9789127452671

Bornholmsmodellen Språklekar i förskoleklass

Q R S T a U VW X e Y Z Å Ä i Ö m

Kopieringsunderlag

15

© 2007 Ingvar Lund

berg och Bokförlage

t Natur och Kultur

Bornholmsmodelle

Bornholm kop2uppl.

indd 18

n Vägen till läsning •

Språklekar i försk oleklass

ISBN 978-91-27-7230

0-9

07-05-22 14.36 .48

Ingvar Lundberg Maria Rydkvist Anna Strid

Bornholmsmodellen_Förskoleklass_2.indd 1

2018-03-08 15:01

Innehåll Förord till tredje upplagan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Författarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Vårt språksystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bra förberedelser blir bra språklekar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Individuell kartläggning i början av läsåret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Protokoll för individuell kartläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tidplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Presentation av språklekarna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mjukstart på språklekarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rim . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16 34 41 46 54 56 58 58

1 Lyssna på ljud. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 1A Lyssna till ljuden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 1B Vem säger vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 1C Kommer du ihåg? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

2 Ord och meningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 2A Vad är en mening? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2B Vad är ett ord? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2C Att höra ord i meningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag på fler lekar till ORD OCH MENINGAR, 2A–2C. . . . . . . . . . . . . . . . .

2D Ordpussel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2E Gör ordet klart . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2F Tala längesbak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag på fler lekar till SAMMANSATTA ORD 2D–2F . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2G Lek med meningar och ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2H Gör meningen klar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2I Övningar med korta och långa ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag på fler lekar till KORTA OCH LÅNGA ORD, 2I . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag på fler lekar till ORD OCH MENINGAR 2A–2I . . . . . . . . . . . . . . . . . .

71 72 73 74 76 77 77 78 80 81 81 84 86

3 Första och sista ljudet i ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Om att urskilja enskilda språkljud. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 3A Gissa namnet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 3B Hitta saker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 3C Hitta saker igen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 3D Jag tänker på … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 3E Flätan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 3F Påse med saker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 3G Lyssna efter första ljudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 3H Olika ord – samma slutkonsonant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 3I Hitta saker – fonem i slutet av ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 3J Hitta det sista ljudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Förslag på fler lekar för att urskilja enstaka ljud i ord, 3A–3J . . . . . . . . 111

Bornholmsmodellen_mars.indd 3

2018-03-19 14:47

4 Fonemens värld – analys och syntes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 4A Ord med två ljud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4B Enkla treljudsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4C Bygg ord med fyra fonem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4D Ordpar 1 – ta bort ett ljud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4E Ordpar 2 – lägg till ett ljud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4F Spindelnätet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4G Konsonantmöten – att lägga till och ta bort begynnelseljud . . .

4H Konsonantmöten – att sätta in och ta bort ljud inuti ord . . . . . . .

4I Fortsatt ordbygge med fyraljudsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4J Gissa vilket ord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4K Vi hälsar på hos trollet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4L Magiska ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4M Ett hemligt språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag på fler lekar till FONEMENS VÄRLD – ANALYS OCH SYNTES, 4A–4M . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

141 143 146 147 148 149 150 152 154 155 156 157 158 159

5 Bokstävernas värld – på väg mot riktig läsning . . . . . . . . . . . . . . 165 5A Gissa vem – ljud och bokstäver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5B Ljud och bokstäver i början av ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5C Jag tänker på något … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5D Ljud och bokstäver i slutet av ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5E Konsonanter i början och i slutet av ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5F Hur ord stavas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5G Att byta ut bokstäver i ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5H Ljudning och identifiering av skrivna ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag på fler lekar till BOKSTÄVERNAS VÄRLD – PÅ VÄG MOT RIKTIG LÄSNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fler utmaningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

168 169 171 172 173 174 175 176 177 183

Bedömning och kartläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 0 Att upptäcka rim . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Samma begynnelseljud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Hur många ljud hör du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Vilket ord är längst? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Representera fonem med bokstäver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Resultat av kartläggningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

195 196 198 199 200 214

Vägen mot läsning – mer än språklekar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Lästips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bildbank . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Alfabetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bornholmsmodellen_mars.indd 4

223 224 226 235

2018-03-19 14:47

Förord till tredje upplagan Bornholmsmodellen gavs ut för första gången i början av 1990-talet och kommer här i en ny efterlängtad upplaga, med fler språklekar, fördjupad studiehandledning och uppdaterad teoretisk bakgrund. I bruset av ständigt nya metoder, rön, appar och kurser står sig Bornholms­ modellens evidensbaserade arbetssätt fortfarande: sedan den andra upplagan gavs ut 2007 har flera ytterligare forskningsöversikter belyst vikten av tidigt systematiskt arbete med framför allt fonemisk med­ vetenhet, för att skapa förutsättningar för en god läsutveckling och förebygga senare läs- och skrivsvårigheter.

Ingvar Lundberg, den internationellt välkände läs- och dyslexiforskaren som skapade och prövade ut språklekarna och arbetssättet i studier på Bornholm under 1980-talet, var noga med att materialet skulle vara uppdaterat enligt den senaste forskningen. Till den andra upplagan minskades därför avsnitten med rim och stavelselekar. I gengäld lades lekar till för att främja tidigt arbete med bokstäver och öka förståelsen för kopplingen mellan bokstav och språkljud, då forskning har visat att två av de starkaste förutsättningarna för senare läsframgång är en mer specifik språklig medvetenhet på ljudnivå (fonemisk medvetenhet), tillsammans med att känna igen och kunna bokstävernas namn. Forskning visar också att båda dessa förmågor framgångsrikt kan förbättras hos alla barn, även de som är i riskzonen för framtida lässvårigheter. Att på ett systematiskt men ändå lekfullt sätt vägleda arbetet i förskoleklassen med båda dessa komponenter är unikt för Bornholmsmodellen.

I denna tredje upplaga kompletteras dessutom Ingvar Lundbergs originaltexter med handledningar skrivna av de erfarna pedagogerna Maria Rydkvist och Anna Strid, vilket ytterligare ökar materialets tydlighet och användarvänlighet samt gör det lättare att anpassa till barngrupper med olika förutsättningar. Eftersom Ingvar Lundberg gick bort 2012 har min uppgift varit att granska denna upplaga och stämma av materialet mot den senaste forskningen – ett både roligt och givande arbete.

Språklig medvetenhet är inte bara en viktig grund för att knäcka läskoden utan en central aspekt av barns senare språkutveckling – särskilt den utveckling som sker i skolåldern. I läroplanen (Lgr 11) står det att ”rim, ramsor och andra ordlekar” ska vara ett centralt innehåll för förskoleklassen. Vi vet dock att den språkliga medvetenhet som

FÖRORD

Bornholmsmodellen_mars.indd 5

5

2018-03-19 14:47

barnen behöver omfattar betydligt mer än så. Rim och ramsor är en viktig del av vår språkliga tradition och kultur, men forskning har visat att rimfärdighet har ett svagt samband med läsfärdighet. Kunskapskraven som barnen möter i samtliga av läroplanens ämnen kräver däremot ofta en medveten reflektion om både det egna språket och andras; det nära vardagsspråket räcker inte särskilt långt. För att uppnå färdigheter som att kritiskt granska, värdera och analysera krävs ofta att man kan ta ett steg tillbaka och fundera kring språket – man behöver flera typer av språklig medvetenhet.

Som jag redan nämnt är fonemisk medvetenhet central för att utveckla avkodning och stavning. I fonemisk medvetenhet ingår till exempel att dela upp ord i språkljud och ljuda samman språkljud till ord – förmågor som är nödvändiga för att knäcka läskoden. Detta återkommer Ingvar Lundberg till i den teoretiska bakgrunden, och språklekar på denna nivå har ett stort fokus i Bornholmsmodellen.

Forskning har dock visat att även andra typer av språklig medvetenhet på flera sätt kan utveckla och stötta både det muntliga och skriftliga språket. Att arbeta med morfologisk medvetenhet – vilka delar som ord består av – stöttar såväl ordinlärning som ordförståelse, vilket är en av de viktigaste komponenterna för en god läsförståelse. Morfo­ logisk medvetenhet har även visat sig vara viktig för stavningsförmågan efter läs- och skrivstart. Förmågan att medvetet kunna reflektera över grammatik (till exempel vad en mening är eller vad som händer om man byter plats på ord i en mening) främjar eget textskapande.

Glädjande nog finns god evidens för positiva effekter av att arbeta även med dessa typer av språklig medvetenhet – både för barn med typisk språkutveckling och för barn som ligger i riskzonen för eller som har konstaterade språk-, läs- eller skrivsvårigheter. Språklekarna i Bornholmsmodellen ger en grund för att också utveckla dessa typer av språklig medvetenhet.

Viktigt i arbetet med att stärka barns språkliga medvetenhet är att påminna sig om att det är just medvetenheten vi vill att barnen ska tillägna sig. Språklig medvetenhet är förmågan att reflektera om språket med hjälp av språket. Detta är en avancerad förmåga som inte alltid uppnås enkelt och naturligt. På engelska kallas språklig medvetenhet för ”metalinguistic awareness”. Förledet ”meta-” kommer från grekiskan och betyder ”mellan”, ”efter” eller ”över”; det handlar om att kunna ställa sig ”över” språket och betrakta det utifrån. Vi måste alltså hjälpa barnen att nå en metaspråklig förmåga genom att ge dem strategier och visa hur man kan lösa uppgifter som kräver språklig medvetenhet.

Alltför ofta ser jag i mitt arbete som logoped att appar eller övningar med syftet att öka den språkliga medvetenheten är upplagda som tester, där barnet får göra samma eller liknande övningar om och

6

FÖRORD

Bornholmsmodellen_mars.indd 6

2018-03-19 14:47

om igen utan någon annan återkoppling än om svaret är rätt eller fel.

Sådana övningar kan absolut fungera som mängdträning för barn som redan har en språklig medvetenhet, för att automatisera kunskapen.

Men de barn som har svårt att reflektera över språket med hjälp av språket behöver varsamt och stegvis ledas in i den medvetenheten, med förklaringar, övningar och exempel på just deras nivå. Just denna varsamma handledning in i språklig medvetenhet möjliggörs genom Bornholmsmodellens upplägg, där lekarna och de ord, språkljud och bokstäver som ingår i övningarna följer på varandra på ett genomtänkt sätt, tillsammans med noggranna råd kring själva genomförandet.

Bornholmsmodellen passar alla barn, men det finns en grupp som har särskilt stor nytta av detta strukturerade och systematiska material: barn i språklig sårbarhet. Det kan handla om barn som har ärftlighet för läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, barn som saknar en stark läskultur hemifrån eller barn som har eller har haft en konstaterad språkstörning. För dessa barn kan regelbundna språklekar i förskoleklassen enligt Bornholmsmodellen förhindra senare läs- och skrivsvårigheter och vara en viktig grund i ett språkutvecklande arbetssätt som stärker deras generella språkliga medvetenhet. Bornholmsmodellens bildmaterial ger även rika möjligheter att diskutera och förklara

FÖRORD

Bornholmsmodellen_mars.indd 7

7

2018-03-19 14:47

betydelsen av de ord som språklekarna innehåller och stärker på så sätt ordförrådet hos de barn som behöver det. Språket (inklusive läs- och skrivförmågan) är det viktigaste redskapet för kunskapsinhämtning genom livet, och forskning visar att rätt sorts tidiga insatser ger goda effekter även på lång sikt.

I min roll som praktiserande logoped, handledare, föreläsare och forskare ser jag varje dag behovet av strukturerade och evidensbaserade material – därför är jag mycket glad över att denna uppdaterade upplaga av Bornholmsmodellen ges ut. Det som forskning om och om igen har visat är att tidiga insatser och intensiv, systematisk träning ger positiva effekter på både kort och lång sikt. Bornholmsmodellens upplägg, med språklekar av stigande komplexitet, fyra till fem dagar i veckan, följer alltså väl beprövad forskning. Denna upplaga innehåller också fler lekar som dels kan utmana de barn som är redo för fördjupad kunskap, dels stötta dem som behöver extra guidning och tid. Den starka forskningsevidensen i kombination med strukturerade, systematiska övningar och lekar med tydliga instruktioner gör att ingen pedagog som använder materialet behöver ”uppfinna hjulet”, utan kan fokusera på andra delar av sin pedagogiska kompetens.

För att se goda resultat är det viktigt att följa bokens upplägg. En erfaren pedagog kan självklart använda materialet och lekarna som en resursbank, men all forskning pekar mot att det är just den systematiska och regelbundna träningen som ger effekt; därför rekommenderar jag att programmet används som en helhet.

Jag hoppas att denna nya upplaga av Bornholmsmodellen varsamt kan leda nya generationer barn in i språklig medvetenhet och skapa en stadig grund för deras fortsatta språk-, läs- och skrivutveckling.

Stockholm, 2018 Anna Eva Hallin

Anna Eva Hallin är legitimerad logoped med en doktorsgrad från New York University. Hon forskar och föreläser kring såväl språksvårigheter som språk-, läs- och skrivutveckling på Karolinska Institutet och arbetar kliniskt på Röstkonsultens logopedmottagningar i Stockholm.

Anna Eva brinner för att göra forskningsresultat och teorier tillgängliga för fler än bara forskare och bloggar därför om språk och språksvårigheter på språkforskning.se.

8

FÖRORD

Bornholmsmodellen_mars.indd 8

2018-03-19 14:47

Författarna

”

INGVAR LUNDBERG

Språklekar enligt Bornholmsmodellen har bedrivits i våra förskoleklasser sedan 1990-talet och erfarenheterna är genomgående positiva. Bornholmsmodellen handlar om att skapa förutsättningar för en god läsutveckling, att leka sig in i skriftspråket och att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Med lekarna och övningarna i Bornholmsmodellen kombineras ett strukturerat lärande med ett lust- och meningsfyllt sådant, vilket banar god väg för barnens inträde i den skriftspråkliga världen.

I denna bok om Bornholmsmodellen har jag tagit hänsyn till såväl forskning som erfarenheter. En del lekar har tagits bort, andra har tillkommit. Förslagen på lämpliga ord för lekarna har omarbetats och jag betonar bokstavskunskapens betydelse. Jag har lagt in ett enkelt och tydligt avsnitt om kartläggning, som kan ge vägledning om både hur ni kan lägga upp arbetet och om vilka barn som behöver särskilt stöd.

Den teoretiska bakgrunden till språklekarna är nu också utförligare.

Inte minst har stora ansträngningar gjorts för att skapa en god och läsvänlig layout.

Ett särskilt tack vill jag rikta till Anna Strid som med skicklighet och insikt lett arbetet med att samla in goda normerings- och standardiseringsdata för kartläggningsdelen.

Min önskan är att denna bok ska bli till glädje och nytta i våra förskoleklasser.”

Ingvar Lundberg

Ingvar Lundberg var professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Hans forskning inom läs­ inlärning och dyslexi var internationellt erkänd och han publicerade ett stort antal artiklar och böcker inom området. Ingvar Lundberg gick bort 2012, 77 år gammal.

FÖRFATTARNA

Bornholmsmodellen_mars.indd 9

9

2018-03-19 14:47

”

MARIA RYDKVIST

När jag började arbeta med sexåringar 1997 mötte jag för första gången ett strukturerat sätt att förbereda barns läs- och skrivutveckling. Tillsammans med barnen lekte och övade vi med språket vid ett par tillfällen i veckan. Under de kommande åren gick jag på olika fortbildningar i hur man kan stimulera barns språk-, läs- och skrivutveckling och efter några år hade vi organiserat ett dagligt och mer strukturerat språkarbete.

Vi har nu länge arbetat med Bornholmsmodellen som bas. Med tiden har vi lagt till fler lekar och övningar för att få alla barn att komma så långt som möjligt i sin läs- och skrivutveckling inför års­kurs 1. Barn utvecklas olika – en del behöver mer tid och fler övningar på ett moment medan andra i stället behöver större utmaningar för att inte tröttna. Med fler lekar i olika svårighetsgrad får vi fler barn som upplever språklekarna lagom utmanande och roliga.

I mina delar av den här boken har jag skrivit ner mina erfarenheter av Bornholmsmodellen. Jag ger konkreta förslag på hur du kan lägga upp arbetet med lekarna i förskoleklassen och delar med mig av metodiska tips. Här finner du många repetitionslekar för de barn som behöver träna mer för att komma vidare och arbetsblad och svårare övningar för de barn som behöver det.

Det väsentliga är, som forskningen visar, att lekarna är strukturerade och regelbundet återkommande för att ge resultat.”

Maria Rydkvist I boken är Marias text lagd på grönmarkerade sidor.

Maria Rydkvist är förskollärare och grundskollärare med specialkompetens inom läs- och skrivinlärning. Hon arbetar på Björkestaskolan i Nykvarn, där hon leder och strukturerar skolans arbete med läs- och skrivinlärning i förskoleklass och till viss del i årskurs 1.

Björkestaskolan fick 2007 Bertil Hults pris för sitt arbete med att ge alla barn en god läs- och skrivutveckling.

10

FÖRFATTARNA

Bornholmsmodellen_mars.indd 10

2018-03-19 14:47

”

ANNA STRID

När Ingvar Lundberg skrev den första upplagan av Bornholmsmodellen – vägen till läsning (2007) och jag skrev studiehandledningen till denna bok, startade också ett samarbete mellan oss som pågick till Ingvars bortgång. De kartläggningsresultat jag samlade in i Nacka blev grunden för den normering och standardisering som gjordes och som lades in i en senare upplaga av boken.

Innan du börjar använda detta material är det av stor vikt att du först läser igenom både de teoretiska delarna och de olika kapitlen med språklekar, kompletterande lekar och kartläggning. Läs gärna några kapitel i taget tillsammans med kollegorna i de övriga förskoleklasserna på skolan, och samtala om det lästa. Att fortbilda sig genom att tillsammans med kollegor diskutera frågor som rör barns skriftspråksutveckling och hur vi redan från förskola och förskoleklass kan stödja den, är värdefullt och utvecklande.

Ju bättre teoretiska kunskaper inom ämnesområdet språklig medvetenhet du som lärare har, desto bättre kan du hjälpa barnen att utveckla denna medvetenhet. Att vara väl införstådd med vilka förmågor barnen behöver för att få en så god lässtart som möjligt, och hur dessa förmågor utvecklas, ger dig en större säkerhet när du ska genomföra språklekarna med dina förskoleklasselever. Då kommer också barnen att få ut det bästa av de lekar och övningar ni gör tillsammans.

Dessutom blir arbetet både roligare och mer intressant.

Till den här upplagan av Bornholmsmodellen finns min studiehandledning inlagd i boken. I rutor i samma gula färg som här på sidan hittar du frågeställningar att fundera och reflektera över under språkleksarbetets gång – själv eller tillsammans med kollegorna.

Anna Strid I boken är Annas text lagd på gulmarkerade sidor.

Anna Strid är förskollärare, grundskollärare och lärarutbildare. Hon arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare i Nacka kommun.

FÖRFATTARNA

Bornholmsmodellen_mars.indd 11

11

2018-03-19 14:47

Presentation av språklekarna Språklekarna har delats in i fem kategorier. Som mjukstart innan det egentliga arbetet med Bornholmsmodellen drar i gång, finns också ett avsnitt som handlar om rim.

1 Lyssna på ljud

Dessa lekar ger barnen en första övning i att lyssna efter ljud.

De syftar också till att hjälpa barnen att utveckla uppgifts­ orientering, det vill säga att bli bra på att koncentrera sig på uppgiften.

2 Ord och meningar

Lekarna här handlar om att barnen ska upptäcka och förstå vad en mening är och att en mening kan delas upp i ord.

Lekarna syftar till att utveckla barnens ordbegrepp och få dem att inse att ett ord både har ett innehåll och en form. Barnen ska öva sig i att kunna bortse från innehållet och i stället ge akt på den ljudmässiga formen, det vill säga hur ordet låter och inte vad det betyder.

3 Första och sista ljudet i ord

Fonemen är de svårfångade språkliga byggstenar som vårt alfabetiska system utgår från. Ett första steg på vägen mot att fånga eller höra fonem är att kunna uppfatta vad ord börjar och slutar på. I denna kategori syftar lekarna till att öppna dörren in till fonemens värld.

4 Fonemens värld – analys och syntes

Barnen får i dessa lekar genomföra mer fullständiga analyser av ords fonemiska (ljudmässiga) uppbyggnad. De får också öva sig att ljuda samman fonem till ord.

5 Bokstävernas värld – på väg mot riktig läsning NYTT FOTO I KAP 4

I dessa lekar får barnen lära sig att fonemen (ljud/ljuden) i vårt skriftspråk representeras av bokstäver. När man lär sig läsa, lär man sig också att utnyttja bokstävernas ljud när man identi­fierar skrivna ord.

56

Bornholmsmodellen_mars.indd 56

2018-03-19 14:47

Stanna upp och fundera Titta på resultatet från de olika deluppgifterna i den kartläggning du har gjort: grupp- eller individuell. £ Verkar alla barn förstå instruktionerna till kartläggningen? £ Finns det barn som har under 7 poäng (gruppkartläggningen)? £ Vilka uppgifter har varit svåra för ett flertal barn? £ Finns det barn som har klarat alla uppgifter?

Reflektera tillsammans £ Hur behöver ni tänka om gruppindelningen? Kan ni göra behovs­

orienterade grupper, någon som är större och någon eller några som är mindre? £ Vilka lekar går bra att leka i stor grupp (helklass) och vilka kräver en mindre grupp? £ Vad behövs (till exempel stöd av specialpedagog eller logoped eller kompletterande material) för att ni ska kunna göra nödvändiga anpassningar så att alla barn får ut mesta möjliga av lekstunderna? £ Ansvarsfördelning: Vem eller vilka ska leda språklekarna? Om ni ska dela på ansvaret, efter vilka principer delar ni? Ska någon hålla i språklekarna under en viss tid, ansvara för att leda en viss typ av lekar eller ha ansvaret för en viss grupp?

BAKGRUND

Bornholmsmodellen_mars.indd 57

57

2018-03-19 14:47

3J Hitta det sista ljudet Syftet med den här leken är att befästa barnens färdighet att identi­ fiera slutfonemet i ord.

Ni behöver en boll.

lok får jul ko by gris haj bok sko hö snö fot bär tupp lås rak fem mat skål sudd pil blå tåg träd

110

• Låt barnen sitta i en ring. Säg ett ord, till exempel mus, och uttala det sista ljudet särskilt tydligt.

• Barnen upprepar ordet mu – s-s-s och får tala om vilket ljud som hörs i slutet av ordet.

• Säg sedan: ”Nu ska jag rulla den här bollen till någon av er. Först säger jag ett ord och ni säger efter. Den som jag rullar bollen till ska säga ordet och det ljud som kommer sist i ordet.”

• ”Jag säger sa – l. Säg sa – l allihop.

Nu rullar jag bollen till dig, Maja. Vilket ord var det vi sa?

Alldeles rätt, det var sa – l.

Nu ska du rulla tillbaka bollen till mig och så säger jag ett nytt ord.”

Du rullar bollen till ett annat barn och så fortsätter ni leken på samma sätt.

I marginalen finns förslag på ord som ni kan använda.

FÖRSTA OCH SISTA LJUDET I ORD

Bornholmsmodellen_mars.indd 110

2018-03-19 14:48

Förslag på fler lekar för

ATT URSKILJA ENSTAKA LJUD I ORD, 3A–3J Arbetsblad 4–9 Ljudjakt på olika språkljud De barn som redan kan identifiera enskilda språkljud i ord tycker att det är roligt att göra de här övningarna. Det känns lite mer som skola och läxor, brukar de säga. I kopieringsunderlaget på sidan 116–121 finner du arbetsblad med ljudjakt på bokstäverna o, s, m, l, r och a.

• Om du tror att det behövs ska du förklara vad bilderna föreställer.

Bilderna är förhoppningsvis inte svårtydda, men för en del barn behöver man förklara extra noga för att övningen ska fungera som planerat. De kanske väljer andra ord för bilderna, till exempel tavla i stället för ram, och då tränar de inte det som var tänkt.

• Barnen ska på något sätt markera bilden där de hör det bestämda språkljudet i ordet. Jag brukar låta dem färglägga bilderna och skriva bokstaven under. Om vi har ont om tid låter jag dem bara skriva bokstaven under bilderna.

Var i ordet hör du ljudet? Först, sist eller inuti?

Det här är ytterligare en variant på ljudjakt men nu ska barnen i stället tala om var i ordet ljudet finns – först, sist eller någonstans inuti. Alla barn kan antingen öva på samma ljud under ett tillfälle eller så byter du ljud till varje barn.

• Ta fram en bild eller ett föremål, till exempel en leksakskatt, och fråga var i ordet barnen hör ljudet t. Låt ett barn i taget svara.

Först, inuti, sist Här är en annan bra övning: • Ni behöver ett rubrikkort, se nedan.

FÖRST

INUTI

SIST

• Du behöver också askar med bilder. I varje ask lägger du bilder som är anpassade till ett språkljud. Plocka ur bildbanken i kopieringsunderlagen: i exempelvis lådan med s lägger du bilder som svårighetsmässigt är anpassade till bokstaven s. Med svårighet menar jag

FÖRSTA OCH SISTA LJUDET I ORD

Bornholmsmodellen_mars.indd 111

111

2018-03-19 14:48

att språkljudet i orden framträder tydligt, så att barnen klarar av att identifiera det. Sjal är till exempel inget bra ord eftersom s inte hörs som ett eget språkljud.

• Barnen får plocka upp en bild i taget och lägga den under rätt rubrik.

• Om du vill utveckla det här lite kan du lägga till rubriken FINNS INTE. Då får du självklart lägga till bilder i lådorna som inte innehåller det ljud ni letar efter.

• Gå sedan igenom bilderna med barnen och låt dem upprepa övningen för dig. Det händer att barnen tolkar bilderna på olika sätt så att det blir rätt, fast inte som du tänkt dig. En bild på exempelvis en mössa kan bli ordet hatt eller luva.

Första ljudet i svårare ord Vi fortsätter att öva på att hitta första ljudet i ord, och jag ger barnen successivt svårare ljud och ord att analysera. Med svårare ljud menar jag till exempel de konsonanter som inte går att hålla ut på, till exempel k, t, p, b och d. H är också en bokstav som man behöver öva mycket på.

Med svårare ord menar jag ord som har konsonantmöten i början eller knepiga bokstavskombinationer. Bokstäverna u och y har många barn svårt att hålla isär.

Sista ljudet i svårare ord Även här utvecklar jag leken med successivt svårare ljud och ord att analysera. Här använder jag dessutom alltid bilder eller föremål när vi leker.

Andra ljudet i ord En rolig lek att ta till när barnen är säkra på att höra första och sista ljudet i orden är att lyssna efter det ljud som kommer som nummer två i ett ord. Här kan du variera mycket och anpassa efter varje barn, så att alla får utmaningar på sin egen nivå.

• Jag använder även här föremål och bilder som jag har förberett innan, så att jag kan ge passande ord till varje barn. Enkla ord är ord som börjar på en konsonant följd av en lång vokal, till exempel morot eller godis. Lite svårare är ord som antingen börjar på en konsonant och följs av en kort vokal, till exempel saft och docka, eller en vokal och sedan en svårare konsonant (det vill säga konsonant som inte går att hålla ut på), till exempel äpple och akta.

112

FÖRSTA OCH SISTA LJUDET I ORD

Bornholmsmodellen_mars.indd 112

2018-03-19 14:48

ARBETSBLAD 9

Ljudjakt på R Färglägg eller ringa in alla bilder där du hör R i ordet.

Kopieringsunderlag © 2018 Ingvar Lundberg, Maria Rydkvist, Anna Strid och Natur & Kultur Bornholmsmodellen ISBN 978-91-27-45267-1

Bornholmsmodellen_mars.indd 121

FÖRSTA OCH SISTA LJUDET I ORD

121

2018-03-19 14:48

Vilka två ord börjar med samma ljud?

122

FÖRSTA OCH SISTA LJUDET I ORD

Bornholmsmodellen_mars.indd 122

Kopieringsunderlag © 2018 Ingvar Lundberg, Maria Rydkvist, Anna Strid och Natur & Kultur Bornholmsmodellen ISBN 978-91-27-45267-1

2018-03-19 14:48

Ljudmemory Kopiera på tjockare papper så att bilderna inte lyser igenom.

Kopieringsunderlag © 2018 Ingvar Lundberg, Maria Rydkvist, Anna Strid och Natur & Kultur Bornholmsmodellen ISBN 978-91-27-45267-1

Bornholmsmodellen_mars.indd 137

FÖRSTA OCH SISTA LJUDET I ORD

137

2018-03-19 14:48

BILDBANK Översikt av bildkorten som finns för utskrift på webben, se inloggningsuppgifter på omslagets insida.

226

1. al

2. and

3. apa

4. arm

5. ask

6. av

7. bada

8. badbalja

9. baka

10. banan

11. be

12. bi

13. bil

14. björn

15. bo

16. bok

17. bokmärke

18. boll

19. bom

20. brandbil

21. brev

22. bro

23. bröd

24. bur

25. buss

26. by

27. byxa

28. båt

29. bär

30. cirkus

31. citron

32. cykel

33. cyklist

34. dal

35. dam

BILDBANK

Bornholmsmodellen_mars.indd 226

2018-03-19 14:49

-

Bornholmsmodellen Språklekar i förskoleklass Ingvar Lundberg Maria Rydkvist Anna Strid

Bornholmsmodellen består av strukturerade språklekar som övar upp barnens fonologiska medvetenhet, det vill säga medvetenheten om språkets ljudmässiga uppbyggnad, vilken har avgörande betydelse för läsinlärningen.

Utöver Ingvar Lundbergs systematiska språklekar innehåller boken metodiska tips, konkreta exempel och kopieringsunderlag – allt för att underlätta lärarens praktiska arbete.

Här finns repetitionslekar för de elever som behöver träna mer och arbetsblad och svårare övningar för de elever som behöver ytterligare utmaningar.

Till materialet hör en bildbank med 300 bildkort med åtkomst på webben i utskrivbart format – inloggningskod medföljer boken.

"Omfattande forskning visar att systematiska språklekar underlättar läsinlärningen och förebygger lässvårigheter."

Ingvar Lundberg

Ingvar Lundberg (1934–2012), professor i psykologi och en internationellt erkänd forskare inom läs- och skrivutveckling och dyslexi.

Maria Rydkvist är förskollärare, grundskollärare och förstelärare med specialkompetens inom läs- och skrivinlärning. Hon arbetar på Björkestaskolan i Nykvarn.

Anna Strid är förskollärare, grundskollärare och lärarutbildare. Hon arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare i Nacka kommun.

Förord av Anna Eva Hallin, legitimerad logoped och Ph.D. i Communicative Sciences and Disorders från New York University.

ISBN 978-91-27-45267-1

9 789127 452671

Bornholmsmodellen_Förskoleklass_2.indd 2

2018-03-08 15:01