9789127423039

LEVANDE HISTORIA 9

LEVANDE HISTORIA 9

ELEVBOK

Kaj Hildingson och Lars Hildingson

Levande historia 9 är anpassad till Lgr 11. Boken innehåller nio kapitel: Maktkamp i Sverige, Första världskriget, Ryssland blir Sovjetunionen, Mellankrigstiden, Andra världskriget, Det kalla kriget, En supermakt försvinner, Motstånd mot förtryck och Ett sekel i Sverige. Boken binds samman genom Den röda tråden som placerar varje kapitel i sitt historiska sammanhang.

LEVANDE HISTORIA 9

I boken finns frågerutor och färgade nivå 2-texter som ger möjlighet till fördjupning. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som kan användas för sammanfattning, repetition och ytterligare fördjupning.

ELEVBOK

Levande historia 9 finns som digital bok med inläst text.

Till boken finns: t -ÊSBSIBOEMFEOJOH t 'PLVT &MFWCPL t 'PLVT BSCFUTCPL Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Levande historia

Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

9

är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-42303-9

Kaj Hildingson Lars Hildingson 9 789127 423039

SOL_Omslag_Historia9.indd 1

2012-12-17 20:50

B62/BVDPKDOOHBLGDJB LQODJD LQGG

Innehåll Maktkamp i Sverige

5. Förintelsen 366 6. En jämförelse med Gulag 370 7. Krigets resultat 372 U P P G I F T E R 374

292

1. Arbetare mot arbetsgivare 293 2. Kampen för allmän rösträtt 295 3. De politiska partierna 298 4. Folkrörelserna 301 U P P G I F T E R 303

Första världskriget

Det kalla kriget

304

1. Uppladdningen 305 2. Gnistan som tände en världsbrand 308 3. Krig på flera fronter 310 4. Ett nytt Europa 313 U P P G I F T E R 316

Ryssland blir Sovjetunionen

318

1. Tsarernas tid 319 2. Den ryska revolutionen 323 3. Från fred till inbördeskrig 326 4. Stalintiden – terror och industrialisering 327 5. Gulag, förtryck och folkfördrivningar 330 U P P G I F T E R 332

Mellankrigstiden

376

1. Öst och väst blir fiender 377 2. Europa reser sig 380 3. Kamp mellan supermakterna 382 4. Vietnamkriget – en vändpunkt 386

En supermakt försvinner

390

1. 1989 – revolutionernas år 391 2. Sovjetunionen splittras 394 3. Kraftmätning i Kina 396 4. Ett nytt Europa 398 5. Arabstaterna och Israel 400 6. Den arabiska våren 406 U P P G I F T E R 408

Motstånd mot förtryck

410

1. En misslyckad fred 335 2. Nazisterna griper makten 338 3. Ökat tryck på judarna 342 4. Mot ett nytt krig 344 U P P G I F T E R 348

1. Kamp om att få kolonier 411 2. Indien blir självständigt 413 3. Frihet och nya krig 414 4. Medborgarrättskamp i sydstaterna 418 5. Upplopp på Stonewall Inn 424 U P P G I F T E R 426

Andra världskriget

Ett sekel i Sverige

334

350

1. Blixtkrig i öst och väst 351 2. Anfall mot Sovjetunionen 356 3. Kriget blir ett världskrig 358 4. Slutet på kriget 360

SOL levande historia 9 korr 4.indd 291

428

1. Från landsbygd till tätort 429 2. De gyllene åren 431 3. Från hemmafru till halvtid 434 4. Jobben som försvann 436 U P P G I F T E R 438

2012-12-17 16.14

RÖDA TRÅDEN I slutet av 1800-talet saknade åtta av tio män och allmän och lika rösträtt i början av 1900-talet alla kvinnor rösträtt. Sverige var alltså inte ett blev även en kamp där kvinnorna kämpade för demokratiskt land. ökad jämställdhet.

Vid denna tid började arbetarna tvinga fram I samband med den politiska maktkampen förändringar. Arbetarrörelsen och andra folkrörelunder den här tiden bildades de flesta av ser påverkade samhället i grunden. Kampen för dagens riksdagspartier.

292

SOL levande historia 9 korr 4.indd 292

2012-12-17 16.14

Maktkamp i Sverige 1. Arbetare mot arbetsgivare På 1870-talet var industrialiseringen i full gång i Sverige. Fabrikerna blev fler och fler för varje år och från deras skorstenar bolmade röken. Ångloken transporterade nya industrivaror på järnvägarna som byggdes i ett allt tätare nät över landet.

Industriarbetarna blev en allt större grupp, eftersom fler och fler fick arbete i de nya fabrikerna. Så småningom steg också lönerna. Arbetarfamiljerna började få det lite bättre och de hoppades på en ännu bättre framtid.

Strejk vid sågverken

Strejken i Sundsvall som den skildrades av konstnären Albin Amelin år 1949.

SOL levande historia 9 korr 4.indd 293

I Sundsvall var det strålande tider i början av 1870-talet. Sågverksägarna hade tjänat stora pengar på timmer och arbetarnas löner hade stigit. Men så blev det svårare att sälja virket. På våren 1879 sänkte sågverksägarna arbetarnas löner med mellan 15 och 20 procent. Arbetarna i Sundsvall vägrade då att arbeta och gick i strejk.

Strejken spred sig längs Norrlandskusten. Snart stod 18 sågverk stilla och fem tusen arbetare strejkade. Den största strejken i Sverige under 1800-talet hade börjat.

De styrande stod på arbetsgivarnas sida. Regeringen förklarade att arbetarna inte hade rätt att strejka och menade att strejken började likna revolution. Ett tusen soldater och en kanonbåt sändes till Sundsvall.

Landshövding Curry Treffenberg lät militären omringa arbetarnas mötesplats i Sundsvall.

Han hotade med att arbetarna skulle behandlas som lösdrivare – folk som drev omkring utan att vilja arbeta. Det var enligt lag förbjudet och de strejkande vågade inte annat än att gå tillbaka Maktkamp i Sverige

293

2012-12-17 16.14

till sina arbeten. Alla var tvungna att finna sig i sänkta löner. Sju hundra arbetare avskedades och blev dessutom vräkta från sina bostäder.

Där fick bara de som arbetade på sågverken bo.

Arbetarna organiserar sig Strejken blev ett nederlag för arbetarna. Men det gjorde att de förstod att det var nödvändigt att organisera sig. Precis som arbetarna i Västeuropa började svenska arbetare bilda fackföreningar, föreningar för dem som arbetade inom ett speciellt yrke. Föreningarna kämpade för högre löner och kortare arbetsdagar. Arbetarna började också spara pengar i strejkkassor. En liten del av lönen lades varje månad i strejkkassan. De pengarna skulle arbetarna sedan kunna använda om det blev konflikt och deras löner inte betalades ut av arbetsgivarna.

På 1880-talet började fackföreningar på olika platser i landet samarbeta med varandra. Tillsammans bildade de fackförbund för hela Sverige. Typografernas fackförbund var det första och sedan kom målarnas, träarbetarnas, metallarbetarnas och många andra fackförbund. År 1898 bildade de olika fackförbunden tillsammans Landsorganisationen, LO. Genom att så många arbetare gick samman och ställde krav blev de starka. De krävde att arbetstiden per dag skulle sänkas till tio timmar, bättre arbetsmiljö och allmän rösträtt.

tarna blev utan lön. Det kallas lockout. Om arbetarna till exempel strejkade på fem arbetsplatser, kunde arbetsgivarna förklara tio arbetsplatser i lockout för att på så sätt snabbare tömma arbetarnas strejkkassor. När strejkkassorna var tömda måste ju arbetarna gå tillbaka till arbetet.

Storstrejken 1909 Från 1860-talet och fram till 1907 hade lönerna fördubblats. Men 1907 började några dåliga år för industrierna. Arbetsgivarna sänkte lönerna och arbetarna svarade med att strejka. Arbetsgivarna kontrade med lockout. Sommaren 1909 lockoutades mer än 100 000 arbetare.

LO svarade med att utlysa en storstrejk. Nära 300 000 arbetare strejkade i landet. Det var bara sjukvård, skötsel av levande djur, vattenverk, elverk och renhållning som fungerade.

Efter några månader var arbetarna tvungna att gå tillbaka till sina arbeten. Strejkkassorna som skulle ge de strejkande och deras familjer pengar till mat och hyra var uttömda.

Storstrejken slutade knappast med seger för någon part. De stridande fick däremot respekt för varandras styrka. Konflikterna hade kostat båda sidor mycket pengar. I fortsättningen försökte LO och SAF undvika dyra sammandrabbningar.

294

MINNS DU?

Arbetsgivarna tyckte illa om fackföreningarna.

Visst kunde de höja de anställdas löner om det blev pengar över. Men arbetsgivarna ansåg att de ensamma skulle bestämma över lönerna – här skulle det inte vara några förhandlingar.

Arbetsgivarna började samarbeta för att också kunna uppträda gemensamt när arbetarna ställde krav. År 1902 bildades Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF. Arbetsgivarnas motdrag när arbetarna strejkade var att stänga arbetsplatserna, så att arbe-

1 I vilket sammanhang nämns ”lösdrivare”?

FUNDERA

Arbetsgivarna går samman

1 Varför hade arbetarna nytta av att gå samman i fackföreningar?

2 a) Vad betyder förkortningarna LO och SAF? b) Av vilka bildades de båda organisationerna?

3 Förklara ordet ”lockout”.

2 Varför började arbetsgivarna samarbeta?

Maktkamp i Sverige

SOL levande historia 9 korr 4.indd 294

2012-12-17 16.14

Demonstranter i början av 1900-talet kräver allmän rösträtt.

2. Kampen för allmän rösträtt Enligt regeringsformen från 1809 skulle kungen styra riket med ministrar, statsråd som han själv valde. Men kung Oscar II, som regerade 1872–1907, tvingades nöja sig med att utse en framstående riksdagsman till statsminister. Det berodde på att riksdagen hade fått ökad makt 1866 och samtidigt hade kungens makt minskat.

Statsministern utsåg sedan de andra statsråden och bildade regering.

Men Sverige var långt ifrån verklig demokrati.

Riksdagens ledamöter valdes av en mycket liten del av folket. För att ha rösträtt måste man vara rik eller ha en hög årsinkomst. Kvinnorna fick inte rösta alls.

Riksdagens ledamöter valdes av industriägare, köpmän och rika bönder. De som saknade rösträtt: industriarbetarna, småbönderna och lantarbetarna, hade alltså ingen möjlighet att rösta fram representanter som stod på deras sida och kunde rösta fram lagar som gynnade dem.

Männen får rösträtt År 1901 infördes allmän värnplikt för alla män. Övningstiden i det militära ökade också från 90 till 240 dagar. Det gjorde att kraven på allmän och lika rösträtt blev allt starkare. Om alla hade samma skyldigheter borde de väl ha samma rättigheter, eller som slagordet löd: ”En man, en röst, ett gevär!”

Efter flera års hetsiga debatter beslutade riksdagen 1909 om allmän rösträtt för män. Varje man över 24 år fick en röst i riksdagsvalet. Men även om rösträtten var allmän var den inte lika för alla. I valen till kommunalfullmäktige kunde en person med höga inkomster få upp till 40 röster. En fattig man hade bara en röst.

I kommunalvalen hade kvinnor rösträtt på villkor att de var ekonomiskt oberoende. Men eftersom de flesta var ekonomiskt beroende av sin man eller av sin släkt kunde mycket få kvinnor rösta.

Maktkamp i Sverige

SOL levande historia 9 korr 4.indd 295

295

2012-12-17 16.14

samlade in namnunderskrifter för kravet på kvinnlig rösträtt och lämnade över krav till ministrar och regering. Ändå dröjde beslutet.

Oroliga tider Vintern 1917–18 var det ont om mat i Sverige.

Inte sedan 1860-talet hade så många människor gått hungriga. Det var även brist på bränsle. Första världskriget rasade ute i Europa och det var svårt att köpa kol – som användes för att värma upp bostäderna – från Tyskland.

Mjölken räckte bara till de små barnen och maten var ransonerad. Ransoneringen betydde att varje person bara fick köpa en viss mängd av vissa varor. De varorna kostade inte så mycket, eftersom staten garanterade ett lågt pris.

På svarta börsen, som var en olaglig handel med ransonerade varor, fanns däremot allt att köpa – till höga priser. De som hade gott om pengar kunde köpa hur mycket smör, ägg, fläsk, och kol som helst. Eftersom det gick att tjäna mycket pengar på att sälja varorna på svarta börsen försökte många gömma undan sådant som egentligen skulle säljas som ransonerade varor till statens låga pris. Detta gjorde att det blev ännu större brist på de ransonerade varorna.

Demonstranter i Göteborg kräver kvinnlig rösträtt.

Kvinnorna kämpar för rösträtt För många män var inte frågan om kvinnlig rösträtt särskilt viktig. Och de politiska partierna var inte på allvar intresserade av rösträtt för kvinnor. Inom högern trodde många att kvinnorna i arbetarklassen skulle rösta på samma parti som sina män. Inom vänstern var somliga oroliga för att kvinnorna skulle rösta nej till förändringar.

Kvinnorna fick i stort sett kämpa själva för rösträtt. Det var en hård strid i början av 1900-talet. Det var främst utbildade kvinnor från medelklassen som Anna Whitlock, Signe Bergman, Gertrud Adelborg och Elin Wägner som ledde kampen. Dessa och andra reste runt i landet, höll föredrag, skrev artiklar och böcker, 296

Parlamentarismen Vid riksdagsvalet hösten 1917 blev matbristen och rösträtten de viktigaste frågorna. Högerregeringen som styrt Sverige förlorade valet och liberaler och socialdemokrater bildade en ny regering. Med den regeringen fick parlamentarismen sitt genombrott i Sverige. Parlamentarism innebär att en regering måste ha stöd av en majoritet av ledamöterna i den lagstiftande församlingen.

Sveriges lagstiftande församling är riksdagen.

Kvinnorna får rösträtt Den nya regeringen ville införa lika rösträtt i kommunalvalen. Där berodde antalet röster fortfarande på hur mycket man tjänade. Ett förslag

Maktkamp i Sverige

SOL levande historia 9 korr 4.indd 296

2012-12-17 16.14

Sovjetunionen. I Finland började ett blodigt inbördeskrig mellan vänstern och högern 1918.

Högern kände att revolution kunde hota även i Sverige och gav upp sitt motstånd mot ändrad rösträtt. Rösträttsreformen godkändes av riksdagen år 1919. Men eftersom reformen innebar en ändring i grundlagen krävdes två omröstningar.

1921 godkände riksdagen slutgiltigt reformen.

Allmän och lika rösträtt infördes för män och kvinnor. Kvinnorna fick rösträtt efter nästan tjugo års kamp – det första förbundet för kvinnlig rösträtt hade grundats 1902.

Kvinnorna i de övriga nordiska länderna hade redan haft rösträtt i många år; i Finland sedan 1906, i Norge sedan 1913 och i Danmark sedan 1915. Den kvinnliga rösträtten innebar också att gifta kvinnor blev myndiga. Från år 1863 hade alla kvinnor automatiskt blivit myndiga vid 25 års ålder, men gifte sig kvinnan blev hon åter omyndig med sin man som förmyndare. När Sveriges kvinnor fick rösta för första gången 1921 valdes fem kvinnor in i riksdagen. År 1920 hade Hjalmar Branting blivit Sveriges förste socialdemokratiske statsminister och i valet 1921 stärkte socialdemokraterna sin ställning.

MINNS DU?

om kvinnlig rösträtt till riksdagen lades också fram – allt för att dämpa oroligheterna i landet. Men högern sade nej. Den hade fortfarande makt att stoppa de ändringar av grundlagen som krävdes för att ge alla rösträtt.

På många håll i Sverige blev det svåra oroligheter på grund av bristen på mat. Det var oroligt också ute i Europa. I Ryssland utbröt revolution 1917 och landet blev sedan det kommunistiska

1 Vad krävdes för att ha rösträtt till riksdagen före år 1909?

2 Vad är a) ransonering? b) svarta börsen?

3 Vad innebär lika rösträtt?

Den nya makten, symboliserad av Hjalmar Branting, talar med den gamla i form av kung Gustav V. Respekten sitter kvar.

Branting har tagit av sig hatten.

FUNDERA

4 Hur förändrades kvinnornas rättigheter 1921?

1 Ge några orsaker till att både grupper inom högern och vänstern var tveksamma till kvinnlig rösträtt.

2 Varför kan man inte säga att det rådde demokrati i Sverige före 1921?

Maktkamp i Sverige

SOL levande historia 9 korr 4.indd 297

297

2012-12-17 16.14

äga gruvor, järnverk, fabriker och andra produktionsmedel. De skulle socialiseras, alltså ägas av alla medborgare.

Under 1800-talets sista år ändrade de flesta socialdemokrater åsikt. Nu ansåg de att det inte var nödvändigt att socialisera alla produktionsmedel. I stället skulle fackföreningarna pressa fram högre löner och bättre arbetsmiljö, och därmed ett mer jämlikt samhälle. Partiet skulle kämpa för åtta timmars arbetsdag och rättvisa lagar. De som hade höga inkomster skulle betala högre skatter än andra.

Socialdemokraterna krävde allmän rösträtt.

Det skulle ge arbetarna makten i samhället och därmed också möjligheten att förändra det.

Partiets ledare från 1907 till 1925 var Hjalmar Branting. Han ansåg att det bästa sättet att förändra samhället var genom reformer – inte genom revolution. Brantings åsikter fick stor betydelse för svensk socialdemokrati.

Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis valaffisch från 1936 kräver arbete och trygghet för arbetare i stad och på landsbygd.

3. De politiska partierna De flesta av de partier som sitter i riksdagen började bildas under kampen för allmän rösträtt. De övriga riksdagspartierna är bildade långt senare.

Socialdemokraterna År 1889 bildades Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Det skedde samtidigt som fackföreningarna började växa sig starka. Partiet och fackföreningarna samarbetade.

Partiet var i början revolutionärt. Socialdemokraterna ansåg att de rikas makt måste krossas genom en revolution. Kapitalisterna skulle inte få 298

Socialistvänstern vill ha bröd i stället för granater 1917.

Maktkamp i Sverige

SOL levande historia 9 korr 4.indd 298

2012-12-17 16.14

Kommunisterna Sveriges kommunistiska parti bildades år 1921, sedan en grupp brutit sig ur socialdemokraterna år 1917. Branting hade fel, menade kommunisterna. De ansåg att en försiktig utveckling genom reformer aldrig skulle ge arbetarklassen rättvisa. År 1967 ändrade partiet namn till Vänsterpartiet kommunisterna och 1990 till Vänsterpartiet.

Partiet arbetar inte längre för att förändra samhället genom revolution.

Bondeförbundet Bondeförbundet började formas under åren 1913–1916. Det var från början ett parti för jordbrukare som ville arbeta för bättre priser på lantbruksprodukter som spannmål, sockerbetor, mjölk och kött.

Partiet bytte 1958 namn till Centerpartiet. Då hade det blivit ett parti också för människor som bor i tätorter.

Liberalerna kritiserar både höger och vänster 1924.

Liberalerna Liberalerna, som främst stöddes av borgarklassen, var med i svensk politik tidigare än socialdemokraterna. Under 1800-talet hade liberalerna kritiserat kung Karl XIV Johan för att han skaffade sig för stor makt. År 1900 gick olika liberala grupper samman och bildade Liberala samlingspartiet. Partiets ledare blev advokaten Karl Staaff. Hans parti arbetade för allmän rösträtt, i samarbete med socialdemokraterna.

Efter 1921, när rösträtten blivit lika och allmän och även kvinnor fick rösta, minskade samarbetet. Liberalerna blev senare Folkpartiet som bildades 1934. År 1990 ändrades namnet till Folkpartiet liberalerna.

Bondeförbundets stämningsfulla affisch är från 1934.

Maktkamp i Sverige

SOL levande historia 9 korr 4.indd 299

299

2012-12-17 16.14

300

MINNS DU?

De konservativa, som bland annat stöddes av adeln och statens högre tjänstemän, ville skynda långsamt med att införa allmän rösträtt. De ansåg att snabba förändringar kunde skapa oro och skada hela samhället. Ändå var det högerledaren Arvid Lindman som 1909 förhandlade fram den rösträttsreform som gav alla vuxna män i Sverige rösträtt.

De konservativa bildade 1904 Allmänna valmansförbundet. Senare ändrades namnet till Högerpartiet och 1969 till Moderata samlingspartiet.

Precis som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har partiet övergivit en hel del av de åsikter det hade från början. I dag står partierna närmare varandra än i början av 1900-talet. Det heter ibland att partier lånat idéer ifrån och påverkats av varandra och därmed rört sig mot mitten.

Inför valet 1928 samarbetade socialdemokraterna och kommunisterna. De borgerliga försökte skrämma väljarna genom att likna de båda partierna med kommunisterna i Sovjetunionen. Efter valet bildade högern och de borgerliga regeringar fram till 1932. Efter det valet ledde socialdemokratiska statsministrar samtliga Sveriges regeringar fram till 1976, alltså i 44 år.

1 Vilket år bildades

FUNDERA

Högern

1 Alla de partier som nämns i kapitlet har bytt namn en eller flera gånger. Vad kan det bero på?

a) Socialdemokraterna? b) Liberala samlingspartiet?

2 Vad ansåg socialdemokraterna att man kunde uppnå med allmän rösträtt?

2 Varför har de svenska partierna rört sig mot mitten sedan de grundades?

Maktkamp i Sverige

SOL levande historia 9 korr 4.indd 300

2012-12-17 16.14

4. Folkrörelserna Väckelserörelsen och frikyrkorna Sedan medeltiden hade kyrkan och prästerna i stort sett haft ensamrätt på allt som hade med religionen att göra. Men under 1800-talet var det som om kyrkan inte riktigt kunde samla människorna på samma sätt. Många var missnöjda med kyrkan och det som predikades där. De sökte nya religiösa vägar. Prästerna i statskyrkan blev plötsligt inte ensamma om att förkunna Guds ord. Det dök upp predikanter, som talade enkelt och medryckande.

De nya predikanterna kunde tala om himlen som ”staden med gator av guld”, så att fattigt folk kunde se den framför sig, och de talade om ”pinan i helvetet”, så att åhörarna ryste av skräck. Människorna fick höra att de måste vakna upp och handla rätt om de skulle frälsas. För att komma till himlen måste man lämna sitt liv i Guds händer och omvända sig till honom, sade predikanterna.

De som inte var nöjda med statskyrkan slöt sig samman och bildade frikyrkor. Den här utvecklingen brukar kallas väckelserörelsen.

Nykterhetsrörelsen År 1830 drack varje vuxen svensk i genomsnitt 40 liter brännvin om året. Det var ett av de stora hoten mot folkhälsan. Dessutom gick det åt mycket säd och potatis, som annars kunde ha blivit föda, för att tillverka brännvinet.

Bönderna hade rätt till husbehovsbränning, alltså att själva tillverka sprit. År 1830 fanns det omkring 170 000 brännvinspannor i Sverige. En av de första som arbetade för nykterhet var den skånske prästen Peter Wieselgren. Han predikade mot supandet och reste runt på landsbygden som en missionär för ett nyktrare liv. Han och hans medhjälpare vände sig främst mot husbehovsbränningen. Den avskaffades också år 1860.

Den moderna nykterhetsrörelsen växte fram under slutet av 1800-talet. I Göteborg bildades år 1879 den första logen, eller avdelningen, av Godtemplarorden (IOGT). Organisationen krävde att medlemmarna avstod helt från öl, vin och

Affisch inför folkomröstningen 1922 om ja eller nej till förbud mot alkohol i Sverige.

sprit. Flera liknande organisationer bildades de närmaste åren.

Nykterhetsrörelsen och frikyrkorna drog ofta åt samma håll. Många frikyrkor krävde att medlemmarna skulle avhålla sig från alkohol. I områden där väckelserörelsen var stark, exempelvis Småland, Bohuslän och norra Norrland, har också nykterhetsrörelsen varit stark.

Många nykterhetsvänner ansåg att tillverkning och försäljning av alkohol skulle förbjudas i lag. 1922 anordnades Sveriges första folkomröstning om frågan. Förbudsvännerna förlorade med knapp marginal.

I dag dricker varje svensk över 15 år i genomsnitt lite över 9 liter ren alkohol per år.

Maktkamp i Sverige

SOL levande historia 9 korr 4.indd 301

301

2012-12-17 16.14

En viktig skola De stora rörelser vi talat om ovan brukar kallas folkrörelser. Till folkrörelserna brukar vi även räkna idrottsrörelsen.

Folkrörelserna har haft stor betydelse, inte bara för att skapa rätt till fri religionsutövning, ökad nykterhet och jämställdhet. De har också 302

betytt mycket för sina medlemmars personliga utveckling. Arbetarna kämpade inte bara för att få det bättre ekonomiskt, utan också för möjligheter att lära mera. År 1912 bildades ABF, Arbetarnas bildningsförbund, där man samlades till studier i olika ämnen.

På samma sätt har andra folkrörelser startat bildningsförbund. På föreningarnas sammanträden lärde deltagarna sig att föra mötesprotokoll, att tala inför publik och att diskutera. Många av 1900-talets ledande politiker, tidningsmän, författare och chefer i olika organisationer fick sin första skolning inom folkrörelserna.

MINNS DU?

I början av 1800-talet var kvinnor omyndiga i Sverige. Det var fadern, eller om han var död någon manlig släkting, som bestämde över ogifta kvinnor. När kvinnan gifte sig blev maken hennes förmyndare.

En av de första i Sverige som arbetade för att kvinnorna skulle bli myndiga och få samma rättigheter som männen var författaren Fredrika Bremer som föddes 1801. Hon startade den första kvinnoföreningen. Den kom senare att följas av politiska kvinnoföreningar och föreningar för kvinnlig rösträtt. Att vara omyndig innebar bland annat att kvinnor inte hade rätt att ingå avtal och skriva under kontrakt. Trots att hon var en framgångsrik författare kunde alltså Fredrika Bremer inte skriva kontrakt om utgivning – det fick hennes bror göra.

1 Varför började frikyrkorna växa fram?

FUNDERA

Kvinnorörelsen

Allsvenskan i fotboll startade 1924 men bilden är redan från 1918.

1 På vilka sätt kan idrottsrörelsen ha varit till nytta för sina medlemmar?

2 Vad var husbehovsbränning?

3 Vem var Fredrika Bremer?

4 Förklara varför folkrörelserna varit så viktiga.

Maktkamp i Sverige

SOL levande historia 9 korr 4.indd 302

2012-12-17 16.14

2

3

1 Varför blev det strejk i Sundsvall 1879?

1 Vad var meningen med strejkkassor?

2 Hur kom det sig att strejken misslyckades?

2 Efter 1909 försökte LO och SAF undvika stora konflikter.

Vad berodde det på?

3 Vilka lärdomar drog arbetarna av strejken?

4 Varför blev det strejk och lockout 1909?

5 Vilket år infördes allmän rösträtt för männen?

6 Varför är följande år viktiga i svensk politisk historia? a) b) c) d) e)

3 Hur kom det sig att kraven på rösträtt ökade när man införde allmän värnplikt?

2 Kampen om makten har förts genom hela Sveriges historia.

Ibland har den förts med fredliga medel, ibland med vapen. a) Vilken ny grupp ville vara med och bestämma i slutet av 1800-talet?

4 Att rösträtten är allmän och lika är inte samma sak. Vilken är skillnaden?

b) Vad berodde det på att denna grupp började ställa politiska krav?

5 En rad händelser under åren 1917–1918 gjorde att man införde rösträtt för kvinnor och allmän och lika rösträtt i kommunalvalen.

1879 1901 1909 1917 1921

c) Det är bara när varor är ransonerade eller det är varubrist som det uppstår en svart börs. Förklara varför.

a) Vilka var händelserna?

7 Förklara vad som menas med parlamentarism.

b) Hur kunde de leda till rösträttsreformen?

8 Vilket är äldst av de politiska partier som sitter i riksdagen?

6 Vilken fråga gjorde att kommunisterna bröt sig ur socialdemokraterna?

9 Ge exempel på några folkrörelser.

10 Tidslinjen längst ned på sidan är inte färdig. Skriv ner de texter som fattas till bilderna.

Tycker du att någon händelse som saknar bild är viktig så skriv ner den också och till vilket årtal den hör.

1860

1 Förklara hur begreppen fackförening, fackförbund och landsorganisation hänger samman.

1870

1880

3 Kvinnorna fick till stor del föra kampen för rösträtt själva. Finns det några likheter med kampen för jämställdhet i dag?

7 Varför var nykterhetsrörelsen speciellt stark i de områden där även frikyrkorna var starka?

8 a) Flera detaljer i affischen på s. 300 visar att den inte är från vår tid. Vilka? b) Teckningen hotar med en annan sak än texten. Vad?

4 Välj ut någon folkrörelse och undersök dess historia och hur stark den är i dag.

c) Vilket hot tycker du är starkast? Motivera ditt svar.

5 Valet 1928 kallas ”kosackvalet”. Ta reda på varför.

1890

1900

1910

1920

Maktkamp i Sverige

SOL levande historia 9 korr 4.indd 303

MAKTKAMP I SVERIGE

1

1930

303

2012-12-17 16.14

Blomstersmyckade tyska soldater ger sig i väg till fronten.

Soldaterna, både i Tyskland och Frankrike, trodde att kriget skulle bli kort och att de skulle vara hemma om några veckor.

Men kriget varade i fyra år och miljoner män kom aldrig mera hem.

RÖDA TRÅDEN De gränser i Europa som drogs upp av Wienkonoch Tyskland 1870–71. Många människor blev gressen år 1815 var stabila i hundra år, fram till mer och mer övertygade om att Europas gränförsta världskriget. Det enda stora undantaget ser hade fått sitt slutgiltiga utseende. Det skulle var förändringarna efter kriget mellan Frankrike visa sig vara ett stort misstag.

304

Första världskriget

SOL levande historia 9 korr 4.indd 304

2012-12-17 16.14

ISLAND

EUROPA 1914

Danskt

NORGE Helsingfors

SVERIGE

Kristiania

SJÖ

N

Stockholm

Dublin

T ÖS

STORBRITANNIEN London

AT

LA

N

Paris

TE

PORTUGAL Lissabon

N

NEDERLÄNDERNA

RYSSLAND

Berlin Warszawa

TYSKLAND

BELGIEN

FRANKRIKE

Moskva

ER

DANMARK Köpenhamn

LUXEMBURG

Prag Wien

SCHWEIZ

Budapest

ÖSTERRIKEUNGERN Sarajevo Belgrad

Madrid

ITALIEN Rom

SPANIEN

SERMONTE- BIEN NEGRO

RUMÄNIEN Bukarest BULGARIEN Sofia

SV

A RT

A H AV E T

ALBANIEN

MED 0

500 km

GREKLAND

EL

H

AV

OSMANSKA RIKET

ET

Första världskriget betydde slutet för fyra härskare: tsar Nikolaj av Ryssland, kejsar Vilhelm av Tyskland, kejsar Franz-Josef av Österrike och sultan Mehmet av Turkiet.

Första världskriget 1. Uppladdningen I början av 1900-talet fanns det mycket som talade för fortsatt fred. De flesta människor i Västeuropa bodde bättre, klädde sig bättre och åt bättre än deras föräldrar hade gjort. Järnvägar, post och telegraf hade bundit samman länderna.

Giftermål mellan Europas furstehus hade också knutit många släktband över gränserna.

Bröllop och begravningar var inte bara statsbesök utan också släktträffar. Tysklands kejsare, Storbritanniens kung och Rysslands tsar var

kusiner. Men samtidigt med härskarnas släktträffar pågick en utveckling som ledde till storkrig. Det förändrade Europa för alltid.

Rivalitet mellan stormakterna Alla Europas stormakter hade byggt upp imperier med kolonier i andra världsdelar. Men i Europa var stormakterna försiktiga. Ingen var stark nog att ensam besegra de andra.

Första världskriget

SOL levande historia 9 korr 4.indd 305

305

2012-12-17 16.14

LEVANDE HISTORIA 9

LEVANDE HISTORIA 9

ELEVBOK

Kaj Hildingson och Lars Hildingson

Levande historia 9 är anpassad till Lgr 11. Boken innehåller nio kapitel: Maktkamp i Sverige, Första världskriget, Ryssland blir Sovjetunionen, Mellankrigstiden, Andra världskriget, Det kalla kriget, En supermakt försvinner, Motstånd mot förtryck och Ett sekel i Sverige. Boken binds samman genom Den röda tråden som placerar varje kapitel i sitt historiska sammanhang.

LEVANDE HISTORIA 9

I boken finns frågerutor och färgade nivå 2-texter som ger möjlighet till fördjupning. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som kan användas för sammanfattning, repetition och ytterligare fördjupning.

ELEVBOK

Levande historia 9 finns som digital bok med inläst text.

Till boken finns: t -ÊSBSIBOEMFEOJOH t 'PLVT &MFWCPL t 'PLVT BSCFUTCPL Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Levande historia

Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

9

är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-42303-9

Kaj Hildingson Lars Hildingson 9 789127 423039

SOL_Omslag_Historia9.indd 1

2012-12-17 20:50