Issuu on Google+

Bonniers Privatjuridik ger grundläggande juridiska kunskaper som är viktiga för alla människors vardag. Boken vänder sig till alla som läser kursen Privatjuridik (100 poäng) på gymnasieskolan och i vuxenutbildningen men kan även med fördel användas i andra utbildningssammanhang. Författaren, Ralf Marek, har genom mångårig erfarenhet från undervisning och genom sin stilistiska förmåga skapat ett läromedel som är både är lättläst och pedagogiskt. Svåra juridiska begrepp, regler och sammanhang förklaras med hjälp av översikter (modeller) och genom tydliga exempel från verkligheten. Privatjuridik är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok. Till läroboken fi nns en lärarhandledning som bland annat innehåller lösningar och kommentarer till bokens arbetsuppgifter.

”Du blir inte jurist genom att läsa denna bok! Men du kommer att få inblick i ett spännande yrkesområde och viktiga kunskaper som underlättar ditt vardagsliv.” / Ralf Marek

ISBN 978-91-523-0597-3

www.bonnierutbildning.se

9 789152 305973 (0597-3)

PJ 2011 omslag.indd 1

PRIVATJURIDIK

Privatjuridik

BONNIERS

§

PRIVATJURIDIK Ralf Marek

§

2011-06-21 13.07


MÅL

1

L

K

API TE

genom att arbeta med kapitlet ska du lära dig att: – gymnasieämne t Juridik innehålle r tre kurser. – denna bok har målsättningen at t ta upp sådana rättsregl er som har med vardagslivet att göra. – boken är uppd

elad i olika block. – juridik handlar om hur lagar och domstolar fungerar i ett rättssamhälle . – det är viktigt at t skydda rättssa mhället mot våld, hot oc h korruption. – rättsregler kan indelas i offentlig och civil rätt och att bokens uppbyggn ad motsvarar denn a indelning. – studier av jurid ik leder till olika slag av yrken.

PJ 011 kap 1_3.indd 1

2011-07-04 09.58


kapitel 1

Vad är juridik?

7

Vad är juridik? Anna och Per är ett ungt par som du kommer att träffa flera gånger i denna bok. Båda är klara med sina studier och arbetar. Men Anna – som just nu arbetar som biträde i en modebutik – har börjat fundera på att läsa juridik. Båda lever rätt ”vanliga” liv, men precis som alla andra människor hamnar de i situationer där rättsliga regler har avgörande betydelse. Oftast går det bra, men ibland blir det problem.

PJ 011 kap 1_3.indd 2

Rättsregler är inget som människor i allmänhet går och funderar över men ändå styr de våra liv varje dag, hela tiden. Det är praktiskt att ”ha koll” så att man inte råkar ut för kronofogden eller förlorar sitt hyreskontrakt eller missar att ta en försäkring.

2011-06-21 10.59


8

kapitel 1

vad är juridik?

Om gymnasieämnet Juridik Det finns tre olika gymnasiekurser inom ämnet Juridik. Den första kursen har namnet Privatjuridik (JURPRI0) och handlar om den enskilda människans möte med rättsregler, domstolar m.m. Denna bok handlar just om den enskilda människan och rättsreglerna i vardagslivet. Den andra kursen har namnet Affärsjuridik (JURAFF0) och handlar om småföretagarens rättsliga problem. Den tredje kursen heter Rätten och samhället (JURRÄT0). Den tar mest upp offentligrätt, dvs. hur staten styr samhället genom myndigheter. Straffrätt och processrätt (dvs. hur det går till i domstolar) tas upp mer grundligt. Ämnesplanerna för dessa kurser kan hämtas på Skolverkets webbplats: www.skolverket.se

Målsättningar med denna bok Denna bok följer ämnesplanen för kursen Privatjuridik. Denna kurs kan sägas ha tre syften:

Alla människor har praktisk nytta av att veta vilka rättsregler som gäller. I denna bok tar vi upp sådana regler som har att göra med vardagslivet.

Många har ett intresse av att få en inblick i ett yrkesområde som är attraktivt för många: advokat, åklagare, affärsjurist osv. Vi hoppas att du som läser denna bok blir stimulerade att lära dig mer..

De flesta tar för givet att vi alltid kommer att leva i ett civiliserat rättssamhälle. Men man måste vara vaksam så att inte korruption, våld och hot ersätter ett fungerande rättsväsen. Risken för att detta ska inträffa minskar förhoppningsvis med ökad kunskap och förståelse hos medborgarna.

PJ 011 kap 1_3.indd 3

2011-06-21 10.59


kapitel 1

vad är juridik?

9

Bokens uppbyggnad Innehållet är uppdelat i 17 kapitel: kap.

Benämning

Innehåll

kap.

Benämning

1

Vad är juridik?

Inledning

10

Att bo

2

Rättigheter

Grundläggande begrepp

11

Lån

3

Lagar

12

Vad händer om man inte betalar?

4

Domstolar

13

Skadestånd och försäkringar

5

Tvister

14

Att vara anställd

6

Familj

15

Internationell rätt

7

Arv

16

Brott och straff

Hur används rättsreglerna?

Olika rättsområden

8

Köp och andra avtal

9

Konsumenträtt

Innehåll

Olika rättsområden

Internationell rätt

Straffrätt

17

Brottmål

9

Grundläggande begrepp – Kapitel 2 I den ”juridiska verktygslådan” finns många begrepp som du kanske möter för första gången här. Det är viktigt att förstå innebörden av sådana begrepp som rättighet, rättskapacitet, fullmakt m.m. Du kommer troligen att hitta ord som du inte träffat på tidigare, till exempel när du läser försäkringspapper, när du hyr en bil eller köper något på avbetalning. Det är egentligen inte konstigare än att det finns särskilda fackuttryck i ishockey och fotboll! Den som vill syssla med dessa sporter bör lära sig förstå vad ”offside” och ”icing” innebär och den som ägnar sig åt ridsport måste förstå skillnaden mellan ”träns” och ”grimma”. Den som vill lära sig lite om juridik bör alltså vara beredd på att lära sig en del nya ord. Men vi har försökt skriva på ett sådant sätt att du ska förstå

PJ 011 kap 1_3.indd 4

2011-06-21 10.59


10

kapitel 1

vad är juridik?

vad de nya orden står för. I slutet av boken finns ett sakordsregister där du kan slå upp de sidor där ordet finns i sitt sammanhang.

Hur används rättsreglerna? – Kapitel 3–5 I dessa tre kapitel tar vi upp det som är grundläggande i varje samhälle: rättsreglerna, domstolarna och hur det går till om en tvist måste avgöras i domstol. Domstolen använder ju rättsreglerna för att kunna avgöra tvisten – därför hör dessa tre kapitel ihop.

Olika rättsområden – Kapitel 6–14 Här behandlas vardagssituationer som uppstår t.ex. då man skiljer sig eller tar ett jobb eller hyr en lägenhet. Det är inte möjligt att i detalj gå igenom alla regler som gäller, men det finns anvisningar om hur man kan ta reda på mer, t.ex. genom tips på lämpliga webbplatser.

Internationell rätt – Kapitel 15 Sverige är ju en suverän stat som själv bestämmer vilka regler som gäller inom vårt lands gränser. Men ingen nation är isolerad från resten av världen! Sverige är medlem i EU och detta medför att vi – inom vissa områden – måste anpassa vår lagstiftning till gemensamma regler. Vi är även med i FN och har ambitionen att medverka i denna organisations arbete för mänskliga rättigheter. Sverige har förstås också en mängd överenskommelser med enskilda stater i olika frågor. Det är bra att känna till huvuddragen av detta internationella samarbete på det rättsliga området.

Straffrätt – Kapitel 16–17 Till sist beskrivs i två avsnitt vad brott är och hur samhället (staten) försöker komma till rätta med sådana oönskade beteenden. Staten har ju till uppgift att skydda sina medborgare från brottsliga handlingar som utförs av andra medborgare. Eftersom staten har rätt att ingripa mot enskilda individer och straffa dem måste det finnas stränga regler för hur polis, åklagare och kriminalvård ska agera.

PJ 011 kap 1_3.indd 5

2011-06-21 10.59


kapitel 1

vad är juridik?

11

Lästips Faktadelarna innehåller exempel i form av ”rättsfall”. De flesta har en verklig bakgrund men har förenklats. De kursiverade orden återfinns i sakordsregistret. Ibland kan ett ord (t.ex. fullmakt) återkomma i flera kapitel. Det finns också grafiska översikter. Avsikten med dessa är att ge dig som läsare en överskådlig sammanfattning. Översikterna är också tänkta att användas vid genomgångar i klassrummet och vid repetition. Några råd. Här tar vi upp sådana praktiska råd som du kan tänkas ha nytta av i privatlivet. Avsikten är också att betona att juridik egentligen är ett ”praktiskt” ämne som var och en har nytta av i vardagslivet! Webbplatser. Domstolar och andra myndigheter blir allt bättre på att kommunicera med allmänheten via webbplatser. Där kan man hämta blanketter och där kan man också finna aktuell och detaljerad information. Internet är därför ett naturligt och nödvändigt komplement till läroböcker. Efter varje kapitel har vi lagt in webbadresser till organisationer som vi tycker är användbara. Detta är förstås bara ett urval, men genom olika sökmotorer kan man enkelt ”googla” även till andra webbplatser. Lagar. ”Skarpa” lagtexter är arbetsverktyg för yrkesjuristen. Även allmänheten behöver ibland ta reda på vad som står i en viss författning. Vi vill gärna – genom olika arbetsuppgifter – försöka få dig att själv leta reda på relevanta rättsregler. Som en hjälp har vi efter varje kapitel lagt in ett urval av lagar som används inom detta rättsområde. Varje lag har en webbadress som länkar till rättsdatabasen Lagen.nu. Repetitionsuppgifter. Avsikten med dessa rätt/fel-uppgifter är att du ska kunna kontrollera dina egna kunskaper på ett snabbt och enkelt sätt. Arbetsuppgifter. Det bästa sättet att lära sig något nytt är ofta att själv arbeta med uppgifter som ska lösas. I boken finns olika typer av arbetsuppgifter. Uppgifter som innebär att du själv ska leta reda på och tolka en viss lagtext har rubriken Vad säger lagen? eller Läs lagen! Att ta reda på är rubriken för sådana uppgifter där det krävs att du själv letar reda på information t.ex. på någon webbplats eller i villkorsbilagan för något försäkringsbolag. En del uppgifter har inget entydigt svar utan avsikten är mer att skapa underlag för en diskussion om etik och moral – var det ”rättvist” att Ulla inte fick sin skuldsanering? Att fundera på är rubriken för denna typ av uppgifter. De vanligaste uppgifterna har rubriker som Ge råd och Hur skulle du döma? Här är avsikten att du som läsare ska

PJ 011 kap 1_3.indd 6

2011-06-21 10.59


12

kapitel 1

vad är juridik?

fundera över problemet, analysera och komma med ett förslag till lösning. Det kan innebära att författa en tidningsnotis eller hjälpa någon att skriva en stämningsansökan.

Ordet juridik härstammar från latinet – jus (rättvisa) och dicere (säga). De gamla romarna var duktiga på att skapa ett fungerande rättsväsende och många av idéerna bakom modern juridik kan spåras till tiden kring Kristi födelse. Det finns många ord med anknytning till juridik, t.ex. justitieminister och jurist. Jämför även engelskans ”justice” med slanguttrycket ”just” (schysst)!

Vågskålarna symboliserar att parterna är lika värda men att bevisning och regeltolkning kan väga mer för den ene.

Bokens webbplats. Det är förstås omöjligt att i en lärobok beskriva detaljer i lagstiftning. Dessutom ändras lagar hela tiden! Därför har boken en webbplats: www.bonnierutbildning.se/privatjuridik som försöker informera om nyheter inom de rättsliga områden som behandlas i boken. Där finns även en lagsamling med länkar till lagtext, rättsfall m.m. Det finns också direktlänkar till användbara webbplatser.

Vad är juridik? Har du läst så här långt har du nog förstått att juridik är kunskap om hur lagar och domstolar fungerar i ett samhälle. Den som vill studera rättsreglerna för att lära sig hur man tolkar och tillämpar dessa läser rättsvetenskap på universitet. Den som yrkesmässigt arbetar med juridik kallas jurist .

Justitia är namnet på rättvisans gudinna i den romerska mytologin. Hon avbildas med en bindel för ögonen för att markera att rättvisan ska vara opartisk – lika för alla. Vågskålen ska symbolisera att domaren ska väga för och emot så att domen blir rättvis. Svärdet visar att det måste finnas makt att verkställa rättvisans beslut.

Ögonbindeln symboliserar att domaren ska vara opartisk.

Svärdet symboliserar att domstolens beslut ytterst måste kunna hävdas med makt: Kronofogden driver in en fordran, hyresgästen vräks, brottslingen sätts i fängelse.

PJ 011 kap 1_3.indd 7

2011-06-21 10.59


kapitel 1

vad är juridik?

13

Rätten och samhället Ibland avbildas gudinnan Justitia med en olivkvist. Se bilden på föregående sida. Olivkvisten symboliserar fred – hur hänger det ihop? Det finns ett talesätt som säger så här: ”Ingen fred utan rättvisa, ingen rättvisa utan lag, ingen lag utan en domstol”. Med detta menas att lagar och domstolar är nödvändiga för ett civiliserat samhälle, dvs ett fredligt samhälle. Man brukar tala om Pax Romana och avser då den period av inre fred som rådde inom det romerska riket under ca 200 år (27 f. Kr. –180 e. Kr.). Denna fredsperiod vilade i hög grad på ett fungerande rättssystem som minskade risken för interna konflikter och därmed gynnades handel och ekonomisk utveckling inom hela Medelhavsregionen. I vår egen tid möter vi exempel på hur samhällen kan upplösas av krig eller inre stridigheter. Korruption och terrorism är andra faktorer som gör att ett rättssamhälle riskerar att vittra sönder. Därför är det även i vår tid viktigt att se till att domstolar och myndigheter kan ge medborgarna trygghet, att lagar stiftas på ett demokratiskt sätt och att mänskliga rättigheter efterlevs.

Det finns många ord som betecknar dessa samband: Rättssamhälle – ett samhälle som bygger på lag och rätt. Ett sådant samhälle kallas rättssäkert och ger rättstrygghet åt medborgarna. Rättsstat – en stat där individerna genom rättsregler skyddas mot övergrepp från staten. Rättssystem (= rättsordning) – lagar och myndigheter som ska fungera på ett förutsägbart, konsekvent och rättvist sätt.

I denna bok tar vi endast upp det rättsliga systemet som gäller i Sverige, utomlands kan de rättsliga systemen skilja sig från dem i Sverige. Exempel: Sharia (Saudiarabien, Iran), jurysystem (USA och flera andra länder). Boken tar inte heller upp den historiska utvecklingen av rättsreglerna, men man måste vara medveten om att lagarna förändras hela tiden, även i Sverige. Exempel: Kvinnor fick rösträtt 1921, preventivmedel blev tillåtna 1938, homosexuella handlingar var brottsliga fram till 1944. Farmor eller morfar var kanske med om dessa lagändringar? Den som vill följa med den aktuella debatten i olika rättsliga frågor och pågående lagstiftning hänvisas till bokens hemsida: www.bonnierutbildning.se/privatjuridik.

PJ 011 kap 1_3.indd 8

2011-06-21 10.59


14

kapitel 1

vad är juridik?

Civilrätt/offentlig rätt Rättsregler kan delas in i två huvudgrupper offentlig rätt

De lagar som styr hur stat, myndigheter och kommuner ska uppträda

Civilrätt (= privaträtt)

Alla andra lagar

Det finns inga knivskarpa gränser mellan civilrätt och offentlig rätt och många lagar har inslag från båda dessa rättsområden. Inom det civilrättsliga området låter staten medborgarna bestämma själva, huvudsaken är att parterna följer det avtal som de ingått (t.ex. när det gäller köp). Men även inom köprätten har lagstiftaren (=riksdagen) ansett att staten ibland behöver ”lägga sig i”. Det gäller sådana köp där en privatperson (konsument) köper av ett företag (näringsidkare) – då har lagstiftaren ansett att det behövs ett skydd för den svagare parten och köpeavtalet måste följa de lagregler som finns. Det finns exempel på andra sådana rättsområden där parterna har stor avtalsfrihet, men där det i vissa delar finns tvingande regler som ibland även medför straffansvar. Exempel: Miljörätt, marknadsrätt. På många områden går alltså civilrättsliga regler (mellan privatpersoner, företag och organisationer) och offentligrättsliga kontrollregler in i varandra. Rättsreglerna brukar alltså indelas i olika rättsområden. Indelningen är praktisk i vissa sammanhang, t.ex. inom juristutbildningen. De mycket förenklade scheman som visas på nästa sida är till för att förklara det inbördes sammanhanget mellan några av de rättsområden vi tar upp i denna bok. Offentlig rätt kan indelas i statsrätt och förvaltningsrätt. Kapitel 16 och 17 i denna bok behandlar straffrätt (som är en del av statsrätten). Kapitel 5 (och även kap. 17) behandlar hur det går till vid domstolsförhandlingar (processrätt). Skatterätt är ett stort område som emellertid inte alls behandlas i denna kurs. Bestämmelser om hur lagar stiftas och hur domstolar ska arbeta är också en del av den offentliga rätten.

PJ 011 kap 1_3.indd 9

2011-06-21 10.59


kapitel 1

statsrätt

vad är juridik?

straffrätt

Brott och straff

Kapitel 16 och 17

processrätt

Rättegång

Kapitel 5 och 17

skatterätt

(tas inte upp i denna kurs)

15

offentlig rätt

Förvaltningsrätt

Lagstiftning och domstolar

Kapitel 3 och 4

Det mesta i denna bok handlar om civilrätt (privaträtt) som brukar indelas i familjerätt (dvs. regler som gäller förhållanden i familj) samt förmögenhetsrätt (som handlar om avtal, äganderätt och liknande). Kap 6 och 7 handlar om familjerätt medan kapitel 8-14 handlar om ”förmögenhetsrättsliga” områden.

Äktenskap sambo, barn och föräldrar

Kapitel 6

Arvsrätt

Kapitel 7

avtalsrätt

Köp, försäkring, anställning

Kapitel 8, 9, 13, 14

sakrätt

Att bo

Kapitel 10

Lån

Kapitel 11

Vad händer om man inte betalar?

Kapitel 12

Familjerätt

Civilrätt

Förmögenhetsrätt

obligationsrätt

Internationell rätt (dvs. överenskommelser stater emellan) kan indelas i ”folkrätt” (ett viktigt område är mänskliga rättigheter) och andra internationella överenskommelser. Detta behandlas i kapitel 15.

Folkrätt

PJ 011 kap 1_3.indd 10

T.ex. överenskommelser om mänskliga rättigheter

Övrig internationell rätt

T.ex. överenskommelser om sjöfartsregler

Kapitel 2 och 15

2011-06-21 10.59


16

kapitel 1

vad är juridik?

Juridik och jurister De som yrkesmässigt arbetar inom det rättsliga området har oftast en universitetsutbildning. Den som vill bli domare, åklagare, kronofogde eller advokat måste läsa på juristprogrammet som leder till en yrkesexamen: juristexamen (kallades tidigare juris kandidatexamen), på engelska: Master of Laws. Utbildningen tar ca 5 år och ges på sex svenska universitet. Den som inte siktar på en juristexamen kan välja rättsvetenskapsprogram och ta en filosofie kandidatexamen (engelska: Bachelor of Legal Science). Utbildningen tar ca 3 år. Här finns möjlighet att specialisera sig på olika områden. Det finns därefter möjlighet att ta en magister eller mastersexamen. Den som vill forska kan gå vidare till licentiat eller doktorsexamen. Studier i rättsvetenskap är mindre bundna än juristprogrammet och den som är intresserad av något särskilt område (t.ex. idrottsjuridik) kan kombinera lämpliga delkurser. Det är vanligt att t.ex. civilekonomer, civilingenjörer och andra yrkesutbildningar lägger in enstaka kurser i rättsvetenskapliga ämnen. En populär och användbar kurs är den s.k. ”JÖKen” (Juridisk översiktskurs). Sådana studier i rättsvetenskapliga ämnen ger inte tillgång till sådana yrken som kräver juristexamen (t.ex. domare, advokat), men i övrigt återfinns personer med rättsvetenskaplig utbildning inom samma yrkesområden som de som läst juristprogrammet. Båda kan kalla sig jurister eftersom detta inte är någon skyddad titel. Advokat får endast den kalla sig som är medlem i Sveriges Advokatsamfund. För att bli medlem krävs det en juristexamen, tre års praktik, advokatexamen och att man visat sig lämplig för yrket. De flesta advokater är specialiserade inom något rättsområde, t.ex. brottmål, familjerätt eller upphovsrätt. Lagfarna (juristutbildade) domare börjar sin yrkesbana på samma sätt som advokater, åklagare och kronofogdar, dvs. genom juristexamen vid universitet. Därefter finns möjlighet att söka notarieanställning vid tingsrätt eller förvaltningsrätt. Efter godkänd notarieanställning under 2-3 år kan man söka tjänst som domare på lägre nivåer för att efter internutbildningar kunna gå vidare i domarkarriären. För den som vill arbeta med rättsliga frågor utan någon akademisk examen finns möjligheten att läsa enstaka kurser vid universitet/högskola eller att utbilda sig som ”juristassistent” (eng. paralegal) vid någon av de skolor som anordnar denna utbildning. Utbildningen är på två år och är användbar t.ex. för assistenter vid advokatbyråer eller domstolar. Arbetsmarknaden för jurister är bred och man hittar jurister inom många olika arbetsområden. Jurister arbetar inom företag, förvaltningar,

PJ 011 kap 1_3.indd 11

2011-06-21 10.59


kapitel 1

vad är juridik?

17

myndigheter och andra organisationer. Svenska jurister arbetar även inom internationella organisationer såsom EU och olika FN-organ. År 2010 fanns det ca 30 000 yrkesverksamma jurister inom Sverige. Utav dessa var ca 5 000 verksamma inom rättsväsendet (domare, åklagare, kronofogde) medan ca 7 000 var verksamma inom advokateller juristbyråer.

Olika utbildningsalternativ:

Assistent

Yrken som kräver juristexamen

Övriga studier i rättsvetenskap

Enstaka kurser (även distansundervisning)

Skolor i Gbg och Sthlm

6 universitet

Universitet, högskolor

Universitet, högskolor, övriga utbildningsanordnare

”paralegal”

Advokat, domare, kronofogde, åklagare

Fil kand, fil mag, masterexamen.

Komplettering till andra utbildningar

3–9 år studier

Enstaka terminer

+ praktik 2 år studier

ca 5 år studier

Det juridiska språket. Många kritiserar jurister (och domstolar och andra myndigheter) för att använda ett tillkrånglat och svårbegripligt språk. Samtidigt anser många jurister att språket är juristens viktigaste arbetsredskap. Hur hänger detta ihop? Först och främst måste man inse att jurister har behov av att använda ett fackspråk. På samma sätt som en läkare använder vissa speciella uttryck för att inte bli missförstådd, så har en jurist samma behov av att använda väl definierade uttryck. Men samtidigt ska lagtexter, domstolsbeslut m.m. kunna läsas av allmänheten som inte har någon juridisk utbildning. Även om myndigheter och domstolar nu för tiden försöker skriva så enkelt som möjligt, så kommer det nog även i framtiden att finnas kvar ett motsatsförhållande mellan exakta fackuttryck och lättbegriplighet för en större allmänhet. Juridik har ju sitt ursprung i den romerska rätten och därför är det inte konstigt att många fackuttryck utgörs av latinska ord: casus (våda), dolus (uppsåt), culpa (vållande)och hela fraser: nullum crimen sine lege (”inget brott utan lag”), dvs. det måste finnas en lag för att någon ska

PJ 011 kap 1_3.indd 12

2011-06-21 10.59


18

kapitel 1

vad är juridik?

kunna straffas för ett visst brott) eller pacta sunt servanda (”avtal ska hållas”). Även gamla svenska ord och uttryck kan kanske vara besvärliga att förstå: våda (ren olyckshändelse), bestrida (förneka), fång (äganderättsövergång genom köp, byte, gåva eller arv). Jurister kanske blir betraktade som lite ”petiga” (t.ex. när man skriver en avtalstext), eftersom texten inte ska kunna tolkas på ett sätt som inte var avsett när den skrevs. Detta är viktigt om det i framtiden skulle uppstå en tvist med anledning av avtalet. Var och en av parterna försöker förstås tolka texten i avtalet eller lagen så att det gynnar den egna saken och därför måste man anstränga sig att skriva så att texten inte kan misstolkas. I denna bok har vi försökt att använda ett lättbegripligt språk, men samtidigt vill vi introducera vanliga juridiska uttryck så att du som läsare lättare ska kunna ta till dig både vad som står i ”juridiska” texter och förstå vad en jurist säger.

Juridiskt arbetssätt Advokaten måste förstås få betalt för sitt arbete och sina kostnader. För många privatpersoner tar det emot att anlita en advokat, dels för att det kostar pengar, dels för att man är osäker på vad advokaten kan uträtta och dels för att man inte talar samma ”språk”. Då bör man tänka på vad det skulle kunna kosta att inte ta hjälp av en fackman. Det är ju onödigt att förlora pengar bara för att man inte utnyttjat möjligheterna att anlita experthjälp. Även jurister anlitar ofta advokat om de själva hamnat i en rättslig tvist av någon betydelse! Den som tagit en juristexamen har studerat juridik för att kunna tolka och tillämpa rättsregler. Exempel: En skattskyldig har en tvist med Skatteverket och den skattskyldige anlitar en advokat för att få hjälp. Advokaten ska då kunna ta reda på de författningar (och annan rättsinformation) som kan tillämpas i just detta fall. Hon ska också kunna tolka reglerna; finns där något som kan stödja den skattskyldiges sak? Advokaten ska förstås också kunna argumentera för denna tolkning gentemot motparten (dvs. Skatteverket) som kanske gör en annan tolkning av reglerna och kanske hänvisar till andra regler. I ovanstående fall skulle den anlitade advokaten lika gärna kunna företräda motparten! Hon har ju studerat fallet och kan förstås lika gärna argumentera för motståndarens sak, men måste då kanske välja ut andra lagparagrafer och använda andra argument! På samma sätt kan man tänka sig att en försvarsadvokat i en brottmålsrättegång skulle kunna byta plats med åklagaren – båda har ju samma kunskaper och använder samma regler. Ytterst är det en domstol som avgör vilken tolkning som ska gälla. Juristen försöker alltså koncentrera sig på det rättsliga problemet – inte

PJ 011 kap 1_3.indd 13

2011-06-21 10.59


kapitel 1

vad är juridik?

19

allt annat som de tvistande kanske tycker är viktigt i en besvärlig situation, men som inte skulle ha någon betydelse i en domstol. Det finns inte alltid ett givet svar på alla juridiska problem – ”rättsläget är oklart” kanske juristen säger. Ibland händer det att olika rättskällor säger emot varandra! I sista hand är det alltid en domstol som måste ta ställning och en domstol kan aldrig avstå från att fatta beslut med hänvisning till oklart rättsläge eller bristande bevisning! Man hör inte så ofta att jurister använder ordet ”rättvist”, eftersom domstolar inte ska bedöma vad som är ”rättvist” – domstolen dömer endast efter vad som står i lagtexten (eller avtalstexten) och efter vad som blivit bevisat i målet! Om detta sedan är rättvist eller ej kan parterna ha olika meningar om. Det är lagstiftarens (dvs. riksdagens – dvs. politikernas – dvs. väljarnas) uppgift att se till att lagarna är ”rättvisa”!

vill du veta mer? Webbplatser l Studentum: www.studentum.se är en söktjänst för olika utbildningsvägar. Välj fliken ”sök utbildning” och välj ”juridik” och välj sedan vidare. Länkar till olika universitet och andra utbildningsanordnare. l Vissa universitet och högskolor erbjuder juridiska kurser som distansundervisning, t.ex. Universitetet i Lund: www.jur.lund.se Det finns även privata företag som erbjuder sådana kurser t.ex. Spectrum: www.spectrum.se l Advokatsamfundet: www.advokatsamfundet.se Hemsidan innehåller bl.a. länk till Juridiska biblioteket där man kan söka juridisk litteratur. Information om hur man blir advokat, hur man anlitar en advokat m.m. l Jusek: www.jusek.se är fackförbundet för bl.a. jurister. Studenter kan bli medlem för en låg avgift. Hemsidan innehåller bl.a. lönestatistik m.m. Lönestatistik kan även hämtas hos Lönestatistik.se: www.lonestatistik.se Även SACO: www.saco.se har uppgifter om olika yrken, t.ex. jurist. l Bokens hemsida: www.bonnierutbildning.se/privatjuridik Här finns nyheter på de rättsliga områden som tas upp i boken, här finns även lagsamlingar med länkar samt länkar till användbara webbplatser.

PJ 011 kap 1_3.indd 14

2011-06-21 10.59


Bonniers Privatjuridik ger grundläggande juridiska kunskaper som är viktiga för alla människors vardag. Boken vänder sig till alla som läser kursen Privatjuridik (100 poäng) på gymnasieskolan och i vuxenutbildningen men kan även med fördel användas i andra utbildningssammanhang. Författaren, Ralf Marek, har genom mångårig erfarenhet från undervisning och genom sin stilistiska förmåga skapat ett läromedel som är både är lättläst och pedagogiskt. Svåra juridiska begrepp, regler och sammanhang förklaras med hjälp av översikter (modeller) och genom tydliga exempel från verkligheten. Privatjuridik är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok. Till läroboken fi nns en lärarhandledning som bland annat innehåller lösningar och kommentarer till bokens arbetsuppgifter.

”Du blir inte jurist genom att läsa denna bok! Men du kommer att få inblick i ett spännande yrkesområde och viktiga kunskaper som underlättar ditt vardagsliv.” / Ralf Marek

ISBN 978-91-523-0597-3

www.bonnierutbildning.se

9 789152 305973 (0597-3)

PJ 2011 omslag.indd 1

PRIVATJURIDIK

Privatjuridik

BONNIERS

§

PRIVATJURIDIK Ralf Marek

§

2011-06-21 13.07


9789152305973