Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället
Professioners praktik baseras på speciella kunskaper och färdigheter, oftast modern vetenskap. Läkare, socialarbetare, lärare, ekonomer, ingenjörer, arkitekter, jurister och forskare är några exempel ur detta speciella samhällsskikt, som utvecklar, tillämpar och sprider ny kunskap. I denna bok diskuteras och kritiseras samhällsvetenskapliga teorier om professionerna. Därefter presenteras en alternativ teori om hur professioner ska definieras och förstås, som även syftar till att ge professionsforskningen en ny plattform. Boken vänder sig till studenter i alla samhällsvetenskapliga ämnen, professionella yrkesutövare, samhällspolitiskt intresserade och – inte minst – professionsforskare.
THOMAS BRANTE är professor i sociologi och i socialt arbete vid Lunds universitet.
Den professionella logiken
Vi lever i dag i ett expertsamhälle. Från vaggan till graven omges vi av experter som botar oss när vi blir sjuka eller ledsna, lär oss läsa, skriva och räkna, placerar våra pengar, bygger våra hus, dömer eller friar oss i rättegångar och informerar oss om världshändelserna. Dessa experters yrken kallas professioner.
THOMAS BRANTE
Den professionella logiken
THOMAS BRANTE
Den professionella logiken Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället
Best.nr 47-09760-9 Tryck.nr 47-09760-9-00
47097609_Brante_cover.indd 1
06/05/14 1:32 PM
Den professionella logiken Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället ISBN 978-91-47-09760-9 © 2014 Thomas Brante och Liber AB Förläggare: Johan Lindgren Redaktör: Emily Wigelius Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Grafiska illustrationer: Jonny Hallberg Layout: Integra Software Services
Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: Kina 2014
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
4709760_Brante_final_OK.indd 4
06/05/14 12:01 PM
Innehåll
Förord ................................................................................. 9 KAPITEL 1. Inledning: en värld av vetenskaper, experter och professioner.................................................... 11
Professioner som studieobjekt .....................................................................14 Definition av profession (1) .........................................................................21 Disposition.......................................................................................................21 KAPITEL 2. En historisk skiss av dialektiken mellan profession, stat och samhälle i Sverige ...................... 26
Kapitlets uppläggning och syfte...................................................................32 1. Nationalstaten och den professionelle statstjänstemannen ...............36 2. Den estetiska staten och de konstnärliga professionerna ...................51 3. Den industriella staten och de tekniska professionerna .....................61 4. Välfärdsstaten och de människobehandlande professionerna ..........67 5. Den nyliberala staten och marknadsprofessionerna ...........................76 6. Den globaliserande staten och de internationella professionerna ...........................................................................................78 Sammanfattning ..............................................................................................80 KAPITEL 3. Professionsteorins inledning: naiva och cyniska perspektiv ........................................................ 84
Professionsforskningens inledning .............................................................86 Naivismen ........................................................................................................90 Cynismen ...................................................................................................... 100 Naivism kontra cynism............................................................................... 113
5
4709760_Brante_final_OK.indd 5
06/05/14 12:01 PM
Marxismen .................................................................................................... 116 Det professionella systemet ....................................................................... 119 Professioner som fält ................................................................................... 120 KAPITEL 4. Den moderna professionsforskningen och definitionsfrågan: attributansatsens återkomst ............... 122
Nya attributansatser .................................................................................... 124 Problem och kritiska synpunkter ............................................................. 128 Attributet kunskap ....................................................................................... 135 Den professionella kunskapens särart ..................................................... 136 Sammanfattning ........................................................................................... 137 KAPITEL 5.
Vetenskapsteoretiskt mellanspel: kausal realism, mekanismer och strukturer .......................... 138 Realismen ...................................................................................................... 139 Kunskapstyper ............................................................................................. 157
KAPITEL 6. Den tredje storheten: ontologiska modeller som vetenskapernas grundbult ............................. 163
Ontologiska modellers egenskaper och funktioner.............................. 165 Illustrationer av ontologiska modellers funktioner .............................. 169 Ontologiska modeller inom samhällsvetenskaperna ........................... 177 Kategorisering, beskrivning och förklaring ............................................ 191 Relationerna mellan modeller och mekanismer ................................... 196 Sammanfattning ........................................................................................... 200 KAPITEL 7. Vetenskap och profession: att förena att veta varför med att veta hur ............................... 202
Professioners karakteristika ....................................................................... 203 Mekanismer och interventioner ............................................................... 204 Från paradigm till profession: teorins integrering med praktiken............................................................................................... 209 Från politik till profession: nya professioner och avsaknaden av gemensamma ontologiska modeller ............................. 223
6
4709760_Brante_final_OK.indd 6
06/05/14 12:01 PM
KAPITEL 8. De nya professionernas kunskapsbas och förhållandet mellan teori och praktik............................ 225
De nya professionernas kunskapsbas....................................................... 225 Teori och praktik i socialt arbete .............................................................. 230 Om begreppen teori och praktik .............................................................. 247 Vad säger de professionella yrkesutövarna själva?................................. 254 Definition av profession (2) ...................................................................... 259 Sammanfattning ........................................................................................... 264 KAPITEL 9. Professionella strukturer och konstitueringen av professioners objekt .............................. 265
Den professionella triangeln, eller professioner inbäddade i strukturer................................................................................. 266 Konstitueringen av professioners objekt ................................................ 272 Definition av profession (3) ...................................................................... 278 Förvetenskaplig psykiatri ........................................................................... 279 Sammanfattning ........................................................................................... 281
Professionernas samhälleliga villkor och egenskaper................................................................ 283
KAPITEL 10.
Metodologiska aspekter ............................................................................. 283 Makronivån: samhällsformationer och professionstyper.................... 289 Mesonivån: sociala fält och generationer................................................ 301 En typologi över professionella kompetensfält ..................................... 307 Kompetensfält .............................................................................................. 307 Generationer................................................................................................. 310 Mikronivån: den professionelles habitus och relationer till klienter ..................................................................................................... 317 Professioner som ”sanningsregimer” ....................................................... 330 Sammanfattning ........................................................................................... 331
7
4709760_Brante_final_OK.indd 7
06/05/14 12:01 PM
Det professionella landskapet i dagens Sverige ................................................................ 333
KAPITEL 11.
Den nya ekonomiska logiken .................................................................... 335 Den nya politisk-administrativa styrningslogiken ................................ 338 Den klassiska professionella logiken........................................................ 340 Motsättningar och möjligheter i det nya professionella landskapet ........................................................................... 341 Vad säger de professionella själva? ........................................................... 346 Motreaktioner .............................................................................................. 349 KAPITEL 12.
Sammanfattning och slutsatser .......................... 356
Referenser ....................................................................... 362 Register ........................................................................... 380
8
4709760_Brante_final_OK.indd 8
06/05/14 12:01 PM
Förord
Vi lever i dag i vad som kallas ett expertsamhälle eller ett kunskapssamhälle. Från vaggan till graven omges vi av experter som tar hand om oss när vi blir sjuka eller ledsna, lär oss läsa, skriva och räkna, placerar våra pengar, ritar våra hus, konstruerar flygplan och datorer, dömer eller friar oss i rättegångar, informerar oss om världshändelserna och förser oss med vackra föremål. Dessa experters yrken kallas professioner, vilket innebär att utövarna har genomgått lång akademisk utbildning och baserar sin praktik på speciella kunskaper och färdigheter, oftast modern vetenskaplig kunskap. Läkare, sjuksköterskor, ingenjörer, arkitekter, forskare, politiska analytiker, lärare, ekonomer, socialarbetare och jurister är några exempel ur detta samhällsskikt, som utvecklar, tillämpar och sprider ny kunskap. De utgör i dag 15–20 procent av den totala arbetskraften. De är ”kunskapssamhällets bärare och innovatörer” och därmed centrala för att det moderna samhället ska kunna fungera friktionsfritt. Denna bok vänder sig till alla som vill veta vad en profession egentligen är och hur samhällsvetare och historiker har analyserat såväl enskilda professioner som det professionella skiktet i sin helhet. Boken ger därmed underlag för att bättre förstå de nutida debatterna om hur exempelvis lärare, läkare, anställda vid de högre lärosätena, socialarbetare och andra professioner fungerar, och hur de kan och bör fungera. Den ger också utgångspunkter och riktlinjer för framtida professionsforskning. Boken vänder sig således till såväl akademiker och professionella yrkesutövare som till samhällspolitiskt intresserade.
9
4709760_Brante_final_OK.indd 9
06/05/14 12:01 PM
Jag vill tacka Pia Brante, Tord Cederberg och Ingvar Johansson för att de läst och kommenterat delar av boken. Tack också till kolleger vid sociologiska institutionen och institutionen för socialt arbete vid Lunds universitet. Tack även till förläggare Emma Engdahl och Johan Lindgren, och redaktör Emily Wigelius. Tack slutligen till Vetenskapsrådet och Forte som bidragit med medel för genomförandet av denna forskning. Lund, april 2014 Thomas Brante
10
4709760_Brante_final_OK.indd 10
06/05/14 12:01 PM
Kapitel 1.
Inledning: en värld av vetenskaper, experter och professioner
Min mor dog för inte länge sedan. Hon dog på lasarettet i den stad där hon bodde. Hon fick en stroke och var medvetslös sina sista dagar. På lasarettet var hon omgiven av sjuksköterskor som gav henne professionell omvårdnad och mycket empati. De tog också hand om oss som var hos henne på ett mycket vänligt och respektfullt sätt. Några år tidigare låg hon på samma avdelning på grund av hjärtsvikt. Hon fick olika behandlingar och sattes på en av läkemedelsspecialister beräknad dos Waran, ett blodförtunnande medel som ska förhindra att man drabbas av just stroke. Även under den tiden fick hon en perfekt omvårdnad och mycket medkänsla. Hon trivdes och skojade om att det var lika bra att stanna på avdelningen i stället för att återvända till sin lägenhet. Min far dog för åtskilliga år sedan och min mor levde därefter ensam och ganska isolerad, vilket till viss del var självvalt. Under sitt sista decennium började min mor se dåligt och fick laserbehandling för det i Ängelholm och Eslöv. Hon började höra dåligt och fick en hörapparat, som hon dock aldrig fick ordning på, men ansåg att hon hörde tillräckligt bra ändå. Hon gick också till tandläkaren. Denne berömde hennes tänder men menade att hon en gång om året borde gå till hans tandhygienist för att få tänderna
4709760_Brante_final_OK.indd 11
06/05/14 12:01 PM
rengjorda från plack, ett råd hon följde. För några år sedan fick hon besök av kommunens expert på diverse hjälpmedel för äldre. Hon försågs med rullator, man tog bort trösklar och satte handtag på badrumsväggen. Hon kämpade emot lite, av integritetsskäl och en vilja att bevara självbilden tror jag, men insåg samtidigt att det ändå var förnuftigt. Hon hade en tjänstepension, en summa pengar vars storlek var bestämd av finansiella experter och lagstiftare. Summan var beräknad utifrån hennes samhällsinsatser under hela livet, vilket arbetsmässigt var som kartriterska och sekreterare. Tjänstepensionen var inte hög men hon fick också änkepension efter sin man vilket gjorde henne tämligen oberoende, givet hennes ringa utgifter. Som många ur hennes generation var hon lite snål mot sig själv, eller snarare, hon tyckte inte att hon behövde så mycket. Pensionen gick till banken. Där fanns en personlig professionell finansiell rådgivare som efter samråd placerade en del av hennes pengar i några av bankens fonder. Valet av fonder bestämdes utifrån hennes ålder. Hon fick titta på en kalkyl på en dator, ett cirkeldiagram i flera färger. Hur många procent aktier, hur mycket obligationer, hur mycket räntepapper? Hur riskbenägen är ni? Vilken balans önskas, med tanke på att ni kommit upp i åren? Fonderna gav henne en något bättre inkomst än om hon hade gömt pengarna i madrassen. Om hon hade drabbats av finansiell kris hade hon alltid kunnat gå till socialbyrån, som då hade gett henne goda hushållsekonomiska sparråd och kanske även medel att överleva. Hennes barn gick i skolor skötta av välutbildade rektorer och lärare som följde pedagogikens senaste direktiv. Det var inte så noga kartlagt på hennes tid, men om hon hade varit född lite senare så hade man kanske kunnat misstänka att barnen, som inte var av den allra mest civiliserade sorten, hade kunnat få en modern diagnos på sina attityder och väl extroverta beteenden. I dag är barnen i Sverige som bekant omgärdade av professioner specialiserade på att hjälpa barn med beteenden orsakade av diverse medfödda eller 12
4709760_Brante_final_OK.indd 12
06/05/14 12:01 PM
förvärvade mentala störningar, och som med olika behandlingsprogram kan återföra dem till normaliteten. För tio år sedan fick min mor veta att hon hade malignt melanom på ena armen, på grund av för mycket solande. Melanomet togs bort av en skicklig kirurg. Hon fick veta att hon inte skulle röka. Hon fick också veta att hon inte skulle dricka för mycket. Högst ett par glas vin i veckan. Hon följde också dessa råd. Hon slutade röka och drack i princip ingenting (”något glas vin i veckan”) under sina sista år. Hon passade sig även för alltför kolesterolhaltiga maträtter för att i stället äta frukt och grönsaker. Hon fick rådet att motionera, så det införskaffades en motionscykel att ha i lägenheten. Till allas förvåning använde hon den också några gånger. Sina sista år spenderade hon till stor del framför tv:n. Där fick hon se professionella idrottsmän och idrottskvinnor. Hon följde diverse vm, i skidor, fotboll, konståkning, simning. Idrottstävlingarna analyserades i efterhand av experter, något hon följde med intresse och hade åtskilliga roliga kommentarer till. Allteftersom synen försämrades såg hon allt mindre av bilderna på den gamla lilla tv hon ägde. Så det sista året installerades en verkligt högteknologisk produkt i hennes hem, en 40 tums platt-tv med perfekt skärpa och ljud. På sin tv kunde hon också se professionella, i meningen heltidsanställda, politiker, experter och opinionsbildare som diskuterade och bråkade om det mesta: landets ekonomi, EU, invandrare, kvinnoförtryck, globalisering, krig på diverse kontinenter, hemskheter som våldtäkter, inbördeskrig och tsunamier, mord i mängder, amerikanska presidentval, svenska prinsessbröllop och massor av annat, skickligt och dramatiskt beskrivet av landets främsta professionella medieexperter i dessa olika ämnen. Under hela sitt liv var min mor omgiven av professionella yrkesutövare som hjälpte till att föda henne, utbildade henne, tog hand om hennes olika problem och icke-problem, gav henne kloka råd, roade henne, vårdade henne och till sist begravde henne. 13
4709760_Brante_final_OK.indd 13
06/05/14 12:01 PM
Det gäller oss alla. Gud och prästerskapet är ersatt av kohorter av professionella yrkesgrupper som omger oss. Vi är inbäddade i expertsystem och betalar bra för dessa. De sköts av personer som besitter överlägsna och på den modernaste vetenskapen grundade kunskaper och kompetenser. Som den amerikanske professionsforskaren Andrew Abbott skrev 1988: ”Professionerna dominerar vår värld. De läker våra kroppar, mäter våra vinster, räddar våra själar” (1988: 1). På liknande sätt uttryckte sig en annan amerikansk professionsforskare vid namn Ricard Scott tjugo år senare. Professioner ”sköter våra skilsmässor i domstolen, opererar bort våra tonsiller, eller beräknar vår inkomstskatt” (Scott, 2008: 219). Scott kallade sin artikel ”Lords of the Dance”. Vi dansar alla, men vem spelar musiken? Enligt Scott är det numera de professionella yrkesgrupperna som sätter tonen för våra danser genom livet.
Professioner som studieobjekt Sociologer brukar skilja på en mikronivå och en makronivå när det gäller att betrakta samhället. Mikronivån handlar om samspelet mellan individer och makronivån om de breda ramarna för samhällslivet. Mellan dessa nivåer kan man också urskilja en mesonivå, som handlar om organisationer och institutioner. Exempel på professionella på mikronivån är psykologer, psykoanalytiker, psykiatriker, läkare, sjuksköterskor och socialarbetare. De tar hand om individers sociala problem, och även deras existentiella funderingar och bekymmer. De har kallats gräsrotsprofessioner, med innebörden att de möter klienter ansikte-mot-ansikte. På makronivån finner vi samhällsplanerare, ekonomer, jurister, tekniker – även om dessa naturligtvis även återfinns på mikronivån. De förra utför personliga tjänster åt klienter via direktkontakter, och klienterna söker oftast själva upp denna expertis, medan de senare har mandat att reglera och utveckla villkor, möjligheter och begränsningar i de sociala landskap som vi vandrar omkring i.
14
4709760_Brante_final_OK.indd 14
06/05/14 12:01 PM
Klassiska exempel på professioner är alltså läkare, ingenjör, arkitekt, ekonom, veterinär, forskare, universitetslektor. Till dessa kommer sjuksköterska, lärare, socialarbetare och även nyare yrken som till exempel mjukdataexpert och interaktionsdesigner. Grovt sett rör det sig om Saco-yrkena plus en del nya kandidater. Vad är det som förenar dessa och gör att man kan tala om dem som en grupp, tillhörande en kategori? Här finns många svar som vi ska diskutera senare i denna bok, men ett första svar på vad de har gemensamt är att de har sin grund i akademisk utbildning och baserar sin verksamhet på vetenskaplig forskning och kunskap. Varför är det intressant att beskriva och analysera detta samhällsskikt? Det viktigaste skälet är att de utför en viss typ av arbeten som är nödvändiga för att ett samhälle ska fungera väl. Å ena sidan har de integrerande funktioner; genom skolan, medierna och i vissa länder kyrkan förmedlas gemensamma värden som är avgörande för den sociala ordningen och för samförståndet mellan individer, grupper och klasser. Från skolåldern och framåt inpräglas samhällets grundläggande värden och beteendenormer, som demokrati, mänskliga rättigheter, respekt för andra, ”du skall icke stjäla”, med mera; kort sagt, normalitet. (I andra länder inpräglas andra värden som tidigare också var svenska, som imperativet att tro på – en viss – Gud och följa dennes påbud, vilket förklarar en del av dagens globala spänningar.) Å andra sidan är professioner och expertgrupper samhällets spjutspetsar mot framtiden; genom upptäckter, uppfinningar och innovationer inom områden som teknik, hälsa, organisation, ekonomi och vetenskap utvecklas samhället mot en alltmer förfinad teknologi. Professioner har således både integrerande och differentierande eller nydanande samhällsfunktioner med avgörande samhällelig betydelse:
15
4709760_Brante_final_OK.indd 15
06/05/14 12:01 PM
Professionerna har aldrig varit viktigare för ett samhälles välstånd. Professionell kunskap och expertis utgör det nutida samhällets kärna. Hur sådan professionell expertis utvecklas, hur den används, av vem den används och för vilka syften tillhör de viktigaste frågorna som konfronterar alla moderna samhällen. (Sullivan, 2000: 673)
Om ett samhälle ska utvecklas väl måste professionerna fungera väl. Om professionerna inte mår bra så kommer inte heller samhället att må bra, anser Sullivan. Man kan invända att detta gäller fler yrkesgrupper än professionerna och att Sullivans bild kanske är väl positiv. Vi ska återvända till några kritiska perspektiv på professionerna senare. De professionella yrkesgrupperna, eller ”det professionella skiktet”, utgör i dag 15–20 procent av den totala arbetskraften i de flesta moderna, industrialiserade länder – något som förstås är avhängigt hur profession definieras. Professionella yrkesutövare tillhör medelklassen. De åtnjuter relativt goda samhälleliga belöningar i form av hyfsad lön och status, även om det är stor skillnad mellan exempelvis läkare, ingenjörer och universitetsprofessorer å ena sidan och sjuksköterskor, lärare och socialarbetare å den andra. Som samhällsskikt uppvisar de den ojämförligt största expansionen i både antal och mängd arbetsuppgifter under de senaste decennierna. Vi lever i dag i vad som kallas informationssamhället, expertsamhället eller kunskapssamhället. Professionella kan kallas kunskapssamhällets bärare, tillsammans med andra expertgrupper vid universitet och ”tankesmedjor” och även den offentliga sektorns utredare och de privata företagens forskare. Professioner är ”bärare” eftersom de är yrken som i arbetslivet tillämpar uppfinningar och innovationer som utvecklats av, i första hand, vetenskapare och experter. En innovation kan öppna en ny ”terräng” som senare befolkas av en profession vars praktik systematiseras, organiseras och institutionaliseras och så småningom framstår som en självklar komponent i den alltmer specialiserade samhälleliga arbetsdelningen.
16
4709760_Brante_final_OK.indd 16
06/05/14 12:01 PM
I backspegeln är det lätt att förstå varför vi i dag säger att vi lever i ett kunskapssamhälle. Under de senaste 150 åren har teknologi och vetenskap tillhört moderniseringens mest centrala drivkrafter. Vetenskapliga upptäckter och tekniska innovationer har i grunden förvandlat den industriella produktionen, servicenäringarna, hälsosektorn, kommunikations- och informationsformerna. Som det brukar heta: Fattigsverige ligger nu långt bakom oss. Den moderna människan bor i ett väl uppvärmt hus, är omgärdad av ett någorlunda effektivt skyddsnät vad gäller utbildning, hälsa och pension, vet vilken föda som innehåller mycket kolesterol, är informerad om världshändelserna via massmediernas satelliter, förflyttar sig med bil, flygplan och snabbtåg och är förtrogen med hur man använder datorer och mobiltelefoner. Nutidssvensken är en integrerad del av ett högteknologiskt samhälle. Dessa förändringar motsvaras av en parallell omorganisering av yrkesstrukturen, i vilken många yrken blir överflödiga och ersätts av arbeten som är grundade i nya typer av utbildning, kunskap och kompetens. Det kanske mest utmärkande för det moderna samhället är den accelererande specialiseringen på basis av ny teknologi och kunskap, vilket visas av just framväxten av de många äldre och nyare professioner som i dag intar nyckelpositioner i samhället. Å ena sidan tillhör det professionella skiktet tillsammans med expertisen de som drivit fram denna utveckling, å andra sidan är de effekter av utvecklingen; nya tekniker skapar nya behov som tillfredsställs av yrken med motsvarande kompetens. Går vi alltså mot en ökande rationalitet och lyckligare samhällen? Som bekant är vetenskapens och teknologins landvinningar långt ifrån problemfria. Ny teknik och nya organisationsformer får ibland, som sociologer uttrycker det, oanade eller icke-avsedda konsekvenser, där klimatfrågan bara är ett exempel. En sådan konsekvens är att klyftan ökar mellan de som vet och de som inte vet, vilket leder till den gamla frågan om relationen mellan demokrati och expertvälde. Är vi på väg mot, eller lever vi sedan länge i, ett samhälle som domineras av en politisk, ekonomisk och professionell elit, 17
4709760_Brante_final_OK.indd 17
06/05/14 12:01 PM
där demokratin urholkats till en ritual av röstande vart fjärde år? En annan konsekvens är vetenskaps- eller kunskapspolitisk. Den snabba utvecklingen leder till mängder av motsättningar, där politiker, medborgare, experter och professionella konfronteras med varandra. Resultatet är ofta vetenskaps- och professionsbaserade kontroverser, motsättningar som handlar om både vilken kunskap som är korrekt och vilka de rätta åtgärderna är. Kontrahenterna i sådana kontroverser grundar sina ståndpunkter på vetenskapliga argument men även på moraliska, politiska, ekonomiska, rättsliga och andra övertygelser, på såväl teori som på föreställningar om rätt praktik. Motsättningarna kan gälla allt från kärnkraft, miljö, klimat, energi, arbetsskador, narkotika, kriminalitet, avvikande beteende, motsättningar mellan det traditionella biomedicinska och det psykosociala paradigmet, EU, arbetslösheten och så vidare. Kontroverserna tenderar att stå mellan olika professioner, eller att splittra en profession. De handlar ofta om ”problemformuleringsprivilegiet”, om ”rätten att tala”, om rätten att äga ett problemfält och att ange vad som bör (måste) göras. Den snabba vetenskapliga och teknologiska utvecklingen skapar därför osäkerhet. Vi lever inte bara i ett kunskapssamhälle utan även i ett risksamhälle. Professionella kan förstås som den mest eftersträvansvärda förbindelselänken mellan kunskap och risk, kunskap och osäkerhet. Risk och osäkerhet bemöts med att de med den djupaste kunskapen och den största kompetensen undersöker, diagnostiserar, bedömer, drar slutsatser och föreslår eller utför åtgärder. Det är denna position mellan kunskap och risk som gör att den professionelle åtnjuter stor legitimitet, vare sig det gäller breda frågor om samhällets framtid eller den enskilde individens speciella problem. Legitimiteten bygger egentligen inte på den enskilde professionelles kunskaper utan på att denne är medlem av en yrkeskår som kollektivt besitter en speciell, unik kunskap och kompetens. Den enskilde utövaren har genomgått utbildning, prövats och examinerats, och yrkeskåren garanterar därmed dennes skicklighet. Idealt sett är individerna utbytbara i meningen att det inte bör spela 18
4709760_Brante_final_OK.indd 18
06/05/14 12:01 PM
någon roll vilken specialistdoktor i ett område som tar hand om patienten. Legitimiteten är en viktig grund för förtroendet för den professionella yrkeskåren. Förtroendet backas upp och bevaras av att de flesta professioner framhäver en strikt yrkesintegritet, etiska regler, kollegialitet och andra disciplinerande mekanismer, och även genom betoningen av altruism. Föreningen av legitimitet baserad på kunskap och osäkerhetsmoment för ”klienten” eller patienten ger den professionelle en speciell auktoritet, vilket är en form av makt; auktoritet är detsamma som legitim makt. Typiskt är att klienter underordnar sig den professionelles bedömningar; klienten överlämnar frivilligt besluten till denne. Det rör sig alltså om en maktform som bygger på expertkunskap och som skiljer sig från andra maktformer, som politisk eller ekonomisk makt, rättslig makt eller makt baserad på våld, eller på tradition. En annan kännetecknande egenskap för professionella är att de har en viss autonomi, med vilket här avses att yrket har en karakteristisk självständighet, mandat att fatta egna beslut i interna frågor. Den professionelle är i princip inte strängt övervakad eller detaljstyrd av regler utan äger rätten att agera självständigt, även om tendensen för närvarande är ökad extern kontroll och styrning, vilket är detsamma som minskad autonomi. Det finns dessutom klara skillnader i autonomi mellan olika professioner. Exempelvis lär inte en hälso- eller socialminister försöka styra en hjärnkirurgs arbete vid operationsbordet, medan en skolminister kan anse det legitimt att styra skolans inre arbete, lärarnas didaktik, kunskapsinnehållet med mera. Professioners autonomi varierar och är relativ. Legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi är alltså fyra begrepp som används för att beskriva professioners villkor. Ytterligare ett användbart begrepp, som kan ses som en syntes av de fyra nämnda, är diskretion. Diskretion är ett gammalt hederligt svenskt ord som kan ha flera betydelser. Det är en relationell term. För den som medger diskretion kan det betyda att ge upp, att kapitulera
19
4709760_Brante_final_OK.indd 19
06/05/14 12:01 PM
inför någon annan. Man överlämnar sig i någons diskretion, som när Karl XII skriver i ett brev 1709:
R Och hafver garnison sluppit dermedh, att de gifvit sig på discretion och altså blifvit krigsfångar. (Karl XII, 1709/1916)
R Den som äger diskretion kan inom vissa ramar handla efter eget skön, efter eget gottfinnande. I begreppet diskretion ligger alltså även den godkända makten (auktoriteten) att självständigt bedöma och ibland även bestämma vad som ska ske med någon annan i ett visst avseende. I vårt sammanhang handlar det oftast om att någon får diskretion på grund av överlägsen kunskap och skicklighet. Den professionelle får på grund av sin position som expert ett förtroende, som när läkaren avgör vilken behandling som är bäst för en patient. I begreppets äldre innebörder finns också föreställningar om iakttagande av varsamhet, taktfullhet, försynthet, hovsamhet, tystlåtenhet – förhållningssätt som kan förekomma i större eller mindre utsträckning även bland moderna professionella. Professionella yrken är riktade mot vad som kallats centrala kulturella värden, som hälsa eller liv, sjukdom och död, teknologi, utbildning, ekonomi, kommunikation, estetik, social kontroll och social integration, forskning i angelägna frågor. Skillnader i kulturell angelägenhet bidrar till att förklara statusskillnader mellan professioner. I religiösa kulturer har präster hög status, i sekulariserade kulturer har de ersatts av psykologer, läkare, terapeuter, lagstiftare och många andra professioner. I krigförande länder har officerare hög status och så vidare. Ytterligare ett kännetecken på professioner är att de är organiserade i speciella professionella förbund som disciplinerar medlemmarna genom en uppsättning regler som ska följas, inklusive etiska 20
4709760_Brante_final_OK.indd 20
06/05/14 12:01 PM
koder, och som strider för professionens status och ekonomiska villkor i samhället i stort. Det ovanstående kan sammanfattas i en första, preliminär och lite klumpig definition av profession: Definition av profession (1):
Professionella yrken är i något avseende organiserade, relativt autonoma bärare och förmedlare av samhälleligt sanktionerade, abstrakta kunskapssystem som ger dem förmågan att utföra handlingar som uppfattas som svåra, skickliga och värdefulla av allmänheten/klienten.
”Allmänheten/klienten” kan här stå för en patient eller annan enskild person, men också för en statlig organisation, ett privat företag eller samhället i stort. Definitionen är preliminär, bara en första avgränsning, och senare i boken ska jag återkomma med en mer renodlad och skarp definition, bland annat genom att ifrågasätta en del av det ovan sagda.
Disposition Denna bok är i första hand teoretisk. I flera av de kommande kapitlen ska jag presentera och diskutera samhällsvetenskapliga teorier om och vetenskapsteoretiska perspektiv på professioner, analysera deras styrkor och svagheter, och ge alternativa förslag till teoribildning och definition. Orsaken till detta är min uppfattning att den moderna professionsforskningen till viss del stagnerat, i viss mån fastnat i felaktiga ansatser, begrepp och teorier, vilket leder till att även den empiriska forskningen blir lidande. Därför är det angeläget att gå till forskningens grundvalar genom att prova nya ansatser och utveckla nya begrepp som kan bryta upp den ibland alltför rutiniserade forskningen inom detta område. Det är helt avgörande att ett forskningsområdes grundläggande begrepp, som profession, är någorlunda entydigt definierat. En svårighet är här att profession
21
4709760_Brante_final_OK.indd 21
06/05/14 12:01 PM
också är ett positivt värdeladdat begrepp som används om mycket. I inledningen till detta kapitel använde jag det om idrottsmän, kommunassistenter, tv-reportrar och politiker. Det kan man naturligtvis göra, men då hamnar vi i situationen att i stort sett alla yrken kan kallas professioner och att begreppet mister sin kraft som samhällsvetenskapligt analysinstrument. Därför är det viktigt för forskningsområdet att begreppet profession ges en definition som är så skarp och entydig som möjligt, vilket alltså är ett återkommande tema i denna bok. Boken innehåller tre relaterade teser, eller hypoteser. Den första gäller orsaker till varför professioner uppstår, den andra hur professioner ska definieras och den tredje hur professioner bör studeras inom samhällsvetenskapen. Samtliga teser är av makrokaraktär. Den första tesen vilar på förändringar i två omständigheter. Även om professioner kan uppstå av flera olika skäl så finns det två underliggande möjlighetsbetingelser som är helt avgörande för åtminstone de europeiska professionernas framväxt och innehåll. Den ena är statens intressen, behov och ambitioner, kort sagt dess politik. Den andra är den högre kunskapens utveckling och möjlighet att användas för praktiska ändamål, vilket nu för tiden är synonymt med den vetenskapliga kunskapens tillämpbarhet. När dessa två betingelser föreligger – till exempel genom satsningar på forskning och utbildning inom en viss sektor – så är jordmånen särskilt gynnsam för nyordningar som leder till etableringar av de samhällsskikt vi kallar professioner. Innebörden av denna tes förklaras närmare i inledningen till kapitel 2. Därefter följer några kapitel som diskuterar hur professioner har definierats och bör definieras. Min tes här är att en beständig, eller ”universell” definition å ena sidan är avgörande för att ett forskningsområde ska fungera väl, å den andra inte kan byggas upp genom föränderliga sociala attribut. Utgångspunkten för definitionen bör i stället vara mer abstrakt och vetenskapsteoretiskt baserad vilket kan ses som ett förslag till en ”kognitiv vändning” inom professionsforskningen. De sista kapitlen tar upp frågan om 22
4709760_Brante_final_OK.indd 22
06/05/14 12:01 PM
professioners varierande sociala villkor och framför allt vilka sociala faktorer som ger professioner deras specifika kännetecken och förklarar deras speciella dynamik. Bokens kapitel är disponerade enligt följande. Kapitel 2 ger en bred bakgrund till de efterföljande kapitlen genom ett snabbt och skissartat svep över de moderna professionernas uppkomst i Sverige. Tyngdpunkten ligger på ”rytmen” mellan stat och profession. Jag startar i tidigt 1600-tal, Gustav II Adolfs och rikskansler Axel Oxenstiernas tid. Min tes är att vi finner de första incitamenten till professionalisering av yrken under denna period, som en följd av bildandet av nationalstater i Europa. Skissen fortsätter med nedslag i århundradena fram till den explosionsartade ökningen av yrken med professionella anspråk under de senaste decennierna. Kapitel 3 och 4 handlar om professionsteori och presenterar flera olika svar på frågor om vad en profession är och hur den ska definieras samt teorier som placerar professioner i ett större samhälleligt perspektiv. Kapitel 3 beskriver professionsforskningens inledande decennier från 1930-talet och framåt, medan kapitel 4 tar upp den moderna forskningen fram till i dag. I slutet av båda kapitlen utsätts dessa perspektiv för kritisk granskning, vilket innebär att jag samtidigt förbereder terrängen för att kunna utveckla ett alternativt, ”realistiskt” synsätt i de kommande kapitlen. I kapitel 4 dras slutsatsen att en universell eller transhistorisk definition av professioner inte kan formuleras utifrån sociala faktorer eftersom dessa alltid är historiskt och kulturellt variabla, utan att vi måste vända oss till vetenskapsteorin för att uppnå en sådan definition. Kapitel 5 och 6 är därför vetenskapsteoretiska mellanspel. De utvecklar en ny version av realistisk vetenskapsteori genom att kombinera fransk epistemologi med nyare anglosaxisk vetenskapsteori. Begreppen mekanism och ontologisk modell införs som centrala för att förstå relationen mellan vetenskap och profession. Den ontologiska modellen ger också grund för nya sätt att förstå och definiera professioner, vilket är ämnet för nästa kapitel. 23
4709760_Brante_final_OK.indd 23
06/05/14 12:01 PM
Kapitel 7 och 8 använder den i de föregående kapitlen utvecklade vetenskapsteorin för att föreslå ett nytt sätt att förstå och undersöka relationen mellan vetenskap och profession, teori och praktik, mekanism och intervention, know-why och know-how. Kapitlens slutsatser leder till en ny definition av begreppet och företeelsen profession. Kapitel 9 är ytterligare ett kortare mellanspel där begreppet professionell struktur introduceras tillsammans med frågan hur professioners praktiker, med den franska epistemologins vokabulär, förutsätter att deras arbetsområden och uppgifter konstitueras till vetenskapligt behandlingsbara objekt. Kapitel 10 övergår till de sociala bestämningarna av professioner, det vill säga de många sociala faktorer på makro-, meso- och mikronivå som påverkar professioners funktioner och dynamik. Professioner placeras i sina sociala kontexter eller omgivningar, som å den ena sidan är breda samhälleliga faktorer, å den andra relationer gällande makt, kamp och samarbete mellan professioner. Kapitlet diskuterar också olika sätt att klassificera professioner. Begreppen professionstyp, generation och professionellt fält införs för att beteckna uppsättningar av professioner med gemensamma sociala betingelser och attribut. Kapitel 11 går tillbaka till den svenska debatten och konflikterna om professionernas villkor i dag, som lärares, sjukvårdspersonals och universitetsanställdas. Mer generellt handlar kapitlet om det nutida ”professionella landskapets” innehåll, funktionssätt och framtida utsikter, med utgångspunkt i övergången från ”välfärdssamhället” till det marknadsorienterade samhället med början i 1980-talet, införandet av styrprinciper som New Public Management med mera. Situationen belyses av en nyligen genomförd empirisk studie, en enkätundersökning av det svenska professionella skiktet. Detta kapitel skiljer sig från de övriga eftersom det inte är generellt utan försöker ge en ögonblicksbild av det svenska professionella landskapets nutida villkor. Kapitel 12 består av en kort
24
4709760_Brante_final_OK.indd 24
06/05/14 12:01 PM
sammanfattning och slutsatser. Till de viktigaste resultaten hör en ny definition av begreppet profession och en ny teori om hur vetenskap och praktik förenas. Slutligen ett ord om bokens titel, Den professionella logiken. ”Logik” åsyftar här inte den formella logiken utan en viss rationalitet innehållande mål och specifika medel för att nå målet. I vårt sammanhang betecknar ”logik” rationaliteten i en institutionaliserad arbetsordning. Idealtypiskt sett är den professionella logiken väsensskild från marknadens logik och byråkratins logik, vilket vi går närmare in på i kapitel 11. Till sist vill jag ge en läsanvisning. Den som inte är speciellt intresserad av att fördjupa sig i vetenskapsteori kan nöja sig med att snabbläsa eller hoppa över de senare delarna av kapitel 5, 6 och 9. Boken innehåller åtskilliga citat från internationell forskning. Samtliga översättningar till svenska är gjorda av bokens författare.
25
4709760_Brante_final_OK.indd 25
06/05/14 12:01 PM
Register
Abbott, Andrew 14, 119, 121, 134, 263, 284 Abel, Richard 108 Académie Royale de Peinture et de Sculpture 51, 54 Ackroyd, Stephen 290 Adelcrantz, Carl Fredrik 56 adhd 172, 274, 277 AGIL-schemat 91, 92 Ahlbäck-Öberg, Shirin 338 Ainsworth, Mary 242 Alberti, Leon Battista 53 Althusser, Louis 198 Anderson, Perry 36 Aneshensel, Carol 162 anknytningsteorin 242 Artéus, Gunnar 45, 46, 47 artificiella system 197 attribut 130 auktoritet 19 autonomi 19, 48, 95, 125, 131, 203, 354 Bachelard, Gaston 144 Bacon, Francis 30, 31 bakteriologi 211 Bell, Daniel 97, 106
Bengtsson, Jan 248 Bennett, Andrew 151 Bergmark, Anders 241 Berner, Boel 65, 66, 110 beskrivning 191 Bhaskar, Roy 139, 150, 163, 193 biomedicinsk modell 172 Blau, Peter 289 Bourdieu, Pierre 55, 109, 118, 120, 134, 145, 248, 291, 302 Bowlby, John 242 Brewer, William 162, 169 Brint, Steven 304 Buckley, Walter 164 Bunge, Mario 151 Burrage, Michael 123, 124, 125 byråkratins logik 336 Börjeson, Bengt 243 Carlhed, Carina 121 Carr-Saunders, Alexander 86, 88, 89 Cartwright, Nancy 139, 155 cellularpatologi 212 Chafetz, Janet 286 Collins, Harry 344
379
4709760_Brante_final_OK.indd 379
06/05/14 12:02 PM
Collins, Randall 105, 185, 186, 188, 190, 229, 242, 292 Comte, Auguste 31, 106, 220 CUDOS-normerna 93 Cunningham, Andrew 214 cyniskt perspektiv 100 Darwin, Charles 156, 165, 171 da Vinci, Leonardo 44, 174, 175 definition av mekanism 152 definition av profession 21, 122, 259, 278 Dellgran, Peter 233 Denkstil 96, 168, 212 diagnos 250 differentia specifika 123 differentiering 90 diskretion 19, 203, 341 Douglas, Mary 168 Drontens dom 240 drottning Kristina 40 DSM 270 Durkheim, Émile 84, 145, 155, 169, 185, 194, 195 Dylan, Bob 132 Ehrensvärd, Carl August 210 Ehrlich, Paul 211 Elias, Norbert 27 Elster, Jon 151, 182 emotionell energi 188 epistemisk domän 138, 170 etisk ambivalens 130 Evetts, Julia 127 evidensbasering 158, 237, 245
Festinger, Leon 183 Feyerabend, Paul 107, 146 Fleck, Ludwik 168 Fleming, Alexander 212 Flexner, Abraham 86, 87, 88, 341 Fligstein, Neil 303 Flygare, Erik 188 Foucault, Michel 69, 111, 156, 183, 266, 269, 281, 310, 331 Freidson, Eliot 125, 126, 329, 335 Freud, Sigmund 220 fria professioner 298 Friedman, Milton 335 funktionalismen 96, 98, 99, 105, 109, 111, 113, 115 förklaring 191, 196 gemensam mekanism 241 generaliserad intuition 133 generation 92, 132, 314 generativ mekanism 161 genus proximum 123, 124, 126, 127 George, Alexander 151, 246 Gesser, Bengt 284 Giere, Ronald 139, 143, 163, 174, 176, 204 globaliserande stat 78 Goffman, Erving 150, 186, 286 Gouldner, Alvin 97, 98, 106 Grimen, Harald 250 Groopman, Jerome 252 grundforskning 240 gruppsolidaritet 188 Gustaf II Adolfs officerare 44
380
4709760_Brante_final_OK.indd 380
06/05/14 12:02 PM
Gustav II Adolf 23, 34, 36, 39, 46, 82, 361 Gustav III 56, 57 Gustavsson, Sverker 351 Göransson, Göran 45, 46 habitus 46, 75, 248, 317, 318, 343 Hacking, Ian 139, 168, 269 Hanlon, Gerard 292, 330 Harvey, William 171 Hasselberg, Ylva 352 Hayek, Friedrich 335 Hedström, Peter 151 Hellberg, Inga 288 Hood, Christopher 338 Höjer, Staffan 233 immunologi 211 institutionalisering 305 integrering 90 interaktionsritualer 185 intervention 204, 208, 217, 240 Jarausch, Konrad 123, 124, 125 Johansson, Ingvar 158 Johnson, Terence 69, 104 Johnsson, Eva 254 kapitalets professioner 298 kategorisering 191, 196 kategoristyrd 273 kausala öglor 324 kausal mekanism 161 kausal realism 138, 139, 149 kausal struktur 138, 155, 171, 178, 188, 205, 212, 220
KBT 221 Kemp, Martin 171 klassificeringsschema 273 klassiska akademiska professioner 298 klassiska professioner 307, 311 know-how 204, 217, 225, 240, 261 know-why 204, 217, 240 Koch, Robert 211 kognitiv dissonans 183 kollegial 341 kompetensfält 307 konstituera 277 konstituerat objekt 265, 269, 271, 277 kontext 154, 188, 229 kontextkunskap 160 kontroll 131 korrelation 153 korrelationskunskap 158 Kuhn, Thomas 107, 155, 163, 166, 223, 278, 300 kultur 132 kunskap om enkla orsakssamband 158 kunskapsobjekt 107, 146, 163, 198, 265, 272, 278 kunskapssamhället 16, 27, 28, 97, 294, 333 kunskapssociologi 142 kunskapstyper 158 Lakatos, Imre 163, 282 Larson, Magali Sarfatti 104 legitimitet 18, 19 Linné, Carl von 50 Little, Daniel 325
381
4709760_Brante_final_OK.indd 381
06/05/14 12:02 PM
Lord Kelvin 171 Lord Rutherford 171, 173 Lundström, Tommy 241 Lynöe, Nils 158 Lyotard, Jean-Francois 107 makromekanismer 328 maktteori 113 Malthus, Thomas 172 Mannheim, Karl 310 March, James 326 marknadens logik 336 marknadsprofessioner 76 marxism 116 Marx, Karl 156, 177 Masterman, Margaret 168 Mayntz, Renate 152 McKeown, Thomas 108, 214 medicinsk praktik 209 mekanism 150, 152, 153, 154, 160, 184, 188, 208, 212, 213, 217, 225, 229, 240, 243, 245, 271 mekanismkunskap 159, 246, 252, 253 meritokrati 52, 118 Merton, Robert 93, 286, 317 mesomekanismer 325 mikromekanismer 327 mikroorganismer 211 mikroritualer 186 Millerson, Geoffrey 95, 134 Mills, C. Wright 110 Mirowski, Philip 336 Molander, Anders 126, 250 moral 130
Morrison, Margaret 167 motexpertis 344 motmekanism 289, 323, 329 människobehandlande professioner 67 mänsklig handling 179 möjlighetsbetingelse 22, 29, 35, 82, 160, 314 naivt perspektiv 90 naturliga system 197 Nauta, Lolle 177 Nersessian, Nancy 147, 168 neuropsykiatri 274 New Public Management 76, 315, 338 Newton, Isaac 165 Nozick, Robert 335 nya professioner 223, 225, 246, 307, 312 nyinstitutionalism 326 nyliberalism 336 nyliberal stat 76 officerare 42, 43, 44, 45, 46, 48, 49, 51 Olofsson, Gunnar 35, 254, 313 Olsen, Johan 326 Olsson, Eric 230 ontologisk modell 138, 157, 162, 164, 165, 167, 168, 170, 172, 176, 178, 179, 185, 196, 202, 205, 215, 217, 226, 272, 277 orsakssamband 188 Oxenstierna, Axel 23, 36
382
4709760_Brante_final_OK.indd 382
06/05/14 12:02 PM
paradigm 53, 90, 96, 99, 107, 161, 168, 209, 212, 223, 226, 238, 300 paradigmskifte 212 Parkin, Frank 101 Parsons, Talcott 28, 90, 91, 92, 93, 94, 96, 98, 115, 180, 262, 270, 321 Parton, Nigel 235 Pasteur, Louis 211 Pawson, Ray 228, 240 Payne, Malcolm 233 Perkin, Harold 68, 70, 308 Perrow, Charles 85 perspektivläran 53 Popper, Karl 139, 196 positivism 235 Power, Michael 338 praktik 247, 248 preprofessioner 307, 313, 320, 335 professionalisering 42, 49, 70, 219 professionell kärnverksamhet 346 professionell logik 340 professionell struktur 266, 279, 283, 303 professionellt fält 289, 303, 305, 306 professioners objekt 272 professionsprofiler 258 professionstyp 32, 58, 68, 288, 292, 299, 307, 310, 343, 348, 355 profiteri 28 psykiatri 267 psykosocial modell 172
rationella val 180 reflektion 252 relativ autonomi 167 Ringström, Jonas 221 ritual 189 Rostow, Walt 32 Sahlin, Kerstin 351 sanningsregim 293, 331 Sartre, Jean-Paul 111 Sayer, Andrew 139, 150 Schon, Donald 252, 322 Schön, Lennart 77 Sciulli, David 29, 51, 52, 53, 123, 125 Scott, Richard 14, 66, 288, 304, 305 Semmelweis, Ignaz 210 Siegrist, Hannes 123, 124, 125, 278, 290, 323 Singer, Charles 53, 218 Skvoretz, John 169 Skytte, Johan 39, 41 slutna system 197 Snow, John 214 social generation 310 social integration 308 social reglering 308 social reproduktion 325 socialt arbete 230, 234 socialt fält 301 Socialtjänstlagen 75 Spencer, Herbert 171 Starr, Paul 213 statsformation 78 Stichweh, Rudolf 262
383
4709760_Brante_final_OK.indd 383
06/05/14 12:02 PM
Stinchcombe, Arthur 324, 326 Stolt, Carl-Magnus 210 struktur 154, 188 strukturkunskap 159 struktur och aktör 302 styrning, byråkratisk 346 styrning, ekonomisk 346 stängningsteori 85, 113, 115 Sullivan, William 16 Sundberg, Elin 351 Sutherland, Edwin 132 Svensson, Lennart 254 take-off 32, 33, 58, 64, 65, 68, 71, 73, 80, 214, 215, 246 technological fix 227 teknokrati 105 teori 247, 249 teoriberoende 142, 166, 273 teori och praktik 230 termodynamik 216 Tilly, Charles 37, 82, 101, 151, 157, 328 Torstendahl, Rolf 35, 63, 67, 135, 263, 287
Twaddle, Andrew 353 vansinne 267 Veltman, Kim 175 vetenskapsbaserad kontrovers 18 vetenskapsteori 107, 139, 140 Virchow, Rudolf 211 välfärdsstaten 67, 68, 70, 76, 270, 314 välfärdsstatens professioner 298 värdekonsensus 91, 96 Wallerstein, Immanuel 286 Weber, Max 43, 99, 100, 101, 102, 181, 286 Weimarck, Torsten 50, 57, 60 Werkö, Lars 213 Widmalm, Sven 338 Wright, Erik Olin 157 Ylikoski, Petri 151 Zaremba, Maciej 353 öppna system 197
384
4709760_Brante_final_OK.indd 384
06/05/14 12:02 PM
Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället
Professioners praktik baseras på speciella kunskaper och färdigheter, oftast modern vetenskap. Läkare, socialarbetare, lärare, ekonomer, ingenjörer, arkitekter, jurister och forskare är några exempel ur detta speciella samhällsskikt, som utvecklar, tillämpar och sprider ny kunskap. I denna bok diskuteras och kritiseras samhällsvetenskapliga teorier om professionerna. Därefter presenteras en alternativ teori om hur professioner ska definieras och förstås, som även syftar till att ge professionsforskningen en ny plattform. Boken vänder sig till studenter i alla samhällsvetenskapliga ämnen, professionella yrkesutövare, samhällspolitiskt intresserade och – inte minst – professionsforskare.
THOMAS BRANTE är professor i sociologi och i socialt arbete vid Lunds universitet.
Den professionella logiken
Vi lever i dag i ett expertsamhälle. Från vaggan till graven omges vi av experter som botar oss när vi blir sjuka eller ledsna, lär oss läsa, skriva och räkna, placerar våra pengar, bygger våra hus, dömer eller friar oss i rättegångar och informerar oss om världshändelserna. Dessa experters yrken kallas professioner.
THOMAS BRANTE
Den professionella logiken
THOMAS BRANTE
Den professionella logiken Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället
Best.nr 47-09760-9 Tryck.nr 47-09760-9-00
47097609_Brante_cover.indd 1
06/05/14 1:32 PM