9789170276231

GÅVA

tar upp den praktiska juridiken kring gåvor av olika slag, t ex av fastigheter, värdepapper, bostadsrätter, lösöre och kontanter. Även närliggande områden behandlas i boken såsom gåvoutfästelser, förskott på arv och förstärkt laglottsskydd.

Boken innehåller många praktiska exempel på hur gåvobrev kan utformas.

Skattereglerna kring gåvor behandlas utförligt i boken.

Gåvoskatten har ju avskaffats men reglerna om inkomstskatt kan bli aktuella liksom reglerna om stämpelskatt.

Huvudsaklighetsprincipen gäller för fastigheter medan delningsprincipen gäller för lös egendom (blandade fång) vilket påverkar kapitalvinstbeskattningen och eventuella uppskov.

UR INNEHÅLLET Juridiken kring gåvor • Gåvobrev – praktiska exempel • Gåvoutfästelser • Förskott på arv • Förstärkt laglottsskydd • Gåva mellan makar • Gåva till underåriga barn • Fastigheter • Bostadsrätter • Värdepapper • Lösöre och annan lös egendom • Penninggåvor • Vederlagsrevers • Stämpelskatt • Inkomstskatteeffekter – kontinuitetsprincipen, uppskov, kapitalvinstbeskattning, mm • Gåva av näringsverksamhet • Sparad räntefördelning • Periodiseringsfonder och expansionsfond • Gåva av andelar i handelsbolag • Gåva av aktier i fåmansföretag – värderingsregler, sparad utdelning, mm

FÖRFATTARNA Anna Molin och Ulf Svensson arbetar bl a med skatte- och juridikfrågor vid Björn Lundén Information.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

blinfo.se

Gåva

ANNAMOLIN & ULF SVENSSON

ANNAMOLIN & ULF SVENSSON

Gåva

– juridiken i praktiken

Juridiken kring gåva Gåvovillkor Gåva till make och barn Skatteregler Gåva av fastighet Gåva av näringsverksamhet mm

Güva – juridiken i praktiken av Anna Molin & Ulf Svensson

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00 · Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se · www.blinfo.se

Copyright: författarna och Björn Lundén Information AB 2010.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic.

Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga har tryckts i 1 500 exemplar hos Elanders AB i Vällingby.

Första upplagan, mars 2010 ISBN 978-91-7027-623-1

Innehåll Om boken..........................................................................................7 Förkortningar.....................................................................................8 Gåva.................................................................................................9 Skatteregler.....................................................................................18 Gåvolöfte.........................................................................................23 Gåvovillkor.......................................................................................26 Gåvor till barn..................................................................................35 Gåva från makar och sambor............................................................39 Gåva till och från aktiebolag.............................................................52 Återvinning av gåva till konkursbo......................................................59 Gåva av lös egendom.......................................................................61 Gåva av bostadsrätt.........................................................................65 Gåva av fastigheter..........................................................................71 Lagfart och stämpelskatt.................................................................82 Gåva av aktier och andelar.............................................................. 88 Gåva av enskild näringsverksamhet...................................................99 Arv................................................................................................112 Arvsavstående...............................................................................119 Förskott på arv..............................................................................124 Sökordsregister..............................................................................127

5

Om boken Den här boken är en praktiskt inriktad handbok om den praktiska juridiken kring gåvor.

Boken innehåller allt från utförliga förklaringar av alla regler till handfasta exempel på hur man utformar gåvobrev, söker lagfart osv. Även närliggande områden behandlas, t ex arvsreglerna om förskott på arv och förstärkt laglottsskydd samt inkomstskattefrågor såsom underprisreglerna, kontinuitetsprincipen och kapitalvinstbeskatt­ ningen.

Vid gåva av näringsverksamhet blir många frågor aktuella, t ex om uttagsbeskattning och överföringsregler för periodiseringsfonder, expansionsfond och sparad räntefördelning.

Boken uppdateras på vår hemsida På vår hemsida www.blinfo.se kan du gå in och titta efter ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid.

Gör så här: Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj Gratistjänster, BL Bok Plus och därefter boktiteln Gåva.

Tacksam för tips Det här är den första upplagan av boken. Innehållet är uppdaterat till vad som är känt i mars 2010. Tips och förslag till förbättringar inför eventuella kommande upplagor mottages tacksamt.

Näsviken, mars 2010 Anna Molin och Ulf Svensson

| 7

Förkortningar HD

Högsta Domstolen

IL

Inkomstskattelag (1999:1229)

KR

Kammarrätten

KRG Kammarrätten i Göteborg KRJ

Kammarrätten i Jönköping

KRS

Kammarrätten i Stockholm

KRSu Kammarrätten i Sundsvall ML

Mervärdesskattelag (1994:200)

NJA

Nytt juridiskt arkiv, rättsfallsreferat från HD

Prop

Regeringsproposition

RN

Rättsnämnden (numera Skatterättsnämnden, SRN)

RR

Regeringsrätten

RSV

Riksskatteverket (numera Skatteverket, SKV)

RÅ

Regeringsrättens årsbok, rättsfallsreferat från RR

SBL

Skattebetalningslag (1997:483)

SFS

Svensk författningssamling

SKV

Skatteverket

SOU

Statens offentliga utredningar

SRN

Skatterättsnämnden

ÄB

Ärvdabalken

8 |

Gåva En gåva är en frivillig överföring av tillgångar, dvs ett frivilligt berikande av någon annan person under givarens livstid. En gåva utlöser inte kapitalvinstbeskattning.

Gåva eller inte?

I de flesta fall är det enkelt att avgöra om en viss egendom har lämnats som gåva, eller om den har övertagits genom ett köp. I vissa fall kan dock gränsen mellan köp och gåva vara svår att dra, t ex vid transaktioner mellan närstående. Det är viktigt att klargöra om det rör sig om en gåva eller inte eftersom det får både juridiska och skattemässiga konsekvenser.

Onerösa eller benefika fång Det finns flera olika slags fång som anger inte bara att en person har blivit ägare till egendomen utan också på vilket sätt han har blivit det. Indelningen i olika fång har stor skattemässig betydelse eftersom den styr vilka regler som ska användas för t ex kapital­ vinstbeskattningen när ägaren säljer egendomen.

De vanligaste överlåtelseformerna är onerösa fång och benefika fång. Det är ett oneröst fång när en person köper eller byter till sig egendom. Den som blir ägare genom gåva, arv, bodelning eller testamentariskt förordnande har blivit ägare genom ett benefikt fång.

Blandade fång Ibland är en överlåtelse en blandning av olika fång. Den som har övertagit egendomen har då gjort ett blandat fång. Normalt är det då enligt den så kallade delningsprincipen delvis ett köp (oneröst fång) och delvis en gåva (benefikt fång).

För fastigheter gäller dock en huvudsaklighetsprincip vilket gör att det inte uppkommer ett blandat fång – antingen är överlåtelsen helt och hållet benefik eller onerös.

Mer om detta längre fram i kapitlet under rubriken Köp eller gåva.

| 9

Gåva

Remuneratorisk gåva En remuneratorisk gåva är en kompensation för en utförd tjänst.

Detta innebär att ersättningen ska beskattas som inkomst av tjänst.

Om kompensationen uppenbarligen skulle överstiga rimlig ersätt­ ning för den utförda tjänsten ska en del av ersättningen kunna anses som gåva och därmed vara skattefri.

Gåvolagen I lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva (den så kallade gåvolagen) finns det regler om när gåvolöften och gåvor är bindande.

Lagen gäller bara lös egendom, dvs gåva av pengar, lösöre, mm.

Regler om gåva av fast egendom finns i jordabalken.

Speciella gåvoregler Det finns några speciella regler som enbart gäller vid gåva: • möjligheten att föreskriva att den egendom som överlåts ska vara gåvotagarens enskilda egendom • bestämmelsen om förskott på arv, dvs att man som huvudregel ska räkna med värdet av egendom som en bröstarvinge har fått under arvlåtarens eller testators livstid vid beräkningen av hur stor bröstarvingens arvslott ska vara • kravet att makar måste registrera en överföring av egendom mellan varandra för att överföringen ska gälla mot den överlåt­ ande makens borgenärer • regeln om att egendom som en make gett bort kan återvinnas vid en bodelning mellan makar • ett flertal regler som ska skydda överlåtarens fordringsägare (borgenärer), t ex bestämmelsen om återvinning av gåvor vid konkurs.

Definition av gåva För att en transaktion ska räknas som gåva ska följande villkor (gåvorekvisit) vara uppfyllda: • en förmögenhetsöverföring ska ha gjorts som ska ha lett till att gåvotagaren har berikats, dvs gåvotagarens förmögenhet ska ha ökat och givarens förmögenhet ska ha minskat • transaktionen ska ha gjorts frivilligt • det ska finnas en benefik avsikt, dvs en gåvoavsikt.

Alla dessa villkor måste vara uppfyllda för att det ska vara en gåva.

10 |

Gåva

Benefik avsikt En överlåtelse som kallas för köp kan ändå klassas som gåva om köpeskillingen är högre eller lägre än köpeobjektets marknadsvärde.

Det krävs dock att det ”felaktiga” priset har satts för att säljaren eller köparen ska berikas.

När en pappa säljer något till underpris till sin dotter räknas det normalt som en gåva från pappan till dottern. Det är också gåva om pappan köper något av dottern till överpris. I båda fallen minskar pappans förmögenhet samtidigt som dotterns förmögenhet ökar. Syftet är normalt att pappan vill att dottern ska få ett mervärde genom affären.

Värdet av gåvan är enligt huvudregeln skillnaden mellan priset och marknadsvärdet. Det finns dock undantag när det gäller fastigheter.

Mer om detta längre fram i det här kapitlet, avsnittet Gåva eller köp.

Ofrivilligt under- eller överpris är ingen gåva Det krävs att det finns ett benefikt moment i en transaktion för att det ska vara en gåva. En underprisförsäljning är därför inte en gåva om säljaren helt enkelt gör en dålig affär. Motsvarande gäller när man som köpare gör en dålig affär och betalar ett överpris. Om det inte är köparens syfte att berika säljaren, är det heller ingen gåva.

Kurt är på grund av sitt spelberoende i kraftigt behov av pengar och säljer därför sin bil till rena vrakpriset. Detta är inte någon gåva, trots att bilen såldes till ett pris under marknadsvärdet. Kurt ville ju få ut så mycket som möjligt för bilen (men hade lite bråttom) och sålde inte bilen billigt för att köparens förmögenhet skulle öka.

Gåva genom bodelning Det finns regler om hur en bodelning mellan makar och sambor ska gå till och hur mycket vardera parten har rätt till. En förmögenhets­ överföring som går utöver bodelningsramen räknas som gåva. En make eller sambo kan frivilligt avstå från mer egendom än vad bodelningsreglerna kräver. Det finns särskilda regler som skyddar borgenärerna mot att en skuldsatt sambo eller make gör eftergifter vid bodelningen. I kapitlet Gåva från makar och sambor kan du läsa mer om detta.

| 11

Gåva

Givare och gåvotagare Givare Givare kan vara en eller flera privatpersoner. Även företag kan ge bort egendom. Eftersom syftet med företagets verksamhet är att den ska generera vinster som ska delas ut till ägarna finns det dock regler som begränsar möjligheten till gåva. Läs mer om detta i kapitlet Gåva till och från aktiebolag.

Gåvotagare Vanligast är att en eller flera privatpersoner ärgåvotagare av gåvan.

Det kan vara familj, vänner eller andra utomstående. Vid gåva till omyndiga barn och gåvor från makar och sambor finns det formella regler att ta hänsyn till. Läs mer om detta i kapitlen Gåvor till barn och Gåva från makar och sambor. Även juridiska personer som exempelvis aktiebolag kan ta emot gåvor. Om gåvan riktas till ett företag kan det uppstå viss tveksam­ het om det är själva bolaget som ska anses ha tagit emot gåvan eller om denna ska anses ha tillkommit de fysiska personer som äger företaget. Läs mer om detta i kapitlet Gåva till och från aktiebolag.

Flera gåvotagare Om det är flera gåvotagare kan en av delägarna enligt sam­ägande­ rättslagen begära att gåvoegendomen säljs på offentlig auktion. Vill givaren undvika detta kan han i gåvobrevet skriva att gåvotagarna inte har rätt att enligt samäganderättslagen begära försäljning av den bortskänkta egendomen.

Varje delägare har rätt att sälja sin andel i egendomen. Detta innebär att delägarna kan sälja sin andel till vem som helst. Vill givaren att egendomen ska stanna inom kretsen för delägarna kan han införa en hembudsklausul i gåvobrevet. Då måste den som vill sälja, först erbjuda övriga delägare att köpa andelen. Läs mer om dessa villkor i kapitlet Gåvovillkor.

När blir gåvotagaren ägare?

Gåvan är bindande när den fullbordas När gåvan fullbordats blir gåvan bindande och gåvotagaren ägare till egendomen. Gåva av lös egendom blir fullbordad genom att den lösa egendomen överlämnas till gåvotagaren. Gåvan har alltså kommit i gåvotagarens besittning. På så sätt har givaren inte längre någon kontroll över gåvan.

12 |

Gåva Även om bostadsrätter räknas som lös egendom kan inte dessa över­ lämnas på samma sätt som övrig lös egendom. Därför finns speciella regler för fullbordande av gåva av bostadsrätt. En gåva av bostads­ rätt blir fullbordad genom att föreningen underrättas om gåvan.

Inte heller fastigheter kan fysiskt överlämnas till gåvotagaren. Gåva av fastighet fullbordas genom att gåvobrevet undertecknas av givare och gåvotagare.

I och med fullbordandet får givaren inte längre bestämma över egen­ domen (om han inte villkorat gåvan på något sätt. Genom fullbord­ andet är gåvotagaren skyddad gentemot givarens borgenärer, dvs givarens borgenärer får inte längre begära utmätning i egendomen.

Gåvolöfte I vissa fall är även ett löfte om en gåva (gåvoutfästelse) av lös egen­ dom bindande. En gåvoutfästelse är dock aldrig bindande när det gäller fastighet medan det kan vara bindande när det gäller bostads­ rätt (om bostadsrättsföreningen underrättas).

Observera att även om gåvolöftet är bindande, är inte gåvotagaren skyddad gentemot givarens borgenärer förrän gåvan är fullbordad.

Läs mer om detta i kapitlet Gåvolöfte.

Gåvor mellan makar I princip gäller samma gåvoregler för makar som för alla andra. Det är alltså inte en gåva om en make endast överlämnar egendom till den andra maken utan att förklara att det verkligen rör sig om en gåva.

Det är dock svårt för makar att fullborda gåvan – givarmaken har ju normalt fortfarande kontroll över egendomen om makarna bor till­ sammans. Givaren har ju då möjlighet att använda gåvan även efter gåvotillfället. För att skydda givarmakens borgenärer finns en regel om att makar kan registrera gåvor hos tingsrätten.

Läs mer om detta i kapitlet Gåva från makar och sambor.

Gåva till barn I de flesta fall kan ett omyndigt barn ta emot gåvor (födelsedags­ presenter och julklappar) utan särskilda formkrav. Detta innebär att gåvan fullbordas enligt reglerna ovan. Om barnet ska få en fastig­ het, bostadsrätt, aktier eller liknande av sin förälder måste dock en god man utses som kan företräda det omyndiga barnet och ta emot gåvan för dennes räkning. Detta beror på att föräldern inte sam­ tidigt kan vara både givare och gåvotagare (i egenskap av förmyn­ dare företräder föräldern normalt sitt barn). Annars blir det svårt att fullborda gåvan. Läs mer om detta i kapitlet Gåva till barn. | 13

Gåva

Ogiltig gåva Huvudregeln är att givaren av en gåva inte kan återta en fullbordad gåva. Allmänna avtalsrättsliga principer om ogiltighet och jämkning gäller dock även för avtal om gåva. Tillämpningen av ogiltighets­ regler vid benefika avtal som gåva blir emellertid ofta en annan än vid exempelvis köp av lös egendom. För gåvor och andra benefika avtal kan ett antal olika ogiltighetsregler bli aktuella.

När man skriver ett gåvoavtal kan det hända att givaren skriver fel, gör en felräkning eller säger en sak men menar något annat. Som huvudregel blir den som gör ett sådant misstag vid exempelvis köp bunden av detta om motparten var i god tro. Men vid gåva kan undantag göras, dvs givaren blir inte nödvändigtvis bunden av en godtroende gåvotagares uppfattning. §§ Avtalslagen 32 §

För att en gåva ska bli fullbordad är det en förutsättning att gåvan inte är ett skenavtal. Ett skenavtal är en påhittad uppgörelse som ska lura omgivningen. Både givaren och gåvotagaren är införstådda med att gåvoavtalets syfte inte är att givaren ska ge bort egendomen utan att han i själva verket ska förbli ägare till denna. Detta är inte helt ovanligt då givaren befarar att hans borgenärer är ute efter hans egendom.

Om den fiktive gåvotagaren enligt en gåvohandling inte känner till att gåvan är en skentransaktion finns det en risk för att givaren måste infria sin utfästelse. En godtroende gåvotagare kan nämligen göra gällande den fordran eller rättighet som framgår av gåvoavtalet. §§ Avtalslagen 34 §

Det går inte i alla lägen kräva att givaren ska vara bunden av gåvoavtalet. Det gäller bland annat om omständigheterna när avtalet slöts var sådana att det skulle strida mot tro och heder att kräva att givaren ska vara bunden av gåvoavtalet. Denna ogiltig­ hetsgrund skulle kunna bli aktuell om givaren är senil eller befin­ ner sig i en så pressad situation att han inte riktigt förstår inne­ börden av avtalet. §§ Avtalslagen 33 §

Om förutsättningarna för gåvan har ändrats sedan gåvan gavs eller om gåvan gavs under oriktiga förutsättningar, kan gåvan ogiltigför­ klaras om förutsättningen är av väsentlig betydelse. Denna princip kallas förutsättningsläran.

14 |

Gåva

Återgång av gåva som inte är fullbordad Gåvolagen innehåller två regler om återgång av gåva av lös egendom på grund av händelser som inträffar efter gåvoutfästelsen men före fullbordandet. Återgång innebär att givaren återfår den egendom han givit bort. Någon motsvarande regel för fast egendom finns inte.

Den ena regeln gäller när givarens förmögenhetsförhållanden blivit så försämrade att det skulle vara uppenbart obilligt (oskäligt) att kräva att gåvan fullbordas. Man tar i detta fall även hänsyn till gåvotagarens villkor. Gåvan kan med stöd av denna regel minskas eller återkallas helt. §§ Gåvolagen 5 § 1 st

Den andra regeln gäller när gåvotagaren gör givaren ”märklig orätt”. Med det menas exempelvis att gåvotagaren begår något grovt brott som riktas mot givaren. Givaren måste i detta fall meddela gåvotagaren inom ett år från det att han fick reda på orätten, att gåvan återkallas.

Rånmördare tvingades återlämna gåva En diversearbetare som hade fått en gåva av en äldre kvinna medverkade några månader senare till rånmord på henne. Han blev i och för sig straffri på grund av själslig abnormitet men dödsboets yrkande om att gåvan skulle återgå bifölls av Högsta Domstolen.

NJA 1961 s 105 §§ Gåvolagen 5 § 2 st

Jämkning av orimlig gåvolöfte I vissa fall kan inte gåvan ogiltigförklaras. Däremot kan ett eller flera gåvovillkor vara orimliga. Då kan domstolen besluta att jämka det orimliga avtalsvillkoret så att det blir rimligt. Om det inte går att jämka villkoret kan domstolen bestämma att villkoret inte ska gälla överhuvudtaget. Då gäller alltså resten av gåvovillkoren, utom just det bortjämkade villkoret.

Ung kvinna fick ingen Porsche En något äldre man utfäste i ett gåvobrev att en kvinna som han hade en intim förbindelse med skulle få ”en stycken fabriksny Porsche Carrera, årsmodell 1975” på sin 21-årsdag. Senare bröts deras förbindelse och mannens känslor för kvinnan syntes ha svalnat.

Kvinnan gick till domstol och yrkade att få sin utlovade Porsche. Mannen hävdade att utfästelsen var ogiltig enligt avtalslagen därför att det var ett oskäligt avtal. Detta eftersom gåvan inte stod i proportion till deras

| 15

Gåva förhållande (31§ avtalslagen eller ockerparagrafen som den också kallas) eller att avtalet var oskäligt på den grunden att det skulle strida mot tro och heder att mannen skulle vara bunden av gåvoavtalet (34§ avtalslagen).

En oenig Högsta Domstol kom fram till att gåvoutfästelsen var bindande för mannen men att gåvobeloppet skulle jämkas med stöd av jämknings­ regeln i 8§ skuldebrevslagen (numera 36§ avtalslagen, generalklausulen).

Gåvobeloppet sänktes därför från yrkade 92 279 kr till 20 000 kr, bland annat eftersom den utlovade bilen framstod som en lyxgåva vars värde avsevärt översteg vad som fick betraktas som normalt även för en generös present av en förmögen givare i en förbindelse av det aktuella slaget.

NJA 1977 s 717 §§ Avtalslagen 36 §

Gåva eller köp Normalt är det en gåva om egendom överlåts utan någon ersättning (betalning). Gåvans värde är då normalt egendomens marknads­ värde.

Gåva mot vederlag Ibland överlåts en gåva mot en ersättning som understiger gåvans marknadsvärde. En sådan överlåtelse, som har karaktär av både köp och gåva, kallas blandat fång. Vid blandade fång blir gåvans värde olika beroende på om gåvan gäller lös egendom eller fast egendom.

Vid gåva av näringsverksamhet gäller särskilda inkomstskatteregler (underprisreglerna), se kapitlet Gåva av enskild firma.

Lös egendom För lös egendom, dvs för aktier, bostadsrätter, bilar och all annan egendom än fastigheter gäller delningsprincipen. Det innebär att vid ett blandat fång (vid en viss betalning för gåvan), ska skillnaden mellan betalningen och marknadsvärdet räknas som gåva och reste­ rande del som köp. Läs mer om detta i kapitlet Gåva av lös egendom.

Eva B ”får” en post börsaktier värd 5 000 kr i födelsedagspresent av sin stormrike men smågnidne bror – för att ”få” sin present kräver brodern Eva B på 2 000 kr. Därmed anses 2 000/5 000 = 40% ha anskaffats genom köp och resterande 60% genom gåva.

RÅ 1988 ref 22, RÅ 1943 ref 9, RÅ 2003 not 104,

§§ Skatterättsnämnden 2003-02-07 KRS mål nr 3156-2002

16 |

Gåva

Fastigheter För fast egendom gäller enligt rättspraxis huvudsaklighetsprincipen.

Det innebär att en transaktion bedöms som antingen en gåva (benefikt fång) eller ett köp (oneröst fång) – detta oavsett om över­ föringen benämns köp eller gåva (vad överföringen kallas har alltså ingen betydelse rent skattemässigt). Om vederlaget är lägre än taxeringsvärdet räknas hela transaktionen som en gåva.

Läs mer om detta i kapitlet Gåva av fast egendom.

Om gåvoavsikt saknas Om det inte finns någon gåvoavsikt, anses gåvan helt och hållet överlåten genom köp, även om vederlaget skulle understiga mark­ nadsvärdet. Vid en sådan överlåtelse till närstående torde man emel­ lertid kunna utgå från att det alltid finns en gåvoavsikt.

Kan vederlaget innebära ett byte?

Det förekommer ibland korsvisa gåvor, t ex när två syskon äger hälften vardera av två fastigheter men tänker sig att genom korsvisa gåvor göra sig till ensamägare till varsin fastighet.

Det är också vanligt att givaren begär ett vederlag vid en fastighets­ gåva och där vederlaget består av något annat än kontanter, skuld­ övertagande eller vederlagsrevers. Det förekommer gåvor där exem­ pelvis en annan fastighet, en bostadsrätt eller värdepapper utgör vederlag.

I dessa fall finns det risk för att överlåtelsen skattemässigt, helt eller delvis, kan komma att räknas som byte. I så fall leder det till kapitalvinstbeskattning för båda parter – både givare och gåvo­ tagare har ju då avyttrat egendom (byte är ett oneröst fång och jämställs med försäljning).

Exakt i vilka situationer detta inträffar är svårt att säga eftersom man först och främst måste ta ställning till överlåtelsens verkliga innebörd (om det rent faktiskt är en onerös eller en benefik rätts­ handling). Resultatet kan då bli att hela överlåtelsen bedöms vara onerös (byte), trots att överlåtelsen benämnts gåva, eller att över­ låtelsen delvis är onerös och delvis benefik (gåva). Det kan alltså bli kapitalvinstskatt för både givaren och gåvotagaren. §§ RÅ 1991 ref 98, Skatterättsnämnden dnr 101-08/D

| 17

Skatteregler Gåvoskatt Arvs- och gåvoskatten avskaffad Arvs-och gåvoskatten avskaffades 17 december 2004 vilket inneburit en stor lättnad och förenkling vid t ex generationsskiften.

Reglerna avskaffades utan några övergångsbestämmelser. Alltså kan gamla vederlagsreverser efterskänkas utan konsekvenser och framskjutna förvärv blir aldrig beskattade.

Observera dock att gåvor i vissa fall kan medföra inkomstskatte­ konsekvenser för i första hand givaren. Läs mer om detta längre fram i det här kapitlet.

Gamla reverser En intressant fråga är hur man ska göra med gamla reverser som upprättats vid en tidigare gåva i syfte att få ner gåvoskatten. Om det aldrig var meningen att reverserna skulle betalas, kan man nu lämpligen skriva av dem i sin helhet. Det blir ingen beskattning.

Framskjutna förvärv Om någon fått en gåva med förbehållet att givaren ska kunna disponera gåvan (vanligen en fastighet), inträdde gåvobeskattning först när dispositionsrätten upphörde. Om en sådan dispositionsrätt upphör efter 16 december 2004 inträder ingen gåvoskatt, även om gåvan gavs dessförinnan.

Ingen registrering I och med att gåvoskatten är avskaffad, tar Skatteverket inte längre emot några gåvohandlingar för registrering. Det var tidigare ett sätt att hålla reda på förskott på arv.

Nu får givaren dokumentera gåvorna på något annat sätt. Det kan vara lämpligt att se till att testamentet har en hänvisning till en bilaga, där gåvorna som ska inverka på ett kommande arv förteck­ nas. Se sedan till att förteckningen hålls aktuell.

18 |

Skatteregler

Inkomstskatt Ren gåva – inga skattekonsekvenser En ren gåva (dvs en gåva utan betalning) utlöser ingen kapitalvinst­ beskattning hos givaren. Enligt kontinuitetsprincipen inträder gåvotagaren i givarens skattemässiga situation. Det innebär att gåvotagaren övertar givarens anskaffningsvärde, dvs det han betalade för gåvan när han köpte den.

Läs dock om de speciella skattereglerna vid gåva av enskild närings­ verksamhet längre fram i det här kapitlet. Även gåva av en andel i handelsbolag kan medföra skattekonsekvenser för givaren. Läs om detta i kapitlet Gåva av aktier och andelar.

Gåva mot ersättning kan utlösa kapitalvinstbeskattning!

Ibland överlåts en gåva mot en ersättning som understiger gåvans marknadsvärde. En sådan överlåtelse som har karaktär av både köp och gåva kallas blandat fång.

Vid blandade fång räknas en del av gåvan (eller eventuellt hela gåvan om det är gåva av fastighet) som köp och en del som gåva.

En gåva mot vederlag kan alltså kapitalvinstbeskattas.

Gåva av lös egendom Vid gåva av lös egendom räknas skillnaden mellan betalningen och marknadsvärdet som gåva och den resterande delen som köp. Gåvo­ tagaren övertar i detta fall givarens anskaffningsvärde i den del som avser gåva. För den del som avser köp utgör betalningen gåvotagarens anskaffningsvärde. Den del som överlåts genom köp utlöser också en kapitalvinstbeskattning hos givaren. Läs mer i kapitlen Gåva av lös egendom, Gåva av aktier och andelar samt Gåva av bostadsrätt.

Karins omkostnadsbelopp för ett antal aktier är 400 kr. Aktierna avyttras för 150 kr till hennes son Lasse. Marknadsvärdet är vid denna tidpunkt 250 kr. Av omkostnadsbeloppet hör 150/250 x 400 till försäljningen, dvs 240 kr.

Den avdragsgilla förlusten uppgår alltså till 90 kr (240 – 150). Återstående omkostnadsbelopp på 160 kr övergår till gåvotagaren.

Gåva av fast egendom För fast egendom gäller enligt rättspraxis huvudsaklighetsprincipen.

Det innebär att en transaktion bedöms som antingen en gåva (benefikt fång) eller ett köp (oneröst fång) – detta oavsett om över­ föringen benämns köp eller gåva (vad överföringen kallas har alltså ingen betydelse rent skattemässigt). | 19

Skatteregler Är beloppet lägre än årets taxeringsvärde räknas övergången som en gåva och då övertar gåvotagaren givarens anskaffningsvärde.

Anses överföringen vara ett köp kapitalvinstbeskattas givaren för överlåtelsen och gåvotagarens anskaffningsvärde blir alltså den ersättning han betalat för gåvan. Ska man ge bort en fastighet mot vederlag måste man alltså känna till vilka skattemässiga konse­ kvenser storleken på ersättningen har.

Storleken på vederlaget påverkar också frågan om stämpelskatt.

Gåvotagaren betalar bara stämpelskatt på förvärvet om betalningen är minst 85% av taxeringsvärdet året före det att lagfarten beviljas.

En annan sak man bör känna till när det gäller gåva av fastighet är att gåvotagaren inte kan överta uppskov som givaren har på fastig­ heten. Räknas överlåtelsen som gåva måste givaren alltså återföra eventuella uppskov. Läs mer i kapitlet Gåva av fastighet.

Gåva av näringsfastighet Vid gåva av näringsfastighet tillämpas samma regler som vid gåva av privatbostadsfastighet, se avsnittet ovan. Vid gåva av närings­ fastighet mot vederlag där vederlaget är så stort att överlåtelsen betraktas som ett köp, brukar man försöka se till att vederlaget åtminstone är så stort att man når upp till givarens omkostnads­ belopp (men under taxeringsvärdet). Givaren undgår då kapitalskatt och gåvotagaren maximerar sitt avskrivningunderlag. Läs mer om detta i kapitlet Gåva av fastighet.

Gåva av näringsverksamhet Vid gåva av näringsverksamhet finns det särskilda regler att ta hänsyn till. Näringsidkaren kan inte ta ut enstaka tillgångar från näringsverksamheten utan att undgå beskattning. Uttag som görs under marknadsvärdet ska uttagsbeskattas. Detta innebär att beskattningen sker som om tillgången sålts för marknadsvärdet.

Om hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel överförs genom gåva kan dock uttagsbeskattning undvikas enligt underprisreglerna. För att dessa ska gälla måste dock vissa förutsättningar vara uppfyllda.

Läs om dessa regler i kapitlet Gåva av enskild näringsverksamhet.

Gåva till och från aktiebolag För ett aktiebolag som får en gåva gäller samma principer som för en fysisk person. Detta innebär att kontinuitetsprincipen gäller, dvs gåvotagaren tar över givarens anskaffningsvärde, osv. I bolaget blir en gåva en skattefri intäkt och ökar därmed det fria egna kapitalet i bolaget.

20 |

Skatteregler Om givaren samtidigt är ägare av aktiebolaget räknas inte över­ låtelsen som gåva utan som aktieägartillskott – givaren berikar ju inte någon annan utan bara sig själv, dvs det blir ingen förmögen­ hetsöverföring. Om däremot aktiebolaget ägs, helt eller till tillräck­ ligt stor del, av andra (t ex barn) kan överlåtelsen räknas som gåva.

För aktiebolag finns det ett gåvoförbud. Bolaget får därför endast lämna gåvor om samtliga aktieägare är överens eftersom ett beslut om en gåva strider mot bolagets syfte. Ett undantag från huvud­ regeln om förbud mot att lämna gåvor gäller gåvor som anses behjär­ tansvärda, dvs gåvor till allmännyttiga eller därmed jämförbara ändamål. Gåvor som ett aktiebolag ger är inte avdragsgilla.

I vissa fall anses inte aktiebolaget vara givare utan delägaren anses ha tagit ut tillgången för att därefter privat ge gåvan. Detta leder till skattekonsekvenser för både bolaget och delägaren.

Läs mer i kapitlet Gåva till och från aktiebolag.

Skatteplanering Många gånger är anledningen till att man ger bort viss egendom att man vill att den ska stanna inom familjen eller att man vill fördela sina tillgångar med hänsyn till att man bedriver riskfylld verksam­ het eller att det finns särkullbarn osv. Men nu när gåvoskatten är borttagen kan man även använda gåva för att skatteplanera.

Många använder gåva för att jämna ut kapitalvinster och kapitalför­ luster mellan familjemedlemmar. Även ROT-avdraget har ökat gåvor av fastigheter mellan makar.

Jämna ut kapitalvinster och kapitalförluster Kapitalförluster får bara dras av mot kapitalvinster. Vinster och förluster kvittas inte alltid fullt ut mot varandra utan i många fall gäller särskilda kvoteringsregler. För värdepapper kan man dock kvitta förluster mot vinster fullt ut.

Har du värdepapper bör du planera försäljningar inför årsskiftet så att du kan utnyttja förluster på effektivaste sätt. Har du vinstaktier men inga förlustaktier att avyttra kan det vara så att en familje­ medlem har det. Familjemedlemmen kan då ge sina aktier till dig.

Du kan då avyttra aktierna och använda dig av kvittnings­möjlig­ heten som förlusten ger.

| 21

Skatteregler

Utnyttja ROT-avdraget En make som ensam äger makarnas bostad kan ge bort halva bostaden till den andra maken för att maximalt kunna utnyttja ROT-avdraget. Det går att få upp till 50 000 kronor i skattereduk­ tion per individ som äger en fastighet. Om det då är två ägare till fastigheten blir det alltså dubbelt upp när det gäller reduktionen.

Detta kan dock medföra oönskade skatteeffekter eftersom gamla uppskov måste återföras.

Kattrumpa Det finns ett tämligen nytt och ganska avancerat upplägg för gåva av fastighet till aktiebolag som delvis ägs av närstående, så kallad kattrumpa. Se kapitlet Gåva till och från aktiebolag.

Förslag om avdrag för gåvor Gåvoincitamentsutredningen föreslår att den som ger en gåva till en godkänd gåvotagare ska få en skattereduktion. Syftet är att stimu­ lera givande till forskning och ideell verksamhet. Reglerna föreslås gälla både fysiska och juridiska personer.

När detta skrivs fanns dock inget färdigt regeringsförslag om detta så om och i så fall när reglerna ändras är oklart. §§ SOU 2009:59, Skatteincitament för gåvor till forskning och ideel verksamhet

22 |

Gåvolöfte Gåvolöfte inte bindande Enligt gåvolagen är gåvolöften som huvudregel inte bindande. Först då gåvan fullbordas blir givaren bunden. Motivet bakom denna regel är bland att givaren ska ha ett viss skydd. Han ska ha rätt att ändra sig och låta bli att ge gåvan.

Bindande i undantagsfall Gåvolagen innehåller dock regler om att gåvolöften är bindande i två situationer, och då måste gåvan infrias: • gåvoutfästelsen gäller lös egendom och har gjorts i ett skriftligt undertecknat gåvobrev som har överlämnats till gåvotagaren • muntligt löfte som har lämnats i något officiellt sammanhang kan bli bindande (t ex vid ett sammanträde eller när man håller tal på ett bröllop eller någon annan fest). §§ Gåvolagen 1 §

Bostadsrätter och fastigheter Gåvolagen gäller endast lös egendom, dvs pengar, lösöre, aktier skuldebrev, mm.

Bostadsrätter räknas som lös egendom men här gäller särskilda regler kring gåvolöften. Läs mer i kapitlet Gåva av bostadsrätt.

Ett löfte om att ge bort en fastighet eller en tomträtt gäller däremot inte, inte ens om det har gjorts i form av en skriftlig gåvoutfästelse.

Läs om detta i kapitlet Gåva av fastigheter.

Inte bindande mot givarens fordringsägare Observera att även om gåvoutfästelsen blir bindande för givaren gentemot gåvotagaren, skyddar gåvoutfästelsen inte egendomen från givarens fordringsägare (borgenärer). För det krävs att gåvan fullbordas. Läs mer om detta i kapitlen om olika slags egendom.

| 23

Gåvolöfte

Gåvolöften mellan makar Ett löfte om att ge en gåva till sin maka eller make är inte bindande.

Detta gäller även om löftet har gjorts i ett skriftligt gåvobrev. För att gåvan ska vara bindande mellan makarna krävs att den fullbordas. §§ Äktenskapsbalken 8 kap 2 §

Gåvolöften som ska infrias vid dödsfall Gåvolöften som innebär att gåvan ska överlämnas först efter giva­ rens död är bara giltiga om de ges i form av ett testamente. Om formkraven för testamenten inte är uppfyllda är gåvolöftet alltså inte bindande. §§ Ärvdabalken 17 kap 3 §

Gåvolöften som inte infrias Om givaren inte infriar sitt gåvolöfte kan gåvotagaren vända sig till tingsrätten för att kräva ut gåvan.

Gåvor i konflikt med laglotten När en gåva under givarens livstid kan jämställas med att egendomen har testamenterats bort ska gåvan behandlas som om den givits genom testamente. Detta innebär att man måste ta hänsyn till gåvan då man beräknar bröstarvinges laglott. Om inte kvarlåten­ skapen räcker till för laglotten ska gåvan helt eller delvis lämnas tillbaka. Om gåvan inte är fullbordad får ett gåvolöfte som egent­ ligen är bindande inte göras gällande om det innebär att laglotten kränks.

Denna regel brukar kallas förstärkt laglottsskydd och gäller endast gåvor som ges när givaren inser att han har kort tid kvar att leva eller gåvor där gåvotagaren i praktiken övertar egendomen fullt ut först vid givarens död. Läs mer om förstärkt laglottsskydd i kapitlet Arv. §§ Ärvdabalken 7 kap 4 §

Återkallande av gåvolöfte Ett gåvolöfte kan i vissa fall återkallas om det görs innan gåvan fullbordas. Detta gäller om givaren efter gåvolöftet har hamnat i så stora ekonomiska problem att han har svårt att överlämna gåvan.

Gåvolöftet kan också återkallas om gåvotagaren agerat illojalt mot givaren. Det kan exempelvis vara om gåvotagaren orsakat givaren skada genom en brottslig handling eller på annat sätt. Givaren måste underrätta gåvotagaren om återkallelsen inom ett år från det att han fick kunskap om detta. §§ Gåvolagen 5 §

24 |

Gåvolöfte

Jämkning av orimlig gåvolöfte Om gåvolöftet bedöms vara orimligt att infria för givaren kan det jämkas enligt 36 § avtalslagen så att det blir rimligt.

Ung kvinna fick ingen Porsche En något äldre man utfäste i ett gåvobrev att en kvinna som han hade en intim förbindelse med skulle få ”en stycken fabriksny Porsche Carrera, årsmodell 1975” på sin 21-årsdag. Senare bröts deras förbindelse och mannens känslor för kvinnan syntes ha svalnat.

Kvinnan gick till domstol och yrkade att få sin utlovade Porsche. Mannen hävdade att utfästelsen var ogiltig enligt avtalslagen därför att det var ett oskäligt avtal. Detta eftersom gåvan inte stod i proportion till deras förhållande (31§ avtalslagen eller ockerparagrafen som den också kallas) eller att avtalet var oskäligt på den grunden att det skulle strida mot tro och heder att mannen skulle vara bunden av gåvoavtalet (34§ avtals­ lagen).

En oenig Högsta Domstol kom fram till att gåvoutfästelsen var bindande för mannen men att gåvobeloppet skulle jämkas med stöd av jämknings­ regeln i 8§ skuldebrevslagen (numera 36 § avtalslagen, generalklausulen).

Gåvobeloppet sänktes därför från yrkade 92 279 kr till 20 000 kr, bland annat eftersom den utlovade bilen framstod som en lyxgåva vars värde avsevärt översteg vad som fick betraktas som normalt även för en generös present av en förmögen givare i en förbindelse av det aktuella slaget.

NJA 1977 s 717

| 25

Gåvovillkor Det är ganska vanligt att givaren vill att ett eller flera villkor ska gälla för en gåva, t ex för att försäkra sig om att egendomen stannar inom familjen eller för att givaren själv ska kunna använda egen­ domen även efter gåvotillfället.

Villkor i samband med gåvan Villkoren för gåvan kan som huvudregel inte ändras i efterhand.

Därför är det viktigt att du ser till att samtliga villkor ställs up i samband med gåvan.

Det är bara villkor som är uppställda i givarens intresse som givaren i efterhand ensidigt kan ändra. Förbehåll om givarens rätt att nyttja gåvan kan enligt rättspraxis tas bort. Däremot har ett villkor om förbud mot försäljning enligt samäganderättslagen enligt ett rätts­ fall inte kunnat ändrats. Inte heller kan villkor om enskild egendom läggas till efterhand. Ändring av gåvovillkor i efterhand Två föräldrar gav bort en fastighet till sina barn. I gåvobrevet infördes bland annat följande villkor. Givarna förbehöll sig nyttjanderätten till en av man­ gårds­byggnaderna. De villkorade även att gåvotagaren eller hans rättsinnehavare, under givarens livstid, inte fick sälja, inteckna eller belåna hela eller delar av fastigheten utan givarnas eller efterlevande givarens samtycke. Gåvotagaren fick inte heller påkalla försäljning enligt samäganderättslagen.

Efter att den ena maken avlidit ville efterlevande make ändra gåvovillkoren och upphäva nyttjanderätten samt medge försäljning enligt samäganderättslagen. Enligt Högsta domstolen (HD) kan inte en givare sedan en gåva har fullbordats ensidigt ändra ett uppställt villkor såvida det inte är ett villkor som är uppställt enbart i givarens eget intresse. Enligt HD var villkoret om givarens nyttjanderätt till fastigheten ett exempel på ett villkor uppställt i givarens intresse. Däremot gav villkoret om förbud mot att påkalla försäljning enligt samäganderättslagen gåvotagarna en trygghet.

HD ansåg därför att villkoret inte var uppställt i givarens intresse och givaren kunde inte ensidigt ändra detta villkor.

NJA 2000 s 262

26 |

Gåvovillkor I vissa fall är det också ett lagstadgat krav på att gåvovillkoret tas med i själva gåvohandlingen för att det ska gälla. Detta gäller vid gåva av fastighet och förfogandebegränsningar och återgångsvillkor.

Läs mer om detta nedan i samband med de olika villkoren.

Villkor vid blandande fång Ibland överlåts en gåva mot en ersättning som understiger gåvans marknadsvärde. En sådan överlåtelse som har karaktär av både köp och gåva kallas blandat fång.

Frågan är om inslaget av köp ska påverka giltigheten och tillämplig­ heten av vissa villkor eller om det blandade fånget ska falla under samma regler som ren gåva (dvs gåva utan ersättning).

Frågan är också om hela egendom eller bara skillnaden mellan gåvans värde och ersättningen ska omfattas av villkoret.

Enligt litteraturen och flera rättsfall har det ansetts naturligt att låta en blandad gåva omfattas av samma regler som en ren gåva under förutsättning att den som helhet har gåvokaraktär. Vid bedömningen av överlåtelsens karaktär ska man ta hänsyn till samtliga omständigheter, inte minst ersättningens storlek och art samt eventuell gåvoavsikt.

När det gäller villkor om förköpsrätt och utmätningshinder krävs det att egendomens verkliga värde påtagligt överstiger ersättningen för att den blandade gåvan ska anses som gåva. §§ NJA 1984 s 673, NJA 1991 s 376

Vid villkor om enskild egendom kan däremot ett förhållandevis stort vederlag med hänsyn till omständigheterna accepteras. I ett rätts­ fall, där denna fråga prövades, godtog domstolen en ersättning motsvarande 42% av marknadsvärdet. §§ NJA 2008 s 457

Ogiltiga villkor Vissa villkor (föreskrifter) anses som alltför omfattande och kan innebära att gåvan inte blir giltig (eller att gåvan blir giltig men att själva föreskriften inte är giltig). Huvudregeln är dock att en före­ skrift är giltig om gåvotagaren accepterar den.

En föreskrift får dock inte strida mot god sed, ett rätt så luddigt uttryck som är svårt att exemplifiera. Föreskriften får i vart fall inte alltför starkt inskränka gåvotagarens handlingsfrihet (36§ avtals­ lagen, generalklausulen). En föreskrift kan också bli ogiltig på grund av regler om den egendom som ges bort, t ex regler i aktie­ bolagslagen eller immaterialrättsliga regler. | 27

Gåvovillkor

Giltiga villkor Det finns en lång rad villkor som är möjliga att använda och som ändå gör gåvan giltig. Här är några vanliga villkor:

Enskild egendom Gåvan ska vara gåvotagarens enskilda egendom, dvs att egendomen inte ska ingå i en bodelning vid skilsmässa eller dödsfall. Ett vanligt tillägg är att även avkastningen från egendomen ska vara enskild egendom, detta eftersom avkastningen annars räknas som gifto­ rättsgods. Ett annat vanligt tillägg är att surrogat, dvs egendom som träder i gåvoegendomens ställe, (exempelvis om en fastighet säljs och en annan fastighet köps istället) också ska vara enskild egendom, en föreskrift som egentligen inte behövs eftersom surrogat som huvudregel räknas som enskild egendom. För att gåvotagaren ska kunna omvandla egendomen till giftorättsgods måste givaren uttryckligen skriva detta i gåvobrevet (eller gå med på detta senare genom ett skriftligt tillägg).

Observera att det vid gåva mellan makar inte går att göra gåvan till enskild egendom. Detta kan endast åstadkommas genom ett äkten­ skapsförord.

Gåvan, samt all avkastning därav, ska vara gåvotagarnas enskilda egendom.

Fastigheten ska vara Cecilias enskilda egendom. Detsamma gäller egendom som träder i dess ställe samt avkastning av egendomen.

Om Cecilia så vill får hon genom äktenskapsförord avtala om att egendomen ska vara hennes giftorättsgods, dock först sedan hon varit gift i fem år. §§ Äktenskapsbalken 7 kap 3 § 1 st 2 p, 7 kap 3 § 1 st 6 p och 7 kap 2 § 2 st RH 1994:48

Överlåtelse- och pantsättningsförbud Ett villkor vid gåva kan vara att gåvan inte får överlåtas eller pant­ sättas, antingen under en viss tid eller för alltid. På så sätt kan givaren exempelvis säkerställa att egendomen stannar i familjens ägo. Det är också vanligt att egendomen bara får överlåtas med givarens samtycke (givaren behåller alltså viss kontroll över egen­ domen), så länge hon är i livet.

För att villkoret om förfogandebegränsningen ska gälla vid gåva av fastighet måste det skrivas in i gåvohandlingen. Att givaren och gåvotagaren muntligt kommit överens om förfogandeförbudet räcker alltså inte. Givaren och gåvotagaren kan inte heller i ett senare sam­ manhang skriftligen komma överens om förfogandeförbudet.

28 |

Gåvovillkor Ett överlåtelseförbud innebär samtidigt ett hinder mot att tillgångar kan utmätas eller ingå i gåvotagarens konkurs (se nedan). Dessutom innebär överlåtelseförbudet ett förbud mot pantsättning. §§ Jordabalken 12 kap 4 § 3 § 3 st, 29 §

NJA 1986 s 376, NJA 1991 s 376, NJA 1993 s 529

Utmätnings- och konkursförbud Man kan föreskriva att gåvan inte får utmätas eller ingå i gåvotaga­ rens konkurs. Skulle gåvotagaren hamna på obestånd, kommer fordringsägarna inte åt egendomen. Förutsättningen för detta är att fastigheten inte får avyttras, dvs att det finns ett överlåtelseförbud inskrivet i gåvobrevet. Utmätning får dock alltid göras för en sådan skuld som fastigheten har pantsatts för.

Så länge givarna lever får inte gåvotagarna avhända sig, ta ut pantbrev eller upplåta panträtt i egendomen utan givarnas samtycke. Under samma tid får egendomen inte utmätas. §§ NJA 1991 s 376

Förköpsrätt Vid gemensamt ägande har varje delägare rätt att sälja sin andel i egendomen till vem som helst. Vill givaren att egendomen ska stanna inom kretsen för delägarna, kan han införa en förköps­ klausul i gåvobrevet. Då måste den som vill sälja, först erbjuda övriga delägare att köpa andelen.

Om den ene gåvotagaren vill sälja sin del av egendomen ska den andre gåvotagaren först erbjudas att köpa andelen i fastigheten. Priset ska då vara 133% av fastighetsandelens då gällande taxeringsvärde.

För att förköpsförbehållet ska vara giltigt måste det tas in i gåvo­ handlingen. Att givaren och gåvotagaren muntligt kommit överens om förköpsrätten räcker alltså inte. Givaren och gåvotagaren kan inte heller i ett senare sammanhang skriftligen komma överens om förköpsrätten. §§ Jordabalken 4 kap 3 § 3 st, 29 § NJA 1981 s 897, NJA 1994 s 69

Samäganderättslagen Om det är flera gåvotagare kan en av delägarna enligt sam­ägande­ rättslagen begära att gåvoegendomen säljs på offentlig auktion. Vill givaren undvika detta kan han i gåvobrevet skriva att gåvotagarna inte har rätt att begära försäljning enligt samäganderättslagen av den bortskänkta fastigheten. | 29

Gåvovillkor

Gåvotagarna har inte rätt att begära försäljning enligt samäganderätts­ lagen av den bortskänkta fastigheten.

Förskott på arv Gåvan ska inte vara förskott på arv. Huvudregeln är att en gåva till en bröstarvinge (barn, barnbarn osv) räknas som förskott på arv och därmed avräknas från ett framtida arv. För att inte denna regel ska gälla måste givaren uttryckligen ta med ett villkor om detta. Vid gåvor till andra än bröstarvingar är det däremot tvärtom, dvs för att gåvan ska räknas som förskott på arv måste givaren skriva det i gåvobrevet.

Något man däremot inte kan komma ifrån genom en föreskrift i gåvobrevet är det förstärkta laglottsskyddet. Den regeln innebär att bröstarvingars laglott inte får kränkas genom gåvor vars syfte kan jämställas med testamente. Läs mer i kapitlet Arv. Givarens vilja för att gåvan inte ska räknas som ett förskott på arv behöver inte uttryckas i samband med att gåvan ges utan kan framkomma senare, t ex i ett testamente. Huvudsaken är att givar­ ens vilja blir klargjord på ett tydligt sätt.

Gåvan ska inte räknas som förskott på arv.

Läs mer i kapitlet Förskott på arv.

Villkor om nyttjanderätt Den som ger bort en fastighet vill ofta bo kvar där livet ut, eller åtminstone så länge han själv vill. Givaren kan senare återta förbehållet genom ett skriftligt tillägg till gåvobrevet. Det är vanligt med förbehåll om livstids nyttjanderätt till en fastighet, t ex när föräldrar ger sin fastighet till ett barn.

Givaren förbehåller sig nyttjanderätten till fastigheten Näsviken 2:1.

Ersättning Gåva mot vederlag är vanligt, särskilt vid gåva av fastigheter och bostadsrätter. Ersättningen kan betalas kontant men även över­tag­ ande av lån och vederlagsreverser är en form av betalning för gåvan.

Man visar enklast att betalningsvillkoret är uppfyllt genom att en kvittens bifogas till gåvoavtalet eller genom att betalningen kvitt­ eras direkt i dokumentet.

En gåva mot ersättning kan ge skattekonsekvenser. Läs mer om detta i kapitlen om gåva av olika slags egendom.

30 |

Gåvovillkor

Övertagande av lån Fastigheter och bostadsrätter är oftast pantsatta och det är därför vanligt att gåvotagaren som motprestation för gåvan övertar lån som hör till egendomen. När gåvan är villkorad så att gåvotagaren tar över en skuld får hela skulden avräknas från gåvovärdet. Detta gäller dock bara om skulden löper med ränta och om det är klart att gåvotagaren verkligen tar över betalningsansvaret. Läs mer i kapitlen Gåva av fastigheter och Gåva av bostadsrätter.

Vederlagsrevers Givaren kan villkora att gåvotagaren ska utfärda en revers (skulde­ brev) som motprestation för gåvan. Detta är vanligast vid fastighets­ gåvor men kan användas även vid gåvor av annan egendom. Revers­ beloppet avräknas från gåvans värde.

Att man använder vederlagsreverser beror normalt på att givaren inte vill ge bort hela egendomens marknadsvärde till gåvotagaren samtidigt som gåvotagaren kanske inte har möjlighet att betala givaren direkt i samband med gåvan. Givaren kanske bara vill att gåvotagaren ska bli ägare till egendomen, t ex en fastighet, men inte föra över så stort värde i form av en gåva.

Pengarna (vederlaget) kan givaren behöva för att skaffa någon utbytesegendom, t ex en annan bostad, eller för att uppfylla sitt livs drömmar om resor eller annat, eller för att kunna skipa syskonrätt­ visa och ge de andra barnen motsvarande värden.

Tidigare, innan arvs- och gåvoskatten avskaffades, användes veder­ lagsreverser i skatteplaneringssyfte för att minska gåvoskatten.

I många fall finns dessa vederlagsreverser kvar trots att tanken kanske aldrig var att de skulle betalas. Sådana vederlagsreverser kan efterskänkas utan skattekonsekvenser (eftersom gåvoskatten är borttagen).

Frida och Ville ska utfärda och till var och en av givarna överlämna ett skuldebrev på vardera 56 450 kr för gåvan. Skuldebrevet ska löpa med 2% ränta och betalas vid anfordran. Till säkerhet för denna fordran ska gåvotagarna, om givarna så påfordrar, överlämna pantbrev i egendomen till samma belopp.

Läs mer i kapitlen Gåva av fastigheter och Gåva av bostadsrätter.

| 31

Gåvovillkor

När gåvotagaren avlider Givaren kan vilja ha med ett villkor om vad som händer med gåvan när gåvotagaren avlider. Gåvotagarens bröstarvingar ärver normalt gåvan. Om givaren inte vill att gåvan ska gå vidare på detta sätt eller om det inte finns några bröstarvingar, kan givaren ta med ett villkor om detta i gåvobrevet.

Skulle någon gåvotagare avlida utan att efterlämna någon bröstarvinge ska gåvan övergå till den andre gåvotagaren. Är denne avliden ska gåvan återgå till givarna.

Effekten av ett sådant här villkor blir att gåvotagaren inte får full äganderätt till egendomen. Villkoret kan ibland kombineras med ett överlåtelseförbud, se ovan.

Gåva till ofödd gåvotagare Endast den som är född eller avlad vid gåvotillfället kan vara gåvotagare. Däremot kan man villkora om att gåvotagarens kom­ mande barn får överta gåvan när gåvotagaren avlider. Förutsätt­ ningen är att givaren inte gör skillnad mellan ofödda syskon.

Ann har två barn, Bea och Sture. Ann ger bort sin fastigheten Furskär 1:2 till sina barn. I gåvobrevet skriver hon att samtliga barnbarn ska dela lika på fastigheten när gåvotagarna avlider. Det har då ingen betydelse om samtliga barnbarn inte är födda eller avlade vid gåvotillfället. Hon får dock inte göra någon skillnad mellan syskonskaror bland barnbarnen. §§ Lag (1930:106) om vissa rättshandlingar till förmån för ofödda

Särskild förvaltare av gåvan Givaren kan utse en särskild förvaltare vid gåva till ett omyndigt barn. Detta innebär normalt att förmyndarens och överförmynda­ rens medbestämmande över gåvans förvaltning tas bort. Se kapitlet Gåvor till barn. Återgångsvillkor Ett återgångsvillkor är ett villkor i gåvobrevet som innebär att gåvan går tillbaka om inte vissa villkor uppfylls. Villkoret kan gälla för viss tid eller utan tidsgräns.

Gåvan ska återgå om gåvotagaren inte får överta givarens lån Gåvan ska återgå om gåvotagaren hyr ut den mottagna fastigheten

32 |

Gåvovillkor Om ett återgångsvillkor gäller längre än två år vid gåva av fastighet gäller villkoret bara mot gåvotagaren. Skulle gåvotagaren ha över­ låtit fastigheten till en utomstående kan givaren inte göra villkoret gällande (om givaren inte har väckt talan om återgång före över­ låtelsen). Den som förvärvat fastigheten av gåvotagaren får alltså behålla fastigheten, även om gåvotagaren inte skulle uppfylla villkoret. Givaren får istället kräva gåvotagaren på ersättning. §§ Jordabalken 4 kap 30 §

Observera att varje liten avvikelse från villkoret inte kan medföra återgång, utan gåvotagaren måste väsentligt ha avvikit från villkoret för att återgång av gåvan ska komma ifråga. Återgång av gåvan drabbar gåvotagaren hårt.

För att återgångsvillkoret ska vara giltigt måste det tas in i gåvo­ handlingen. Att givaren och gåvotagaren muntligt kommit överens om återgångsvillkoret räcker alltså inte. Givaren och gåvotagaren kan inte heller i ett senare sammanhang skriftligen komma överens om återgångsvillkoret. §§ Jordabalken 4 kap 3 § 3 st, 29 §

Om en gåva av en fastighet är förenad med ett återgångsvillkor som gäller i högst två år får gåvotagaren vilande lagfart på sitt förvärv.

Vilandeförklaring gör att ingen annan kan söka lagfart under vilandetiden. Detta innebär att en förvärvare av fastigheten inte kan göra ett godtrosförvärv. Om återgångsvillkoret gäller i längre än två år får gåvotag­aren full lagfart. §§ Jordabalken 18 kap 1 §, 20 kap 7 §

Ändamålsbestämmelse Givaren kan genom en så kallad ändamålsbestämmelse bestämma att gåvan eller avkastningen från gåvan ska användas för ett visst ändamål. Det kan exempelvis vara att avkastningen av en viss egendom ska utdelas som stipendier eller att den mottagna fritids­ fastigheten ska hyras ut till släktingar ett visst antal veckor under året.

Om inte gåvotagaren fullgör sin skyldighet torde givaren hos dom­ stol kunna yrka på att bestämmelsen uppfylls.

| 33

Gåvovillkor

Brott mot villkor Om gåvotagaren inte uppfyller villkoren i gåvobrevet, är sanktion­ erna olika beroende på vilket villkor det handlar om.

Återgång av gåva Om gåvan innehåller ett så kallat återgångsvillkor kan givaren kräva att gåvan ska återgå om gåvotagaren inte uppfyller det aktuella villkoret. Detta innebär att gåvotagaren måste lämna tillbaka gåvoobjektet till givaren. Läs mer om återgångsvillkor ovan.

Fullgörelse av villkoret Har givaren givit gåvan med villkoret att gåvan ska användas till visst ändamål torde givaren kunna vända sig till domstol och yrka på att bestämmelsen ska uppfyllas.

Skadestånd Givaren skulle kunna kräva gåvotagaren på ersättning om han bryter mot ett gåvovillkor. Däremot kan det vara svårt att visa att det faktiskt har uppstått en skada för någon. Därför är en skade­ ståndstalan förmodligen ineffektiv.

Otillåten överlåtelse När det gäller fastigheter så registreras överlåtelseförbud och andra förfogandeinskränkningar i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Detta innebär att en förvärvare av fastigheten inte kan göra ett godtrosförvärv. Det som står i registret förväntas nämligen förvär­ varen känna till. Om gåvotagaren överlåter gåvan i strid med exempelvis ett överlåtelseförbud eller ett förköpsförbehåll är alltså förvärvet är ogiltigt. §§ Jordabalken 18 kap 8 §, 20 kap 14 §

34 |

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

GÅVA

tar upp den praktiska juridiken kring gåvor av olika slag, t ex av fastigheter, värdepapper, bostadsrätter, lösöre och kontanter. Även närliggande områden behandlas i boken såsom gåvoutfästelser, förskott på arv och förstärkt laglottsskydd.

Boken innehåller många praktiska exempel på hur gåvobrev kan utformas.

Skattereglerna kring gåvor behandlas utförligt i boken.

Gåvoskatten har ju avskaffats men reglerna om inkomstskatt kan bli aktuella liksom reglerna om stämpelskatt.

Huvudsaklighetsprincipen gäller för fastigheter medan delningsprincipen gäller för lös egendom (blandade fång) vilket påverkar kapitalvinstbeskattningen och eventuella uppskov.

UR INNEHÅLLET Juridiken kring gåvor • Gåvobrev – praktiska exempel • Gåvoutfästelser • Förskott på arv • Förstärkt laglottsskydd • Gåva mellan makar • Gåva till underåriga barn • Fastigheter • Bostadsrätter • Värdepapper • Lösöre och annan lös egendom • Penninggåvor • Vederlagsrevers • Stämpelskatt • Inkomstskatteeffekter – kontinuitetsprincipen, uppskov, kapitalvinstbeskattning, mm • Gåva av näringsverksamhet • Sparad räntefördelning • Periodiseringsfonder och expansionsfond • Gåva av andelar i handelsbolag • Gåva av aktier i fåmansföretag – värderingsregler, sparad utdelning, mm

FÖRFATTARNA Anna Molin och Ulf Svensson arbetar bl a med skatte- och juridikfrågor vid Björn Lundén Information.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

blinfo.se

Gåva

ANNAMOLIN & ULF SVENSSON

ANNAMOLIN & ULF SVENSSON

Gåva

– juridiken i praktiken

Juridiken kring gåva Gåvovillkor Gåva till make och barn Skatteregler Gåva av fastighet Gåva av näringsverksamhet mm