VAMPYRIS bรถrjar skolan
Anna Hansson & Jimmy Wallin
Vampyris börjar skolan Utgiven av Beta Pedagog AB Skutevägen 1, 432 99 Skällinge info@betapedagog.se www.betapedagog.se tel. 0340-355 05 Copyright © Anna Hansson, Jimmy Wallin och Beta Pedagog AB, 2017 Författare: Anna Hansson Illustratör: Jimmy Wallin Redaktör: Isac Carlsson Art. nr beta-4161 ISBN 978-91-88009-53-1 Första upplagan, första tryckningen Dardedze Holografija, Lettland, 2017
Anna Hansson & Jimmy Wallin
VAMPYRIS bรถrjar skolan
Kapitel 1 – Jag tänker börja i skolan, sa Vampyris en morgon när han satt vid köksbordet med sina föräldrar. Han hade precis vaknat, och de hade precis kommit hem efter att ha varit ute och jagat hela natten. – Det var det dummaste jag har hört! sa hans mamma. Hon gapskrattade och lutade huvudet bakåt så att de kritvita huggtänderna gnistrade till i skenet från lampan.
4
Hon hade skickat efter en superstark tandblekningskräm på nätet, som skulle klara till och med de värsta missfärgningarna, de av blod. Det var dock inte meningen att man skulle somna tidigt på morgonen med bettskenan i munnen, och vakna sent på kvällen. Vampyris kunde knappt titta på henne utan att få ont i ögonen. – Vad ska jag annars göra hela dagarna? sa han. – Sova, så klart, sa pappa. Som alla vampyrer gör. Han gäspade och sträckte händerna mot taket. Han var trött efter att ha flugit runt i stan hela natten och letat människor att sätta tänderna i. Tack och lov för hundägare, brukade han säga.
5
6
Utan dem skulle de få gå hungriga de flesta av veckans nätter. – Jag är ingen vanlig vampyr, sa Vampyris. För det var han inte. Han var vaken på dagarna, och sov på nätterna. Och så var han vegetarian. Han tyckte inte om varken blod eller kött. Inte ens hamburgare. – Vi vet, sa mamma. Det måste ha hänt nånting när du var liten. Kanske var det något du åt, eller så tappade pappa dig i golvet? Pappa torkade sig om munnen med bordsduken. Han hade lite blod kvar i ena mungipan, från en äldre herre som varit ute och rastat sin pudel.
7
– Absolut inte, sa han. Jag tror att han blev förtrollad av den där vampyren med lila hår som vi träffade på tivolit när han var liten. Det var något skumt med henne. Vi skulle aldrig ha låtit henne passa Vampyris medan vi gömde oss i tunneln till spöktåget. Mamma skakade på huvudet. Det hade inte ens varit gott. Bara en massa barn med tunna halsar och doft av sockervadd. De hade varit tvungna att bita minst tio var för att ens känna lite mättnad. – Så är det nog, sa mamma. Men jag tror inte att hoppet är ute ändå, Vampyris. Jag tror att du säkert kan bli mer som vi, om du bara försöker. Hon sköt fram en vit kopp med ett katthuvud på.
8
– Här, sa hon. Drick lite varmt blod så får du själv se hur bra det känns. Vampyris kände hur den söta doften stack i näsan. Han sköt tillbaka koppen.
– Aldrig, sa han. Jag vill inte vara någon vampyr. Pappa reste sig upp. – Menar du att du vill vara en människa? sa han med bullrande röst. – Nej, sa Vampyris. Jag vill bara vara mig själv.
9
Kapitel 2 Vampyris gick fram till fönstret och drog upp rullgardinen. Solens strålar sken in i det lilla köket. Mamma och pappa skrek till och kastade sig på golvet. De täckte sina ansikten med mantlarna och kröp ner och gömde sig under bordet. Vampyris tittade ut genom fönstret och tog en tugga av sin ostmacka. – Jag börjar i skolan idag, sa han bestämt. Har jag tur kanske jag får några nya kompisar.
10
Hans pappa skrattade. – Vad ska du med nya kompisar till? Du har ju två gamla här, mig och mamma! – Ni är inte mina kompisar, ni är mina föräldrar. – Ja, det är ju samma sak, fast bättre, sa pappa. Vampyris skakade på huvudet. – Nej, sa han. Jag menar riktiga kompisar. Såna i min ålder. Pappa skrattade. – Lycka till med att hitta kompisar i din ålder! – Du vet vad jag menar, sa Vampyris. Andra barn!
11
12
Han drog ner rullgardinen igen och satte sig vid bordet. Mamma och pappa kröp långsamt ut på golvet, och reste sig upp. Det knakade så högt i deras ryggrader att Vampyris fick hålla för öronen för att inte bli döv eller galen. Mamma sträckte fram handen och klappade honom på huvudet. – Det blir säkert bra, sa hon. Och om du inte lyckas, då provar du kanske lite blod imorgon bitti? Vampyris svarade inte. Vad som än hände tänkte han inte prova någon varm, klibbig sörja som hans föräldrar stulit från sjukhuset. De hade kylen fylld av blodpåsar, som reserv för nätter då det inte fanns så mycket folk i rörelse. Som efter kalla vinternätter till exempel.
13
Vampyris är ingen vanlig vampyr. Han är vegetarian och tycker inte om blod, och nu vill han dessutom börja i skolan. Han träffar nya kompisar, som han bjuder med hem. Ett stort misstag, visar det sig. I källaren sover nämligen hans ytterst blodtörstiga föräldrar ... Vampyris börjar skolan är den första delen i en ny bokserie för barn i åldern 6–9 år. Böckerna i serien är lagom läskiga och väldigt roliga. Anna Hansson är utbildad lärare och skriver böcker som hon själv hade velat läsa som barn. Spännande, fantasifulla och roliga. Jimmy Wallin är serietecknare och barnboksillustratör. Hans bilder är färgglada, uttrycksfulla och humoristiska.
Art. nr beta-4161
9 789188 009531
www.betapedagog.se