9789172056787

Perspektiv på manlighet och heder bidrar till förståelse och visar även rent konkret hur man kan öka möjligheten för män att välja jämställdhet och demokratiska värderingar framför förtryck.

Boken riktar sig till studerande och praktiker inom socialt arbete och till andra som är intresserade av heder, jämställdhet och integration.

Manlighet och heder

I denna antologi belyser sex författare ämnet ur olika perspektiv, såväl teoretiska som praktiska, på strukturell nivå och på individnivå. Boken tar upp bland annat religionens betydelse, skambegreppet och formandet av identitet och könsroller. Den belyser också olika konsekvenser som migration kan föra med sig och sätter hederstänkandet i relation till det svenska samhället.

Perspektiv på

h

ur kan vi förstå det våld och förtryck som utövas av män i hederns namn? Vilka mekanismer är det som ligger bakom?

Perspektiv på

Manlighet och heder Red. Merike Hansson

Red. Merike Hansson

Innehåll

Inledning

7

1. Mannens maktförlust vid migrationen – en del i ”hedersförtryck” och konflikter inom invandrade familjer

16

2. Framtidens män och pappor fostras i dag

40

3. Den förödande skammen

60

4. Bortom murarna – samtal om könsroller, jämställdhet och relationer med män i fängelse

72

5. Omförhandlingar av romsk manlighet och identitet

91

mehrdad darvishpour arhe hamednaca merike hansson

hanna cinthio

merike hansson

6. Religion – stötesten eller nyckel till försoning?

112

7. Identitetsskapande, manlighet och heder

135

kenneth ritzén björn wrangsjö

Inledning

Hedersrelaterat våld och förtryck har uppmärksammats under de senaste decennierna, mycket tack vare statliga satsningar.

Länge låg fokus på det förtryck unga flickor i familjer som le­­ ver med hedersnormer blir utsatta för – i olika grad – för att familjens heder hänger på deras oskuld. På senare tid har mer uppmärksamhet riktats mot de unga männen. De har ofta krav på sig att bevaka sina systrar, vilket också innebär en utsatthet, de kan vara utsatta för våld och deras livsval begränsas. De kan också utsättas för krav på att leva upp till patriarkala manlighetsideal, att utöva våld och bli förövare om upprätthållande av hedern så kräver.1 Diskussionerna och förhållningssätten i integrationsfrågorna svänger. I socialt arbete på 1970-talet var det inte ovanligt att socialarbetaren såg som sin uppgift att upplysa och ”befria” invandrarkvinnor från det förtryck de var utsatta för i sina hem.

Så småningom växte det fram en insikt om att detta var förmynderi, ett underkännande av kvinnornas egna resurser och en brist på förståelse för de förändringsprocesser som familjer som invandrat går igenom. Det växte fram en starkare respekt för viljan och rätten att behålla sina kulturella traditioner och värderingar. Så kom ett uppvaknande i och med de uppmärksammade hedersmorden – hänsynen hade lett till räddhågsenhet och en kulturrelativism som innebar en kränkning av unga kvinnors mänskliga rättigheter. Politiskt och begreppsligt har ideologin gått från assimilation till integration, på senare tid ifrågasatt som alltför ensidig och i praktiken samma som assimilation, allt oftare ersatt med inkludering.

1 Se t.ex. Dilek Baladiz (2009) I hederns skugga. De unga männens perspektiv.

Stockholm: Gothia Förlag.

7

Denna antologi är inget inlägg i den debatten. Den har i stället som fokus att försöka öka förståelsen för de villkor som en tvåkulturell uppväxt i Sverige kan innebära för de unga män som växer upp med ena benet i ett patriarkalt hederstänkande och det andra i ett samhälle med krav på jämställdhet och en helt annan manlighet.

Socialstyrelsen gjorde 2006 en enkätundersökning bland gymnasieungdomar (ca 18 år) om frihet och ansvar.2 Här kan vi göra flera viktiga iakttagelser. Svaren visar att villkoren för en tvåkulturell uppväxt i Sverige generellt sett är andra än för unga med bara en kultur att ta hänsyn till. Skillnaderna i frihet och ansvar är tydliga. Det handlar om begränsningar i vardagslivet, men det finns även positiva skillnader som har med uppskattningen av familjen att göra. Samtidigt visar undersökningen att det inte bara är ungdomar med utländsk bakgrund som är begränsade i sin frihet, till exempel i att själva välja sin partner.

Det gäller även en del svenska ungdomar (inte minst kan vi ana att det gäller dem som har en homo- eller bisexuell läggning).

En ytterligare iakttagelse – som bekräftats av andra senare undersökningar – är att även unga män har begränsningar av sin frihet och utsätts för hot och våld i hederns namn. Förhållandevis många pojkar uppgav också i undersökningen att de var ganska eller mycket oroliga för att någon förälder eller annan vuxen i familjen skulle bestämma vem de ska gifta sig eller leva tillsammans med som vuxen.

Det är inte så svårt att förstå att föräldrar som fått lämna sitt hemland vill att deras ungdomar ska föra kulturen vidare, och därför också gifta sig inom gruppen. Självklart är det tungt att bära att det svåra beslutet man tagit att bryta upp – ofta för sina barns framtid – riskerar att leda till att man ”förlorar” sina barn till en ”främmande” kultur och ett samhälle som man inte Frihet och ansvar Socialstyrelsen, 2007. Undersökningen hade en hög svarsfrekvens bland de drygt 5 000 ungdomar som fick enkäten (ca 80 %) men ett högt tekniskt bortfall, som berodde på att inte alla skolor som ingick fick enkäten eller hann genomföra undersökningen inom utsatt tid.

2

8 inledning

känner igen sig i och som man delvis tar avstånd ifrån, utifrån de djupt grundade värderingar som man själv vuxit upp med.

Samtidigt är det svårt att förstå att det inte finns en större medvetenhet hos vissa av dessa föräldrar om att man inte i någon kultur eller i något samhälle kan erbjuda sina barn samma uppväxt som man själv har haft, i synnerhet inte när man har migrerat. Att försöka isolera dem från den omvärld och den tid som är deras uppväxtmiljö är både omänskligt och en omöjlighet. Att barnen kommer att växa upp med en annan kulturell mix än man själv gjort bör vara något som ingår i förutsättningarna och konsekvenserna när man överväger att migrera – även om man inte har något verkligt val. Det är ett pris om man så vill, eller kanske en möjlighet, som man måste väga in. Kravet på respekt för kultur och kulturell tillhörighet måste också omfatta dem som växer upp med flera kulturer. De har också rätt att känna stolthet – inte bara för den kultur som blir deras via föräldrarna utan även för den svenska som de får i sin vardagsomgivning, och dessutom för den sammansatta kulturella identitet som de själva utvecklar med ingredienser från båda.

Om kulturer, traditioner och värderingar inte var i ständig rörelse, där vi allihop bidrar en liten smula (eller någon gång i större portioner), så skulle vi fortfarande i Sverige exempelvis idka midvinterblot, bränna häxor, sätta ut oönskade barn i skogen eller göra andra slag av tidigare vanliga – och i våra ögon ofta förfärliga – handlingar. Detta blir ju uppenbart när man blickar långt tillbaka i historien, men i vår egen vardag tror vi ofta att det ögonblick som vi lever i är som det alltid kommer att vara. I själva verket kan förändringar och förskjutningar faktiskt gå rätt fort ibland, även sådant som vi tror har djupa rötter. Synen på manlighet är just ett sådant exempel.

Mannen som familjens överhuvud, ansiktet utåt och den straffande inom familjen om barnen har gjort något otillåtet.

Den bilden har många av oss medelålders vuxit upp med här i Sverige, även om det nu känns länge sedan. I alla tider har det krävts av männen att de till varje pris ska försvara sin familj och sitt land – och att vara beredda att göra det med våld om så inledning 9

behövs. Att vara född till pojke har inneburit att tidigt bli varse förväntningar på mod, stålsättning och ett begränsat känsloliv.

Tecken på ”svaghet” är fortfarande något som hotar ”manligheten”, även om stora framsteg har gjorts i möjligheten för pojkar och män att bredda sin repertoar. Det har blivit (mer) accepterat att även införliva lyhördhet, mjukhet och omsorg om små barn i manligheten. Manligheten och manlighetsidealen är en del av kulturen och traditionerna, och är liksom dessa i ständig förändring.

Det betyder att unga män lever med parallella manlighets­ ideal att förhålla sig till. Praktiskt taget alla unga män har föräldrar som vuxit upp med mer patriarkala och traditionella värderingar än de dominerande i dagens Sverige. Men skillnaden är särskilt stor för dem vilkas föräldrar inte har varit med om den gradvisa förändring som skett här, utan som genom migration mer plötsligt konfronteras med värderingar och bilder av manligheten som ligger långt ifrån deras egna.

I antologin bidrar de olika författarna med olika perspektiv på detta. Några är forskare eller utredare, och de närmar sig frågorna framför allt ur ett teoretiskt perspektiv. Några är praktiker på olika nivåer eller kliniker med mer direktkontakt med frågorna och de ungdomar och deras föräldrar som står i fokus. En del tankar och analyser är samstämmiga medan andra representerar något olika synsätt.

Det första bidraget, Mannens maktförlust vid migrationen – en del i ”hedersförtryck” och konflikter inom invandrade familjer, ger en teoretisk bakgrund och tar upp olika sätt att se på hedersförtryck och orsakerna till det. Det är skrivet av Mehrdad Darvishpour som är sociolog och forskar på området. Han menar att hedersrelaterat förtryck inte går att förstå utifrån ensidiga förklaringsmodeller. Det behövs ett mångdimensionellt synsätt som tar hänsyn till såväl det kulturspecifika som de generella patriarkala maktstrukturerna, men också hur maktstrukturerna i familjen, både mellan könen och mellan generationerna, förändras genom migration. Även ett klassperspektiv och de socioekonomiska och psykologiska påfrestningar som invand10 inledning

ringen skapar måste tas med i analysen. När männen upplever en sta­tusförändring som minskar deras makt i familjen försöker de ofta behålla sin dominans genom att re­ferera till gamla normer och regler. Men kvinnorna, som ofta har fått bättre positioner än vad de hade i hem­landet, kräver kanske stora förändringar i familjens liv. Ungdomarna tar snabbare till sig vad det nya samhället har att erbjuda. Om männen lever i gårdagen, kvinnorna i nuet och bar­nen i framtiden kan det leda till kris och konflikt i familjen, menar Darvishpour.

I det andra bidraget, Framtidens män och pappor fostras i dag, går vi från teori till ett handfast möte med ungdomarna. Arhe Hamednaca ger en beskrivning av den verklighet som många ungdomar lever med, unga som fostras till att ta över traditionella patriarkala värderingar. Han arbetar aktivt med att bryta detta mönster genom att ge unga killar och tjejer möjlighet att öppet diskutera värderingsfrågor, demokrati och mänskliga rättigheter och själva ta ställning. Det sker inom verksamheten Sharaf Hjältar (sharaf betyder heder på arabiska) som nu finns på många håll i landet och börjar sprida sig till andra länder.

Arhe Hamednaca är starkt engagerad för att förbättra situationen för tjejer som lever under hedersförtryck, men också för de killar som tvingas delta i förtrycket och därigenom själva är offer för det. Han menar att pappor som kommer från samhällen med hederstänkande här i Sverige tvingas stärka kontrollen av döttrarna och också lägga mer ansvar för bevakning på bröderna, dels eftersom de känner en stark oro för att hotet mot familjens heder blir starkare i Sverige, dels för att de står mer ensamma med ansvaret att skydda och bevaka sina döttrars kyskhet. Det försätter också sönerna i ett ingenmansland, där de varken kan känna tillhörighet till föräldrarnas mer traditionella sätt att tänka eller till det omgivande moderna samhället, dit de kanske inte får räknas fullt ut. Det är inte ovanligt att familjerna här i Sverige under lång tid, ibland generationer, lever kvar i traditionella värderingar, eller rent av stärker dem, samtidigt som utvecklingen i hemlandet går mot en modernisering. inledning 11

I bidraget Den förödande skammen undersöker bokens huvudredaktör Merike Hansson om vår gemensamma erfarenhet av styrkan i skammen kan bana väg för förståelse av de starka krafter som sätts i rörelse när ens heder upplevs som hotad.

I dagens moderna Sverige talas det inte längre så mycket om heder och inte heller om skam. Men om de sociologer och psykologer har rätt som, teoretiskt och kliniskt, börjat utforska skammens väsen mer på djupet, så är kanske skammen mer närvarande och avgörande för den moderna människan än vad vi tror. Skammen är en i grunden positiv och nödvändig mekanism för att reglera sociala relationer i samhället, kanske rent av en av de mest grundläggande känslorna. Skammen är såväl social och psykologisk som rent fysisk, och ska styra oss så att vi följer överenskomna regler, normer och sociala koder.

En aspekt av traditionell manlighet är vikten av att dölja sin sårbarhet, känslighet och rädsla. En intressant iakttagelse är att hedern – åtminstone officiellt – i samhällen med hederstänkande är manlig, medan kvinnan representerar och får bära skammen. I kapitlet beskrivs hur skammen har förändrats i det moderna samhället och teorier om hur detta kan ha betydelse för manlighetens uttryck. Kanske finns i samhällen med hederstänkande, liksom i det moderna samhället, en koppling mellan en förstummad rädsla och skam å ena sidan, och hypermaskulinitet som tar sig uttryck i våld å den andra?

Sedan följer bidraget Bortom murarna – samtal om könsroller, jämställdhet och relationer med män i fängelse av mellanöstern­ vetaren Hanna Cinthio. Hon har lett föräldracirklar på arabiska med män i svenska fängelser, samtal som ofta kommit in på just temat manlighet och heder. Betydelsen av oskuld och att beviset ska vara att kvinnan blöder på bröllopsnatten har varit ett ämne, där cirkelledarna bland annat har bidragit med fakta och bilder om myten om mödomshinnan. För några av männen har denna information varit svår att ta till sig, eftersom den kullkastar så mycket av deras grundläggande föreställningar: ”Fast jag kan inte acceptera det. Inte hundra procent. Jag kan inte ta in det. Inte så att jag tror ni ljuger, men det kan inte 12 inledning

stämma helt som ni säger. Så många saker handlar ju om detta.

Hela traditionen, det har alltid varit så, alla vet. Man kan inte bara ändra sig sådär, det är som en helt ny tanke, jag kan inte få in den i mitt huvud.” Detta kan illustrera de ömsesidiga svårigheter som det innebär att i mötet mellan kulturer konfronteras med andra sätt att tänka över huvud taget. Behovet och viljan hos dessa män att samtala om viktiga saker i livet; om att vara man, om sexualitet, om relationer och om andra existentiella frågor har varit stort. De har vågat visa sina sårbara sidor och starka känslor. De har diskuterat värderingsfrågor, utbytt erfarenheter och fått kunskap, vilket kan påverka deras föräldraskap och relationen till deras partners positivt, nu och i framtiden.

Bidraget Omförhandlingar av romsk manlighet och identitet av Merike Hansson bygger på intervjuer med några romska män, de flesta unga. Det illustrerar de svårigheter som kan finnas i deras strävan att finna en balans i livet, en balans som förenar­ stoltheten över det traditionellt romska med en vilja att utvecklas och ta vara på de möjligheter som det moderna samhället erbjuder. Romerna är en av de nationella minoriteterna och tillhör sinsemellan olika grupper, varav en del är relativt nya i landet medan andra funnits här i århundraden. Detta till trots lever de – på grund av en lång historia av förtryck och utestängning – fortfarande till stor del i utanförskap, vilket de intervjuade männen aktivt arbetar för att bryta. Respekten för den äldre generationen är en stark romsk tradition, vilket kan göra det särskilt svårt för de unga att bryta ny mark. De försöker definiera vad som egentligen är genuint ”romskt” som de vill värna om i sin identitet, och förena det med moderna sätt att se på till exempel relationer mellan kvinnor och män och samkönad kärlek. Samtidigt finns oron för att det ”romska” ska gå förlorat i takt med en allt större integration. ”Man ska hålla på sin kultur, men inte kräva och kväva”, säger en av männen om hur han som förälder förhåller sig till sina barn. ”De ska göra det med glädje.

Om man blir påtvingad det romska blir det en börda. Om man är för sträng går dom emot dig”, säger en annan. inledning 13

Religionshistorikern Kenneth Ritzén går i sitt bidrag Reli­ gion – stötesten eller nyckel till försoning? till storms mot den negativa eller okunniga inställning många inom socialtjänst och andra myndigheter har till religion, trots att den är av en så grundläggande betydelse för många människor som de möter.

Manlighet, heder, kvinnoförtryck och hedersrelaterat våld kopplas okunnigt automatiskt ihop med religion och kultur.

Därmed sker en förenkling som stärker ett motpolstänkande.

Viktiga möjligheter till tillit, förståelse och konstruktiva lösningar går då förlorade. Hänvisningar till religionen används också av dem som försvarar hedersförtrycket – trots att alla religioner ger möjlighet till alternativa tolkningar. Vägen framåt, menar Ritzén, är att skapa ömsesidig tillit och trovärdighet, ändra fokus från brister till potential samt idka lyhörd diplomati och en tålmodig förhandling som likvärdigt inbegriper alla inblandade i att beskriva problemen och hitta vägar till lösningar. Det är viktigt att låta både kvinnor och män komma till tals. Tvärtemot vad man kan tro är många män med flykting- och minoritetsbakgrund svältfödda på att bli lyssnade till och att få formulera sin version av livet och framtiden, säger Ritzén. Den äldre generationen behöver få möjlighet att hitta pragmatiska strategier inom sitt eget kulturgods. De måste göra sitt kulturarv attraktivt för de uppväxande generationerna och få insikt om att det inte finns något mer hedrande än att bana väg för den unga generationens frihet.

Slutligen gör barn- och ungdomspsykiatern Björn Wrangsjö i sitt bidrag Identitetsskapande, manlighet och heder sammanfattande reflektioner över de olika perspektiv på frågan om manlighet och heder som tagits upp i de andra bidragen. Samtidigt sätter han in dem i ännu en teoretisk förståelseram, med sociala och personliga identiteter och ungas identitetsskapande. Han ser risker för förvirring i identitetsskapandet, inte bara hos de unga som har att ta ställning till olika kulturella omständig­ heter, utan också unga i allmänhet i dagens samhälle. Kraven, förväntningarna och föreställningarna om såväl ”manlighet” som ”kvinnlighet”, vad som är hedrande och skamligt, accep14 inledning

tabelt eller inte, är diffusa och föränderliga. Han menar att det är viktigt för ungas identitetsutveckling att pojkar och flickor, unga män och kvinnor, får möjlighet att samtala om sin osäkerhet, sina tankar och erfarenheter. Kanske nyfikenhet, respekt och sådana utforskande samtal också kan innebära nya berikande möjligheter i identitetsskapandet.

inledning 15

Perspektiv på manlighet och heder bidrar till förståelse och visar även rent konkret hur man kan öka möjligheten för män att välja jämställdhet och demokratiska värderingar framför förtryck.

Boken riktar sig till studerande och praktiker inom socialt arbete och till andra som är intresserade av heder, jämställdhet och integration.

Manlighet och heder

I denna antologi belyser sex författare ämnet ur olika perspektiv, såväl teoretiska som praktiska, på strukturell nivå och på individnivå. Boken tar upp bland annat religionens betydelse, skambegreppet och formandet av identitet och könsroller. Den belyser också olika konsekvenser som migration kan föra med sig och sätter hederstänkandet i relation till det svenska samhället.

Perspektiv på

h

ur kan vi förstå det våld och förtryck som utövas av män i hederns namn? Vilka mekanismer är det som ligger bakom?

Perspektiv på

Manlighet och heder Red. Merike Hansson

Red. Merike Hansson