9789147124183

C A R I N E K LU N D INNA RÖSÅSEN

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 2

FORMATIV SVENSKA 2 SOM ANDRASPRÅK Formativ svenska som andraspråk 2 är ett läromedel för svenska som andraspråk 2 på gymnasiet. Utgångspunkten är ett formativt arbetssätt, och innehållet bygger på ämnets mål och kunskapskrav.

Exempel på innehåll är • Läsförståelse • Litteratur • Grammatik • Språkanvändning och nordiska språkförhållanden.

Formativ svenska som andraspråk 2 har en tydlig struktur som tar avstamp i ett antal frågor: Vad är målet? Hur ska du nå målet? Hur ligger du till? Hur går du vidare? och Hur har det gått? Mönsteruppgifter, mönstertexter, elevexempel och formativa uppgifter ger flera möjligheter att träna, få återkoppling och utvecklas vidare. Avslutande summativa uppgifter till varje kapitel finns i den lärarhandledning som kompletterar boken.

Formativ svenska som andraspråk 2 har en ”syskonbok”, Formativ svenska 2. Böckerna är skrivna så att det ska vara lätt att använda dem parallellt i blandade klasser med både elever som läser svenska 2 och svenska som andraspråk 2.

Mönsteruppgift

Mönstersvar

Återkoppling

SOM ANDRASPRÅK

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

ÄG S PR Å K ET !

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper Best.nr 47-12418-3 Tryck.nr 47-12418-3

Metakollen

4712418_Omslag.indd Alla sidor

2018-03-16 09:09

CARIN EKLUND INNA RÖSÅSEN

Formativ svenska som andraspråk 2 ÄG S PR Å K ET !

LIBER

4712418_Inlaga.indd 1

2018-03-16 09:44

ISBN 978-91-47-12418-3 © 2018 Carin Eklund, Inna Rösåsen och Liber AB redaktion Eva Skarp, David Zäther formgivare Eva Jerkeman bildredaktör Mattias Josefsson produktion Anna Törnqvist Göpel Första upplagan 1 repro Repro 8 AB, Stockholm tryck People Printing, Kina 2018

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

4712418_Inlaga.indd 2

2018-03-16 09:44

bildförteckning 15 35 41 43 57 64 90 93 102 109 113 120 139 144 156 161 174 183 213 275 290 291

Maskot/TT Alexander Crispin/Johnér Bildbyrå Mattias Josefsson Jeppe Gustafsson/IBL Bildbyrå Hero Images/Getty Images Bertrand Rieger/TT Mikael Svensson/Johnér Bildbyrå E.J. Baumeister/TT Håkan Sandbring/IBL Bildbyrå Maskot/TT Mattias Josefsson Mark Earthy/TT Friso Gentsch/TT Gado/Getty Images Hans Bjurling/Johnér Bildbyrå Mattias Josefsson Dave Sandford/Getty Images Mattias Josefsson SVT/TT Pawel Flato/TT Ola Axman/IBL Bildbyrå NRK

Övriga bilder: Shutterstock

4712418_Inlaga.indd 310

2018-03-16 09:51

3

Innehåll INTRODUKTION

Du äger lärandet! ■ sidan 5

KAPITEL 1A

Du äger samtalet – diskussion ■ sidan 13

KAPITEL 1B

Du äger presentationen – muntlig framställning inför grupp ■ sidan 55

KAPITEL 2

Du äger utredningen – utredande text ■ sidan 83

KAPITEL 3

Du äger läsförståelsen – återge, redogöra och värdera ■ sidan 137

KAPITEL 4

Du äger litteraturen – skönlitterära texter ■ sidan 181

KAPITEL 5

Du äger grammatiken – ord, fraser och satser ■ sidan 225

KAPITEL 6

Du äger språken – språkanvändning och språksituationen i Norden ■ sidan 273 Register ■ sidan 309

4712418_Inlaga.indd 3

2018-03-16 09:44

4

Grattis Den här boken ger dig de bästa förutsättningarna för att lyckas, eftersom det inte är hemligt vad du ska kunna! Vi som har skrivit boken brinner för din och alla andra elevers rätt att öva mycket och i förväg få veta hur kunskapsmätningen kommer att vara utformad.

Precis allt i boken är kopplat till Skolverkets kunskapskrav. Formativ Svenska som andraspråk ”ger träff” på alla kunskapskrav flera gånger om och säkerställer att kursen är komplett när boken är slut.

Det mesta i boken är övningar och elevexempel, eftersom vår arbetsmetod utgår från devisen att bedömning är den viktigaste delen av undervisningen. Med det formativa arbetssättet blir du mer delaktig och därför lär du dig mer. Tricket är kort och gott att öva mycket och mäta sällan!

För ett meningsfullt lärande! / Carin & Inna Här ser du den vanliga sidnumreringen. Alla hänvisningar i boken är hit.

276 7

DU ÄGER GER LITTERATUREN LITTER ATUREN UR

DU ÄGER LITTERATUREN

277

Mål och kunskapskrav för uppgiften

FORMATIV UPPGIFT 2

MÅL

Den unge Werthers lidanden

3. Kunskaper om den retoriska arbetspro-

E

Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och

cessen … planera och sammanställa information ÄGER SPRÅKEN Romanen Den unge Werthers lidanden av358 JohanDUWolfgang von Goethe genomföra muntlig och från olika källor. Med utgavs ut 1774 och skildrar Werthers olyckliga kärlek till den redan gångspunkt från detta kan skriftlig framställning förlovade Lotte. I utdraget nedan skriver Werhter ett brev till sin vän … eleven skriva utredande Det minsta av våra svenska minoritetsspråk är jiddisch somoch harargumenterande 3000 texter 4. Förmåga att läsa, Wilhelm och redogör för sitt första möte med Lotte. somJid är sammanhängande talare i Sverige idag och ungefär 3,5 miljoner talare i världen. komarbeta med, reflektydligt urskiljbar och har över och kritisktSpråket mer av ordet judisk och betecknar sinatera judiska talare. uppstod disposition. Texterna är till texter samt Uppgift på 1000-talet i Tyskland och är därförgranska präglat av tyskan, framförallt viss del anpassade till syfte, producera egna texter mottagare och kommunikaDu ska med hjälp av tre begrepp från måstekollen argumentera g för hurgrammatiskt. utdraget g På 1600-talet kom de första judarna tilli det Sverige och med med utgångspunkt tionssituation. ur Den unge g Werthers lidanden representerar p epoken p Romantiken. Begreppen dem också jiddisch. Jiddisch är inte ettlästa. enhetligt språk utan har precis Eleven kan tillämpa regler är dina argument, och med hjälp av citat och referat ur texten stödjer dusom dem. romani präglats av landet där språket uppstått. Jiddisch ettoch referattekförär citatoch följer Eventuella avvikelser blir dina motargument. g Du ska även kommenteraav stil,de modersmål judar använder, men det ska inte förväxlasnikmed den i huvudsak skriftspråkets normer för innehåll och bärande tankar. Tänk på att tillämpa dina kunskaper om textprodukp heliga hebreiskan. språkriktighet. Språket är

tion, språkriktighet p g och källhantering g också.

Rubrik: Den unge Werthers lidanden är epoktypisk!

Källa Goethe, von Johan Wolfgang: ur Den unge Werthers lidanden, 1774

U P PG I FTS IN S TR U KTI O N EN F U N G ERA R Ä V EN O M D U BYTER Ä M N E EL LER TEXT !

varierat och innehåller goda formuleringar.

Norge

Omfång: cirka 400–600 ord

T I K EN NTTI RO M A NTI PA NTE I S M N ATU R G EN I K U L T N ATI O N A L I S M FO LK S JÄ L E S KA P I S M EX O TI S M S KRÄ C K

I Norge är norska det officiella majoritetsspråket men i skolan lär man sig två olika skriftspråk: modersmålsformerna bokmål och nynorsk.

Bokmål är en kvarleva från när Norge var i union med Danmark och 3. Kunskaper om den Eleven kan i skriftlig eller de båda länderna hade samma språk. Under år skrev norrmännen retoriska300 arbetspromuntlig argumentation cessen … planera och formulera på danska men talade norska. Det norska talspråket som växte framen tes och ge genomföra muntlig och parallellt med bokmålet kallas nynorska.

Sedan Norge och välgrundade Danmark argument till skriftlig framställning stöd för den. gick skilda vägar år 1814 har en språkdebatt pågått. Man räknar idag … med en uppdelning av de norska språkanvändarna i 15% nynorska mot 85% bokmål. Många menar att nynorskan som stöttas med statKunskaper …

Eleven diskuterar översiktliga pengar för att överleva är en viktig5. del av detom norska kulturarvet skönlitterära verk … ligt stil, innehåll och bärande och därför bör bevaras. Andra anser att det är dags att låta tankar unga i skönlitterära verk förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.

6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag …

7. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur …

KAPITEL APITEL 4 APITE

26 26

Tjejerna i den kultförklarade norska tv-serien Skam

och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp.

Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

C

Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och ger vidgade perspektiv på informationen från källorna. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

A Eleven kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande bestämma själva och slippa lägga tid och kraft på att lära sig två olika och väldisponerade.

Texterna innehåller belysande skriftspråk.

Det är exempel i dagsläget väldigt få som använder det nynorska och ger vidgade perspektiv skriftspråket efter att depåhar lämnat skolan. informationen från källorna.

Dessutom resonerar och drar Trots att majoriteten av norrmännen använder bokmål som skriftspråk eleven välgrundade och nyansesårade är det bara 20% som talar bokmål. De flesta talar slutsatser utifrån av sinanorrmännen resonemang.

Texterna är anpassade olika norska dialekter som varierar stort. Man brukar säga att vi i till syfte, mottagare och kommuniSverige lättare förstår talat bokmål än talad nynorska. Ända sedan kationssituation.

DU ÄGER SPRÅKEN

359

1900-talets börjanregler har för Norge försökt att ena sina båda språk till ett Eleven kan tillämpa citat- och referatteknik ochska följergå under namnet samnorska. Försöken har gemensamt språk som i huvudsak skriftspråkets normer hittills ännu inteSpråket lyckats. för språkriktighet. är Debatten om de båda språkens vara eller och varierat träffsäkert, klart icke vara har pågått sedanoch1850-talet och har inte mattats av. Idag tar innehåller goda formuleringar. debatten stor plats på sociala medier där framförallt de norska skolungdomarna gör sina röster hörda. Eftersom norska språket är frikostigt med att ta in engelska lånord är påverkan från övriga världen stor i Eleven kan i skriftlig eller muntlig Eleven kan i skriftlig eller Mångaformulera unga framhåller att det är dags att överge nynorskan för argumentation en tes, muntlig argumentation for- Norge. mulera eleven en tes, håller att hålla sig konsekvent tillpå denframtidsspråket och istället satsa mer engelska. Framförallt lånas ord sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd berör den unga generationen in. De vanligaste områdena som fylls ge välgrundade argument till som för den. stöd för den. påDessutom med engelska ord uttryck är sport, teknik, ekonomi och allt som kan eleven på och ett relevant sätt bemöta tänkta motarhar med ledig tid att göra. Både tändare och dator heter på norska sina gument. engelska översättningar: lighter och computer.

Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp.

Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar

Danmark i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker

I Danmark danska det officiella språket, men det finns även flera utifrån någraär centrala litteraturveminoritetsspråk.

Tyska är ett av de danska minoritetsspråk som skydtenskapliga begrepp.

Eleven litterära das ochger detexempel talas ipåen liten del av södra Danmark. Danskan har gott om verkningsmedel, resonerar nydialekter och det går för ett tränat öra, precis som i Sverige, att höra anserat om dessa och diskuterar varifrån Danmark kommer. Den danska motsvarigheten till utförligt ioch nyanserat en hurperson de skönlitteräraär verken förmedlar rikssvenska rigsdansk, och är det som oftast talas i TV och radio. idéer och känslor samt sätter Svenskar allmänhet ilätt att förstå skriven danska eftersom ungefär dessa verkhar ochiförfattarskap till förhållanden och 90relation procent av orden är väldigt lika varandra i de båda språken. Dansidéströmningar i samhället. kan och norskan ligger ännu närmare varandra än om man jämför med svenskan. Det beror på att Danmark och Norge var ett enat rike under många år. Det skrivna språken norska och danska är för oss svenskar svåra att skilja åt och många gånger används samma text på förpackningar för alla tre språken med bara några få skillnader, oftast bokstäverna å, ä och ö. Både norrmän och svenskar har däremot lite svårare att förstå talad danska eftersom det danska uttalet skiljer sig mycket från norskan och svenskans uttalsprinciper. Skåneregionen KAPITEL 4 ligger närmast i uttalslikhet 27 och överlag verkar det som att skåningar också har lättast att förstå danskar. Det danska språket tar in låneord generöst från engelskan utan att ändra ordets utseende eller grammatik.

Tonåringar kallas faktiskt teenagers i Danmark, liksom ordet download används som det betyder och låter.

KAPITEL 6

KAPITEL 6

17

18

Här finns den sidnumrering, som ”synkar” kapitlen i svenska och SVA-boken.

4712418_Inlaga.indd 4

2018-03-16 09:44

5

DU ÄGER LÄRANDET!

Du äger lärandet!

INTROD U KTIO N

KAPITEL

4712418_Inlaga.indd 5

2018-03-16 09:44

6

DU ÄGER LÄRANDET!

Vad är målet?

Skolverket har valt ut nio mål med tillhörande kunskapskrav i ämnet svenska som andraspråk, och det är de som styr vad du behöver lära dig. I kursen Svenska som andraspråk 2 arbetar du med alla nio av dessa mål och kunskapskrav, vilka presenteras i kolumnen längst till vänster i matrisen nedan. I de andra kolumnerna ser du kunskapskraven för betygen E, C och A.

MÅL

E

C

A

1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade och där budskapet framgår tydligt.

Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel.

Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.

I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser.

Vidare kan eleven med säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerade i den muntliga framställningen. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

KAPITEL 1A, 1B, 2, 3, 4, 5, 6

2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget.

3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar.

4712418_Inlaga.indd 6

2018-03-16 09:44

7

DU ÄGER LÄRANDET!

4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftligt språk.

KAPITEL 2, 3, 6

KAPITEL 1A, 2, 3, 4, 6

5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.

6. Förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur i skilda former och från olika delar av världen.

7. Kunskaper om språk och språklig variation samt förmåga att reflektera över språkanvändning och attityder till olika språkbruk.

8. Förmåga att jämföra det svenska språket med det egna modersmålet och andra språk som eleven har färdigheter i, samt förmåga att reflektera över den egna språkinlärningen.

4712418_Inlaga.indd 7

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv.

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet och viktiga detaljer i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel.

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa översiktligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan återge det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och underförstådda sammanhang i föreläsningar och texter och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och dessutom ge exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa utförligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag.

Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt använder med viss säkerhet olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt, med dessa som utgångspunkt, översiktligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt med dessa som utgångspunkt, utförligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.

2018-03-16 09:44

8

DU ÄGER LÄRANDET!

Kunskapskraven är lärarens mätverktyg för att kontrollera i vilken utsträckning du har nått målen, alltså vilket betyg dina kunskaper motsvarar. Alla kunskapskrav i matrisen ska mätas innan ett kursbetyg kan ges. De viktigaste kunskapsområdena mäts flera gånger för att du ska ha en god chans till utveckling.

För att du lätt ska kunna överblicka din inlärningsprocess utgår den här boken helt och hållet från Skolverkets mål och kunskapskrav.

Boken är uppbyggd så att den följer Skolverkets kunskapskrav i den ordning de visas på sidan 6 och 7. Varje kapitel fokuserar på ett kunskapskrav med tillhörande mål.

Uppgifterna är konstruerade så att de nästan alltid ger träff på flera ställen i matrisen. Det betyder att du kan visa kunskaper i flera delar av kursen på en och samma gång. Den pedagogiska tanken med att mäta flera kunskapskrav i en uppgift är att du som elev ges maximal möjlighet att öva mycket, och när du gör en kunskapsmätning så visar du en bred kunskap. Din lärare kan alltså med en enda kunskapsmätning bedöma flera delar av kursen samtidigt.

4712418_Inlaga.indd 8

2018-03-16 09:44

DU ÄGER LÄRANDET!

9

Hur ska du göra för att äga ditt lärande?

Om du tänker dig att du får veta att du ska vara på en viss plats en viss tid, så börjar du troligen med att ta reda på var platsen ligger och sen gör du en plan för hur du ska ta dig dit. Precis så ska du göra för att det ska gå så bra som möjligt i kursen Svenska som andraspråk. Platsen du ska till är Skolverkets mål och kunskapskrav, och därför börjar kapitlen i den här boken alltid med de mål och kunskapskrav kapitlet behandlar. Sen får du en ”karta”. I den här boken är kartan elevtexter som är betygsatta på olika nivåer så att du får exempel på vad det är du själv förväntas prestera. När du har din destination och din karta kan du börja din självständiga resa mot målet kunskap. På en verklig resa händer det att man vänder kartan fel och behöver gå tillbaka för att på nytt orientera sig mot målet. Så är det också här. Du har råd att göra fel eftersom det finns många övningsuppgifter så att du kan träna flera gånger. Både du själv, din lärare och dina klasskamrater är med och ger dig åsikter, så kallad återkoppling, längs resans gång.

Arbetssättet med många likadana övningar och löpande återkoppling kallas formativt. Det formativa arbetssättet innebär att du övar på många uppgifter inför den kunskapsmätning som kallas summativ bedömning. Formativ bedömning bygger på att kunskapsmätningens utformning är känd, alltså att du vet hur provet är utformat, och att du förstår vad som mäts, alltså att du känner till målet. I den summativa kunskapsmätningen visar du att du når målet för den aktuella resan och läraren summerar i vilken grad du nått det. De som övar mycket och tar emot återkoppling ofta når alltid längst. På nästa sida introduceras en guide med de begrepp du kommer att behöva genom hela boken. Den är ditt viktigaste hjälpmedel för att äga ditt lärande!

4712418_Inlaga.indd 9

2018-03-16 09:44

10

DU ÄGER LÄRANDET!

Guiden Formativt arbetssätt

Att du arbetar formativt betyder att du först av allt får se vilka mål och kunskapskrav du ska nå. De konkretiseras med hjälp av mönsteruppgifter och mönstertexter som visar dig exakt vad det är du ska kunna när kapitlet är slut. Återkoppling

Att få återkoppling är den viktigaste delen av det formativa arbetssättet. Återkoppling betyder att lärare eller klasskamrater bedömer dig medan du fortfarande övar och kan förändra. Med hjälp av löpande återkoppling säkerställs att du utvecklas. När du har fått återkoppling är tanken att du med avstamp i den bearbetar ditt stoff. Återkopplingen är alltså bedömning för att du ska lära dig mer, nå längre och utvecklas. Återkopplingen är därför egentligen själva lärandet.

Mönsteruppgift

Mönsteruppgiften är den uppgift du möter i början av varje kapitel, den utgör exempel på hur hela kunskapskravet mäts. Mönsteruppgiften är konstruerad så att den säkert mäter det kunskapskrav du arbetar med. Det tydliggör vi genom att visuellt markera hur centrala ord i uppgiften och Skolverkets kunskapskrav hänger samman. Mönsteruppgiften är utformad likadant som de formativa uppgifterna och den betygsgrundande kunskapsmätningen. I Formativ Svenska som andraspråk 2 kan man säga att du får proven i förväg och dessutom får du hjälp att öva på dem, eftersom det inte är hemligt vilka kunskaper du ska behärska.

Mönstertext

Mönstertexten är en autentisk elevlösning på mönsteruppgiften med betyget A. Mönstertexten är din förebild när du övar. Du har den som facit om du känner dig osäker på hur du ska lösa en uppgift.

Elevexempel

Elevexempel är autentiska elevlösningar på mönsteruppgiften med betygen C och E. Här kan du på ett konkret sätt jämföra och kolla vad det är som skiljer de olika betygen åt. Du kan också arbeta med elevexemplen genom att förbättra dem, det ger en förståelse för vad kunskapsområdet handlar om.

4712418_Inlaga.indd 10

2018-03-16 09:44

DU ÄGER LÄRANDET!

11

Formativ uppgift

I varje kapitel övar du inför den summativa kunskapsmätningen genom att lösa tre formativa uppgifter. De formativa uppgifterna är utformade likadant som både mönsteruppgiften och den summativa kunskapsmätningen för att du ska ges maximal chans att lyckas bra. Det är meningen att du ska göra alla uppgifterna i den mån du hinner, och att du ska ta emot återkoppling medan du arbetar med dem. Vi har gett förslag på arbetsgång och återkoppling efter varje formativ uppgift.

Kamratbedömning

Kamratbedömning är när du och dina klasskamrater ger varandra återkoppling utifrån aktuella mål och kunskapskrav.

Ni synar varandras texter för att hjälpa varandra framåt, som modell använder ni mönstertexten och stämmer av mot kunskapskraven. Kamratbedömning ger fördelar för både den som tar emot återkopplingen och den som ger den. Kamratbedömning gör dig medveten om vad både du och din kamrat behöver kunna för att utvecklas inom kunskapsområdet.

Självbedömning

När du kommit en bit och känner dig säker på mål och kunskapskrav kan du göra en självbedömning utifrån mönstertext och kunskapskrav.

Självbedömningen gör dig medveten om vad du behöver kunna för att utvecklas. Fördelen med självbedömning är att du utvecklar kunskap om ditt eget lärande. Detta kallas metakognition.

Metakollen

Metakollen är vår sammanslagning av begreppen metakognition och kontroll. Tanken är att du ska ha kontroll över ditt lärande och att du med hjälp av självbedömning når insikter om ditt lärande. Metakollen är en återkommande fråga i slutet av varje kapitel, och den fungerar som en exit ticket och synliggör lärandet: Vad kan du nu som du inte kunde förut? Här ska du reflektera över om du är redo för kunskapsmätningen och om du kommer att klara den på den nivå du önskar.

Annars är det bara att öva tills du är nöjd!

Summativ bedömning

Den summativa kunskapsmätningen avslutar varje kapitel och är den betygsgrundande kunskapsmätningen du gör för att visa att du behärskar mål och kunskapskrav. Det är bara din lärare som har den summativa uppgiften, men du kan vara trygg med att den ser likadan ut som allt du har övat på.

4712418_Inlaga.indd 11

2018-03-16 09:44

12

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

Mönsteruppgift

Mönstertext

Återkoppling

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper

Metakollen

4712418_Inlaga.indd 12

2018-03-16 09:44

DU ÄGER SAMTALET

13

1A

KAPITEL

Du äger samtalet D IS K U SS IO N

KAPITEL 1A

4712418_Inlaga.indd 13

2018-03-16 09:44

14

DU ÄGER SAMTALET

Vad är målet?

Skolverkets mål och kunskapskrav MÅL

E

C

A

1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade och där budskapet framgår tydligt.

Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel.

Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggöra den muntliga framställningen. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.

I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser.

Vidare kan eleven med säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder, tydliggör och är välintegrerade i den muntliga framställningen. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget.

3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar.

Hur ska du nå målet?

I det här kapitlet ska du i diskussioner visa att du kan samtala om olika texter som handlar om vardag, arbete, studier och samhälle. Du ska visa att du kan bemöta andras argument på ett spontant och ledigt sätt.

Du ska ha läst texterna och funderat utifrån olika perspektiv så att du kan förutse motargument och stödja dina egna åsikter med fakta och exempel från texterna.

Förutsättningen för diskussionen är att minst två personer deltar, och har läst samma texter. Du kommer att diskutera frågor som rör vardag,

KAPITEL 1A

2

4712418_Inlaga.indd 14

2018-03-16 09:44

15

DU ÄGER SAMTALET

arbete, studier och samhälle ur olika perspektiv. Det innebär att du också arbetar mot kunskapsområdet som handlar om att läsa och redogöra för innehållet i olika typer av texter. Det viktiga är att kunna föra fram egna åsikter, argument och bemöta motargument med hjälp av fakta ur texterna. Till din hjälp har du Faktakollen för sakprosa nedan.

Sakprosa är ett finare ord för texter av saklig karaktär. Läs mer om argumentation i kapitel 1B, sidan 68 och framåt.

FA K TA KO L L E N FÖ R S A K P R O S A

1. Vilken är sakfrågan i texten?

2. Vilka argument finns och talar för sakfrågan?

3. Vilka argument finns emot?

4. Är det något som sägs implicit, alltså som du läser mellan raderna?

5. Om du uppfattar att det finns något mellan raderna: finns det en skillnad mellan det implicita (det lite mer otydliga) och det explicita (det lite mer tydliga)?

6. Finns ett ställningstagande i texten, och i så fall vilket är det?

7. Väcker texten några åsikter hos dig?

KAPITEL 1A

3

4712418_Inlaga.indd 15

2018-03-16 09:44

16 6

DU ÄGE Ä ÄG ÄGER G R SAMT SAMTALET MT TAL ALE T

MÖNSTERUPPGIFT Nedan finner du en mönsteruppgift med tillhörande källtext som du utgår ifrån när du förbereder dig inför en diskussion om integration. I anslutning till mönsteruppgiften presenteras tre betygsatta elevexempel på nivå A, C och E med kommentarer till.

Diskussion om integration Ann Heberlein är filosof vid Uppsala universitet och hon diskuterar svensk integrationspolitik i sin artikel Migration, assimilation, rättigheter och skyldigheter.

Uppgift Du ska läsa artikeln om integration för att sedan diskutera den. I diskussionen ska du kunna föra fram egna åsikter med hjälp av exempel ur artikeln. Du ska också med hjälp av fakta kunna bemöta andras argument. Utgå från Faktakollen för sakprosa. Tänk på att anpassa språket till situationen.

Källa Heberlein, Ann: Migration, assimilation, rättigheter och skyldigheter, https://ledarsidorna.se/2016/11/ann-heberlein-migration-assimilationrattigheter-och-skyldigheter/, publicerad 2016-11-05, hämtad 2018-02-175

U P PG I FT S IN S TR U KT I O N EN F U N G ER A R Ä V EN O M D U BY TE R Ä M N E EL LE R TE XT !

KAPITE KAP ITEL ITE L 1A KAPITEL

4

4712418_Inlaga.indd 16

2018-03-16 09:44

17

DU ÄGER SAMTALET

Skolverkets mål och kunskapskrav för uppgiften MÅL

E

C

A

1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade och där budskapet framgår tydligt.

Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel.

Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggöra den muntliga framställningen. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.

I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser.

Vidare kan eleven med säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder, tydliggör och är välintegrerade i den muntliga framställningen. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget.

3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar.

KAPITEL 1A

5:1

4712418_Inlaga.indd 17

2018-03-16 09:44

18

DU ÄGER SAMTALET

4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftligt språk.

5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.

6. Förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur i skilda former och från olika delar av världen.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv.

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet och viktiga detaljer i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel.

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa översiktligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan återge det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och underförstådda sammanhang i föreläsningar och texter och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och dessutom ge exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa utförligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag.

Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

KAPITEL 1A

5:2

4712418_Inlaga.indd 18

2018-03-16 09:45

19

ARTIKEL

Migration, assimilation, rättigheter och skyldigheter Sverige är bäst i världen på integration – i alla fall enligt EU-finansierade Mipex, Migrant Integration Policy Index. Jag måste erkänna att påståendet att Sverige är världsmästare på integration förvånade mig. Mitt intryck är snarast att integrationen fungerar uselt i vårt land. Rapporter om kaotiska utanförskapsområden, ständiga debattartiklar om ”ökande rasism”, förekomsten av separatistiska organisationer*, det stora antalet IS-sympatisörer och vittnesmål om hedersetik leder tanken i den riktningen. Trots detta hävdar alltså Mipex att Sverige är bäst på integration av de trettioåtta länder som de analyserat. Hur kan det komma sig?

KÄLLTEXT

DU ÄGER SAMTALET

…

S

om vanligt är det en fråga om perspektiv. Ingen annanstans är det bättre att vara invandrare än här. Sverige är bäst på att erbjuda utbildning för nyanlända, har bäst arbetsmarknad för invandrare, är bäst på att upplysa om nyanländas rättigheter, mycket bra på familjeåterförening (plats fem av trettioåtta), utmärkt på antidiskriminering (också femte plats) och erbjuder invandrare samma tillgång till socialförsäkringssystemet som infödda svenskar. …

I Sverige blir nyanlända inte diskriminerade. Ingen blir utestängd eller förnekad sina rättigheter till vård, utbildning, stöd från socialtjänst och andra institutioner med hänvisning till sitt ursprung. Invandrare har, som Mipex sammanfattar det, samma demokratiska, ekonomiska och sociala rättigheter som infödda svenskar. Invandrare är inte utanför, utan innanför. Det i debatten ofta förekommande ”utanförskapet” lyser med sin frånvaro i Mipex uttömmande analys av Sveriges integrerande åtgärder. Inte heller nämns några rasistiska strukturer – tvärtom betonas att svensk arbetsmarknad inte diskriminerar invandrare (Sweden, Mipex, s 6).

Det läggs verkligen ner enormt mycket tid, kraft, energi och pengar på integration i vårt land. De flesta tycks överens om att en avgörande faktor, ja kanske den allra viktigaste, för integration är arbete: den som kommer i arbete blir fortare en del av det svenska samhället. Därför har regeringen satsat stort på så kallade ”snabbspår”. Snabbspåren ska korta etableringstiden för nyanlända och få dem i arbete på rekordfart. …

Dessvärre är resultatet av denna vällovliga* satsning magert.

Ytterst få av de inskrivna har fått hjälp till arbete genom snabbspåren. Ett exempel är snabbspåret för slaktare och styckare: Inte en enda av de ca hundra personer som är inskrivna här har kommit ut i arbetslivet trots att livsmedelsbranschen skriker efter människor med deras kompetens. Marie Söderqvist, VD på Livsmedelsföretagen, berättar om svårigheter som handlar om att potentiella slaktare* vägrar att hantera griskött (SvD 20160915 ”Fiasko för snabbspår: Noll av hundra slaktare i jobb”).

separatistiska organisationer Grupper som tycker att deras värderingar och kultur är viktigast och som vill bevara dem. Ordet separatistisk används ofta negativt.

4712418_Inlaga.indd 19

vällovlig när någon vill vara snäll potentiella slaktare någon som skulle kunna bli slaktare i framtiden

KAPITEL 1A

6

2018-03-16 09:45

20

DU ÄGER SAMTALET

Ett annat nedslående* exempel på snabbspårens klena effekt är resultaten från snabbspåret för läkare. Den 22 oktober genomfördes det första teoretiska delprovet vid Umeå universitet som fått i uppdrag av Socialstyrelsen att testa personer med utländsk läkarlegitimation. Endast sexton procent av de som skrev provet blev godkända, vilket innebär att resterande åttiofyra procent inte ges möjlighet att genomföra nästa prov som ska utföras i december. Nio av de femtioåtta som skrev provet uppfyller alltså kraven för att fortsätta sin väg mot svensk läkarlegitimation. Resultatet visar tydligt att det är betydligt mer komplicerat att översätta och använda kompetens* förvärvade i andra länder till svenska förhållanden än vad vi tycks föreställa oss.

Ytterligare ett bekymmersamt exempel på hur Sveriges integrerande insatser fungerar är resultatet från en granskning av SFI-utbildningar i Sverige. SCB fick i uppdrag av DN att undersöka relationen mellan deltagande i SFI-utbildning, alltså att lära sig behärska svenska i skrift och tal, och möjligheten att få arbete. Föga förvånande visade studien att den som klarar av SFI-studierna har lättare att få arbete – sextiofem procent av dem som fullföljt* hela SFI har en månadsinkomst över 13000, alternativt studerar på Komvux, högskola, universitet eller folkhögskola. Dessvärre är det blott trettiotre procent som tar sig igenom hela SFI-utbildningen. …

KAPITEL 1A

7

4712418_Inlaga.indd 20

nedslående exempel ett exempel man blir ledsen av kompetens det en person kan och vet

fullföljt gjort klart

2018-03-16 09:45

21

DU ÄGER SAMTALET

Hur kan då MIPEX påstå att Sverige är bäst på integration i utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor? Det kan de eftersom de inte mäter de integrerande åtgärdernas* effekt för samhället, i det här fallet Sverige. Den effekt MIPEX mäter är i hur hög utsträckning dessa integrationsåtgärder når subjekten för studien, alltså migranterna. Därför kan SFI betraktas som en lyckad satsning enligt MIPEX trots att så få fullföljer – alla nyanlända med uppehållstillstånd erbjuds ju faktiskt utbildning i svenska. Att effekten för det svenska samhället inte kan betraktas som god, och att väldigt liten utdelning ges för varje satsad skattekrona bekymrar inte MIPEX. Låt mig sammanfatta läget: Sverige är bäst i världen på att erbjuda nyanlända möjligheter till utbildning och arbetsmarknad – men de nyanlända är inte bäst i världen på att använda sig av dessa möjligheter. Sverige är således* bättre på integration än de som ska integreras.

Integration innebär, i korthet, att invandrare, liksom deras barn, blir en del av det nya landet. Det förstås i allmänhet som ett samarbete mellan de som ska integreras och samhället de ska integreras i. Integration är alltså en ömsesidig process. En avgörande fråga är om man betraktar integration ur ett individuellt eller ett kollektivt perspektiv. Om man anser att det är individen som ska integreras innebär processen att den invandrade blir en del av det nya samhället utan hänsyn till kulturella skillnader eller grupptillhörighet. Tänker man sig i stället att det är ett kollektiv, det vill säga etniska grupper, som ska integreras leder det ofta till att gruppen behåller sitt eget språk, sin egen kultur och sin egen religion (The age of migration, s 264). De lever alltså som öar av minoritetskultur i majoritetssamhället, och individerna blir aldrig fullt ut identifierade med det nya landet: de blir inte ”svenskar”. …

Hemspråksundervisning, ekonomiskt stöd till kulturföreningar och religiösa grupper, olika typer av åtgärder för att underlätta religiöst utövande som specialkost och bönerum i skolor och på sjukhus, statligt subventionerade religiöst motiverade omskärelser av småpojkar i den offentliga vården, acceptansen för olika typer av separatistiska lösningar, exempelvis skilda badtider för män och kvinnor, religiösa skolor och en i grunden kulturrelativistisk hållning* möjliggör för invandrare att fortsätta att leva som hemma, fast i Sverige.

Mycket riktigt står det också, sedan 2010, inskrivet i regeringsformen som är en av våra fyra grundlagar, att olika minoriteter ska ges möjlighet att utöva sin kultur. …

Denna passus tolkas ofta som en intäkt för att Sverige definieras som ett mångkulturellt samhälle. Det är inte, menar jag, en helt rimlig tolkning. Att Sverige är ett land som vill ge religiösa och kulturella minoriteter möjlighet att utöva sin kultur innebär inte att dessa gruppers kulturer och religioner trumfar det svenska samhällets krav.

Att, som ett antal invandrade slaktare, vägra att tacka ja till en praktikplats som i förlängningen kan leda till ett arbete och förmåga att försörja sig själv med hänvisning till att man på grund av sin religiösa övertygelse inte kan

åtgärder något man gör för att lösa ett problem således alltså kulturrelativistisk hållning Tanken att alla kulturer är bra, att det inte går att säga att en kultur är bättre

4712418_Inlaga.indd 21

än en annan. Tanken Heberlein har här att det inte går att försvara allt i en kultur med att alla ska få göra som de vill bara för att det är deras kultur.

KAPITEL 1A

8

2018-03-16 09:45

22

DU ÄGER SAMTALET

vistas i en miljö där det förekommer griskött är inte rimligt. För övrigt är det intressant att notera att kristna barnmorskor som vill slippa att delta vid aborter med hänvisning till sin kristna tro inte ses med lika blida* ögon. …

I det ena fallet – de nyanlända slaktarna – anses alltså en religiös övertygelse vara ett giltigt skäl för att slippa, inte bara vissa inslag i yrkesutövandet, utan hela arbetsplatsen. I det fallet – barnmorskan som vill slippa att utföra aborter – tillmäts religiös övertygelse ingen vikt. Hon beskylls för att ”vägra”, och uppmanas att, i enlighet med svensk syn på aborträtt, anpassa sig. Religion och religiösa argument hör inte hemma i yrkeslivet.

Därför stöder jag inte de kristna barnmorskornas krav på att slippa utföra aborter. Inte heller anser jag det vara rimligt att vägra arbeta på ett slakteri som slaktar griskött med hänvisning till att grisen anses vara ett orent djur.

Det är svårt att vara barnmorska på en svensk kvinnoklinik om man är abortmotståndare – och det är svårt att vara slaktare i Sverige om man vägrar hantera griskött. Påståendet att Sverige är ett mångkulturellt samhälle är alltså bara delvis sant. Det tas uppenbarligen inte lika stor hänsyn till alla religiöst motiverade krav på det sekulära samhället.

Frågan är om Sverige verkligen är ett mångkulturellt land. …

Oavsett vad vi väljer att kalla det har den förda integrationspolitiken fått oönskade och destruktiva konsekvenser*. Trots att Sverige, enligt Mipex, är världsledande på integration växer det så kallade utanförskapet – de parallella samhällena, med värderingar och praktiker som skarpt skiljer sig från majoritetskulturen, frodas. …

Rapporten ”Elvahundra” som är en kartläggning av förekomsten av diskriminering och förtryck i hederns namn bland 1100 ungdomar och 50 föräldrar väckte uppståndelse i veckan. Den är ännu en beklaglig bekräftelse på att alla människor i Sverige inte åtnjuter samma frihet, att alla svenska medborgare inte sluter upp kring grundläggande värderingar om mäns och kvinnors lika rättigheter och att tillit till auktoriteter som polis och samhälle är en bristvara.

Amineh Kakabaweh, ordförande för ”Varken hora eller kuvad” som ligger bakom studien skriver följande i förordet: ”Fler än hundratusen ungdomar utsätts dagligen för förtryck och det går neråt i åldrarna. Flickors frihet och rätt att själv bestämma inskränks av föräldrar, släktingar och omgivning. Även om hedersnormen drabbar också pojkar och killar så är de som tydligast drabbas alltjämt flickorna, tjejerna och mödrarna. Denna studie visar också att de vuxnas frihet är mycket begränsad” (Elvahundra, s 2).

Den svenska utvecklingen mot parallella samhällen* följer samma mönster som i andra europeiska länder som försökt sig på mångkultur. Det är nämligen just här, i

KAPITEL 1A

9

4712418_Inlaga.indd 22

blida snälla, accepterande destruktiva konsekvenser när något dåligt händer på grund av något någon gjort

parallella samhällen när en grupp människor lever i ett eget samhälle bredvid det stora samhället i landet.

2018-03-16 09:45

23

DU ÄGER SAMTALET

synen på manligt och kvinnligt, i attityder kring sexualitet, äktenskap, barnuppfostran och våld mot kvinnor som värderingsskillnader mellan olika kulturer är som mest påtagliga*. I boken Is Multiculturalism Bad for Women? resonerar den feministiska filosofen Susan Moller Okin kring just detta. Hennes tes är att minoriteter alltför ofta ges speciella rättigheter på kvinnors, och i vissa fall, barns, bekostnad.

Jag delar hennes uppfattning, och menar att den faktiska förekomsten av polygama äktenskap i Sverige (292 fall av bigami/polygami är enligt SvD 20160423 registrerade hos skatteverket) och den märkliga hanteringen av minderåriga flickor som visat sig vara gifta (sydsvenskan 20160118)) när de kommer som flyktingar hit är symtom på detta.

…

Vad betyder då ordet ”assimilering”? Är inte det ett rasistiskt och främlingsfientligt signalord*? Knappast. Den klassiska definitionen av assimilering innebär helt enkelt att invandraren anammar* och anpassar sig till det nya landets lagar, värderingar och normer. …

Med stöd av FN:s flyktingkonvention, internationell migrationsforskning, den senaste Mångfaldsbarometerns resultat och den svenska verkligheten hävdar jag assimilering framför mångkultur. Jag tror nämligen inte, som rasisterna, att människor kan indelas i olika raser med därtill vidhängande, essentiella karaktärsdrag och moralisk vandel. Jag tror på varje människas frihet och förmåga till förändring – och jag menar med bestämdhet att svenska värderingar angående jämlikhet och rättvisa mellan könen, folkhemmets betoning av strävsamhet och arbetsamhet, uppdelning mellan stat och religion, är bättre än kulturer som förtrycker kvinnor och barn, värderingar som innebär att man åker snålskjuts på andras arbete snarare än bidrar själv och att låta sitt liv styras av uråldriga religiösa urkunder och konservativa uttolkare*.

Den som väljer att ta sin tillflykt till Sverige har inte bara rättigheter, utan också en lång rad skyldigheter.

Ann Heberlein

mest påtagliga tydligaste signalord ett ord som tydligt visar på en åsikt eller på något viktigt anammar man accepterar och förstår

4712418_Inlaga.indd 23

konservativa uttolkare Personer som inte vill förändra så mycket. Personer som inte vill läsa till exempel lagar och religiösa texter på nya sätt.

KAPITEL 1A

10

2018-03-16 09:45

24

DU ÄGER SAMTALET

Mönstertext – med betyget A Du har precis läst kapitlets mönsteruppgift. Nu ska du få läsa tre betygsatta elevexempel. Uppgiftsmallen i vänsterspalten är kopplad till uppgiftens instruktion som utgår ifrån Skolverkets kunskapskrav. Den språkliga förmågan kommenteras i högerspalten. Alla godkända lösningar måste ha med delkunskaperna som efterfrågas i instruktionen.

Du ser en elevs kortfattade svar i mitten. Svaren utgör alltså bara en summering av vad som bör vara med på A-nivå. Nedanför texten ges återkoppling på kvaliteten på svaren. Efter mönstertexten följer elevexempel med betygen C och E.

UPPGIFTSMALL

”Rubrik”

Diskussion om artikel om integration

Språklig anpassning i diskussionen

Sakfråga

Det som diskuteras är integrationspolitiken i Sverige. Det sägs på en statistiskt belagd datasida att Sverige är bäst i världen på integration. Flera olika aspekter av integrationsfrågan är undersökta. Det gäller vilka åtgärder som Sverige har för att få invandrare att arbeta och att lära sig svenska. Heberlein ifrågasätter hur detta kan vara sant.

Eleven anpassar språket väl till situationen.

Argument för

På ytan ser det bra ut att Sverige gör så mycket för sina invandrare. Vi är enligt statistiken bäst på att återförena familjer, att erbjuda arbeten och utbildningar, och att ge invandrare rätt att utöva sina egna religioner, att snabbt låta dem ta del av socialförsäkring och sjukförsäkring. Ingen blir diskriminering förekommer eftersom invandrare har samma demokratiska, ekonomiska och sociala rättigheter som infödda svenskar.

Argument mot

Invandrarna tar inte alltid emot det som görs. Bara 33% av alla som börjar på SFI slutför sin utbildning trots att språk förstås är en förutsättning för att integreras. Regeringen har flera åtgärder för att sätta nyanlända i arbete och det kallas snabbspår, men trots att de erbjuds arbete som exempelvis slaktare tar de inte det eftersom de måste slakta grisar och det vill de inte.

Implicit

Hon som skriver artikeln är ärlig, hon säger att hon inte är rasist, så det behöver man inte undra över, men hon pratar också rakt ut om att invandrare har ett eget ansvar över att låta sig integreras.

Skillnad mellan implicit och explicit

Jag tycker inte det finns en skillnad, hon är kritisk till hur Sverige har kunnat få så bra siffror i statistiken, men hon säger också att det man tittar på är vad som erbjuds till invandrare, till skillnad från vad de invandrade faktiskt tar emot.

Ordförråd, grammatik och uttal fungerar väl.

KAPITEL 1A

11

4712418_Inlaga.indd 24

2018-03-16 09:45

25

DU ÄGER SAMTALET

Ställningstagande

Ann Heberlein tar ställning mot invandrares ovilja att låta sig integreras. Hon tar också ställning mot att statistik inte är pålitlig, man måste få en hel bild.

Egna åsikter

Det känns sorgligt att Sverige har så stora problem, på sätt och vis har Donald Trump kanske rätt, jag önskar att allt var mindre komplicerat. De som kommer hit vill fortsätta vara som vanligt men också komma in i sitt nya samhälle. Det är inte så lätt när man är krigstraumatiserad, och många man äskar är döda. Att ovanpå det försöka ta till sig ett nytt språk och en ny kultur är svårt.

KAPITEL 1A

12

4712418_Inlaga.indd 25

2018-03-16 09:45

26

DU ÄGER SAMTALET

Återkoppling till elevtext med betyg A

Eleven diskuterar ett komplext ämne och framför egna åsikter med stöd i artikeln. Eleven sammanfattar, värderar och refererar innehåll, såväl explicit som implicit, med nyanserade omdömen.

SVAGHETER: saknas STYRKOR:

Mål och kunskapskrav för uppgiften A

Belysande exempel

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.

I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser.

Vidare kan eleven med säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder, tydliggör och är välintegrerade i den muntliga framställningen. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Diskuterar ett komplext ämne.

Bemöter andras argument på ett ledigt sätt.

Eleven kan återge det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och underförstådda sammanhang i föreläsningar och texter och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och dessutom ge exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa utförligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag.

Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Sammanfattar med nyanserade omdömen.

KAPITEL 1A

13

4712418_Inlaga.indd 26

2018-03-16 10:29

27

DU ÄGER SAMTALET

Elevexempel med betyg C UPPGIFTSMALL

”Rubrik”

Diskussion om artikel om integration

Språklig anpassning i diskussionen

Sakfråga

Det handlar om vad Ann Heberlein tycker om att Sverige är ett av de länder som är bäst på integration. Enligt statistik som hon tagit del av i EU är Sverige ett av de länder som ligger bäst till när det gäller integration. Databasen har tittat på olika saker Sverige är bra på.

Eleven anpassar delvis språket till situationen.

Argument för

Att Sverige erbjuder läkarvård och socialbidrag och att inga familjer ska delas upp är jättebra. Det är därför Sverige kommer högt upp i statistiken. Andra positiva saker är att Sverige har speciella jobb och studier för att göra det lätt för invandrare som just kommit hit.

Argument mot

Ann Heberlein pratar om utanförskapsområden där allt är kaos, hon säger flera gånger att Sverige inte är så bra för invandrare eftersom de lever utanför svenska områden.

Implicit

Det står inte så mycket som man inte riktigt förstår.

Skillnad mellan implicit och explicit

Allt hon vill säga verkar stå där.

Ställningstagande

Ann Heberlein är irriterad över statistiken.

Egna åsikter

Jag tycker det är en konstig bild av Sverige man får. För mig är det tvärtom, jag tycker att man som invandrare får mycket hjälp och stöd och inte många andra länder erbjuder så här mycket. Statistiken över hur bra det är för invandrare stämmer, Sverige är ett av de bästa länderna att komma till.

Kommunikationen begränsas inte av ordförråd, grammatik och uttal.

KAPITEL 1A

14

4712418_Inlaga.indd 27

2018-03-16 09:45

28

DU ÄGER SAMTALET

Återkoppling till elevexempel med betyg C

Eleven diskuterar och framför egna åsikter med stöd i artikeln.

Eleven sammanfattar, värderar och refererar innehållet översiktligt och ger egna omdömen om det lästa.

SVAGHETER: Referatet hade tjänat på att vara mer detaljerat och exemplen skulle ha varit mer utvecklade för ett högre betyg.

STYRKOR:

Mål och kunskapskrav för uppgiften C

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggöra den muntliga framställningen. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Diskuterar med egna åsikter som understöds med fakta.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet och viktiga detaljer i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa översiktligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag.

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Översiktlig sammanfattning

KAPITEL 1A

15

4712418_Inlaga.indd 28

2018-03-16 10:29

29

DU ÄGER SAMTALET

Elevexempel med betyg E UPPGIFTSMALL

”Rubrik”

Diskussion om artikel om integration

Språklig anpassning i diskussionen

Sakfråga

Det handlar om invandring i Sverige. Författaren är negativt inställd till invandrare men hon kallar sig inte rasist. Hon verkar tycka att invandrare inte är så bra för det svenska samhället, hon pratar om problemområden.

Eleven anpassar delvis språket till situationen.

Argument för

Hon skriver om särskild mat, omskärelse, speciella bönerum på skolor och om badtider där män och kvinnor inte kan mötas och menar att det inte är något bra. Hon skriver att integrationspolitiken har fått oönskade effekter.

Argument mot

Ann säger att hon inte är rasist och att assimilering inte är ett rasistiskt menat, fast det är det hon skrivet.

Kommunikationen begränsas bara delvis av ordförråd, grammatik och uttal.

Implicit Skillnad mellan implicit och explicit Ställningstagande

Hon tar ställning när hon säger att integrationspolitiken är misslyckad.

Egna åsikter

Hon vill att invandrare ska assimileras, som betyder att invandraren tar emot och rättar sig efter det nya landets lagar och sätt att leva på, men om man inte kan det av religiösa skäl så är man ju inte välkommen. Tänk på den som inte äter gris men erbjuds arbete på ett slakteri

KAPITEL 1A

16

4712418_Inlaga.indd 29

2018-03-16 09:45

30

DU ÄGER SAMTALET

Återkoppling till elevexempel med betyg E

Eleven diskuterar och framför egna åsikter med stöd av viss fakta. Eleven sammanfattar översiktligt innehållet och ger egna omdömen om det lästa.

SVAGHETER: Eleven hade tjänat på att förklara de exempel som tas upp mer utförligt. Sammanfattningen är delvis felaktig och omdömena som ges är bristfälliga.

STYRKOR:

Mål och kunskapskrav för uppgiften E

Egna åsikter stödd av viss fakta

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade och där budskapet framgår tydligt.

Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel. Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor.

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Språket är till vis del anpassat.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv.

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Bristfälliga omdömen och delvis felaktig sammanfattning

KAPITEL 1A

17

4712418_Inlaga.indd 30

2018-03-16 09:45

31

DU ÄGER SAMTALET

Hur ligger du till?

Delkunskaper För att du ska kunna delta i en diskussion och uttrycka dina åsikter med stöd av fakta är det viktigt att du läser in dig på artiklarna. Fundera över hur du bäst ska föra fram fördelar med det perspektiv – för eller emot – som du har fått i uppgift i diskussionen. Delkunskaper som är aktuella för att sammanfatta och värdera texter hittar du i kapitel 2 och 3 och delkunskaper om argumentation finns i kapitel 1B. Förberedda diskussioner

I en förberedd diskussion har du läst en text som du sedan ska samtala om. För att lyckas bör du ha funderat ordentligt över sakfrågan, gärna ur olika perspektiv så att du kan bemöta andras åsikter och argument med hjälp av faktastöd i texten. Till din hjälp har du Faktakollen för sakprosa. Viktigast av allt är att du gör din röst hörd i diskussionen.

KAPITEL 1A

18

4712418_Inlaga.indd 31

2018-03-16 09:45

C A R I N E K LU N D INNA RÖSÅSEN

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 2

FORMATIV SVENSKA 2 SOM ANDRASPRÅK Formativ svenska som andraspråk 2 är ett läromedel för svenska som andraspråk 2 på gymnasiet. Utgångspunkten är ett formativt arbetssätt, och innehållet bygger på ämnets mål och kunskapskrav.

Exempel på innehåll är • Läsförståelse • Litteratur • Grammatik • Språkanvändning och nordiska språkförhållanden.

Formativ svenska som andraspråk 2 har en tydlig struktur som tar avstamp i ett antal frågor: Vad är målet? Hur ska du nå målet? Hur ligger du till? Hur går du vidare? och Hur har det gått? Mönsteruppgifter, mönstertexter, elevexempel och formativa uppgifter ger flera möjligheter att träna, få återkoppling och utvecklas vidare. Avslutande summativa uppgifter till varje kapitel finns i den lärarhandledning som kompletterar boken.

Formativ svenska som andraspråk 2 har en ”syskonbok”, Formativ svenska 2. Böckerna är skrivna så att det ska vara lätt att använda dem parallellt i blandade klasser med både elever som läser svenska 2 och svenska som andraspråk 2.

Mönsteruppgift

Mönstersvar

Återkoppling

SOM ANDRASPRÅK

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

ÄG S PR Å K ET !

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper Best.nr 47-12418-3 Tryck.nr 47-12418-3

Metakollen

4712418_Omslag.indd Alla sidor

2018-03-16 09:09