9789197759977

PROVLÄSNING

så skriver du romaner och noveller

PROVLÄSNING

PROVLÄSNING

lars åke augustsson

PROVLÄSNING

© 2009 lars åke augustsson voltaire publishing; imprint inom kraft&kultur i sverige ab design + typografi: kraft&kultur 2:a upplagan, 2011 tryck: cpi, tyskland, genom italgraf media ab (2011) isbn 978-91-977599-7-7

PROVLÄSNING lars åke augustsson: skönlitteratur samhällskunskap, 1969 svenska, 1971 fnl-gruppen, 1973 inspektören, 1976 fredstid, 1977 orostid, 1978 arbetet och döden, 1980 puritanen, 1981 fjärrförbindelser, 1985 vapenmakt, 1985 kretsarna (med stig hansén), 1986 en enkel fråga, 1988 mamman och mördaren (med stig hansén), 1988 inre ansikten, 1989 klasskamraterna (med stig hansén), 1990 under och låga, 1992 imago, 1995 bakom ryggen, 1996 jésus och hans bröder, 1998 min broders bok, 1999 sveavägen, 2001 svenne*1949, 2009

reportage & samhälle buma – en arbetarägd industri (med britta-lena jansson), 1971 albanska ansikten, 1977 bruks- och fackföreningshistoria på billingsfors (med olle lindh), 1978 wellpappen (med olle lindh), 1980 dagar i dalsland (med lars g holm), 1983 de heligas uppror, 1984 på spaning efter socialismen (med stig hansén), 1991 maoisterna (med stig hansén), 1997 glad och förbannad (med stig hansén), 2002 nära döden, 2003 full frihet, 2006 globalkohol, 2008 litteratur & skrivande lars ahlin och sundsvall, 1978 att skriva prosa, 1989 att skriva romaner och noveller, 1993 lust att skriva, 2002 substans (med stig hansén), 2003 verbalisera (med stig hansén), 2003 stöveln i ansiktet (med stig hansén), 2004

PROVLÄSNING

innehåll

Förord 1. Ljuga för sanningens skull, 13 Realism, sannolikhet, trovärdighet, 32 Kapitel och andra indelningar, 36 Intervju med Elsie Johansson: Skillnaden mellan roman och verklighet, 38

2. Lära sig simma, 41 Inspiration, 50

3. Att använda sinnena, 53 Liknelser, metaforer med mera, 70 Intervju med Ove Allanson: Om detaljens betydelse, 72

4. Personer och andra karaktärer, 75 Personer, karaktärer, hjältar, 98 Intervju med Inger Edelfeldt: Om identifikation, 100

PROVLÄSNING

5. Konflikter och spänning, 103 Ironi, satir, parodi och allegori, 120 Sex, 124 Intervju med Henning Mankell: Om spänning, 126

6. Dialoger och annat tal, 129 Synvinklar och tempus, 150 Intervju med Mirja Unge: Om språkläge, 156

7. Scener som gör historia, 159 Epifani och ur-scen, 170

8. Att skriva dåligt och att skriva om, 173 Fabel och intrig, 204 Tema och premiss, 205 McGuffin: ingenting alls …, 207 Intervju med Fateme Behros: Att erövra ett språk, 208

9. Att göra skrivandet till en vana, 211 Varning för vanlighet, 224 Intervju med Kerstin Ekman: Om att leka, 227

10. Marknad och moral, 231 11. Läsa – först som sist, 245 Intervju med Hans Gunnarsson: Om att läsa, 252

PROVLÄSNING

PROVLÄSNING

förord

Titeln på den här boken kan verka stöddig. Vem är jag att tala om för dig hur du skriver romaner och noveller?

Visserligen har jag publicerat böcker sedan år 1969. Visserligen har det blivit cirka 40 böcker sedan dess. Säkerligen har det blivit alltför många.

Men nästan inget exempel i den här boken har jag hämtat ur dessa verk. Jag har tagit dem från klassiker, från mer aktuella böcker – och en del har jag skrivit speciellt för denna bok.

Efter vilka råd och tips frågar den som vill skriva skönlitterär prosa? Boken bygger i mycket på de erfarenheter jag gjorde under många år som ledare för skrivarkurser under 80- och 90-talen. Men också på vad jag har läst av manus av förhoppningsfulla författare som kontaktat Manusdoktorn, det företag för litterär rådgivning som min kollega Stig Hansén och jag driver tillsammans.

Inte minst har jag bett en del andra författare om tips: Ove Allanson, Fateme Behros, Inger Edelfeldt, Kerstin Ekman, Hans Gunnarsson, Elsie Johansson,

så skriver du romaner och noveller

9

PROVLÄSNING Henning Mankell och Mirja Unge. Jag tackar dem för deras tid och tankar!

Jag har tidigare gjort skrivarhandböckerna Att skriva prosa (1989) och Att skriva romaner och noveller (1993) samt Lust att skriva – romaner och noveller (2002). De är alla slutsålda.

Så skriver du romaner och noveller är en reviderad och uppdaterad version av den sistnämnda boken.

Bland annat har jag byggt ut resonemangen om personskildring och karaktär, gjort om de avsnitt som handlar om den litterära marknaden, uppdaterat sakuppgifter om författarna och tips om skrivande på Internet, och gjort otaliga mindre förändringar och tillägg.

De stora kapitlen handlar om den berättande prosans grundläggande begrepp. Sanning, miljöskildring, människoskildring och andra specialkapitel och ett omfattande kapitel kring omskrivningens hantverk. Här finns många exempel, såväl enkla som jag skrivit själv som sådana jag valt från företrädesvis svenska och nordiska mästare.

Längs vägen finns också små essäer om metafor/ liknelse, berättarsynvinkel, sexskildringar, objektiva korrelatet och mycket annat; utvikningar för att förklara vissa litterära nyckelbegrepp och ibland bjuda lite underhållning.

10

l a r s å k e au g u s t s s o n

PROVLÄSNING Men låt mig redan från början tala om för läsaren och brukaren att de viktigaste sidorna inte finns i denna handbok.

De finns i alla de romaner och noveller som redan är skrivna. Ingen kan bli en bra författare utan att vara en bra läsare – vilket ofta men inte alltid betyder någon som läser mycket. Viktigare än kvantiteten böcker är ändå att läsa uppmärksamt och att inte vara rädd för utmaningar, att öppna sinnet för sådana böcker som det krävs ansträngningar för att tillägna sig och som man därför lär sig så mycket mer av.

Och de viktiga sidorna är framför allt dem som du själv skriver. Ingen kan komma någon vart enbart genom att drömma om den dag boken ligger där med ditt namn på omslaget, och berömmet, och rentav pengarna, strömmar in. Den allra viktigaste sidan är den vita skärmen eller papperet som allt skapande skrivande börjar med. Tomheten gör dig rädd.

Ensamheten skrämmer dig. Och den går aldrig över, inte ens när man skrivit ett fyrtiotal böcker.

Den här boken säger inget om vad du ska skriva.

Vad den handlar om är några saker att tänka på medan du skriver det som bara du kan skriva.

Västerhaninge, juni 2009 LÅA

så skriver du romaner och noveller

11

PROVLÄSNING

PROVLÄSNING

1. ljuga för sanningens skull

”Det framgår också av det sagda att diktarens uppgift inte är att säga det som har hänt, utan det som skulle kunna hända, det vill säga det som är möjligt enligt sannolikhet eller nödvändighet. Ty skillnaden mellan historieskrivaren och diktaren är inte att den ene skriver på prosa, den andre på vers, ty Herodotos verk skulle kunna versifieras och inte vara mindre historia med vers än utan; skillnaden ligger i att den ene säger det som har hänt, den andre sådant som skulle kunna hända.

Därför är diktningen också mer filosofisk och seriös än historieskrivningen; diktningen säger det allmängiltiga, historieskrivningen det enskilda.”

Aristoteles: Om diktkonsten. Översättning av Jan Stolpe, 1994.

Han visste inget om Aristoteles, pojken som var rädd för allt som skulle kunna hända. För olyckor när pappa körde bilen på blankslitna däck på vägar halkiga

så skriver du romaner och noveller

13

PROVLÄSNING av is. För att sirenerna klockan tre på eftermiddagen betydde att tredje världskriget hade brutit ut.

Lika stark som rädslan var viljan att vara i världen.

Där groblad växte på stigen och kattungen smög i gräset med solen skiftande i sin svartblanka päls. Där han hade varit sedan mamma höll honom i sin famn och kysste honom och allt var gott.

Uppe i tonåren dagdrömde han om hämnd och revansch på sina fiender, och om kärlek och beundran från den flicka som inte såg honom. Han märkte att han i tankarna kunde flytta om bland det han känt och märkt. Han läste mycket och insåg att han inte var ensam om att försöka göra om det som hade hänt till det som skulle kunnat hända.

I Stig Dagermans novell Nattens lekar kände han igen ena halvan av sitt förnamn: Åke. Så heter pojken som ligger i mörkret och fantiserar om att pappa är sen därför att han hjälpt en arbetskamrat, eller för att han vunnit högsta vinsten, eller för att något annat roligt har hänt. Tills pappa kommer hem full som vanligt.

Han det nu handlar om, författaren till den här boken, väntade inte på en pappa utan på en bror som kom hem full. Jag levde i både hoppet om att han skulle få ordning på sitt liv, och fruktan för att det skulle gå åt helvete igen.

Att skriva var att flytta ut mina fantasier från tankarna och ner på papper. Jag tog minnena från min barndom och satte i mina tonår, tog flickan bakom disken på EPA och satte henne bakom en oxkärra på sjuttonhundratalet, och gjorde mig själv till den föraktade fredlöse i skogen.

14

l a r s å k e au g u s t s s o n

Långt senare läste jag Aristoteles Om diktkonsten.

Den var ett bortåt 2 300 år gammalt inlägg i en redan då pågående debatt. Så länge människan levat i världen har hon levat i två världar.

Två världar Den värld som vi ser, hör, rör vid, smakar och luktar, kallar vi verklig. Där arbetar och äter och andas och skiter vi. Där växer både böcker och blommor, vackra och doftande, nyttiga och välsmakande, eller giftiga och bittra. Ibland känns den världen trång, med allt vi måste göra. Ibland är den vid, ger oss råd och tid att ha kul inom tidens och rummets oundvikliga begränsningar.

Inom oss finns en annan värld, lika mörk som jorden under våra fötter. Där kan ligga lik och guldskatter och ruiner av forna stolta byggnader. Där existerar Gud eller gudar, andar och magi och oberäkneliga krafter. Den världen kan vi inte väga och mäta, utan bara känna oss fram i.

Känslorna rör oss starkare än någon kraft i den vanliga världen. De orsakar krig och smekningar, får oss att känna lycka eller hat. Inte underligt att man vill göra denna väldiga energikälla till en vara; kallar massproducerade tavlor med solnedgångar för skönhet, kallar den sexuellt utnyttjade kvinnans åtbörder för kärlekshandel.

I bild och drama och ord kan världarna mötas.

Konsten är både konkret och öppen, och bär fram de osynliga känslorna, från en människa till många andra. Liksom marken är konsten mötesplatsen för

så skriver du romaner och noveller

15

1. Ljuga för sanningens skull

PROVLÄSNING

PROVLÄSNING det jordiska och det underjordiska. Ur den kan växa den historia som bara du kan skriva.

Konsten vet något om oss Ibland känns marken osäker. Konsten vet något om våra egna hemligheter och våra möjligheter. Se bara på dessa enkla ord. Läs gärna ett i taget och blunda en stund efter varje.

MAMMA DÖD PENGAR GRÄS MORGON BRÖST

SVART

Säkert väcker något eller några av orden bilder eller minnen till liv, av hur något kändes under handen, eller någons röst. Vad som väcktes hos dig är det bara du som vet; det är en del av den historia som bara du kan skriva.

Mamman kan vara min mor, eller kanske jag själv. Gräset kan vara grönt – eller har det gulnat?

Svart kan vara en kostym eller en hud eller en sinnesstämning. Vi kan också upptäcka olika egenskaper hos orden. Att själva ordet ”pengar” klingar. Att ordet ”bröst” inte bara är anatomi utan också sexualitet som kanske leder till att ett nytt barn kommer till världen och lär sig säga ”mamma”.

Du vet på olika sätt.

16

l a r s å k e au g u s t s s o n

Du kan vara närvarande i ditt eget liv. Om någon har sett fjärran länder, haft femtioelva älskare eller älskarinnor, men inte sett detaljer och känt dofter och hört ljud har han eller hon inte mycket att skriva om. Den som varit observant i sin egen hemstad, den som ser och tänker på människorna i sitt eget kvarter, har en värld av berättelser.

Du kan tänka dig in i att vara din syster, din lumparkompis, din ängslige chef, din olycklige granne.

Identifikation, tanken att en annan människa skulle kunnat vara jag, är grunden inte bara till medkänsla utan också till människoskildringar.

Skriv vad du vet, men också om vad du kan veta, vad du kanske vill ta reda på, det som du kan skriva dig fram till. Sju ord står här ovan, men hur många ekon ger de inom en enda människa?

Makt och dikt Makthavare tycker om ord som sjunger deras lov.

Ungefär som andra tiders och andra länders makthavare använder citat ur Bibeln eller Koranen för att försöka göra troligt att Gud välsignat deras senaste åtgärd. Makten tycker inte om dem som skriver om sådant makten vill tiga med.

Journalister eller jurister eller fackföreningskämpar eller politiska aktivister kan man i somliga länder beskylla för förräderi och uppvigling, och kasta i fängelse. I andra länder klassificerar man dem som svåra att samarbeta med och avskedar dem därför. Eller som inte nog underhållande; därför måste vi tyvärr tacka nej till den artikel du erbjuder oss eller det teveprogram du föreslår.

så skriver du romaner och noveller

17

1. Ljuga för sanningens skull

PROVLÄSNING

PROVLÄSNING Men vad gör makten med en författare som fantiserar ihop någon historia som sägs vara berättad av en upptäcktsresande vid namn Gulliver, fastän allt som händer honom i lilleputtarnas och jättarnas länder tycks likna England? Och vad gör man med den diktare som sjunger maktens lov, fast med så tvetydiga ord att folk skrattar?

Dikt och makt trivs sällan med varandra. Dikten måste vara fri att ställa frågor. Om dikten tvingas tjäna det ena eller andra syftet, som i och för sig kan vara hur gott som helst, som att främja förståelse mellan människor, skydda barnen, propagera omsorg om natur reagerar den förr eller senare med att ifrågasätta och till och med håna dessa syften. Är det större att tänka rätt än att tänka fritt? Frågeställningen är falsk, eftersom det är enbart genom att tänka fritt som vi har någon chans att tänka rätt.

Erfarenheten visar att dikt ändå brukar hamna på toleransens och humanismens sida, därför att det är i den miljön den kan andas mest fritt.

Sanning gör lögnen bra Nu är det inte så enkelt att skilja mellan sanning och lögn – eller dikt. Också lögnen kräver ett mått av sanning för att fungera. Den som ljuger bäst är den som ljuger minst.

Försover man sig håller det inte att skylla på att man blev kidnappad av utomjordingar och tagen till en annan tidszon. Hellre säga något om en krånglande startmotor och sedan en järnvägsövergång med bommarna nedfällda medan ett godståg

18

l a r s å k e au g u s t s s o n

med femtiosju vagnar passerade. Konkretion gör lögnen troligare.

Ju tydligare detaljer desto troligare blir en mer eller mindre fantastisk helhet trolig. Karen Blixen inleder i regel sina sällsamma historier med någon mycket konkret angivelse av tid och plats: ”Den natt i februari, då den stora operakarnevalen för år 1925 ägde rum i Köpenhamn, samlades kort efter midnatt i ett stort hus några få mil utanför staden ett sällskap på åtta personer till supé, alla komna från balen och inställda på att återvända till den.” ”Karneval” ur samlingen Karneval. Efterlämnade berättelser, postumt utgiven 1977. Översättning av Eva Liljegren.

För att göra sin fantasi så sannolik som möjligt har diktare sedan länge använt knepet att distansera sig från diktandet. Miguel de Cervantes Saavedra säger sig ha skrivit sin Don Quijote (1605–1615) för att varna för romanläsning. Fredrika Bremer förklarar i Familjen H*** (1830) Julies förvirring med att hon läst för många romaner, och Flaubert finner också att Madame Bovary (1857) har många dåliga romaner att tacka för sina griller.

Författaren kan till och med ha fräckheten att använda sitt eget namn. August Strindbergs Inferno (1897) är en roman så god som någon, men dess huvudperson bär författarens namn. Något som fått enkelspåriga läsare, bland dem åtskilliga litteraturforskare, att dra förhastade slutsatser om Strindbergs mentala hälsa.

så skriver du romaner och noveller

19

1. Ljuga för sanningens skull

PROVLÄSNING