRÅ Brottsförebyggande rådet EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen FN Förenta nationerna GBH gammahydroxibutyrat GBL gammabutyrolakton KG Knarkgruppen LSD lysergsyredietylamid LVFS Läkemedelsverkets föreskrifter MDMA metylendioximetamfetamin MDPV methylenedioxypyrovalerone NJA Nytt juridiskt arkiv Prop. Proposition RH Rättsfall från hovrätterna SKL Sveriges kriminaltekniska laboratorium Schengen- Konventionen om tillämpning av konventionen Schengenavtalet av den 14 juni 1985 SFS Svensk författningssamling Smugglingslagen lagen (2000:1225) om straff för smuggling SOSFS Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOU Statens offentliga utredningar SÖ Sveriges överenskommelser med främmande stat THC tetrahydrocannabinol

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 13

2012-03-01 10.04


Författarpresentationer Malou Andersson doktorand i straffrätt vid Stockholms universitet Petter Asp professor i straffrätt vid Stockholms universitet och innehavare av Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap Per Swenson Claréus

tf. hovrättsassessor

Anna Hempel

tingsfiskal

Emelie Kankaanpää

jur. kand.

Karin Lundqvist

tingsfiskal

Ida Salomonson

tingsfiskal

Fredrik Zanetti

tf. hovrättsassessor

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 14

2012-03-01 10.04


1  Inledning 1.1 Allmänt 1.  Detta är en grundläggande läro- och handbok avseende narko­tikastrafflagen och därtill anslutande lagstiftning. 2.  Boken är förhållandevis begränsad till sitt omfång, men den hör ändå till de mer omfattande och sammanhållna framställningarna avseende narkotikabrotten, vilket beror på att den existerande litteraturen på området är relativt mager. Först och främst bör kanske hänvisas till Olle Hoflunds framställning Narkotikabrotten som utkom i en tredje upplaga 1993. Vidare kan hänvisas till ett antal mycket grundläggande framställningar som Nils Jareborgs lärobokstext i De särskilda strafflagarna (1987), Josef Zilas läroboksavsnitt i Specialstraffrätten (6 uppl. 2009) och Kazimir Åbergs kommentar i Karnov (löpande uppdatering). 3.  Boken är disponerad på följande sätt. 4.  I kapitel 2 och 3 behandlas frågan om brottsbeskrivningsenlighet, dvs. frågan om vad som krävs för att en gärning ska omfattas av kriminaliseringen i narko­tikastrafflagen (1968:64), lagen (1992:860) om kontroll av narko­tika, lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller – i de delar fråga är om brott som avser narkotika – lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Tonvikten ligger på brotten enligt narkotikastrafflagen.

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 15

2012-03-01 10.04


16

5.  Därefter följer i kapitel 4 en framställning om kravet på uppsåt och oaktsamhet vid brott enligt narkotikastrafflagen, där det bl.a. diskuteras vad kravet på uppsåt innebär i förhållande till faktorer som mängd och preparatets art och egenskaper. Vidare behandlas vad som ligger i det krav på grov oaktsamhet som fordras för ansvar för vårdslöshet med narkotika. 6.  I kapitel 5 behandlas reglerna om de osjälvständiga brottsformerna, försök, förberedelse, stämpling och medverkan, i relation till narkotikabrott. I huvudsak gäller naturligtvis allmänna regler och principer om försök, förberedelse etc. också i förhållande till narkotikastrafflagen, men det finns en rad frågor där brottstypens särdrag har betydelse för tillämpningen av de allmänna reglerna. Exempel på sådana frågor är var man placerar försökspunkten vid narkotikabrott, när fara kan anses vara utesluten av tillfälliga omständigheter och vad som kan utgöra hjälpmedel vid förberedelse till narkotikabrott. 7.  Vidare behandlas i kapitel 6 de konkurrensfrågor som gör sig gällande vid brott enligt narkotikastrafflagen. Liksom i allmänhet kan man säga att det finns tre olika typer av konkurrensfrågor som gör sig gällande: (1) frågor om brottsenhet, dvs. vad som utgör ett respektive flera narkotikabrott, (2) frågor om regelkonkurrens, dvs. hur konkurrensfrågan ska lösas när gärningsmannen genom vad som i konkurrenshänseende är att betrakta som en gärning gör sig skyldig till brott enligt flera regler,­ och (3) frågor om konsumtion av för-, efter- och sidohandlingar som anses tillräckligt bestraffade genom att gärningsmannen döms för det huvudsakliga brottet. 8.  Boken avslutas med ett mycket kort kapitel som dels innehåller några noteringar om grundlinjerna avseende påföljdsbestämning vid narkotikabrott, dels innehåller några statistiska uppgifter som syftar till att visa hur stor betydelse narkotikabrotten har inom ramen för straffrättssystemet.

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 16

2012-03-01 10.04


1  inledning · 17

1.2  Allmänna förutsättningar för att ett brott ska vara förövat 1.  När man bedömer vad som utgör brott enligt narkotikastrafflagen (och annan straffrättslig lagstiftning) tillämpas en rad allmänna regler om straffansvar som återfinns utanför narkotikastrafflagen. Dessa allmänna regler om straffansvar brukar systematiseras i ett brottsbegrepp som samlat anger de allmänna förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett brott ska vara förövat. 2.  Det svenska brottsbegreppet kan beskrivas på följande sätt. För att brott ska vara förövat fordras: (A1) att gärningen är brottsbeskrivningsenlig – dvs. gärningen ska falla under ett enskilt straffbud (i brottsbalken eller i någon annan författning) eller vara kriminaliserad såsom försök, förberedelse, medverkan etc. (jfr den definition av brott som kommer till uttryck i 1 kap. 1 § brottsbalken), (A2) att gärningen inte är rättfärdigad – dvs. det ska inte föreligga någon omständighet som gör gärningen tillåten (nödvärn, nöd, laga befogenhet, samtycke etc. ska inte föreligga), (B1) att gärningen är förövad uppsåtligen eller, i de fall också oaktsamma gärningar är kriminaliserade, av oaktsamhet, dvs. gärningsmannen ska på visst sätt ha förstått vad han eller hon har gjort (uppsåt) eller misstänkt eller bort förstå detta (oaktsamhet) (se 1 kap. 2 § första stycket brottsbalken), samt (B2) att gärningsmannen inte är helt ursäktad – någon om­­ ständighet som ursäktar gärningsmannen (t.ex. frivilligt tillbakaträdande eller straffrättsvillfarelse) ska inte föreligga.1 3.  I relation till innehållet i denna bok kan sägas att bokens fokus ligger på den första nivån i brottsbegreppet, dvs. (A1) kravet på brottsbeskrivningsenlighet. Här handlar det i grunden om att beskriva och analysera förutsättningarna för att en gärning ska uppfylla kraven i de straffbud som finns i narkotikastrafflagen och de övriga lagar som behandlas i boken (se kap. 2 och 3). Kra1

Se Asp, Ulväng & Jareborg 2010 s. 33 ff.

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 17

2012-03-01 10.04


18

vet på brottsbeskrivningsenlighet kan uppfyllas också genom att någon förövar en osjälvständig brottsform (i den utsträckning detta är kriminaliserat). Frågor om vad som krävs i detta hän­ seende behandlas i kap. 5. Vid bedömning av om en gärning är brottsbeskrivnings­enlig kan man inte bara ty sig till rekvisiten i den ifrågavarande straffbestämmelsen. För ansvar förutsätts därutöver att det allmänna kravet på gärningsculpa är uppfyllt (kravet syftar till att binda ihop gärning och följd) och att det inte föreligger några relevanta nationella begränsningar. Kravet på gärningsculpa ställer sällan till några svårigheter vid tillämpning av narkotikastrafflagen (gärningarna förövas typiskt sett på ett sådant sätt att gärningsmannen har kontroll över händelseförloppet fram till fullbordan eller så är det tydligt att gärningsculpa föreligger). Några nationella begränsningar föreligger inte vid narkotikabrott. Brott mot narkotikastrafflagen kan i princip förövas över hela världen och av vem som helst.2 4.  Frågor om huruvida gärningen är rättfärdigad (A2) uppkommer mycket sällan vid narkotikabrott. Viss befattning kan visserligen vara tillåten enligt t.ex. offentligrättsliga regler, men då följer tillåtligheten redan av att gärningen inte uppfyller kravet på olovlighet i 1 § narkotikastrafflagen (se härom särskilt avsnitt 2.4). Det finns därför inte något särskilt kapitel om rättfärdigande omständigheter. Det bör emellertid framhållas att det inte är uteslutet att ett narkotikabrott förövas på ett sådant sätt att allmänna regler om rättfärdigande omständigheter kan aktualiseras. Exempelvis kan någon under pistolhot tvingas att packa narkotika eller genom ett omedelbart hot mot dennes familj tvingas föra narkotika över en gräns, vilket kan aktualisera reglerna om nöd i 24 kap. 4 § brottsbalken. Att rättfärdigande omständigheter inte behandlas i boken får följaktligen inte tas till intäkt för att de aldrig är relevanta i sammanhanget. 5.  Det allmänna kravet (B1) på uppsåt eller, i de fall detta är särskilt kriminaliserat (såsom i viss utsträckning är fallet när det gäller narkotika), oaktsamhet gäller naturligtvis också i relation 2

Asp, Ulväng & Jareborg 2010 s. 204. Frågan om huruvida Sverige har jurisdiktion över en gärning med utländsk anknytning besvaras med hjälp av 2 kap. brottsbalken.

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 18

2012-03-01 10.04


1  inledning · 19

till narkotikabrott och brott enligt den övriga specialstraffrättsliga lagstiftning som behandlas (se närmare kap. 4). 6.  Vad gäller (B2) ursäktande omständigheter kan liksom vad gäller rättfärdigande omständigheter sägas att de sällan aktualiseras vid narkotikabrott. Frågan om straffrättsvillfarelse kan dock aktualiseras och den berörs kortfattat i avsnitt 4.1.4. 7.  Sammantaget gäller alltså, precis som vid andra brottstyper, att brott mot den här behandlade lagstiftningen förutsätter: A1 – att gärningen är brottsbeskrivningsenlig, dvs. uppfyller kraven i en brottsbeskrivning (se nedan kap. 2 och 3), A2 – att gärningen inte är rättfärdigad, dvs. att någon rättfärdigande undantagsregel inte är tillämplig (se strax ovan punkt 4), B1 – att det allmänna kravet på uppsåt eller, i de fall detta är särskilt straffbelagt, oaktsamhet är uppfyllt (se nedan kap. 4), och B2 – att gärningsmannen inte är helt ursäktad, dvs. att någon ursäktande undantagsregel inte är tillämplig (se strax ovan punkt 6 samt nedan avsnitt 4.1.4).

12-05 Iustus Narkotika, 1 mars.indd 19

2012-03-01 10.04


Boken har författats av rättsvetenskapare och praktiker med anknytning till Stockholms universitet.

s

Malou Andersson • Petter Asp • Per Swenson Claréus • Anna Hempel • Emelie Kankaanpää • Karin Lundqvist • Ida Salomonsson • Fredrik Zanetti

NARKOTIKABROTTEN

• narkotikabrottet och andra brott enligt narkotikastrafflagen, • brott enligt viss annan anslutande lag stiftning (lagen om kontroll av narkotika, lagarna om hälsofarliga varor och dopningsbrott samt smugglingslagen), • det allmänna kravet på uppsåt och oaktsamhet, • reglerna om de osjälvständiga brotts formerna, samt • konkurrensfrågor

s

Denna bok är avsedd att fungera som en grundläggande läro- och handbok avseende narkotikastrafflagen och viss därtill anslutande lagstiftning. I boken behandlas:

Malou Andersson • Petter Asp • Per Swenson Claréus Anna Hempel • Emelie Kankaanpää • Karin Lundqvist Ida Salomonsson • Fredrik Zanetti

NARKOTIKABROTTEN

r

En kommentar till de centrala bestämmelserna om narkotikabrott

IUSTUS FÖRLAG

Nakotikabr.hela.2.indd 1

01 02 FnL1 AE9Plts= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040

ISBN 978-91-7678-815-8

IUSTUS FÖRLAG

3/5/12 11:27 AM


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.