9789152317433

Företagsekonomi för icke-ekonomer vänder sig till dig som vill lära dig företagsekonomins grunder och kräver inga förkunskaper. Boken är avsedd för kurser i grundläggande företagsekonomi, men kan också användas vid självstudier och fungera som ett stöd för yrkesverksamma som vill få fördjupade kunskaper i ämnet.

Företagsekonomi för icke-ekonomer har skrivits av Wolfram Trostek.

Författaren har mångårig erfarenhet av undervisning på gymnasieskola, komvux och från utbildningar för yrkesverksamma, bland annat på Företagsekonomiska Institutet i Stockholm.

FÖRETAGSEKONOMI FÖR ICKE-EKONOMER

Företagsekonomi för icke-ekonomer beskriver företagsekonomi från början.

Boken behandlar allt från företagets affärsidé, marknadsföring, inköp och försäljning till skatter, bokföring, kalkyler och budgetering. Sist i boken återfinns även ett avsnitt om avveckling, konkurs och rekonstruktion.

FÖRETAGS EKONOMI för icke-ekonomer

ISBN 978-91-523-1743-3

(523-1743-3)

9 789152 317433

WOLFRAM TROSTEK

INNEHÅLL

1 Eget företagande – att starta och driva företag 1 Starta eget – ett sätt att leva..................................... 1 Driva företag ............................................................. 4 Engagemang – men också planering . ..................... 6 2 Företagande – en del av samhällsekonomin 7 Från jordbruk till informationssamhälle ................... 7 Det ekonomiska kretsloppet..................................... 8 Marknadsekonomi – utbud och efterfrågan............. 9 Fri konkurrens en förutsättning . ............................ 10 Ägande ger inflytande och makt ............................ 12 Arbete åt alla........................................................... 13 Ekonomisk tillväxt. .................................................. 17 Tillväxt på människornas och naturens villkor. ...... 17 Konjunktursvängningar........................................... 18 Den svenska modellen............................................ 19

INNEHÅLL

Marknadsplanen – en konkret handlingsplan........ 59 Att göra marknadsundersökningar ........................ 62 Att arbeta med prognoser ...................................... 65

Räkna nollpunkt med täckningsbidrag .............. 148 Pålägg och marginal i varuhandelsföretag . ....... 148 Självkostnadskalkylering .................................... 152

6 Olika företagsformer 68 Aktiebolag. .............................................................. 68 Enskild firma . ......................................................... 76 Handelsbolag ......................................................... 77 Kommanditbolag .................................................... 78 Ekonomisk förening . .............................................. 78 Joint venture – samarbete över gränser. ................ 79

13 Inköp – alla gör det men få talar om det 161 Olika typer av varor . ........................................... 161 Företagets lager och beställningspunkt ............. 162 Investeringsvaror ................................................ 164 Att sluta avtal . .................................................... 172 Köplagen . ........................................................... 174

7 Företagets intäkter och kostnader – vägen

till lönsamhet 82 Företagets resultat . ................................................ 82 Fasta och rörliga kostnader. ................................... 84 Företagets intäkter.................................................. 86 3 Företagets affärsidé är grunden 22 Resultatdiagram – en enkel analysmodell.............. 86 Produktutveckling – resultat av ett Storskalighet ger stordriftsfördelar. ........................ 88 målmedvetet arbete ............................................... 22 Företagsekonomins grundbegrepp......................... 89 Affärsidén – företagets ansikte utåt........................ 24 Vad kännetecknar en bra affärsidé?....................... 25 8 Företagets skatter och avgifter 92 Den nya tekniken ger nya affärsidéer..................... 27 A-skatt..................................................................... 92 Affärsidé – lösning på kundens ”problem”............. 28 F-skatt..................................................................... 96 Källor till affärsidéer................................................ 30 Sociala avgifter........................................................ 97 Olika slags produkter.............................................. 32 Mervärdesskatt – moms ...................................... 101 Produktens livscykel............................................... 34 Punktskatter – för att styra konsumtionen........... 108 Eget företagande – risker och möjligheter.............. 36 Ditt eget kunnande – vägen till framgång .............. 38 9 Företagets balans och resultat 109 Balans- och resultaträkningarna. ......................... 109 4 Att skydda företagets varumärke och affärsidé 40 Inkomster och utgifter måste periodiseras........... 114 Kampen om kunderna............................................ 40 Andra periodiseringsproblem............................... 116 Varumärket är viktigt .............................................. 40 Varumärkesvärdering.............................................. 42 10 För att driva företag krävs kapital 119 Tre utvecklingstendenser........................................ 45 Anläggningskapitalbehov ................................... 119 Varumärket är viktigt – men ibland blir det fel........ 46 Rörelsekapitalbehov............................................ 122 Positionering . ......................................................... 47 Att arbeta med varumärken.................................... 49 11 Kapitalanskaffning – finansiering 129 Även om viljan är god.............................................. 50 Företagets soliditet.............................................. 129 Att registrera varumärket........................................ 51 Företagets betalningsförmåga. ........................... 131 Patent...................................................................... 53 Främmande kapital............................................. 133 Designskydd. .......................................................... 54 Företagets eget kapital........................................ 135 Upphovsrätt. ........................................................... 54 Företagets likviditet ............................................ 137 5 Kunskap om marknaden 56 Marknadsplanen – en del av företagets

långsiktiga planering............................................... 56 Produktlivscykelkurvan och SWOT-analysen

skapar överblick ..................................................... 57

IV

12 Kalkylera med rätt pris 139 Utbud och efterfrågan. ....................................... 139 Företagens prisstrategi. ...................................... 142 Prissättning på kort och på lång sikt ................. 143 Täckningsbidrag – steg för steg ......................... 146

14 Bokföring – en nödvändighet 176 Företagets redovisning ....................................... 176 Räkenskapsår ..................................................... 177 Bokföringsskyldighetens innebörd

– god redovisningssed . ...................................... 178 Löpande bokföring och verifikationer ................ 181 Verifikationer . ..................................................... 187 Bokföringsorder . ................................................ 190 Årsbokslut eller årsredovisning .......................... 191 Arkivering ........................................................... 193 15 Dubbel bokföring 194 Dubbel bokföring på konton .............................. 194 Kontoplanen ....................................................... 196 Att bokföra kontantaffärer .................................. 198 Att bokföra kreditaffärer . ................................... 200 Kolumndagbok ................................................... 215 Redovisa rätt ...................................................... 216 16 Bokslut – företagets ställning och resultat 217 Bokslut . .............................................................. 217 Balansräkningen . ............................................... 219 Värdering av tillgångar ........................................ 223 17 Att analysera bokslut 231 Företagets lönsamhet ......................................... 231 Företagets betalningsförmåga . .......................... 236 Att arbeta med nyckeltal .................................... 242 18 Budgetering 243 Resultatbudgeten – fokus på resultatet ............. 243 Företagets likviditetsplanering ........................... 245 Likviditetsbudgeten............................................. 247 Balansbudgeten ................................................. 249

19 Organisera för att möta framtiden 252 Att motivera medarbetarna ................................ 252 Utvecklingssamtal – ett sätt att leda och

förebygga problem ............................................. 254 Företagets formella organisation ........................ 255 Att vara arbetsgivare .......................................... 259 Arbetstider .......................................................... 261 Semesterlagen . .................................................. 262 Arbetsmiljölagen . ............................................... 262 Lagen om anställningsskydd (LAS) ................... 263 Medbestämmandelagen (MBL) . ....................... 264 Försäkringar ....................................................... 264 20 Möte med kunden 266 Att bearbeta kunden........................................... 266 Att utforma reklambudskap................................ 270 Kunden tillhör målgruppen ................................ 273 Personlig försäljning ........................................... 274 Direktreklam........................................................ 275 Reklam – det var så det började ........................ 275 Marknadsföringsstrategins förändring ............... 277 Reklam ska se ut som reklam ............................ 278 Tillbaka till de fyra P:na ...................................... 279 21 Handel med andra länder 281 Sverige – en del av Europa ................................. 281 EU:s program för små och medelstora företag... 282 EU–gemensamma tullar gentemot omvärlden... 283 Affärskultur ......................................................... 284 Två av våra närmsta grannar .............................. 286 Att våga sig ut i världen ...................................... 288 Att göra affärer i andra valutor ........................... 291 22 Avveckling, konkurs eller rekonstruktion 293 Företagskonkurser . ............................................ 293 Att avveckla bolag .............................................. 295 Betalningsföreläggande ..................................... 297 Företagsrekonstruktion ...................................... 298 Tillbaka på ruta ett ............................................. 300 Viktiga nyckelbegrepp och formler – en sammanfattning ........................................ 301 Register............................................................... 310

V

INNEHÅLL

1 Eget företagande – att starta och driva företag 1 Starta eget – ett sätt att leva..................................... 1 Driva företag ............................................................. 4 Engagemang – men också planering . ..................... 6 2 Företagande – en del av samhällsekonomin 7 Från jordbruk till informationssamhälle ................... 7 Det ekonomiska kretsloppet..................................... 8 Marknadsekonomi – utbud och efterfrågan............. 9 Fri konkurrens en förutsättning . ............................ 10 Ägande ger inflytande och makt ............................ 12 Arbete åt alla........................................................... 13 Ekonomisk tillväxt. .................................................. 17 Tillväxt på människornas och naturens villkor. ...... 17 Konjunktursvängningar........................................... 18 Den svenska modellen............................................ 19

INNEHÅLL

Marknadsplanen – en konkret handlingsplan........ 59 Att göra marknadsundersökningar ........................ 62 Att arbeta med prognoser ...................................... 65

Räkna nollpunkt med täckningsbidrag .............. 148 Pålägg och marginal i varuhandelsföretag . ....... 148 Självkostnadskalkylering .................................... 152

6 Olika företagsformer 68 Aktiebolag. .............................................................. 68 Enskild firma . ......................................................... 76 Handelsbolag ......................................................... 77 Kommanditbolag .................................................... 78 Ekonomisk förening . .............................................. 78 Joint venture – samarbete över gränser. ................ 79

13 Inköp – alla gör det men få talar om det 161 Olika typer av varor . ........................................... 161 Företagets lager och beställningspunkt ............. 162 Investeringsvaror ................................................ 164 Att sluta avtal . .................................................... 172 Köplagen . ........................................................... 174

7 Företagets intäkter och kostnader – vägen

till lönsamhet 82 Företagets resultat . ................................................ 82 Fasta och rörliga kostnader. ................................... 84 Företagets intäkter.................................................. 86 3 Företagets affärsidé är grunden 22 Resultatdiagram – en enkel analysmodell.............. 86 Produktutveckling – resultat av ett Storskalighet ger stordriftsfördelar. ........................ 88 målmedvetet arbete ............................................... 22 Företagsekonomins grundbegrepp......................... 89 Affärsidén – företagets ansikte utåt........................ 24 Vad kännetecknar en bra affärsidé?....................... 25 8 Företagets skatter och avgifter 92 Den nya tekniken ger nya affärsidéer..................... 27 A-skatt..................................................................... 92 Affärsidé – lösning på kundens ”problem”............. 28 F-skatt..................................................................... 96 Källor till affärsidéer................................................ 30 Sociala avgifter........................................................ 97 Olika slags produkter.............................................. 32 Mervärdesskatt – moms ...................................... 101 Produktens livscykel............................................... 34 Punktskatter – för att styra konsumtionen........... 108 Eget företagande – risker och möjligheter.............. 36 Ditt eget kunnande – vägen till framgång .............. 38 9 Företagets balans och resultat 109 Balans- och resultaträkningarna. ......................... 109 4 Att skydda företagets varumärke och affärsidé 40 Inkomster och utgifter måste periodiseras........... 114 Kampen om kunderna............................................ 40 Andra periodiseringsproblem............................... 116 Varumärket är viktigt .............................................. 40 Varumärkesvärdering.............................................. 42 10 För att driva företag krävs kapital 119 Tre utvecklingstendenser........................................ 45 Anläggningskapitalbehov ................................... 119 Varumärket är viktigt – men ibland blir det fel........ 46 Rörelsekapitalbehov............................................ 122 Positionering . ......................................................... 47 Att arbeta med varumärken.................................... 49 11 Kapitalanskaffning – finansiering 129 Även om viljan är god.............................................. 50 Företagets soliditet.............................................. 129 Att registrera varumärket........................................ 51 Företagets betalningsförmåga. ........................... 131 Patent...................................................................... 53 Främmande kapital............................................. 133 Designskydd. .......................................................... 54 Företagets eget kapital........................................ 135 Upphovsrätt. ........................................................... 54 Företagets likviditet ............................................ 137 5 Kunskap om marknaden 56 Marknadsplanen – en del av företagets

långsiktiga planering............................................... 56 Produktlivscykelkurvan och SWOT-analysen

skapar överblick ..................................................... 57

IV

12 Kalkylera med rätt pris 139 Utbud och efterfrågan. ....................................... 139 Företagens prisstrategi. ...................................... 142 Prissättning på kort och på lång sikt ................. 143 Täckningsbidrag – steg för steg ......................... 146

14 Bokföring – en nödvändighet 176 Företagets redovisning ....................................... 176 Räkenskapsår ..................................................... 177 Bokföringsskyldighetens innebörd

– god redovisningssed . ...................................... 178 Löpande bokföring och verifikationer ................ 181 Verifikationer . ..................................................... 187 Bokföringsorder . ................................................ 190 Årsbokslut eller årsredovisning .......................... 191 Arkivering ........................................................... 193 15 Dubbel bokföring 194 Dubbel bokföring på konton .............................. 194 Kontoplanen ....................................................... 196 Att bokföra kontantaffärer .................................. 198 Att bokföra kreditaffärer . ................................... 200 Kolumndagbok ................................................... 215 Redovisa rätt ...................................................... 216 16 Bokslut – företagets ställning och resultat 217 Bokslut . .............................................................. 217 Balansräkningen . ............................................... 219 Värdering av tillgångar ........................................ 223 17 Att analysera bokslut 231 Företagets lönsamhet ......................................... 231 Företagets betalningsförmåga . .......................... 236 Att arbeta med nyckeltal .................................... 242 18 Budgetering 243 Resultatbudgeten – fokus på resultatet ............. 243 Företagets likviditetsplanering ........................... 245 Likviditetsbudgeten............................................. 247 Balansbudgeten ................................................. 249

19 Organisera för att möta framtiden 252 Att motivera medarbetarna ................................ 252 Utvecklingssamtal – ett sätt att leda och

förebygga problem ............................................. 254 Företagets formella organisation ........................ 255 Att vara arbetsgivare .......................................... 259 Arbetstider .......................................................... 261 Semesterlagen . .................................................. 262 Arbetsmiljölagen . ............................................... 262 Lagen om anställningsskydd (LAS) ................... 263 Medbestämmandelagen (MBL) . ....................... 264 Försäkringar ....................................................... 264 20 Möte med kunden 266 Att bearbeta kunden........................................... 266 Att utforma reklambudskap................................ 270 Kunden tillhör målgruppen ................................ 273 Personlig försäljning ........................................... 274 Direktreklam........................................................ 275 Reklam – det var så det började ........................ 275 Marknadsföringsstrategins förändring ............... 277 Reklam ska se ut som reklam ............................ 278 Tillbaka till de fyra P:na ...................................... 279 21 Handel med andra länder 281 Sverige – en del av Europa ................................. 281 EU:s program för små och medelstora företag... 282 EU–gemensamma tullar gentemot omvärlden... 283 Affärskultur ......................................................... 284 Två av våra närmsta grannar .............................. 286 Att våga sig ut i världen ...................................... 288 Att göra affärer i andra valutor ........................... 291 22 Avveckling, konkurs eller rekonstruktion 293 Företagskonkurser . ............................................ 293 Att avveckla bolag .............................................. 295 Betalningsföreläggande ..................................... 297 Företagsrekonstruktion ...................................... 298 Tillbaka på ruta ett ............................................. 300 Viktiga nyckelbegrepp och formler – en sammanfattning ........................................ 301 Register............................................................... 310

V

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

4

R

Att skydda företagets varumärke och affärsidé Marknadsekonomi kännetecknas av att de bästa företagen alltid vinner kundernas gillande. Nya idéer vinner över gamla. Nya företag startar – gamla läggs ner. Rationellare produktionsmetoder sänker priserna och ökar kvaliteten. En ädel kamp som alltid leder till att de bästa företagen växer, utvecklar allt bättre produkter och för utvecklingen framåt. Så vill vi gärna de som förespråkar marknadsekonomi se kampen om kunderna.

Kampen om kunderna Kampen om kunderna är inte alltid så ädel som vi vill att den ska vara. På samma sätt som det fuskas inom idrotten fuskas det inom näringslivet. Orsaken är densamma – att vinna fördelar gentemot konkurrenter. Ett sätt är att kopiera eller stjäla andras affärsidéer.

Det är därför viktigt att redan från början fundera igenom vilken information eller vilka uppgifter som är känsliga för företaget och därför bör skyddas extra noggrant. Företagets varumärken och uppfinningar medmera kan skyddas med hjälp av registrering.

Varumärket är viktigt Inom de flesta produktområden förekommer varumärken. Ett varumärke är det individuella kännetecknet för att identifiera och särskilja varor och tjänster från varandra. Varumärken kan vara så kallade ordmärken eller figurmärken. Någon absolut gräns för vad som är ordmärke respektive figurmärke går inte att dra. Ett märkesnamn och typograferingen av detta kan med tiden bli inarbetat och därmed också får karaktär av figurmärke.

Varumärken finns inte bara bland varuproducerande företag utan även bland tjänsteföretag. De finns med andra ord överallt i samhället.

Vi möter namn och bilder i alla möjliga sorters sammanhang – på bio, på tv, i radion, i våra tidningar, i butiken, på bussar, på reklamskyltar och på kläder. Arla, Volvo, Estrella, Folksam, ica, Crescent, Levis, 40

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

sj, Telia, Bonniers, Ticket, Nya moderaterna medmera. Varumärkena har blivit ett naturligt inslag och en del av vår kultur. De flesta av våra välkända varumärken är gamla och väl inarbetade. Vad skulle exempelvis Volvo eller Ericsson vara utan sina starka varumärken?

Varumärket är inte bara viktigt för stora företag. Även för små företag som arbetar på en mindre marknad har varumärket stor betydelse.

Konkurrensen på den lokala marknaden är många gånger lika hård som den som Volvo och Ericsson kan möta på världsmarknaden.

Oftast möts vi av gamla inarbetade varumärken. Men då och då dyker det upp nya stjärnor på himlen. Ett exempel på detta är det svenska konfektionsföretaget Acne. Acne har nått stora försäljningsframgångar både i Europa, usa och Asien och har blivit en värdig konkurrent till mer traditionella jeansmärken som Levis och Lee. Ett annat exempel är CityMail som vågade sticka upp och utmana ett av våra äldsta varumärken – Posten. Eller Onoff som startade som en hobbyrörelse 1972 av ägaren och grundaren Hans Westin i Åkersberga, norr om Stockholm. Ganska snart blev källarbutiken, som i början bara hade öppet på lördagarna, för liten. Rörelsen gick bra. Två år senare kunde Hans öppna sin första ”riktiga” butik i det nya köpcentrat i Åkersberga. Sen gick det fort och Onoff växte till Sveriges största detaljhandelskedja inom hemelektronik. 2011 blev dock konkurrensen för hård och företaget gick i konkurs.

TIO STORA VARUMÄRKEN INOM SVENSK DAGLIGVARUHANDEL VARUMÄRKE

TILLVERKARE

Gevalia, kaffe

Kraft General Foods

Coca-Cola, läskedryck

Coca-Cola

Wasa, knäckebröd

Barillakoncernen

Bregott, smör

AB Svenska Smör

Milda, margarin

Unilever (Van den Bergh)

Lätta, margarin

Unilever

Apotekarnes, läskedryck

Pripps Bryggerier AB

Pampers, blöjor

Procter & Gamble

Libero, blöjor

Mölnlycke Baby prod

Lätt & Lagom, smör

AB Svenska Smör

De flesta av oss känner igen produkterna i tabellen – men hur är det med ”tillverkarna”? ...

41

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

4

R

Att skydda företagets varumärke och affärsidé Marknadsekonomi kännetecknas av att de bästa företagen alltid vinner kundernas gillande. Nya idéer vinner över gamla. Nya företag startar – gamla läggs ner. Rationellare produktionsmetoder sänker priserna och ökar kvaliteten. En ädel kamp som alltid leder till att de bästa företagen växer, utvecklar allt bättre produkter och för utvecklingen framåt. Så vill vi gärna de som förespråkar marknadsekonomi se kampen om kunderna.

Kampen om kunderna Kampen om kunderna är inte alltid så ädel som vi vill att den ska vara. På samma sätt som det fuskas inom idrotten fuskas det inom näringslivet. Orsaken är densamma – att vinna fördelar gentemot konkurrenter. Ett sätt är att kopiera eller stjäla andras affärsidéer.

Det är därför viktigt att redan från början fundera igenom vilken information eller vilka uppgifter som är känsliga för företaget och därför bör skyddas extra noggrant. Företagets varumärken och uppfinningar medmera kan skyddas med hjälp av registrering.

Varumärket är viktigt Inom de flesta produktområden förekommer varumärken. Ett varumärke är det individuella kännetecknet för att identifiera och särskilja varor och tjänster från varandra. Varumärken kan vara så kallade ordmärken eller figurmärken. Någon absolut gräns för vad som är ordmärke respektive figurmärke går inte att dra. Ett märkesnamn och typograferingen av detta kan med tiden bli inarbetat och därmed också får karaktär av figurmärke.

Varumärken finns inte bara bland varuproducerande företag utan även bland tjänsteföretag. De finns med andra ord överallt i samhället.

Vi möter namn och bilder i alla möjliga sorters sammanhang – på bio, på tv, i radion, i våra tidningar, i butiken, på bussar, på reklamskyltar och på kläder. Arla, Volvo, Estrella, Folksam, ica, Crescent, Levis, 40

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

sj, Telia, Bonniers, Ticket, Nya moderaterna medmera. Varumärkena har blivit ett naturligt inslag och en del av vår kultur. De flesta av våra välkända varumärken är gamla och väl inarbetade. Vad skulle exempelvis Volvo eller Ericsson vara utan sina starka varumärken?

Varumärket är inte bara viktigt för stora företag. Även för små företag som arbetar på en mindre marknad har varumärket stor betydelse.

Konkurrensen på den lokala marknaden är många gånger lika hård som den som Volvo och Ericsson kan möta på världsmarknaden.

Oftast möts vi av gamla inarbetade varumärken. Men då och då dyker det upp nya stjärnor på himlen. Ett exempel på detta är det svenska konfektionsföretaget Acne. Acne har nått stora försäljningsframgångar både i Europa, usa och Asien och har blivit en värdig konkurrent till mer traditionella jeansmärken som Levis och Lee. Ett annat exempel är CityMail som vågade sticka upp och utmana ett av våra äldsta varumärken – Posten. Eller Onoff som startade som en hobbyrörelse 1972 av ägaren och grundaren Hans Westin i Åkersberga, norr om Stockholm. Ganska snart blev källarbutiken, som i början bara hade öppet på lördagarna, för liten. Rörelsen gick bra. Två år senare kunde Hans öppna sin första ”riktiga” butik i det nya köpcentrat i Åkersberga. Sen gick det fort och Onoff växte till Sveriges största detaljhandelskedja inom hemelektronik. 2011 blev dock konkurrensen för hård och företaget gick i konkurs.

TIO STORA VARUMÄRKEN INOM SVENSK DAGLIGVARUHANDEL VARUMÄRKE

TILLVERKARE

Gevalia, kaffe

Kraft General Foods

Coca-Cola, läskedryck

Coca-Cola

Wasa, knäckebröd

Barillakoncernen

Bregott, smör

AB Svenska Smör

Milda, margarin

Unilever (Van den Bergh)

Lätta, margarin

Unilever

Apotekarnes, läskedryck

Pripps Bryggerier AB

Pampers, blöjor

Procter & Gamble

Libero, blöjor

Mölnlycke Baby prod

Lätt & Lagom, smör

AB Svenska Smör

De flesta av oss känner igen produkterna i tabellen – men hur är det med ”tillverkarna”? ...

41

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

Varumärkesvärdering Ett starkt varumärke behöver nödvändigtvis inte vara stort och alla stora varumärken är inte alltid starka. För att bli både ett stort och ett starkt varumärke krävs i första hand en stor marknad eller att produkterna säljs på en marknad med hög frekvens, som blöjmarknaden eller dagligvaruhandeln. Det är därför inte konstigt att ett av Sveriges största varumärken är Gevalia. Gevalia arbetar på en marknad som omfattar större delen av den vuxna befolkningen. En befolkning som dessutom konsumerar kaffe med nära nog religiösa förtecken.

För att bli ett stort varumärke krävs också stora marknadsföringsresurser. Marknadsföringsbudgeten för de stora varumärkena inom dagligvaruhandeln ligger på i storleksordningen fem, tio procent av omsättningen.

Varumärkets betydelse har blivit allt viktigare i kampen om kunderna.

Stora multinationella företag är beredda att betala stora summor för att komma över ett varumärke. Nestlé betalade till exempel 30 miljarder kronor, vilket motsvarade fem gånger det bokförda värdet på företaget, för att bland annat komma över varumärkena After Eight och Kit Kat. Electrolux förvärv av vitvarudivisionen i tyska aeg är ett annat exempel på hur viktigt inarbetade varumärken kan vara.

Det var inte aegs fabriker som intresserade Electrolux. Sedan flera år fanns till och med överkapacitet inom branschen. Istället var det det inarbetade varumärket aeg som lockade. Genom affären, anskaffandet av varumärket, hoppades Electrolux nå den svårflörtade tyska marknaden med sina produkter.

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

VARUMÄRKESVÄRDERING – EN OKÄND KONST I SVERIGE I Sverige är det fortfarande relativt sällsynt med varumärkesvärderingar. Officiellt finns det bara ett företag som låtit värdera sitt varumärke – Volvo. Resultatet är dock hemligt men inofficiellt nämndes siffran 30 miljarder kronor.

Frågan är om bristen på fler exempel är ett utslag av okunskap, ointresse eller svensk blygsamhet. Troligtvis är inget av påståendena sanna även om kunskapen om varumärkesvärdering fortfarande är relativt låg. Svaret finner vi snarare i svenska redovisningsprinciper.

Värdet på ett varumärke får nämligen inte tas upp som tillgång i företagens balansräkning. Samma sak gäller den resurs eller det värde som de anställda utgör. Detta trots att många kunskapsföretag i praktiken inte har några andra tillgångar i bolaget än den samlade kunskap som finns hos de anställda.

EXEMPEL

De tio starkaste varumärkena och deras värde i miljarder dollar (2011) 1. Apple

153

2. Google

111

3. IBM

101

4. McDonald’s

81

5. Microsoft

78

6. Coca-Cola

74

7. AT&T

70

8. Marlboro

68

9. China Mobile

57

10. General Electric

50

Källa: Financial times, 2011

”Det finns många företag med oerhört värdefulla varumärken i Sverige, riktigt hur värdefulla förstår de kanske inte själva.”

Raymond Perrier på Interbrand

Tre sätt att värdera ett varumärke Det finns i princip tre sätt att värdera varumärken. Den första baseras på kostnaderna, den andra på marknaden och den tredje på avkastningen.

Den kostnadsbaserade metoden går ut på att försöka bestämma de historiska kostnaderna som behövts för att bygga upp varumärket. Den centrala frågan som ställs är: Hur stora skulle kostnaderna vara idag om vi försökte bygga upp varumärket igen? Den marknadsbaserade metoden jämför värdet av det egna varumärket med andra liknande varumärken som finns på marknaden. Den avkastningsbaserade metoden utgår från den förväntade avkastningen (vinsten) som varumärket ger.

Först av allt brukar företagets totala genomsnittliga avkastning analyseras. Därefter analyseras varumärkets styrka. Frågan som man vill ha svar på är: Vilken betydelse har varumärket haft för företagets resultat?

Varumärkesvärdering har störst betydelse vid köp eller försäljning av företag. Den har också betydelse vid licensaffärer eller då man ska fastställa skadeståndskrav vid varumärkesintrång.

42

77H&M återfinns på 62:e plats med ett värde av 13 miljarder dollar.

43

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

Varumärkesvärdering Ett starkt varumärke behöver nödvändigtvis inte vara stort och alla stora varumärken är inte alltid starka. För att bli både ett stort och ett starkt varumärke krävs i första hand en stor marknad eller att produkterna säljs på en marknad med hög frekvens, som blöjmarknaden eller dagligvaruhandeln. Det är därför inte konstigt att ett av Sveriges största varumärken är Gevalia. Gevalia arbetar på en marknad som omfattar större delen av den vuxna befolkningen. En befolkning som dessutom konsumerar kaffe med nära nog religiösa förtecken.

För att bli ett stort varumärke krävs också stora marknadsföringsresurser. Marknadsföringsbudgeten för de stora varumärkena inom dagligvaruhandeln ligger på i storleksordningen fem, tio procent av omsättningen.

Varumärkets betydelse har blivit allt viktigare i kampen om kunderna.

Stora multinationella företag är beredda att betala stora summor för att komma över ett varumärke. Nestlé betalade till exempel 30 miljarder kronor, vilket motsvarade fem gånger det bokförda värdet på företaget, för att bland annat komma över varumärkena After Eight och Kit Kat. Electrolux förvärv av vitvarudivisionen i tyska aeg är ett annat exempel på hur viktigt inarbetade varumärken kan vara.

Det var inte aegs fabriker som intresserade Electrolux. Sedan flera år fanns till och med överkapacitet inom branschen. Istället var det det inarbetade varumärket aeg som lockade. Genom affären, anskaffandet av varumärket, hoppades Electrolux nå den svårflörtade tyska marknaden med sina produkter.

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

VARUMÄRKESVÄRDERING – EN OKÄND KONST I SVERIGE I Sverige är det fortfarande relativt sällsynt med varumärkesvärderingar. Officiellt finns det bara ett företag som låtit värdera sitt varumärke – Volvo. Resultatet är dock hemligt men inofficiellt nämndes siffran 30 miljarder kronor.

Frågan är om bristen på fler exempel är ett utslag av okunskap, ointresse eller svensk blygsamhet. Troligtvis är inget av påståendena sanna även om kunskapen om varumärkesvärdering fortfarande är relativt låg. Svaret finner vi snarare i svenska redovisningsprinciper.

Värdet på ett varumärke får nämligen inte tas upp som tillgång i företagens balansräkning. Samma sak gäller den resurs eller det värde som de anställda utgör. Detta trots att många kunskapsföretag i praktiken inte har några andra tillgångar i bolaget än den samlade kunskap som finns hos de anställda.

EXEMPEL

De tio starkaste varumärkena och deras värde i miljarder dollar (2011) 1. Apple

153

2. Google

111

3. IBM

101

4. McDonald’s

81

5. Microsoft

78

6. Coca-Cola

74

7. AT&T

70

8. Marlboro

68

9. China Mobile

57

10. General Electric

50

Källa: Financial times, 2011

”Det finns många företag med oerhört värdefulla varumärken i Sverige, riktigt hur värdefulla förstår de kanske inte själva.”

Raymond Perrier på Interbrand

Tre sätt att värdera ett varumärke Det finns i princip tre sätt att värdera varumärken. Den första baseras på kostnaderna, den andra på marknaden och den tredje på avkastningen.

Den kostnadsbaserade metoden går ut på att försöka bestämma de historiska kostnaderna som behövts för att bygga upp varumärket. Den centrala frågan som ställs är: Hur stora skulle kostnaderna vara idag om vi försökte bygga upp varumärket igen? Den marknadsbaserade metoden jämför värdet av det egna varumärket med andra liknande varumärken som finns på marknaden. Den avkastningsbaserade metoden utgår från den förväntade avkastningen (vinsten) som varumärket ger.

Först av allt brukar företagets totala genomsnittliga avkastning analyseras. Därefter analyseras varumärkets styrka. Frågan som man vill ha svar på är: Vilken betydelse har varumärket haft för företagets resultat?

Varumärkesvärdering har störst betydelse vid köp eller försäljning av företag. Den har också betydelse vid licensaffärer eller då man ska fastställa skadeståndskrav vid varumärkesintrång.

42

77H&M återfinns på 62:e plats med ett värde av 13 miljarder dollar.

43

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

6

Olika företagsformer Att starta eget innebär i praktiken att affärsidén omsätts i bolagsform.

Vilken företagsform man ska välja beror därför ytterst på företagets affärsidé. Avgörande är också hur många som ska starta företaget, kapitalbehov, vilken typ av näringsverksamhet som ska drivas och vilken risk man är villig att ta. En avgörande fråga är också hur viktigt det är att skilja verksamhetens ekonomi från den privata ekonomin.

De flesta företag i Sverige är små och drivs som enskilda firmor.

Det finns i huvudsak fem företagsformer: • Aktiebolag • Enskild firma • Handelsbolag • Kommanditbolag • Ekonomisk förening En internationalisering av regelverket har lett till en ny kategoriindelning av företag: K1–K4-företag. K1 är de minsta företagen och K4 de största.

Aktiebolag Ett aktiebolag (ab) är en juridisk person, vilket innebär att företaget självt kan teckna avtal och ha egna tillgångar och skulder. Krav på återbetalning av företagets skulder kan bara utkrävas ur bolagets egna tillgångar. Det betyder att ägarna till bolaget, det vill säga aktieägarna, inte kan krävas på skulder som bolaget ansvarar för.

Aktieägarna riskerar därför, exempelvis vid konkurs, att endast förlora det kapital som de satsat i bolaget. Denna ekonomiska struktur är ett viktigt skäl till varför många väljer aktiebolag som bolagsform.

I verkligheten är det dock inte så enkelt att ägaren eller ägarna aldrig kan krävas på företagets skulder – åtminstone gäller det inte alltid för små aktiebolag. Orsaken är att bankerna ofta kräver någon form av säkerhet för att låna ut pengar till aktiebolaget. Aktieägaren eller aktieägarna tvingas då skriva på en borgensförbindelse som gör dem personligt betalningsansvariga för företagets lån hos banken.

68

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

Det finns två former av aktiebolag: • Publika aktiebolag är bolagsformen för de allra största företagen.

Minsta aktiekapital är 500 000 kronor. På börsen handlas det endast med aktier i publika aktiebolag.

• Privata aktiebolag är den bolagsform som ska fånga upp de något mindre aktiebolagen. Minsta aktiekapital är 50 000 kronor.

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 1 kap. Inledande bestämmelser 2 § Ett aktiebolag är ett privat aktiebolag eller ett publikt aktiebolag.

3 § I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. --4 § Ett aktiebolag skall ha ett aktiekapital. Aktiekapitalet skall vara bestämt i bolagets redovisningsvaluta. Av 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) framgår att redovisningsvalutan får vara antingen svenska kronor eller euro.

5 § Om aktiekapitalet är bestämt i kronor, skall det uppgå till minst 50 000 kr.

14 § Om aktiekapitalet i ett publikt aktiebolag är bestämt i kronor, skall det uppgå till minst 500 000 kr. ---

Att bilda aktiebolag Hur ett aktiebolag bildas är noggrant beskrivet i aktiebolagslagen (abl). Ett aktiebolag kan startas och ägas av en eller flera personer.

Den som bildar ett aktiebolag kallas för stiftare. Stiftaren måste vara en fysisk person som är bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, svensk juridisk person eller ”en juridisk person som bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet …”. Den som är underårig, satt i konkurs eller som har näringsförbud kan inte vara stiftare. Stiftaren eller stiftarna ska upprätta och underteckna ett dokument, en så kallad stiftelseurkund, som visar att man beslutat att starta ett aktiebolag. I dokumentet ska det bland annat också också framgå hur stor andel i bolaget varje stiftare ska äga, alltså hur många aktier varje stiftare tecknar sig för och hur mycket som ska betalas för varje aktie. Vem som ska utgöra bolagets styrelse och eventuella revisor anges också i stiftelseurkunden.

69

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

6

Olika företagsformer Att starta eget innebär i praktiken att affärsidén omsätts i bolagsform.

Vilken företagsform man ska välja beror därför ytterst på företagets affärsidé. Avgörande är också hur många som ska starta företaget, kapitalbehov, vilken typ av näringsverksamhet som ska drivas och vilken risk man är villig att ta. En avgörande fråga är också hur viktigt det är att skilja verksamhetens ekonomi från den privata ekonomin.

De flesta företag i Sverige är små och drivs som enskilda firmor.

Det finns i huvudsak fem företagsformer: • Aktiebolag • Enskild firma • Handelsbolag • Kommanditbolag • Ekonomisk förening En internationalisering av regelverket har lett till en ny kategoriindelning av företag: K1–K4-företag. K1 är de minsta företagen och K4 de största.

Aktiebolag Ett aktiebolag (ab) är en juridisk person, vilket innebär att företaget självt kan teckna avtal och ha egna tillgångar och skulder. Krav på återbetalning av företagets skulder kan bara utkrävas ur bolagets egna tillgångar. Det betyder att ägarna till bolaget, det vill säga aktieägarna, inte kan krävas på skulder som bolaget ansvarar för.

Aktieägarna riskerar därför, exempelvis vid konkurs, att endast förlora det kapital som de satsat i bolaget. Denna ekonomiska struktur är ett viktigt skäl till varför många väljer aktiebolag som bolagsform.

I verkligheten är det dock inte så enkelt att ägaren eller ägarna aldrig kan krävas på företagets skulder – åtminstone gäller det inte alltid för små aktiebolag. Orsaken är att bankerna ofta kräver någon form av säkerhet för att låna ut pengar till aktiebolaget. Aktieägaren eller aktieägarna tvingas då skriva på en borgensförbindelse som gör dem personligt betalningsansvariga för företagets lån hos banken.

68

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

Det finns två former av aktiebolag: • Publika aktiebolag är bolagsformen för de allra största företagen.

Minsta aktiekapital är 500 000 kronor. På börsen handlas det endast med aktier i publika aktiebolag.

• Privata aktiebolag är den bolagsform som ska fånga upp de något mindre aktiebolagen. Minsta aktiekapital är 50 000 kronor.

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 1 kap. Inledande bestämmelser 2 § Ett aktiebolag är ett privat aktiebolag eller ett publikt aktiebolag.

3 § I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. --4 § Ett aktiebolag skall ha ett aktiekapital. Aktiekapitalet skall vara bestämt i bolagets redovisningsvaluta. Av 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) framgår att redovisningsvalutan får vara antingen svenska kronor eller euro.

5 § Om aktiekapitalet är bestämt i kronor, skall det uppgå till minst 50 000 kr.

14 § Om aktiekapitalet i ett publikt aktiebolag är bestämt i kronor, skall det uppgå till minst 500 000 kr. ---

Att bilda aktiebolag Hur ett aktiebolag bildas är noggrant beskrivet i aktiebolagslagen (abl). Ett aktiebolag kan startas och ägas av en eller flera personer.

Den som bildar ett aktiebolag kallas för stiftare. Stiftaren måste vara en fysisk person som är bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, svensk juridisk person eller ”en juridisk person som bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet …”. Den som är underårig, satt i konkurs eller som har näringsförbud kan inte vara stiftare. Stiftaren eller stiftarna ska upprätta och underteckna ett dokument, en så kallad stiftelseurkund, som visar att man beslutat att starta ett aktiebolag. I dokumentet ska det bland annat också också framgå hur stor andel i bolaget varje stiftare ska äga, alltså hur många aktier varje stiftare tecknar sig för och hur mycket som ska betalas för varje aktie. Vem som ska utgöra bolagets styrelse och eventuella revisor anges också i stiftelseurkunden.

69

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551)

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551)

2 kap. Bildande av aktiebolag

2 kap. Bildande av aktiebolag

12 § Aktieteckning skall ske i stiftelseurkunden. En aktieteckning som har gjorts på annat sätt kan göras gällande endast om bolaget registreras utan att aktietecknaren dessförinnan har anmält felet hos Bolagsverket.

Aktieteckningen blir bindande för aktietecknaren när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare.

22 § Styrelsen skall inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande anmäla bolaget för registrering i aktiebolagsregistret.

25 § Innan bolaget har registrerats, kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter. Det kan inte heller föra talan vid domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen kan för bolagets räkning föra talan i mål som rör bolagsbildningen och vidta andra åtgärder för att kräva in tecknade aktiebelopp eller andra utfästa tillskott.

Ofta innehåller den också ett förslag till bolagsordning, det vill säga de grundläggande regler bolaget ska följa.

Andra aktieägare än stiftarna kan teckna sig för aktier i samband med att bolaget startas. Ett sammanträde med aktieägarna i ett bolag kallas bolagsstämma. Om samtliga aktier teck­nas vid den första stämman, och om alla aktieägarna är ense och godtas av stiftarna, kan bolagsbildning ske omedelbart. Denna form, som är den enklaste formen, kallas simultanbildning. Bolagsbildningen kan även ske genom så kallad successivbildning. Det innebär att en särskild kallelse till en ny stämma skickas till de ägare som tecknat aktier. Syftet med detta förfarande är att blivande aktieägare inte ska bli vilseledda i fråga om bolagets ändamål. Det möte då bolaget bildas är den konstituerande stämman.

Aktiekapitalet tillskjuts oftast bolaget i form av pengar, men det kan även ske genom en så kallad apportegendom. Apportegendom är annan egendom än pengar exempelvis en bil, en fastighet, maskiner eller inventarier. Detta ska särskilt anges i stiftelseurkunden. Endast egendom som är eller kan bli till nytta för bolagets verksamhet accepteras.

Registrering av aktiebolag Alla aktiebolag ska registreras i aktiebolagsregistret. Vid registrering, som sker skriftligen hos Bolagsverket i Sundsvall senast sex månader efter det stiftelseurkunden undertecknats, vinner aktiebolaget sin definitiva rättskapacitet. Att bolaget får rättskapacitet innebär bland annat att det kan ingå juridiskt bindande avtal och ha egna fordringar och skulder.

70

Bolagsordning Bolagsordningen, som även den ska skickas in till Bolagsverket, ska bland annat ange bolagets firma, den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte samt vilken typ av verksamhet bolaget tänker driva.

Med firma menas i detta sammanhang bolagets namn. Bolagets namn ska innehålla ordet aktiebolag eller förkortningen ab. Även bolagets aktiekapital ska anges. Detta kan vara ett exakt belopp, till exempel 150 000 kronor, eller ett minimi- och maximibelopp.

55Bolagsverket registrerar alla aktiebolag. Vid ansökan om nyregistrering av aktiebolag ska även aktiebolagets stiftelseurkund och förslag till bolagsordning bifogas. Blanketter för nyregistrering av aktiebolag liksom förlagor till stiftelseurkund och bolagsordning kan hämtas på Bolagsverkets hemsida (www. bolagsverket.se)

Vissa beslut i ett aktiebolag fattas av aktieägarna genom röstning på en bolagsstämma. Rösterna fördelas mellan ägarna utifrån antalet aktier men aktierna kan också ha olika röstvärde. De kallas då A- respektive B-aktier.

Rösten från en aktieägare med en A-aktie väger tyngre än rösten från den med en B-aktie. Ingen aktie får dock ha ett ”röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie”.

Systemet med olika röstvärde på aktierna har troligen funnits ända sedan de första aktiebolagen statades för cirka 1000 år sedan. Förr tilläts stora skillnader. Det var inte ovanligt med skillnader på hundra eller till och med tusen röster. Orsaken var att man ville underlätta generationsväxlingar och fortsatt tillväxt i företaget. Genom att ge ut nya röstsvaga aktier kunde bolaget få tillgång till ytterligare kapital utan att de som satt på de röststarka aktierna förlorade sin makt och sitt inflytande över företaget.

71

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551)

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551)

2 kap. Bildande av aktiebolag

2 kap. Bildande av aktiebolag

12 § Aktieteckning skall ske i stiftelseurkunden. En aktieteckning som har gjorts på annat sätt kan göras gällande endast om bolaget registreras utan att aktietecknaren dessförinnan har anmält felet hos Bolagsverket.

Aktieteckningen blir bindande för aktietecknaren när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare.

22 § Styrelsen skall inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande anmäla bolaget för registrering i aktiebolagsregistret.

25 § Innan bolaget har registrerats, kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter. Det kan inte heller föra talan vid domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen kan för bolagets räkning föra talan i mål som rör bolagsbildningen och vidta andra åtgärder för att kräva in tecknade aktiebelopp eller andra utfästa tillskott.

Ofta innehåller den också ett förslag till bolagsordning, det vill säga de grundläggande regler bolaget ska följa.

Andra aktieägare än stiftarna kan teckna sig för aktier i samband med att bolaget startas. Ett sammanträde med aktieägarna i ett bolag kallas bolagsstämma. Om samtliga aktier teck­nas vid den första stämman, och om alla aktieägarna är ense och godtas av stiftarna, kan bolagsbildning ske omedelbart. Denna form, som är den enklaste formen, kallas simultanbildning. Bolagsbildningen kan även ske genom så kallad successivbildning. Det innebär att en särskild kallelse till en ny stämma skickas till de ägare som tecknat aktier. Syftet med detta förfarande är att blivande aktieägare inte ska bli vilseledda i fråga om bolagets ändamål. Det möte då bolaget bildas är den konstituerande stämman.

Aktiekapitalet tillskjuts oftast bolaget i form av pengar, men det kan även ske genom en så kallad apportegendom. Apportegendom är annan egendom än pengar exempelvis en bil, en fastighet, maskiner eller inventarier. Detta ska särskilt anges i stiftelseurkunden. Endast egendom som är eller kan bli till nytta för bolagets verksamhet accepteras.

Registrering av aktiebolag Alla aktiebolag ska registreras i aktiebolagsregistret. Vid registrering, som sker skriftligen hos Bolagsverket i Sundsvall senast sex månader efter det stiftelseurkunden undertecknats, vinner aktiebolaget sin definitiva rättskapacitet. Att bolaget får rättskapacitet innebär bland annat att det kan ingå juridiskt bindande avtal och ha egna fordringar och skulder.

70

Bolagsordning Bolagsordningen, som även den ska skickas in till Bolagsverket, ska bland annat ange bolagets firma, den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte samt vilken typ av verksamhet bolaget tänker driva.

Med firma menas i detta sammanhang bolagets namn. Bolagets namn ska innehålla ordet aktiebolag eller förkortningen ab. Även bolagets aktiekapital ska anges. Detta kan vara ett exakt belopp, till exempel 150 000 kronor, eller ett minimi- och maximibelopp.

55Bolagsverket registrerar alla aktiebolag. Vid ansökan om nyregistrering av aktiebolag ska även aktiebolagets stiftelseurkund och förslag till bolagsordning bifogas. Blanketter för nyregistrering av aktiebolag liksom förlagor till stiftelseurkund och bolagsordning kan hämtas på Bolagsverkets hemsida (www. bolagsverket.se)

Vissa beslut i ett aktiebolag fattas av aktieägarna genom röstning på en bolagsstämma. Rösterna fördelas mellan ägarna utifrån antalet aktier men aktierna kan också ha olika röstvärde. De kallas då A- respektive B-aktier.

Rösten från en aktieägare med en A-aktie väger tyngre än rösten från den med en B-aktie. Ingen aktie får dock ha ett ”röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie”.

Systemet med olika röstvärde på aktierna har troligen funnits ända sedan de första aktiebolagen statades för cirka 1000 år sedan. Förr tilläts stora skillnader. Det var inte ovanligt med skillnader på hundra eller till och med tusen röster. Orsaken var att man ville underlätta generationsväxlingar och fortsatt tillväxt i företaget. Genom att ge ut nya röstsvaga aktier kunde bolaget få tillgång till ytterligare kapital utan att de som satt på de röststarka aktierna förlorade sin makt och sitt inflytande över företaget.

71

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

BOLAGSORDNING – ÖVIKS MOTORSÅGSFABRIK AB AKTIEBOLAGSLAG (2005:551)

Antagen vid årsstämma den 10 maj 2007

EXEMPEL

4 kap. Aktierna 1 § Alla aktier har lika rätt i bolaget, om inte annat följer av 2–5 §§.

§ 1 Bolagets firma är Öviks Motorsågsfabrik Aktiebolag.

2 § I bolagsordningen får det föreskrivas att aktier av olika slag skall finnas eller kunna ges ut. En sådan föreskrift skall innehålla uppgift om

§ 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Örnsköldsviks kommun.

1. olikheterna mellan aktieslagen, och 2. antalet eller andelen aktier av varje slag. ---

§ 3 Bolaget skall driva tillverkning och försäljning av motorsågar samt idka därmed förenlig verksamhet.

5 § Ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie.

7. fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorn 8. val av styrelse samt revisor och revisorssuppleant 9. annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen.

§ 10 Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår. § 4 Aktiekapitalet skall vara lägst 100 000 och högst 200 000 kronor. § 5 Aktie skall lyda på 100 kronor.

§ 111 (ej obligatorisk avvikelse från begränsning i rösträtt) Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för hela antalet av honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet.

§ 6 Styrelsen skall bestå av lägst en och högst fem styrelseledamöter med lägst en och högst två styrelsesuppleanter. Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna väljes årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma.

77Kanske är Falu koppargruva världens äldsta aktiebolag, ingen vet säkert.

Troligen startade brytningen för mer än 1 000 år sedan.

Det var bönderna i trakten som bröt och bearbetade malmen.

De hade var sin andel i gruvan. Också kyrkan hade andelar i verksamheten. Av ett kungligt brev från 1288 framgå att biskopen i Västerås bytt bort stiftets andel i berget.

72

§ 121 (ej obligatorisk, hembudsklausul) Har aktie övergått till person, som inte förut är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall därvid styrkas samt, § 7 För granskning av bolagets årsredovisning jämte där aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direk- betingade köpeskillingen. törens förvaltning utses årligen på ordinarie bolagsNär anmälan gjorts om akties övergång, skall styrelsen stämma för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolags- genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberätstämma en revisor. tigad, vars postadress är införd i aktieboken eller eljest känd för bolaget, med anmodan till den, som önskar § 8 Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framställa med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat senast två veckor före stämma. från anmälan hos styrelsen om akties övergång.

Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrä§ 9 På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden desrätten dem emellan bestämmas genom lottning, behandlas: verkställd av notarius publicus, dock att, om samtidigt 1. val av ordförande vid stämman flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske, 2. upprättande och godkännande av röstlängd skall fördelas bland dem som framställt lösningsanspråk 3. val av en eller två justeringsmän i proportion till tidigare innehav.

4. prövning av om stämman blivit behörigen Lösenbeloppet skall utgöras, där fånget är köp, av sammankallad köpeskillingen, men eljest av belopp, som i brist på 5. framläggande av årsredovisningen och åsämjande, bestämmes i den ordning lagen (1999:116) revisionsberättelsen om skiljeförfarande stadgar. Lösenbeloppet skall erläg 6. beslut gas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbelop a) om fastställelse av resultaträkningen och pet blev bestämt. Om inte inom stadgad tid någon lös balansräkningen ningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller inte erlägges inom föreskriven tid, äger den, som gjort förlust enligt den fastställda balansräkningen hembudet, att bli registrerad för aktien. c) om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och 1) verkställande direktör OBS! Dessa klausuler är bara exempel, andra formuleringar kan väljas i samråd med ett kunnigt ombud.

73

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

BOLAGSORDNING – ÖVIKS MOTORSÅGSFABRIK AB AKTIEBOLAGSLAG (2005:551)

Antagen vid årsstämma den 10 maj 2007

EXEMPEL

4 kap. Aktierna 1 § Alla aktier har lika rätt i bolaget, om inte annat följer av 2–5 §§.

§ 1 Bolagets firma är Öviks Motorsågsfabrik Aktiebolag.

2 § I bolagsordningen får det föreskrivas att aktier av olika slag skall finnas eller kunna ges ut. En sådan föreskrift skall innehålla uppgift om

§ 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Örnsköldsviks kommun.

1. olikheterna mellan aktieslagen, och 2. antalet eller andelen aktier av varje slag. ---

§ 3 Bolaget skall driva tillverkning och försäljning av motorsågar samt idka därmed förenlig verksamhet.

5 § Ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie.

7. fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorn 8. val av styrelse samt revisor och revisorssuppleant 9. annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen.

§ 10 Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår. § 4 Aktiekapitalet skall vara lägst 100 000 och högst 200 000 kronor. § 5 Aktie skall lyda på 100 kronor.

§ 111 (ej obligatorisk avvikelse från begränsning i rösträtt) Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för hela antalet av honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet.

§ 6 Styrelsen skall bestå av lägst en och högst fem styrelseledamöter med lägst en och högst två styrelsesuppleanter. Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna väljes årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma.

77Kanske är Falu koppargruva världens äldsta aktiebolag, ingen vet säkert.

Troligen startade brytningen för mer än 1 000 år sedan.

Det var bönderna i trakten som bröt och bearbetade malmen.

De hade var sin andel i gruvan. Också kyrkan hade andelar i verksamheten. Av ett kungligt brev från 1288 framgå att biskopen i Västerås bytt bort stiftets andel i berget.

72

§ 121 (ej obligatorisk, hembudsklausul) Har aktie övergått till person, som inte förut är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall därvid styrkas samt, § 7 För granskning av bolagets årsredovisning jämte där aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direk- betingade köpeskillingen. törens förvaltning utses årligen på ordinarie bolagsNär anmälan gjorts om akties övergång, skall styrelsen stämma för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolags- genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberätstämma en revisor. tigad, vars postadress är införd i aktieboken eller eljest känd för bolaget, med anmodan till den, som önskar § 8 Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framställa med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat senast två veckor före stämma. från anmälan hos styrelsen om akties övergång.

Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrä§ 9 På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden desrätten dem emellan bestämmas genom lottning, behandlas: verkställd av notarius publicus, dock att, om samtidigt 1. val av ordförande vid stämman flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske, 2. upprättande och godkännande av röstlängd skall fördelas bland dem som framställt lösningsanspråk 3. val av en eller två justeringsmän i proportion till tidigare innehav.

4. prövning av om stämman blivit behörigen Lösenbeloppet skall utgöras, där fånget är köp, av sammankallad köpeskillingen, men eljest av belopp, som i brist på 5. framläggande av årsredovisningen och åsämjande, bestämmes i den ordning lagen (1999:116) revisionsberättelsen om skiljeförfarande stadgar. Lösenbeloppet skall erläg 6. beslut gas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbelop a) om fastställelse av resultaträkningen och pet blev bestämt. Om inte inom stadgad tid någon lös balansräkningen ningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller inte erlägges inom föreskriven tid, äger den, som gjort förlust enligt den fastställda balansräkningen hembudet, att bli registrerad för aktien. c) om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och 1) verkställande direktör OBS! Dessa klausuler är bara exempel, andra formuleringar kan väljas i samråd med ett kunnigt ombud.

73

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

Aktiebolagets ledning Högsta beslutande organ i ett aktiebolag är bolagsstämman. Stämman sammankallas normalt en gång om året. Det är stämman som beslutar om bolagets bildande och här fattas alla avgörande beslut. Det innefattar vanligtvis att tillsätta en styrelse och att årligen godkänna om styrelse och vd skött sina plikter. Vd, alltså den verkställande direktören, utses oftast av styrelsen. De tillsammans sköter bolagets verksamhet och utgör dess ledning. Om aktiekapitalet uppgår till en miljon eller mer måste styrelsen bestå av minst tre personer och en vd måste utses. Är aktiekapitalet mindre räcker det med att styrelsen består av en eller två ledamöter om det finns minst en suppleant.

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 8 kap. Bolagets ledning 4 § Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter.

S tyrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska situation.

Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. --7 § Styrelsen skall i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan den verkställande direktören och de andra organ som styrelsen inrättar.

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

samklang med bolagets storlek och omsättning. Sedan några år har revisionsplikten avskaffas för de minsta aktiebolagen. För övriga aktiebolag gäller att de ska ha en godkänd eller auktoriserad revisor. För att bli godkänd revisor krävs tre års akademisk utbildning (ekonomiekandidatexamen), tre års praktik och revisorsexamen hos Revisorsnämnden. För att bli auktoriserad revisor krävs fyra års högskolestudier (ekonomie magisterexamen), fem års praktik och högre revisorsexamen hos Revisorsnämnden.

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 9 kap. Revision 1 § Ett aktiebolag skall ha minst en revisor, om inte annat följer av denna paragraf. I bolagsordningen för ett privat aktiebolag får det anges att bolaget inte ska ha någon revisor. Andra stycket gäller inte om bolaget uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3, 2. bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor, 3. bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.

3 § Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. --5 § Revisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolags- stämman. Bestämmelser om berättelsens innehåll och den tidpunkt då den skall lämnas till bolagets styrelse finns i 28–36 §§. ---

8 § Styrelsen skall utses av bolagsstämman. I bolagsordningen får det föreskrivas att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Styrelsen eller en styrelseledamot får inte ges rätt att utse styrelseledamöter. ---

11 § En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.

27 § Styrelsen får utse en verkställande direktör att fullgöra de uppgifter som anges i 29 §.---

12 § Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor. Bestämmelser om auktoriserade och godkända revisorer finns i revisorslagen (2001:883).

29 § Den verkställande direktören skall sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. ---

13 § Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen, om 1. bolaget uppfyller mer än ett av följande villkor:

Revisorer I bolaget måste det finnas någon som för aktieägarnas räkning granskar styrelsens förvaltning, årsredovisning och bolagets räkenskaper.

Detta görs av revisorer som också utses av bolagsstämman. För att granskningen ska kunna ske på ett för ändamålet riktigt sätt är förutsättningen att revisorernas insikt, erfarenhet och kompetens står i 74

a ) medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste

räkenskapsåren uppgått till mer än 50, ) bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två b

senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c ) bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två

senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, eller 2. bolagets aktier, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2010:834).

75

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

Aktiebolagets ledning Högsta beslutande organ i ett aktiebolag är bolagsstämman. Stämman sammankallas normalt en gång om året. Det är stämman som beslutar om bolagets bildande och här fattas alla avgörande beslut. Det innefattar vanligtvis att tillsätta en styrelse och att årligen godkänna om styrelse och vd skött sina plikter. Vd, alltså den verkställande direktören, utses oftast av styrelsen. De tillsammans sköter bolagets verksamhet och utgör dess ledning. Om aktiekapitalet uppgår till en miljon eller mer måste styrelsen bestå av minst tre personer och en vd måste utses. Är aktiekapitalet mindre räcker det med att styrelsen består av en eller två ledamöter om det finns minst en suppleant.

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 8 kap. Bolagets ledning 4 § Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter.

S tyrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska situation.

Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. --7 § Styrelsen skall i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan den verkställande direktören och de andra organ som styrelsen inrättar.

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

samklang med bolagets storlek och omsättning. Sedan några år har revisionsplikten avskaffas för de minsta aktiebolagen. För övriga aktiebolag gäller att de ska ha en godkänd eller auktoriserad revisor. För att bli godkänd revisor krävs tre års akademisk utbildning (ekonomiekandidatexamen), tre års praktik och revisorsexamen hos Revisorsnämnden. För att bli auktoriserad revisor krävs fyra års högskolestudier (ekonomie magisterexamen), fem års praktik och högre revisorsexamen hos Revisorsnämnden.

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 9 kap. Revision 1 § Ett aktiebolag skall ha minst en revisor, om inte annat följer av denna paragraf. I bolagsordningen för ett privat aktiebolag får det anges att bolaget inte ska ha någon revisor. Andra stycket gäller inte om bolaget uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3, 2. bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor, 3. bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.

3 § Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. --5 § Revisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolags- stämman. Bestämmelser om berättelsens innehåll och den tidpunkt då den skall lämnas till bolagets styrelse finns i 28–36 §§. ---

8 § Styrelsen skall utses av bolagsstämman. I bolagsordningen får det föreskrivas att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Styrelsen eller en styrelseledamot får inte ges rätt att utse styrelseledamöter. ---

11 § En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.

27 § Styrelsen får utse en verkställande direktör att fullgöra de uppgifter som anges i 29 §.---

12 § Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor. Bestämmelser om auktoriserade och godkända revisorer finns i revisorslagen (2001:883).

29 § Den verkställande direktören skall sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. ---

13 § Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen, om 1. bolaget uppfyller mer än ett av följande villkor:

Revisorer I bolaget måste det finnas någon som för aktieägarnas räkning granskar styrelsens förvaltning, årsredovisning och bolagets räkenskaper.

Detta görs av revisorer som också utses av bolagsstämman. För att granskningen ska kunna ske på ett för ändamålet riktigt sätt är förutsättningen att revisorernas insikt, erfarenhet och kompetens står i 74

a ) medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste

räkenskapsåren uppgått till mer än 50, ) bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två b

senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c ) bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två

senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, eller 2. bolagets aktier, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2010:834).

75

8. FÖRETAGETS SKATTER OCH AVGIFTER

9. FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

77Kommunalskatten, arbetsgivaravgiften och momsen är den offentliga sektorns största inkomstkällor.

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER FÖR 2012 SKATT

Mdr. kr

Statlig inkomstskatt

44,4

Kommunal inkomstskatt

553,0

Allmän pensionsavgift

96,4

- Skattereduktion

- 190,8

Arbetsgivaravgifter

435,7

Egenavgifter

13,4

- Avgifter till pensionssystemet

- 29,6

Särskild löneskatt

35,6

- Nedsättningar

- 31,6

Skatt på kapital inkl. företagsvinster

192,5

Moms

335,8

Skatt på alkohol och tobak

24,0

Skatt på energi och miljö

73,3

Skatt på vägtrafik

16,2

Övriga skatter

19,0

- Skatt till EU

Budgeterade skatteintäkter

- 7,4 1 580,0

Företagets balans och resultat

9

En viktig del av företagets ekonomiska planering och uppföljning kretsar kring företagets balans- och resultaträkningar. Balansräkningen visar företagets ekonomiska ställning, det vill säga vilka tillgångar som finns och hur dessa har finansierats. Resultaträkningen visar företagets resultat och hur detta har uppkommit. Om företaget visar vinst stärks företagets ekonomiska ställning. Företagets så kallade eget kapital ökar. Samma sak händer för oss privatpersoner. Om vi kan spara, det vill säga om inkomsterna är större än utgifterna, då ökar vår förmögenhet. På motsvarande sätt försämras företagets ekonomiska ställning om företaget visar förlust – eget kapital minskar.

Källa: Budgetpropositionen 2011

Balans- och resultaträkningarna Punktskatter – för att styra konsumtionen Även punktskatterna är så kallade indirekta skatter. De flesta punktskatter har kommit till för att styra konsumtionen, eller med andra ord minska konsumtionen av vissa varor. Idag finns särskilda punktskatter på bland annat: • Energi • Motorfordon (accis) • Vin, sprit och öl • Bekämpningsmedel • Annonser och reklam • Roulettspel, bingospel Några enhetliga regler för beräkning av punktskatter finns inte.

Bilaccisen tas till exempel ut efter tjänstevikt när fordonet registreras och energiskatt per liter bensin, olja och så vidare. Den som är redovisningsskyldig för punktskatt ska redovisa denna till staten på i princip samma sätt som momsen.

NYCKELORD 108

FFA-skatt FFBruttolön FFSkattedeklaration

FFMoms FFKontrolluppgifter FFNettolön

FFF-skatt FFEgenavgifter FFArbetsgivaravgifter

När ett räkenskapsår är slut, normalt den 31 december, ska företag göra en sammanställning som visar företagets ekonomiska ställning och resultat. I de flesta företag sammanfaller räkenskapsår med kalenderår. I många fall har inte ens företagen något alternativ. Så är till exempel fallet för alla enskilda firmor samt alla handelsbolag där en av ägarna är fysisk person. För andra företagsformer är det dock tillåtet att använda annan tidperiod än kalenderår, så kallat brutet räkenskapsår.

Alla företag ska enligt bokföringslagen upprätta bokslut. Men formerna för detta är olika, bland annat beroende på företagsform.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag där någon av delägarna är juridisk person ska upprätta årsredovisning. För övriga gäller i de flesta fall att de ska upprätta årsbokslut. För mindre företag, enskild firma och handelsbolag, som omsätter mindre än tre miljoner finns lättnader. Dessa företag har rätt att upprätta ett bokslut i förenklad form, så kallat förenklat årsbokslut. Även om det finns skillnader är ändå principen densamma. Bokslutets viktigaste delar är balansräkningen och resultaträkningen.

Balansräkningen visar företagets ekonomiska ställning och resul109

8. FÖRETAGETS SKATTER OCH AVGIFTER

9. FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

77Kommunalskatten, arbetsgivaravgiften och momsen är den offentliga sektorns största inkomstkällor.

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER FÖR 2012 SKATT

Mdr. kr

Statlig inkomstskatt

44,4

Kommunal inkomstskatt

553,0

Allmän pensionsavgift

96,4

- Skattereduktion

- 190,8

Arbetsgivaravgifter

435,7

Egenavgifter

13,4

- Avgifter till pensionssystemet

- 29,6

Särskild löneskatt

35,6

- Nedsättningar

- 31,6

Skatt på kapital inkl. företagsvinster

192,5

Moms

335,8

Skatt på alkohol och tobak

24,0

Skatt på energi och miljö

73,3

Skatt på vägtrafik

16,2

Övriga skatter

19,0

- Skatt till EU

Budgeterade skatteintäkter

- 7,4 1 580,0

Företagets balans och resultat

9

En viktig del av företagets ekonomiska planering och uppföljning kretsar kring företagets balans- och resultaträkningar. Balansräkningen visar företagets ekonomiska ställning, det vill säga vilka tillgångar som finns och hur dessa har finansierats. Resultaträkningen visar företagets resultat och hur detta har uppkommit. Om företaget visar vinst stärks företagets ekonomiska ställning. Företagets så kallade eget kapital ökar. Samma sak händer för oss privatpersoner. Om vi kan spara, det vill säga om inkomsterna är större än utgifterna, då ökar vår förmögenhet. På motsvarande sätt försämras företagets ekonomiska ställning om företaget visar förlust – eget kapital minskar.

Källa: Budgetpropositionen 2011

Balans- och resultaträkningarna Punktskatter – för att styra konsumtionen Även punktskatterna är så kallade indirekta skatter. De flesta punktskatter har kommit till för att styra konsumtionen, eller med andra ord minska konsumtionen av vissa varor. Idag finns särskilda punktskatter på bland annat: • Energi • Motorfordon (accis) • Vin, sprit och öl • Bekämpningsmedel • Annonser och reklam • Roulettspel, bingospel Några enhetliga regler för beräkning av punktskatter finns inte.

Bilaccisen tas till exempel ut efter tjänstevikt när fordonet registreras och energiskatt per liter bensin, olja och så vidare. Den som är redovisningsskyldig för punktskatt ska redovisa denna till staten på i princip samma sätt som momsen.

NYCKELORD 108

FFA-skatt FFBruttolön FFSkattedeklaration

FFMoms FFKontrolluppgifter FFNettolön

FFF-skatt FFEgenavgifter FFArbetsgivaravgifter

När ett räkenskapsår är slut, normalt den 31 december, ska företag göra en sammanställning som visar företagets ekonomiska ställning och resultat. I de flesta företag sammanfaller räkenskapsår med kalenderår. I många fall har inte ens företagen något alternativ. Så är till exempel fallet för alla enskilda firmor samt alla handelsbolag där en av ägarna är fysisk person. För andra företagsformer är det dock tillåtet att använda annan tidperiod än kalenderår, så kallat brutet räkenskapsår.

Alla företag ska enligt bokföringslagen upprätta bokslut. Men formerna för detta är olika, bland annat beroende på företagsform.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag där någon av delägarna är juridisk person ska upprätta årsredovisning. För övriga gäller i de flesta fall att de ska upprätta årsbokslut. För mindre företag, enskild firma och handelsbolag, som omsätter mindre än tre miljoner finns lättnader. Dessa företag har rätt att upprätta ett bokslut i förenklad form, så kallat förenklat årsbokslut. Även om det finns skillnader är ändå principen densamma. Bokslutets viktigaste delar är balansräkningen och resultaträkningen.

Balansräkningen visar företagets ekonomiska ställning och resul109

9. FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

9. FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

ÅRSREDOVISNINGSLAGEN

BALANSRÄKNING

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Tillgångar

Årsredovisningens delar 1 § En årsredovisning skall bestå av 1. en balansräkning, 2. en resultaträkning, --Överskådlighet och god redovisningssed 2 § Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.

Inventarier

850 000 kr

Kundfordringar

120 000 kr

Checkräkning

215 000 kr

Kassa

28 000 kr

3 kap. Balans- och resultaträkning

Eget kapital

400 000 kr

Balansräkningens innehåll 1 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. ---

Årets resultat

97 000 kr

Banklån

680 000 kr

Leverantörsskulder

36 000 kr

Resultaträkningens innehåll 2 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

Summa eget kapital och skulder 1 213 000 kr

taträkningen visar hur företagets resultat har uppkommit. De formella kraven på hur balans- och resultaträkningen ska upprättas och utformas återfinns i årsredovisningslagen.

Balansräkningen I balansräkningen redovisas företagets tillgångar (T) och företagets eget kapital (Ek) och skulder (S). Företagets tillgångar är alla mätbara resurser som finns i företaget – till exempel kassa, bankmedel, kundfordringar, inventarier och fastigheter. Att bara mätbara resurser får tas upp som tillgångar i företaget kan ibland tyckas konstigt.

Särskilt märkligt blir detta i kunskapsföretag där personerna som arbetar i företaget i praktiken kan vara den enda tillgång som företaget har. Deras kompetens och färdigheter blir en dold resurs i bolaget som inte syns i företagets balansräkning.

Summa tillgångar 1 213 000 kr Eget kapital och skulder

eget kapital är med andra ord den skuld som företaget har till ägaren, eller om de är fler, till ägarna. Företagets tillgångar är alltid lika med företagets skulder + eget kapital. Årets resultat ingår i eget kapital men brukar redovisas som en post för sig i balansräkningen.

T = Ek + S

Denna så kallad balansekvation kan också skrivas (T – S = Ek) alternativt (T – Ek = S) Företagets balans (ställning) upprättas alltid i samband med bokslut, men det är inget som hindrar att den även tas fram för andra tidsperioder, exempelvis per kvartal (tremånadersperioder) eller tertial (fyramånadersperioder). För att skilja dessa sammanställningar från den årligt framräknade balansräkningen kallas de för balansrapporter.

På företagets skuldsida finns exempelvis lån som företaget har i banken och leverantörsskulder, alltså fakturor som man fått men ännu inte betalat. På skuldsidan finns även företagets eget kapital. Eget kapital är bland annat det startkapital som ägaren eller ägarna satsade när företaget startade, men också senare insättningar i företaget eller vinstmedel som inte betalats ut till ägaren eller ägarna. Företagets 110

111

9. FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

9. FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

ÅRSREDOVISNINGSLAGEN

BALANSRÄKNING

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Tillgångar

Årsredovisningens delar 1 § En årsredovisning skall bestå av 1. en balansräkning, 2. en resultaträkning, --Överskådlighet och god redovisningssed 2 § Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.

Inventarier

850 000 kr

Kundfordringar

120 000 kr

Checkräkning

215 000 kr

Kassa

28 000 kr

3 kap. Balans- och resultaträkning

Eget kapital

400 000 kr

Balansräkningens innehåll 1 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. ---

Årets resultat

97 000 kr

Banklån

680 000 kr

Leverantörsskulder

36 000 kr

Resultaträkningens innehåll 2 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

Summa eget kapital och skulder 1 213 000 kr

taträkningen visar hur företagets resultat har uppkommit. De formella kraven på hur balans- och resultaträkningen ska upprättas och utformas återfinns i årsredovisningslagen.

Balansräkningen I balansräkningen redovisas företagets tillgångar (T) och företagets eget kapital (Ek) och skulder (S). Företagets tillgångar är alla mätbara resurser som finns i företaget – till exempel kassa, bankmedel, kundfordringar, inventarier och fastigheter. Att bara mätbara resurser får tas upp som tillgångar i företaget kan ibland tyckas konstigt.

Särskilt märkligt blir detta i kunskapsföretag där personerna som arbetar i företaget i praktiken kan vara den enda tillgång som företaget har. Deras kompetens och färdigheter blir en dold resurs i bolaget som inte syns i företagets balansräkning.

Summa tillgångar 1 213 000 kr Eget kapital och skulder

eget kapital är med andra ord den skuld som företaget har till ägaren, eller om de är fler, till ägarna. Företagets tillgångar är alltid lika med företagets skulder + eget kapital. Årets resultat ingår i eget kapital men brukar redovisas som en post för sig i balansräkningen.

T = Ek + S

Denna så kallad balansekvation kan också skrivas (T – S = Ek) alternativt (T – Ek = S) Företagets balans (ställning) upprättas alltid i samband med bokslut, men det är inget som hindrar att den även tas fram för andra tidsperioder, exempelvis per kvartal (tremånadersperioder) eller tertial (fyramånadersperioder). För att skilja dessa sammanställningar från den årligt framräknade balansräkningen kallas de för balansrapporter.

På företagets skuldsida finns exempelvis lån som företaget har i banken och leverantörsskulder, alltså fakturor som man fått men ännu inte betalat. På skuldsidan finns även företagets eget kapital. Eget kapital är bland annat det startkapital som ägaren eller ägarna satsade när företaget startade, men också senare insättningar i företaget eller vinstmedel som inte betalats ut till ägaren eller ägarna. Företagets 110

111

9. FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

9. FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

Resultaträkningen

EXEMPEL

I resultaträkningen redovisas företagets intäkter och kostnader.

Skillnaden mellan intäkter och kostnader är företagets resultat. Om företagets intäkter är större än företagets kostnader uppstår en vinst.

Om företagets intäkter i stället är mindre än företagets kostnader uppstår en förlust.

RESULTATRÄKNING Intäkter Varuförsäljning

3 280 000 kr

Kostnader Varor

1 810 000 kr

Löner

1 030 000 kr

Lokalhyra

85 000 kr

Kontorsmaterial

40 000 kr

Avskrivningar, inventarier

210 000 kr

Räntekostnader

8 000 kr

Årets resultat

97 000 kr

För att följa upp företagets resultatutveckling, till exempel stämma av mot budget, är det på samma sätt som med balansräkningen vanligt att resultatrapporter tas fram för delar av året. Företagets resultat bildar en länk mellan företagets balans- och resultaträkningar. Om företaget går med vinst ökar eget kapital. Om företaget går med förlust minskar eget kapital.

44Du kan mycket

DEN DOLDA BALANSRÄKNINGEN

väl vara lönsam och viktig för ditt företag. Men ha inga illusioner, du tillhör ändå inte företagets tillgångar!

Nuvarande regelverk och redovisningslagstiftning tillåter inte att de anställdas kunskaper, kompetens och erfarenhet tas upp i företagets balansräkning. Detta trots att det inte bara är tjänsteföretag som investerar stora belopp i de anställdas utveckling och kompetens. Även för mer traditionella industriföretag uppgår förädlingsvärdet av de anställdas arbetsprestationer till betydande belopp. Detta är mest påtagligt i så kallade kunskapsföretag.

Företagets ”enda” tillgång är de anställdas kunskap och kompetens.

RESULTATRÄKNING Intäkter

3 280 000 kr

Kostnader

3 183 000 kr

Årets resultat

97 000 kr

BALANSRÄKNING Tillgångar

Det krävs inte mycket fantasi för att förstå vad som händer om för företaget viktiga nyckelpersoner, eller än värre samtliga anställda, slutar. Trots det betraktas alltså de anställda inte som ett mätbart värde i företagets balansräkning. Lagstiftarna tycks ha utgått från att det alltid går att hitta nya medarbetare då någon slutar. Det finns anledning att fundera på om inte regelverket borde ses över. Fram till dess får vi nöja oss med att konstatera att det i många företag också finns en dold balansräkning, som i många fall kan uppgå till betydande belopp.

112

1 213 000 kr

1 213 000 kr Eget kapital

400 000 kr

Årets resultat

97 000 kr

Skulder

680 000 kr

1 213 000 kr

113

9. FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

9. FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

Resultaträkningen

EXEMPEL

I resultaträkningen redovisas företagets intäkter och kostnader.

Skillnaden mellan intäkter och kostnader är företagets resultat. Om företagets intäkter är större än företagets kostnader uppstår en vinst.

Om företagets intäkter i stället är mindre än företagets kostnader uppstår en förlust.

RESULTATRÄKNING Intäkter Varuförsäljning

3 280 000 kr

Kostnader Varor

1 810 000 kr

Löner

1 030 000 kr

Lokalhyra

85 000 kr

Kontorsmaterial

40 000 kr

Avskrivningar, inventarier

210 000 kr

Räntekostnader

8 000 kr

Årets resultat

97 000 kr

För att följa upp företagets resultatutveckling, till exempel stämma av mot budget, är det på samma sätt som med balansräkningen vanligt att resultatrapporter tas fram för delar av året. Företagets resultat bildar en länk mellan företagets balans- och resultaträkningar. Om företaget går med vinst ökar eget kapital. Om företaget går med förlust minskar eget kapital.

44Du kan mycket

DEN DOLDA BALANSRÄKNINGEN

väl vara lönsam och viktig för ditt företag. Men ha inga illusioner, du tillhör ändå inte företagets tillgångar!

Nuvarande regelverk och redovisningslagstiftning tillåter inte att de anställdas kunskaper, kompetens och erfarenhet tas upp i företagets balansräkning. Detta trots att det inte bara är tjänsteföretag som investerar stora belopp i de anställdas utveckling och kompetens. Även för mer traditionella industriföretag uppgår förädlingsvärdet av de anställdas arbetsprestationer till betydande belopp. Detta är mest påtagligt i så kallade kunskapsföretag.

Företagets ”enda” tillgång är de anställdas kunskap och kompetens.

RESULTATRÄKNING Intäkter

3 280 000 kr

Kostnader

3 183 000 kr

Årets resultat

97 000 kr

BALANSRÄKNING Tillgångar

Det krävs inte mycket fantasi för att förstå vad som händer om för företaget viktiga nyckelpersoner, eller än värre samtliga anställda, slutar. Trots det betraktas alltså de anställda inte som ett mätbart värde i företagets balansräkning. Lagstiftarna tycks ha utgått från att det alltid går att hitta nya medarbetare då någon slutar. Det finns anledning att fundera på om inte regelverket borde ses över. Fram till dess får vi nöja oss med att konstatera att det i många företag också finns en dold balansräkning, som i många fall kan uppgå till betydande belopp.

112

1 213 000 kr

1 213 000 kr Eget kapital

400 000 kr

Årets resultat

97 000 kr

Skulder

680 000 kr

1 213 000 kr

113

Företagsekonomi för icke-ekonomer vänder sig till dig som vill lära dig företagsekonomins grunder och kräver inga förkunskaper. Boken är avsedd för kurser i grundläggande företagsekonomi, men kan också användas vid självstudier och fungera som ett stöd för yrkesverksamma som vill få fördjupade kunskaper i ämnet.

Företagsekonomi för icke-ekonomer har skrivits av Wolfram Trostek.

Författaren har mångårig erfarenhet av undervisning på gymnasieskola, komvux och från utbildningar för yrkesverksamma, bland annat på Företagsekonomiska Institutet i Stockholm.

FÖRETAGSEKONOMI FÖR ICKE-EKONOMER

Företagsekonomi för icke-ekonomer beskriver företagsekonomi från början.

Boken behandlar allt från företagets affärsidé, marknadsföring, inköp och försäljning till skatter, bokföring, kalkyler och budgetering. Sist i boken återfinns även ett avsnitt om avveckling, konkurs och rekonstruktion.

FÖRETAGS EKONOMI för icke-ekonomer

ISBN 978-91-523-1743-3

(523-1743-3)

9 789152 317433

WOLFRAM TROSTEK