9789157480804

Till det onyttiga vetandet hör sådant som alla garvade båtägare känner till, exempelvis lite om båtlivets kändisar – en Hall of Fame med korta berättelser om personer som Joshua Slocum, Francis Chichester, Sven Yrvind, Pelle Pettersson, Åke Améen med flera.

Båtägarens ABC

Det hela presenteras i bokstavsordning: den som ska ankra slår under bokstaven A och finner där uppslagsord om t.ex. ­»ankra» och »ankartyper». Dessutom finns lite mer udda teman som »pyjamasmanöver» under P, »happy ship» under H och »tänk om leken» under T.

jonas ekblad

Båtägarens ABC är en praktisk handbok och uppslagsbok för alla båtägare – intressant både för nyblivna ägare och mer ­rutinerade. Boken innehåller en blandning av nyttigt och »onyttigt» vetande – en samling av ytterst praktisk kunskap och sådant som hör ihop med båtkulturen.

Båtägarens

SJÖLIV

ABC

– Allt är sådant som jag önskar att någon talat om för mig när jag var ny på sjön, säger Jonas Ekblad, journalist och författare med många böcker om sjömanskap och navigation. Här ger han än en gång prov på sina gedigna kunskaper om båtlivet.

bilda förlag

jonas ekblad

Båtägarens ABC_omslag_original2.indd 1

2010-08-12 13.44

jonas ekblad

Båtägarens ABC bilda förlag

båtägarens abc_inlaga.indd 1

2010-07-27 11.27

förord

Författarens förord Båtägarens ABC är tänkt att ta upp kunskaper som ligger lite vid sidan av vad som ingår i de vanliga kunskaperna för förar- och kustskepparintyg.

Innehållet är organiserat i bokstavsordning men det är inte fråga om någon ordlista.

De flesta uppslagsorden, med några undantag, är på en sida eller ett uppslag. Är du intresserad av grundstötningar? Leta under bokstaven G. Vid de flesta uppslagsorden finns dessutom hänvisningar till andra uppslagsord som har anknytning till dem.

Under bokstaven O finns en kort, mer traditionell ordlista.

Den finns med eftersom en del av de sjötermer som används i boken kan behöva en särskild förklaring. De ord som finns i ordlistan under O är kursiverade i den löpande texten.

Det alfabetiska sökordsregistret i slutet av boken är extra omfattande för att man, även på det viset, ska kunna hitta det man är intresserad av.

Den här boken är inte avsedd för sträckläsning. Men om du läser det som står under en viss bokstav hoppas jag att du kanske upptäcker något annat som kan vara kul att läsa bland uppslagsorden intill. Den nyblivna båtägaren kan förhoppningsvis

båtägarens abc

båtägarens abc_inlaga.indd 3

3

2010-07-27 11.27

A

Ankring på svaj

Akterända Akterändan är en förtöjningslina som är fäst i närheten av båtens akter och som går bakåt.

Genom att fästa den på båtens ena sida och sedan köra sakta fram med motorn går det att få in båten till en brygga och ligga still och stadigt där medan man ordnar med de andra förtöjningslinorna.

De flesta plattgattade motorbåtar och många segelbåtar med bred akter passar väldigt väl för den här metoden att lägga till.

Det är hävarmen mellan fastsättningspunkten ombord och propellern som gör att båten rör sig in mot bryggan då man kör sakta fram.

Allt för få fritidsbåtsägare har upptäckt möjligheten och tjusningen med att köra på akterända och spring.

Se även manövrering manövrera med hjälp av linor

båtägarens abc

båtägarens abc_inlaga.indd 5

5

2010-07-27 11.27

A Ankare

Se även ankra ankarkätting ankartrassel ankarlanterna ankarlina

6

Kraven på ankare är stora.

De ska få bra fäste i de flesta bottnar. De ska sitta som berget när båten ligger ankrad men när det är dags att lätta ankar ska de vara lätta att bräcka loss.

De ska vara enkla att hantera ombord i båten; lättstuvade, inte för tunga, lätta att hålla rena och helst ska de inte ha några rörliga delar som man kan klämma sig på. Önskemålen är många och delvis motstridiga. Det finns inte en enda ankartyp som fungerar bra i alla slags bottnar. Därför bör man, i varje fall i en långfärdsbåt, ha minst två olika ankare. Det finns fler skäl att ha flera ankare – om ett skulle gå förlorat eller om man behöver lägga ut ett extra ankare i en blåsig hamn.

Vid val av ankare är det min uppfattning att man inte ska snåla och köpa billigast möjliga ankare. Den sort jag själv har störst förtroende för är Deltaankaret. Ett stort stockankare kan också vara bra som ett komplement. Men det är olämpligt när man ligger på svaj eftersom kättingen eller linan kan fastna i det fly som sticker upp från sjöbotten om båten flyttar sig vid en vindkantring.

Paraplydraggar och blyplättar är för småbåtar på insjöar enligt min mening. Men där har det hänt att jag fått mothugg även av erfarna båtmänniskor. När båtfolk kommer tillsammans uppstår förr eller senare en diskussion om vilken ankartyp som är bäst. Det är bara att konstatera att här existerar ingen objektiv ­sanning.

Båttidningar och andra har försökt göra ankartester men det är svårt eller omöjligt att göra det på ett helt vetenskapligt och heltäckande sätt. Vi båtägare får nog för alltid sitta i våra sittbrunnar och hävda att just våra egna ankare är det bästa som finns.

båtägarens abc

båtägarens abc_inlaga.indd 6

2010-07-27 11.27

ankare

Stockankare.

Bruceankare.

CQR-ankare.

Deltaankare.

b책t채garens abc

b책t채garens abc_inlaga.indd 7

7

2010-07-27 11.27

A Ankarkätting Fördelar

• Kättingens tyngd ger fjädring.

• Kättingens tyngd gör att den ligger parallellt utmed botten närmast ankaret = idealisk dragvinkel. Det gör att man normalt inte behöver lägga ut lika lång kätting som vid ankring på samma djup med lina.

Nackdelar

• Kättingen kan vara för tung att hantera för hand och kräver därför vanligen ankarspel.

• Oftast vill man stuva kättingen under ankarspelet som normalt sitter långt fram i båten. Mycket vikt långt fram är inte bra.

Det gör att båten rör sig sämre i sjögång.

• Den är dyr i jämförelse med lina.

Vid ankring med kätting är det viktigt att kättingen är så lång och tung att den inte sträcks upp helt och hållet. Om den sträcks förloras all svikt och det blir väldiga ryck som kan få ankaret att lossna eller något i ankringsutrustningen att brista.

Ett sätt att gardera sig mot detta är att använda en ryckdämpare mellan kätting och båt.

Ryckdämparen kan bestå av en kort nylonlina, gärna försedd med en ryckdämpare av gummi. Linan fästs i kättingen med en specialkrok och i båtens förtöjningsbeslag.

Förutom att skydda mot oönskade ryck gör den här linan att man inte hör oljud från ankarkättingen inne i båten. En kätting som rör sig över sjöbotten kan annars ge upphov till otrivsamt buller särskilt i kojerna i förpiken.

8

båtägarens abc

båtägarens abc_inlaga.indd 8

2010-07-27 11.27

Ankarkätting

Ryckdämpare av gummi. Den här sorten är utmärkt för permanenta förtöjningar i hemmahamnen. Den är också lätt att fästa på tillfälliga förtöjningar.

Nylonlina Kättingkrok

Ankarkätting

Splitsar Knap Nylonlina som fjädrar.

Kompletteras gärna med ryckdämpare av gummi.

Ankarspel Kaus

Kättingkrok

Tumregel

Minimum för ankarkättingens längd: 3 gånger vattendjupet.

Tumregel på små djup

10 meter + 3 x (vattendjupet + båtens fribordshöjd).

Ankarkätting ska alltid vara fäst ombord. Annars rinner den lätt iväg av sin egen tyngd. Helst ska den vara fäst i en stump lina som kan kapas med kniv i ett nödläge då det inte går att få upp ankaret men det är bråttom att lämna ankarplatsen.

Se även ankarlina ankarolina

båtägarens abc

båtägarens abc_inlaga.indd 9

9

2010-08-12 10.32

M

Mörkerseende Det är bara om det är väldigt mulet eller dimmigt som mörkret är riktigt kompakt. Annars är det aldrig mörkt som i en säck.

De flesta som säger att de varit ute i båt i totalt mörker har nog upplevt det på det viset därför att de varit bländade av någonting – vanligen av lampor och andra ljus ombord.

Blir man bländad tar det omkring fem minuter att få tillbaka ett hyfsat mörkerseende och tre gånger så lång tid att få det fullständigt återställt.

110

båtägarens abc

båtägarens abc_inlaga.indd 110

2010-07-27 11.28

mörkerseende

Knep för att bevara mörkerseendet

• Undvik att använda strålkastare. Ofta kan strålkastaren ersättas av en god marinkikare.

• De flesta flytande sjömärken är försedda med reflexer som kan upptäckas med hjälp av en vanlig ficklampa eller till och med i lanternornas sken då de är riktigt nära.

• Skärma av och dämpa alla ljus ombord som kan störa mörkerseendet.

• Dimma belysningen på navigationsinstrumenten. »Invertera» skärmarna på radar och sjökortsplotter så att bilderna visar mer mörkt än ljust. Vattnet svart med vita siffror till exempel.

• Ska vi förbereda oss riktigt seriöst inför en mörkerfärd startar förberedelserna redan på dagen. I rejält dagsljus får ögat en liten näthinneskada som håller i sig något dygn och som sätter ner mörkerseendet. Genom att använda solglasögon med mörka glas minimeras problemet.

• På natten ska eventuella glasögon ha klara och gärna antireflexbehandlade glas.

• Personer som är yngre än trettiofem år mörkeranpassar sin syn avsevärt bättre än äldre. Så att ju äldre man blir, desto mindre ska man slarva med åtgärderna för att maximera sitt mörker­ seende.

Se även sikt på natten mörkeranpassa båten

båtägarens abc

båtägarens abc_inlaga.indd 111

111

2010-07-27 11.28