9789152328200

Arbetsgången i Språkvägen är enhetlig, tydlig och strukturerad. Varje kapitel inleds med tydliga mål och avslutas med självdiagnos.

Alla kapiteltexter finns inspelade på cd:n som medföljer boken och som mp3-filer på Sanoma Utbildnings hemsida under Språkvägen. Även tankekartsbilderna kan laddas ner kostnadsfritt från hemsidan.

Lärarhandledningen innehåller metodiska tips kopieringsunderlag med ordlistor och grammatikövningar cd med hörförståelser.

523-2820-0

Ulrika Ekblad Caroline Söderqvist

Nu kan du träna extra med Språkvägen i mobil eller läsplatta www.sanomautbildning.se/sprakvagend

– för sfi kurs D

– för sfi kurs D

Språkvägen finns även som onlinebok.

Språkvägen

Språkvägen D (motsv. GERSB1/B1+) är genrebaserad vilket ger en förberedelse för fortsatta studier i svenska.

Språkvägen

Ulrika Ekblad Caroline Söderqvist

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 03 Redaktör: Susanne Risberg Grafisk form: Miber Omslag: Miber Bildredaktör: Miber Ljudproducent: Sound Appeal Cd-kopiering: Trudani AB, Bollnäs

Språkvägen D ISBN 978-91-523-2820-0 © 2015 Ulrika Ekblad, Caroline Söderqvist och Sanoma Utbildning AB

INNEHÅLL 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Insändare ............................................. 6 Lyrik .................................................. 12 Blogg .................................................. 20 Instruktioner ......................................26 Noveller .............................................. 32 Självbiografi ..................................... 42 Nyhetsartikel .................................... 50 Reportage ........................................... 60 Faktatexter ........................................ 72 Krönika ............................................. 80

Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat BONUS-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Livonia Print Riga 2015

4

5

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 03 Redaktör: Susanne Risberg Grafisk form: Miber Omslag: Miber Bildredaktör: Miber Ljudproducent: Sound Appeal Cd-kopiering: Trudani AB, Bollnäs

Språkvägen D ISBN 978-91-523-2820-0 © 2015 Ulrika Ekblad, Caroline Söderqvist och Sanoma Utbildning AB

INNEHÅLL 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Insändare ............................................. 6 Lyrik .................................................. 12 Blogg .................................................. 20 Instruktioner ......................................26 Noveller .............................................. 32 Självbiografi ..................................... 42 Nyhetsartikel .................................... 50 Reportage ........................................... 60 Faktatexter ........................................ 72 Krönika ............................................. 80

Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat BONUS-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Livonia Print Riga 2015

4

5

Reportage Mål I det här kapitlet tränar du på att y y y y

se vad som är typiskt för ett reportage läsa och sammanfatta ett reportage skriva ett eget reportage använda olika sambandsord.

A Vad är typiskt för reportage?

Ett reportage kan man läsa i en tidning. Skillnaden mellan en nyhetsartikel och ett reportage är att ett reportage är längre och har mer detaljer. Det ska vara som en berättelse och läsaren ska kunna uppleva miljön och personerna, gärna med doft, syn och hörsel.

Som en nyhetsartikel ska ett reportage bygga på fakta men skribenten kan här skriva personligare och lägga in sina egna värderingar. Typiskt för ett reportage är följande: y y y y y y y

en intressant rubrik en inledning (ingress) i fet stil som sammanfattar texten ofta intervjuer mellanrubriker bilder och bildtext känsla av närvaro genom verb i presens, detaljer och talstreck person- och miljöbeskrivningar.

B Lyssna Lyssna på din lärare som sammanfattar reportaget om Invitationsdepartementet. Titta på bilderna i tankekartan.

60

61

C Samtala Samtala i par eller i grupp.

1 Gör en sammanfattning av med hjälp av tankekartan på s. 61.

2 Har du hört talas om Invitationsdepartementet förut?

3 Vad skulle du laga om du skulle bjuda på mat?

4 Skulle du kunna tänka dig att delta i Invitationsdepartementet?

Varför? Varför inte?

5 Om du skulle delta, skulle du vilja vara värd eller gäst?

6 Ebba tycker att det saknas naturliga mötesplatser för nyanlända att träffa svenskar. Håller du med henne? Vilka mötesplatser skulle du önska att det fanns för att prata svenska?

7 Hur lär man sig ett språk bäst, tycker du?

8 Finns det fler projekt som arbetar för integration?

9 Har du jobbat ideellt någon gång? Berätta!

62

Invitationsdepartementet – en middagsklubb för integration Vi behöver alla äta middag. Varför inte göra det samtidigt som man lär känna en ny person? Så tänkte Ebba Åkerman när hon startade Invitationsdepartementet – en middagsklubb för svenskar och för elever som lär sig svenska. Det är ett enkelt sätt att träna språket och samtidigt förbättra integrationen.

Jag träffar grundaren till Invitationsdepartementet, Ebba Åkerman, på ett kafé i centrala Stockholm en kväll i oktober. Jag har hört talas om Invitationsdepartementet tidigare och det ska bli spännande att träffa personen bakom projektet som jobbar helt ideellt. Hon kallar sig själv för optimistkonsult och jag har förstått att hon är en riktig eldsjäl. Kvällen innan tog hon emot Teskedsordern av tidningen Vi. Det är ett stipendium som går till personer som arbetar mot fanatism och för tolerans.

Internationell uppmärksamhet Det lyser om Ebba när hon berättar om projektet som hon startade för ett halvår sedan och som redan har fått stor spridning i radio och tidningar.

– Det har faktiskt varit mer uppmärksamhet utomlands än i Sverige.

Det har bl.a. varit en artikel i New York Times, tyska Die Zeit och franska Le Monde, säger Ebba.

Träna svenska över en middag Invitationsdepartementet bygger på att svenskar bjuder hem invandrare som studerar svenska på middag eller vice versa.

63

– Det bästa sättet att lära sig ett språk är att prata det men det finns många SFI-elever som inte känner någon svensk.

Invitationsdepartementet blir då en mellanhand mellan middagsbjudningar och gäster, förklarar hon.

Sprider information Ebba besöker skolor och informerar elever som läser SFI kurs C eller D eller studerar på SAS-nivå och berättar om Invitationsdepartementet.

– Svenskar är inte så vana att prata med någon som lär sig språket så för att få samtalet att flyta har jag valt att bara informera klasser på den nivån.

De flesta SFI-grupper är positiva eftersom de får öva att prata svenska.

Det är kanske också första gången de får komma hem till någon svensk. De elever som är intresserade får fylla i ett formulär där de skriver om de vill bjuda på middag eller bli bjudna på middag. De fyller även i sitt telefonnummer och om de har någon allergi.

– Sedan brukar kompisar eller andra svenska personer som vill delta höra av sig till mig via Invitationsdepartementets hemsida eller på Facebook. Det är människor som annars inte har tid att jobba ideellt regelbundet men som känner att de har tid att träffas över en middag.

Mycket planering Ebbas jobb blir sedan att matcha middagssällskapen utifrån de datum som värdarna föreslagit. Någon dag innan den planerade middagen får värden veta detaljer om sin gäst och skickar då ett Välkommen på middag-sms till denne med adress och resebeskrivning.

– Jag förespråkar oftast att middagarna sker på torsdagar, lördagar och söndagar för att få ett bra arbetsflöde.

64

Jag slås av tanken att det måste krävas oerhört mycket planering av Ebba och mycket tålamod. Det brukar ju vara tillräckligt svårt att bestämma träff med sina egna vänner.

Idén föddes Ebba, liksom många unga svenskar, har ofta tagit uppehåll från sina studier för att resa runt i världen. Hon har varit bosatt i Brooklyn, Harare, Madrid och Las Vegas. Hon har också varit på yogaläger i Indien, arbetat på en bondgård i Alabama och dokumenterat havssköldpaddor i Costa Rica. När Ebba kom hem till Sverige började hon jobba som vikarie på SFI och det var också där idén till Invitationsdepartementet föddes.

– Jag blev ofta bjuden hem till mina elever på middag. Eftersom jag inte satte några betyg kunde jag ha en annan relation till eleverna än vad de ordinarie lärarna kunde ha. Jag hade så trevligt och jag ville att fler skulle få ta del av samma upplevelse. Jag märkte också att många av mina elever inte hade någon kontakt med svenskar och att det saknas naturliga mötesplatser.

Perspektiv på tillvaron Förutom att administrera alla middagar och sprida information, så ordnar Ebba själv många middagar.

– Jag älskar även att gå bort på middag så det gör jag ofta, säger Ebba glatt.

Det syns att Ebba älskar att träffa nya människor och hon tycker att alla möten är speciella.

– Man får perspektiv på tillvaron och känner tacksamhet för det man har. Jag kommer speciellt ihåg en gravid kvinna som inte hade

65

möjlighet att bo tillsammans med sin man. De bodde inneboende på varsitt håll eftersom de inte kunde hitta en gemensam bostad.

Framtiden – Mitt jobb nu är att sprida information om Invitationsdepartementet, få fler att starta upp egna lokala initiativ och bygga ett nätverk av förtroende.

Just nu finns ambassadörer för Invitationsdepartementet på ett tiotal orter runt om i Sverige. För att bli ambassadör måste man först ordna fem middagar. Målet var att arrangera 10 000 middagar innan valdagen 2014 men för Ebba är målet inte längre en siffra då det är ett långsiktigt projekt.

– Det jag helst önskar är att människor spontant börjar bjuda hem varandra.

Det märks att Ebba är van vid intervjuer och att berätta om Invitationsdepartementet. Hon vet vilka frågor man vill få svar på och intervjun är snabbt klar. Ebba säger hej då med ett varmt leende och cyklar iväg i den kyliga höstkvällen. Jag är fascinerad över hennes energi och driv. Vi skulle behöva fler optimistkonsulter i samhället.

Ebba Åkerman – en optimistkonsult 66

D Läsa Läs reportaget om Invitationsdepartementet och svara på frågorna.

1 Vilken information får man av rubriken?

2 Hur kan Invitationsdepartementet öka integrationen?

3 Ebba beskrivs som en eldsjäl. Hur är en eldsjäl?

4 Vad betyder uttrycket ”vice versa”?

5 Invitationsdepartementet är en mellanhand mellan middagsbjudningar och gäster. I vilka andra situationer finns det mellanhänder?

6 Varför informerar Ebba bara elever på SFI kurs C och D och på SAS-nivå?

7 Varför ska man informera i om man har någon allergi?

8 Vilka är de svenskar som hör av sig till Ebba och vill delta i Invitationsdepartementet?

9 Varför startade Ebba Invitationsdepartementet?

10 Ebba säger att man får perspektiv på tillvaron genom Invitationsdepartementet. Vad menar hon med det?

11 Hur ska projektet spridas i landet?

67

Läs Pias inlägg och svara på frågorna.

Pia är en av de svenskar som har bjudit en SFI-elev på middag.

Efter middagen skrev hon ett inlägg på Invitationsdepartementets Facebook-sida.

För några lördagar sedan bjöd jag och min sambo Linda en främmande person på middag. Det är lite spännande att inte veta vem som kommer ringa på dörren. Vi visste att det skulle komma en kvinna som heter Antoaneta, att hon är från Bulgarien och att hon inte äter kött. ”Vad pratar man om med en sån?”, tänkte vi. Om allt möjligt, skulle det visa sig.

Varför valde vi att bjuda in en främmande person på middag?

Dels för att vi vill leva i ett inkluderande samhälle – vi tror att det är bättre, trevligare och tryggare för alla. Dels för att ett möte med en ny bekantskap undantagslöst är givande.

Kvinnan som ringde på dörren var i samma ålder som vi. Men ungefär där slutade likheterna. Hon är inredningsdesigner och jobbade för Laura Ashley i Bulgarien. Vi har inte ens gardiner i vårt hem. Hon har två tonåriga döttrar. Vi funderar på att skaffa katt igen, om det inte är för stort ansvar. Hon såg fram emot att börja dansa salsa. Vårt fotarbete testas bara i elljusspåret i Lill-Jansskogen. Vi är väldigt olika människor, men inte på grund av att vi vuxit upp i olika länder och har olika modersmål. Det är inte din nationalitet som säger vem du är, det är dina intressen, val och värderingar.

Man behöver inte vara själsfränder för att ha en kul och givande kväll tillsammans. Samtalet med Antoaneta flöt på utan några problem. Hon pratade imponerande bra svenska efter att bara ha varit i Sverige något år. Det var också tydligt att hon efter en stund förstod oss bättre då hon haft tid att

68

lyssna in mitt snabba samtalstempo och Lindas dalmål. Vi lärde oss att det finns såväl grymt bra alpin skidåkning som soliga stränder (undvik Sunny Beach!) i Bulgarien och att lucka är samma ord på svenska och bulgariska. Men mest av allt var det ett helt vanligt middagssamtal med en person man ännu inte känner.

Det genialiska med Invitationsdepartementet är att det är så enkelt. En middag. Vi hade en bra kväll och om vi springer på varandra, vi bor i samma stadsdel, så tar vi kanske en kaffe.

Det är inte ett större åtagande än så. Men eftersom vi bara är tre av de hundratals personer runtom i Sverige som öppnat upp sitt hem för en främling respektive vågat gå hem till en okänd, så kanske jag, Linda och Antoaneta har bidragit lite grann till att göra Sverige lite bättre. Det känns bra och vi gör det gärna igen.

12 Vilka tankar hade Pia och Linda innan middagen?

13 Vad menas med ett inkluderande samhälle?

14 Pia tycker att ett möte med en ny människa är givande.

Vad menar hon med det?

15 Vad hade Pia och Linda gemensamt med gästen?

16 Varför hade gästen lite svårigheter i början att förstå Pia och Linda?

17 Hur var middagen?

18 Vad betyder uttrycket ”samtalet flöt på” 19 Ska de träffas igen?

20 Varför tycker Pia att Invitationsdepartementet är en bra idé?

69

E Skriva Skriv en sammanfattning av reportaget med hjälp av tankekartan på s. 61.

Sammanfattningen ska svara på frågorna: Vad är Invitationsdepartementet?

Hur fungerar Invitationsdepartementet?

Hur ser Ebbas jobb ut i projektet?

Varför startade Ebba Invitationsdepartementet? Hur kom hon på idén? y Hur har organisationen växt? Hur kommer den att växa? y Hur ser Ebba på framtiden för Invitationsdepartementet? y y y y

Tänk på att du ska skriva en sammanhängande text och att du ska dela in texten i stycken.

Se s. 118–119

70

Skriv ett eget reportage.

Gör en intervju med en person som du tror har något intressant att berätta. Det kan t.ex. vara en släkting, en vän eller en klasskamrat. Förbered frågorna innan intervjun.

Kom ihåg att y y y y y y y

skriva en intressant rubrik skriva en ingress som sammanfattar det viktigaste i texten dela in texten i stycken skriva mellanrubriker ett reportage ska vara rikt på detaljer skriva talstreck när du återger vad den intervjuade har sagt skriva i presens.

Se s. 132–135

71

Arbetsgången i Språkvägen är enhetlig, tydlig och strukturerad. Varje kapitel inleds med tydliga mål och avslutas med självdiagnos.

Alla kapiteltexter finns inspelade på cd:n som medföljer boken och som mp3-filer på Sanoma Utbildnings hemsida under Språkvägen. Även tankekartsbilderna kan laddas ner kostnadsfritt från hemsidan.

Lärarhandledningen innehåller metodiska tips kopieringsunderlag med ordlistor och grammatikövningar cd med hörförståelser.

523-2820-0

Ulrika Ekblad Caroline Söderqvist

Nu kan du träna extra med Språkvägen i mobil eller läsplatta www.sanomautbildning.se/sprakvagend

– för sfi kurs D

– för sfi kurs D

Språkvägen finns även som onlinebok.

Språkvägen

Språkvägen D (motsv. GERSB1/B1+) är genrebaserad vilket ger en förberedelse för fortsatta studier i svenska.

Språkvägen

Ulrika Ekblad Caroline Söderqvist