S책 skapar du stilen
Romantisk tr채dg책rd
Kerstin Engstrand
S책 skapar du stilen
Romantisk tr채dg책rd
Kerstin Engstrand
2
Innehåll ............. 5
Monets brittsommar ....................................109
Blomsterglädje ...................................................................... 7
Koloristens djärva kombinationer .........................110
Trädgården, vår egen lustgård
Grand finale i rött ...........................................................114
Täppan till nytta och nöje ....................... 13 Vad är en täppa utan fruktträd? .............................. 14
Eterneller − sommaren som varar hela vintern......................................................116
Förförd av våren ................................................................ 17
Från blomstergård till vildmark .....125 .................................................. 21
Ängen – den vilda, den sköna ..................................126
Skimrande vita ................................................................... 22
Mot skogsbrynet .............................................................136
Sofistikerade rosa ............................................................. 25
Blommande gräsmatta ...............................................146
Bedårande väna
Längtans blåa blommor ................................................ 30
Sol i hjärta och sol i sinne ....................153 ...................157
Vereys nydanande sensualism .......... 39
Med doft av schersmin och kaprifol
Ruiner ..................................................................................... 42
Av stjärnor och pärlor beströdda
Gullregnsgången ............................................................... 45
Syrenbersån
”Queen of the potager” ................................................ 48
Välkommen hem
Mingel i rabatten ................................................ 57
Porlande vatten och rimfrost..............175
Skira ridåer och tunga primadonnor ..................... 58
Vårens glada bäckar ......................................................176
............................................................ 72
Näckrosdammen.............................................................177
Höga, raka växter
..........................160
.....................................................................163 ...........................................................168
Vintervackert ....................................................................180
Vitas vita ........................................................................83 ...................... 90
Bildreferenser ...................................................................183
.......100
Person-och trädgårdsregister ...................................183
Sissinghurst idag .............................................................106
Växtregister .......................................................................184
Nydanande och obotlig romantiker
Liljor, exklusiva och lättodlade skönheter
82
Vitas vita Författarinnan Vita Sackville-West var kvinnan som gjorde att hela världen ändrade attityd till vita blommor, som på hennes tid var lika med begravningsblommor. Tillsammans med sin man Harold Nicolson anlade hon i mitten av 1940-talet den berömda trädgården Sissinghurst belägen i Kent i sydöstra England. Med en fantastisk känsla för färg och form skapade hon den ena vidunderliga kombinationen efter den andra på temat vitt. Och Sissinghurst blev en av världens mest omskrivna och älskade trädgårdar. Själv kallade hon aldrig sin trädgård ”den vita” utan ”den bleka”, en trädgård man skulle vandra genom i månsken.
83
84 SOLENS OCH HAVETS FÄRGER
Genom sin månskensträdgård gick hon själv varje gång hon skulle till matsalen eller vardagsrummet, för hennes arbetsrum låg uppe i tornbyggnaden som reser sig strategiskt mitt i trädgården. Trädgården består av minst tio delar, alla lika stora eller större än en normal svensk villaträd-
Bild s. 82: Vita riddarsporrar i Vitas vita trädgård. I bakgrunden skymtar tornet där arbetsrummet låg. Till vänster: Turkosblå smidesport och solur i Sissinghursts rosenträdgård. Mjölkklocka skymtar till vänster. Ovan: Vitbladigt päron, också kallat silverpäron, i den vita trädgården. Mot stammen står en kvinnostaty. Nästa uppslag: Vitas trädgård sedd från tornet i maj månad.
gård. Där finns den vita, den övre, den nedre, den färggranna mormorsträdgården i gult och rött, kryddträdgården, rosenträdgården, fruktträdgården, nötträdgården, vallgravsgången och lindallén. Av dem blev två snabbt trendsättande över hela världen, den vita trädgården och fruktträdgården. Det är de än idag. Den vita trädgårdens form är enkel, helt rektangulär. Höga murar och välklippta idegranshäckar omger den. I mitten tronar en klätterros, den vitblommande Rosa mulliganii som blommar från början av juli till september. Trädgården består dels av vanliga rabatter, dels av 16 rektangulära rabatter inramade av låga buxbomshäckar. I varje box blommar i regel en enda sorts växt och växterna är vita i alla tänkbara nyanser eller i silvergrå toner. Alltid finns något i vitt som blommar, men aldrig så att hela trädgården står i flor samtidigt. Detta var ytterst medvetet. Vita visste mycket väl att rabatter som ständigt är i full blom kräver orimliga resurser. Var det något hon hade gott om så var det kunskap, pengar däremot hade hon ont om. Hennes vita trädgård visade hela världens trädgårdsälskare att det räcker med att ett fåtal växter blommar åt gången, ögat dras till dem och det tycks som om hela rabatten står i blom. Ett ypperligt komplement till de med vita blommor är de vitbrokbladiga. Månsken är tillräckligt för att vi ska uppleva att en vit trädgård badar i ljus. Och sinnena i nattens trädgård förstärks av dofter. Många växter doftar enbart i skymning eller i mörker. Och man vill aldrig gå in … Kännetecknande för de nattdoftande blommorna är att de oftast är vita eller svagt rosa i färgen. Och ju mjukare kronblad en blomma har, desto intensivare doftar den. Hos Vita blandas vit mjölkört, rallarros som den också kallas, med vita rosor, kungsliljor, yvigt blommande buskkål, den silverfärgade martornen kallad ”Miss Willmotts spöke” och vitbladigt päron. Det silverskimrande skäggfjädergräset bjuder på månsken mitt på ljusan dag, men det fanns inte på Vitas tid utan är en ny växt. Hade det funnits skulle det säkert ha växt där. 85
86 AVSNITT
AVSNITT
87
88 VITAS VITA
Bild s. 88: Miss Willmott går igen … i silverfärgad martorn. Ovan: Skäggfjädergräset böljar i vinden. Till vänster: Vitbrokbladiga växter lyser upp i skuggan.
89
Nydanande och obotlig romantiker Vita skrev trädgårdskrönikor i The Observer där hon bland annat berättade hur hon lät rosor och klematis klättra i de gamla fruktträden. Hon var djärv, smaksäker men också poetisk. Hon såg även de minsta blommorna och föredrog att, som hon sa, ”se mina blommor i ögonen”. På våren blommar lökväxter i mängd och ängen är en sevärdhet i sig. Och rosorna som klär fruktträdens stammar charmar än idag besökarna. Att
låta naturen vara klätterstöd är fortfarande en röd tråd i Sissinghurst, till exempel hassel som buskrosstöd. De flesta rosorna går i blekt rosa eller vitt. Lejonparten av rosorna är småblommiga, men Vita var också mycket förtjust i dem som hade sammetslena kronblad. En av favoriterna var den djupt vinröda ’Tuscany’. Hon önskade att man kunde ligga på en bädd av dess blomblad. När
Några klätterrosor får växa mot koner och beskärs så att de får formen av en hög, smal, tät buske.
90 VITAS VITA
Kl채tterrosor svingar sig upp i de gamla frukttr채den.
91
Mossros
’Madame Plantier’ i sällskap med schersmin
92 VITAS VITA
det inte var möjligt uppmanade hon sina läsare att titta rosen djupt i ögonen och ta den till sig ända in i hjärtat. Den upplevelsen, skrev hon, den lär en något. Och man kan inte annat än hålla med. Hon upplevde rosorna som sina vänner, och vänners fel och brister måste man överse med. De gammaldags rosornas korta blomningstid var en sådan brist. En annan av hennes favoritrosor var mossrosen, som Vita ansåg hade allt det som rosen står för i poesin och i konsten. Mossrosor var som klädda i kåpa och hon rekommenderade att de skulle få silverfärgade lammöron eller andra gråbladiga växter vid sina fötter. Eller växa mot en grå stenmur med några matchande rosa trädgårdsnejlikor. ’Madame Plantier’ hörde också till hennes käraste rosor, och alla som har den i sin trädgård håller nog med om Vitas beskrivning av denna underbara ros: ”en viktoriansk skönhet som blir ännu vackrare i månsken.” Men hon var också lite grym mot ’Madame Plantier’ − för att få henne att växa tätt mot trädstammarna satte hon en korsett av träpålar runt henne. Vita framhöll att rosor är lite arbetsamma, de måste tuktas. Det var ingen lätt uppgift att hålla rosor i gott skick, tyckte hon. Förutom beskärningen behövde de ju också näringsrik jord − och jag tillägger att de behöver sol, mycket sol. Solen är det bästa gödningsmedlet. Gammaldags rosor tenderar att tyngas ner av all sin blomprakt. På Sissinghurst gör man enkla och förträffliga stöd av hassel, men pil kan också användas. De består av fyra långa slanor som är böjda i bågar runt rosbusken. Rosens skott binds mot bågarna, vilket gör att rosorna får mer sol och dessutom syns bättre. För att undvika att hassel- eller pilskotten slår rot bör man först ha satt dem i såpvatten några dagar.