9789144101125

Sociologi för sjuksköterskor ger en introduktion till sociologiska och socialantropologiska begrepp, teorier och fenomen som är relevanta för sjuksköterskor. Genom olika exempel belyser författaren hur dessa kunskaper kan implementeras i mötet med patienter och brukare.

Boken inleds med en introduktion till samhällsvetenskapliga ämnen och belyser olika sätt att förstå sjukdom. Författaren beskriver också olika sociologiska teorier och centrala begrepp såsom identitet, roll, makt, vanmakt och motmakt. Avslutningsvis belyses några av de förändringar som ägt rum inom hälso- och sjukvården och vilka framtida utmaningar som väntar oss. I ett sådant perspektiv blir innovation och nytänkande framträdande.

För att lösa de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför, samt öka kvaliteten på tjänsterna och patientsäkerheten, är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal förmår tänka innovativt och kan implementera nya lösningar.

Sociologi för sjuksköterskor vänder sig till blivande och redan yrkesverksamma sjuksköterskor.

| Sociologi för sjuksköterskor

Sociologi för sjuksköterskor

Kari Ingstad

Kari Ingstad är verksam vid Högskolan i NordTröndelag, Avdelningen för hälsoämnen. Hon är utbildad sjuksköterska, har en examen med sociologi som huvudämne från Universitetet i Oslo och en doktorsgrad från NTNU i Trondheim.

Sociologi för sjuksköterskor

K A R I I N G S TA D

Art.nr 38603 ISBN 978-91-44-10112-5

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10112-5_01_cover.indd 1

9 789144 101125

2015-02-09 11:46

Originalets titel: Sosiologi i sykepleie og helsearbeid, Gyldendal Norsk Forlag AS, Oslo, 2013. © Gyldendal Norsk Forlag AS 2013. [All rights reserved.]

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38603 ISBN 978-91-44-10112-5 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Öyvind Vågen Sakgranskning: Kerstin Arnesson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/Digital Storm Printed by Dimograf, Poland 2015

978-91-44-10112-5_01_book.indd 2

2015-02-06 15.38

INNEHÅLL

Förord 9 Förord till den svenska utgåvan 13 Del 1 Inledning 1 Introduktion till samhällsvetenskapliga ämnen 17

Sociologi 18 Sociologins roll 20 Socialantropologi 22 Kultur 22 Psykologi 24 Mikro, meso och makro 25 Medicinsk sociologi 25 På väg mot ett helhetsperspektiv 27 Sociala fenomen – olika nivåer 31 Är en helhetssyn möjlig? 32 Varför är sociologi relevant för hälsopersonal? 32 Litteratur 34 2 Sociologiska perspektiv på sjukdom 37

Tre perspektiv på sjukdom: disease, illness och sickness 37 Sjukdom som social avvikelse 41 Sjukdom som social konstruktion 44 Sjukdom i olika kulturer 46 © S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10112-5_01_book.indd 3

3

2015-02-06 15.38

Innehåll

Sjukrollen 47 Att spela sjukrollen 49 Medikalisering 51 Frisk eller sjuk 53 Litteratur 55 Del 2 Ojämlikhet och skillnader i hälsa och hälsotjänster 3 Social ojämlikhet 59

Social skiktning och klass 59 Sociala klasser: ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital 61 Social rörlighet 63 Social hälsoojämlikhet 64 Den orättvisa hälsan 65 Sjukdomars prestige 68 Orsaker till social hälsoojämlikhet 69 Materiella förklaringar 70 Livsstil 71 Psykosociala förhållanden 72 Urval 72 Arv eller miljö? 72 Social ojämlikhet i användningen av hälso- och sjukvården – lagen om den omvända vården 73 Hur kan sjuksköterskor motverka ohälsa relaterad till social ojämlikhet? 74 Litteratur 77 4 Hälsoarbete ur ett könsperspektiv 81

Biologiskt och socialt kön 81 Social konstruktion av kön 82 Kön och hälsa 84 Behandling ur ett könsperspektiv 86 Könsmakt och professionsmakt 88 Kön är inte bara kön 89

4

978-91-44-10112-5_01_book.indd 4

© S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-02-06 15.38

Innehåll

Kön, etnicitet och hälsoarbete 91 Litteratur 93 5 Globalisering och hälsa 95

Kulturell globalisering 96 Ekonomisk globalisering 96 Politisk globalisering 96 Hur global är globaliseringen? 97 Globalisering och hälsa 97 Utvecklingsländers dubbla sjukdomsbörda 98 Reproduktiv hälsa 100 Möjligheter och risker 103 Nordisk hälsa i ett internationellt perspektiv 104 Global hälsopersonalkris 105 Global orättvisa 107 FN:s millenniemål 109 Hälso- och sjukvårdsarbete i en global kontext 109 Assimilation, segregation och integration 110 Kulturrelativism 111 Etnocentrism 111 Kulturellt kompetent hälso- och sjukvårdsarbete 112 Litteratur 116 6 Jämställdhetsaspekten inom hälso- och sjukvården 121 Gunilla Albinsson & Kerstin Arnesson

Jämställdhet – en viktig samhällsfråga 121 Jämställdhet som forskningsområde 121 Jämställdhet en förutsättning för hållbar utveckling 124 Jämställdhetspolitiska mål 124 Jämställdhet och diskriminering 126 Jämställdhet och motstånd 127 Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden 128 Hälso- och sjukvårdens organisation 130 Kvinnor och män inom hälso- och sjukvårdens organisation 131

© S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10112-5_01_book.indd 5

5

2015-02-06 15.38

Innehåll

Hållbart jämställdhetsarbete inom hälso- och sjukvården 133 Hållbart jämställdhetsarbete – ett konkret exempel 133 Referenser 135 Del 3 Samarbete 7 Identitet och roll 141

Identitet 141 Identitet och stigma 143 Identitet som social konstruktion 144 Sjukdom, identitet och hälsoarbete 144 Rollteori 146 Förväntan 147 Norm 148 Roll 149 Normkonflikt och rollkonflikt 151 Socialisering 152 Att socialiseras in i en hälsoarbetarroll 153 Sociala system 154 Sanktioner 155 Att använda rollteori i praktiken 156 En ny patientroll: från institutionalisering till medverkan och empowerment 157 Institutionalisering 157 Brukarmedverkan och empowerment 158 Litteratur 160 8 Makt, vanmakt och motmakt 163

Maktutövning 165 Makt på mikro- och makronivå 166 Formell och informell makt 167 Hälso- och sjukvård och makt 168 Olika former av makt 169 Kommunikation och makt 169

6

978-91-44-10112-5_01_book.indd 6

© S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-02-06 15.38

Innehåll

Påverkan och övertalning 171 Informationskontroll 171 Normmakt 171 Modellmakt 172 Professionsmakt 172 Kunskap 172 Närhet och avstånd 173 Positiv och negativ maktutövning 174 Tvång 175 Doxa 176 Heteronormativitet 177 Tidsanvändning 178 Maktmissbruk 178 Vanmakt 180 Motmaktsstrategier 182 Maktförskjutning och empowerment 184 Härskartekniker 186 Osynliggörande 187 Förlöjligande 187 Undanhållande av information 187 Dubbelbestraffning 188 Påförande av skuld och skam 188 Litteratur 189 Del 4 Hälsoarbete och hälsosystem 9 Moderniserat hälsoarbete i praktiken 195

Från specialistsjukvård till kommunal hemsjukvård 195 Framtida utmaningar 196 Äldrevåg 196 Gap mellan utbud och efterfrågan 196 Prioritering 197 Kapacitet och kompetens i kommunerna 198 Framtidens patientroll 198

© S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10112-5_01_book.indd 7

7

2015-02-06 15.38

Innehåll

Valfrihet 200 Risk 201 Riskkommunikation 203 Framtidens utmaningar i vården 204 Mer new public management? 204 Kvalitetsmätning 207 Innovation, forskning och yrkesutveckling 207 Frivilligorganisationer 208 Självhjälp och självhjälpsgrupper 208 Nya bostadslösningar 209 Uppgiftsförskjutning 210 Nya scheman 210 Vårdkulturer 211 Globala vårdkedjor 213 Litteratur 215 10 Hälsoarbete och innovation 219

Innovation 219 Innovation inom hälso- och sjukvården 221 Produktinnovation och tjänsteinnovation 222 Brukardriven innovation 226 Tekniska innovationer 226 Välfärdsteknik 227 Exempel på välfärdsteknik 230 Etiska utmaningar? 233 Sociala innovationer 233 Hälsoarbete och innovation 235 Innovation – hot eller möjlighet? 237 Litteratur 239 Sakregister 241

8

978-91-44-10112-5_01_book.indd 8

© S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-02-06 15.38

FÖRORD

Hälsa, sjukdom och funktionshinder hänger ihop med samhällsförhållandena. För att kunna ge god och likvärdig vård och omsorg till patienter måste vi förstå oss själva och samhället vi lever i. Samhällsvetenskapliga ämnen kan bidra med sådan kunskap. En sociologisk blick kan hjälpa oss att förstå och avtäcka fenomen inom sjukvårds- och hälsoområdena. Lika viktigt är kanske det faktum att sociologin bidrar till att ställa nya, spännande frågor.

Används makten på rätt sätt? Prioriterar man korrekt? Hur påverkas patientbehandlingen av fördomar? Målet är att du efter att ha läst denna bok ska använda ett sociologiskt perspektiv som ett av dina verktyg för att utforma och ge optimal vård och omsorg.

Boken ger en introduktion till sociologiska och socialantropologiska begrepp, teorier och fenomen som är relevanta för hälsoämnena. Jag har lagt stor vikt vid att förmedla min egen och andras forskning, samtidigt som jag kopplar ihop teori och praktik genom att ge en rad exempel på hur samhällsvetenskapliga perspektiv kan användas i mötet med patienter och brukare.

Jag anser att det är viktigt att relatera teorierna till hälso- och sjukvården och yrkets praktiska del, inte främst för att ämnet ska bli mer spännande och intressant utan för att det hjälper sjuksköterskor att utveckla kritiska och analytiska förhållningssätt.

Boken är indelad i fyra huvuddelar, fördelade på tio kapitel. Den första delen är en introduktion till samhällsvetenskapliga ämnen och består av två kapitel. Kapitel 1 är en allmän genomgång av vad sociologi är, och hur det ämnesfältet är relevant för vårdpersonal. Kapitel 2 belyser olika perspektiv på sjukdom och hur vår förståelse av sjukdom ändras och påverkas i takt med att samhället förändras. © S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10112-5_01_book.indd 9

9

2015-02-06 15.38

Förord

I den andra delen diskuteras olikheter och skillnader när det gäller hälsa och hälsotjänster. Detta är ett område som de senaste åren har fått ökad nationell och internationell uppmärksamhet. Människor som befinner sig längst ned i den sociala rangordningen löper större risk att bli allvarligt sjuka och dö i förtid jämfört med dem som befinner sig högre upp. Också i Skandinavien, där människor generellt sett har mycket god hälsa, har vi delvis stora socialt betingade hälsoskillnader. I kapitel 3 belyses social ojämlikhet ur ett nationellt perspektiv, medan kapitel 4 tar upp ojämlikhet ur ett könsperspektiv. Kapitel 5 behandlar ojämlikhet beträffande hälsa, sjukdom och hälsoarbete ur ett globalt perspektiv. I kapitel 6 diskuteras jämställdhetsaspekten inom hälso- och sjukvården.

De senaste åren har fokus i hög grad legat på samhandling inom hälso­ tjänsterna, och bokens tredje del behandlar sociologiska begrepp och teorier kopplade till samhandling. För att få till stånd en god samhandling, är det viktigt att man är medveten om egna och andras roller och identiteter. Kapitel 7 handlar om identitet och roller och visar hur rollteori kan användas i praxis. Hälsopersonal har mycket makt, och när man har makt, är det viktigt att fråga sig om man använder denna makt på rätt sätt.

Kapitel 8 försöker medvetandegöra vilken makt hälsopersonal har – och hur makten används.

Fjärde delen består av två kapitel och handlar om hälsosystem. Kapitel 9 belyser några av de ändringar som har skett inom hälso- och sjukvården och utmaningarna som vi står inför framöver. Också relevanta begrepp som valfrihet och risk omnämns. Det sista kapitlet handlar om innovation och nytänkande. För att lösa kommande utmaningar inom hälsotjänsten samt öka tjänsternas kvalitet och patientsäkerheten, måste hälsopersonal förmås att tänka innovativt och ta nya metoder och ny teknologi i bruk.

Att skriva denna bok har varit ett sant nöje. Inte bara för att den behandlar ett tema som jag brinner för, utan också tack vare generösa och kunniga människor som har bidragit med så mycket under processens gång.

Tack till goda vänner vid Högskolan i Nord–Trøndelag. Ett särskilt tack till Hildfrid Brataas, Malvin Torsvik, Hege Roksvåg Nygård och Hennie Skaufel som har läst och kommenterat delar av ett tidigare utkast. Tack till dekan Aina Hildrum Lio som gjorde det möjligt att genomföra detta projekt. Redaktionschef Berit Aandal Gjendem på Gyldendal tackas för sin offensiva inställning och sina kloka inpass. Berit Barlup vid ARTi design 10

978-91-44-10112-5_01_book.indd 10

© S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-02-06 15.38

Förord

tackas för ett bra arbete med den grafiska utformningen. Sist men inte minst tackar jag referenspersonerna för synnerligen konstruktiva och matnyttiga kommentarer.

Stjørdal, 11 juni 2013 Kari Ingstad

© S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10112-5_01_book.indd 11

11

2015-02-06 15.38

978-91-44-10112-5_01_book.indd 12

2015-02-06 15.38

FÖRORD TILL DEN SVENSK A UTGÅVAN

Sociologi för sjuksköterskor är en bok som erbjuder ett samtida sociologiskt perspektiv på hälso- och sjukvården. Författaren Kari Ingstad lyfter fram viktiga sociologiska begrepp för att förklara och skapa förståelse för olika fenomen inom hälso- och sjukvården, från enskilda mänskliga möten till globala processer. Boken är ett viktigt tillskott och vänder sig framför allt till studenter på sjuksköterskeprogrammet, men kan även användas vid andra vårdutbildningar.

Kari Ingstad presenterar i boken aktuell forskning och lyfter fram intressanta exempel. De som är av allmänt intresse är översatta till svenska, medan andra exempel har strukits, förändrats eller ersatts med svensk statistik av mig, översättare och förlag för att bättre överensstämma med en svensk kontext.

I den svenska utgåvan har ett kapitel om jämställdhet tillförts. Tillsammans med min kollega Gunilla Albinsson har jag skrivit kapitel 6 Jämställdhetsaspekten inom hälso- och sjukvården. I kapitlet diskuteras jämställdhet ur såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv och det ges förslag på hur ett aktivt jämställdhetsarbete kan bedrivas vid en vårdavdelning.

Karlskrona, 6 december 2014 Kerstin Arnesson

© S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10112-5_01_book.indd 13

13

2015-02-06 15.38

978-91-44-10112-5_01_book.indd 14

2015-02-06 15.38

KAPITEL 3

Social ojämlikhet

Några samhällsgrupper har högre inkomst och mer makt än andra grupper. Den här fördelningen av resurser hänger ihop. Har du tillgång till en förmån, har du ofta tillgång till flera. God hälsa är en förmån som hänger ihop med andra resurser som hög lön och hög utbildning. Ju högre lön och utbildning, desto bättre hälsa.

Den hälsomässiga ojämlikheten mellan olika sociala grupper gäller för såväl livslängd och dödlighet som de flesta sjukdomar och ohälsa. I Sverige är den politiska målsättningen att utjämna sociala hälsoskillnader samt att ge invånarna likvärdiga sjukvårds- och omsorgstjänster. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om samhällelig social ojämlikhet och vad man kan göra för att motverka denna. Detta kapitel belyser social skiktning (social stratifiering) och klass, och hur detta kan påverka människors tillgång till hälso- och sjukvård.

Social skiktning och klass Vissa individer eller grupper har mer maktresurser, rikedom, anseende eller andra sociala resurser, samtidigt som de är mindre utsatta för orättvisor. En sådan systematiskt skev fördelning av resurser och orättvisor är ett grund­ läggande drag hos alla samhällen. Social ojämlikhet handlar om fördelningen av knappa resurser, det vill säga tillgången till resurserna är begränsade – alla kan inte få allt de önskar sig (Schiefloe 2011). Resurserna kan vara materiella eller immateriella. Egendom och pengar är exempel på materiella resurser.

Prestige, status och hälsa är exempel på immateriella resurser.

När ett samhälles ojämlika fördelning av resurser beskrivs, används begreppet social skiktning. Skiktning innebär en rangordning där ­männi­skor placeras i en hierarki utifrån hur mycket de disponerar av begränsade och eftertraktade fördelar (Schiefloe 2011). Begrepp som över-, medel- och under© S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10112-5_01_book.indd 59

59

2015-02-06 15.38

del 2 Ojämlikhet och skillnader i hälsa och hälsotjänster

klass, eller högre och lägre sociala skikt, är uttryck som beskriver en sådan skiktning. Att ojämlikheten är social innebär att den är kopplad till positionerna i samhället. Ett socialt skikt kan tolkas som ett antal individer som befinner sig på ungefär samma nivå när det gäller den totala fördelningen av resurser och hinder (Martinussen 2008).

Antalet sociala skikt och deras storlek varierar beroende på vad vi lägger tonvikten på när vi beskriver dem, och det finns inga tydliga gränser mellan de sociala skikten. För att få fram nyanser och skillnader delar många studier av social skiktning in befolkningen i fem skikt. (Se tabell 3.1.)

De faktorer som har mest betydelse för ojämlikheten i samhället är utbildning, yrkesstatus, inkomst och hälsa. Faktorerna hänger ihop, vilket betyder att en person som har hög utbildning, får tillgång till positioner på arbetsmarknaden som ger hög inkomst, hög status och stor makt. Har man föga eller ingen utbildning, hamnar man ofta i yrken med låg lön och låg

Tabell 3.1 Social skiktning av befolkningen (Martinussen 2008). Överklassen Samhällets ekonomiska och sociala elit. De som är mycket rika och har stor makt.

Den övre medelklassen Personer med mindre förmögenheter och goda ekonomiska villkor, liksom de i yrkespositioner som kräver specialistkompetens eller lednings- och rådgivningsverksamhet. De som hör hit har i stort sett alltid ganska hög social status eller prestige.

Den lägre medelklassen Denna klass omfattar specialister, tekniker, specialutbildade funktionärer liksom övriga arbetsledare. Här kan också yrkesutbildade inom industrin och servicenäringen inkluderas.

Arbetarklassen Personer som befinner sig i underordnade yrkespositioner och äger förhållandevis lite utöver bostaden. De har i genomsnitt något lägre inkomst än medelklassens medlemmar. Många har manuella yrken inom industrin eller tjänstesektorn, och lever med större risk för arbetslöshet än andra.

De underprivilegierade Människor som av olika anledningar befinner sig i en dålig välfärdssituation. De har ofta en svag ställning på arbetsmarknaden på grund av föga efterfrågade kvalifikationer, dålig hälsa eller andra förhållanden som har placerat dem utanför den vedertagna samhälleliga rollfördelningen.

En stor andel av dessa är fattiga.

60

978-91-44-10112-5_01_book.indd 60

© S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-02-06 15.38

3 Social ojämlikhet

status. Det är en persons tillgång till resurser jämfört med andra som placerar vederbörande i ett socialt skikt och bestämmer hennes socioekonomiska status (Martinussen 2008).

Trots att både social skiktning och sociala klasser hänger ihop med fördelningen av samhälleliga fördelar, finns det en viss skillnad mellan begreppen: Social skiktning innebär att fördelar och hinder är ojämlikt fördelade mellan ett socialt systems individer och roller, och på ett sätt som hänger ihop med fördelningen av andra fördelar och hinder. Indelningen i sociala klasser lägger tonvikten på den samhälleliga maktstrukturen, och betraktar klass som ett socialt system som står i en bestämd maktposition i förhållande till ett annat system, och vars medlemmar därmed har gemensamma intressen (Martinussen 2008). Klassanalyser handlar om att kartlägga maktförhållandet mellan grupper och individer i samhället, medan sociala skiktningsanalyser undersöker fördelningen av makt, rikedom och anseende (Svabø, Bergland & Hæreid 2000).

Sociala klasser: ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital Sociologen Pierre Bourdieu använder sig av ett flerdimensionellt klass­ begrepp, som kan vara användbart för att förstå social ojämlikhet. Enligt Bourdieu är det inte bara ekonomiskt kapital som avgör en persons klassposition. Också personens kulturella och sociala kapital är avgörande för den sociala skiktningen: • Ekonomiskt kapital: Består av alla former av ekonomiska resurser som

kan investeras och ge ekonomisk avkastning såsom exempelvis pengar, aktier, egendomar, redskap, jord och fabriker. Ekonomiskt kapital ger ekonomisk makt. Har man till exempel pengar, kan man köpa bostad, förbrukningsvaror och hälso- och sjukvård från privata aktörer.

• Kulturellt kapital: Den här formen av kapital innebär att man har tillägnat sig och bemästrar samhällets dominerande kulturella kod.

Kulturellt kapital förutsätter existensen av en allmänt vedertagen dominerande och ”hög” smak i samhället, vilken man i högre eller lägre grad kan behärska. Det kan röra sig om kulturella uttrycksformer, bildning, konst, klädstil, inredning med mera. Till exempel kan särskilda sätt att prata och argumentera på ge såväl bättre resultat i © S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10112-5_01_book.indd 61

61

2015-02-06 15.38

del 2 Ojämlikhet och skillnader i hälsa och hälsotjänster

utbildningssystemet som tillgång till mer attraktiva arbetsmarknads­ positioner och bättre möjligheter till politiskt deltagande. Särskilda slags märkeskläder eller inredningsstilar kan också ge tillträde till sociala miljöer, medan ”fel” slags smak kan exkludera personer från att delta.

• Socialt kapital: Den tredje formen av kapital ger tillgång till sociala nätverk och medlemskap i grupper som exempelvis familj, vänner, bekanta, arbetskamrater, grannar. Socialt kapital ger makt eftersom nätverk kan ge tillgång till resurser. Har man till exempel ett efternamn som väcker associationer till politik (Palme) eller egendom (Wallenberg) kan det ge fördelar som erkännande, respekt och inkludering. Ett exempel på användning av socialt kapital är studenter som skaffar sig sommarjobb där föräldrarna jobbar (Bourdieu 1986; Aakvaag 2008).

Enligt Bourdieu påverkar alla de här tre formerna av kapital individens placering i den sociala skiktningen. Vilken form av kapital som är viktigast kan variera mellan olika miljöer. I till exempel konstnärliga miljöer kan kulturellt kapital vara mycket viktigare än ekonomiskt kapital. Ekonomiskt kapital kan också vara av mindre vikt inom hälso- och sjukvårdsyrkena, där kulturellt och socialt kapital kan vara mer betydelsefullt när det gäller att rangordnas högt i den sociala skiktningen. En dominerande position bland de anställda i hälso- och sjukvården kräver bland annat hög utbildning, ämneskunskaper och social kompetens, samt gärna ett socialt nätverk. Yrkesmässigt erkännande kan inte köpas för pengar.

REFLEKTERA ÖVER

Två mycket välbärgade affärsmän från Ryssland besöker Norge för att utveckla ett affärssamarbete inom fiskeribranschen. De ska tillbringa tre dagar i Norge. Mellan de formella mötena uttrycker de två affärsmännen att de inte kan resa hem utan att ha fått pröva på laxfiske. De är inte intresserade av att stå flera timmar i älven för att fiska, men vill kunna visa kollegor och vänner därhemma att de har fått lax. De frågar om det inte går att använda spö för att fiska i fiskuppfödningsanläggningarna ute i fjorden.

På eftermiddagen får de följa med till en fiskuppfödningsanläggning där de fångar varsin lax på 7–8 kg. Det tas bilder på de två männen med fångsten, bilder som snart skickas som MMS till vänner och kollegor i hemlandet.

Vilken form av kapital skulle du säga att de här männen har?

62

978-91-44-10112-5_01_book.indd 62

© S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-02-06 15.38

3 Social ojämlikhet

Social rörlighet Människor kan förändra sin plats i den sociala skiktningshierarkin. Ett sådant platsbyte i den sociala skiktningen kallas för social rörlighet (mobilitet) eller klassresa. Vi skiljer mellan två huvudtyper av social rörlighet: • Intragenerationell rörlighet: Personen ändrar sin sociala status under

livsloppet – från lägre till högre position eller omvänt. Exempelvis ändrade prins Daniel sin plats i hierarkin när han gifte sig med kron­prinsessan Victoria. När människor blir sjuka, kan de uppleva att de ”sjunker” i den sociala rangordningen. Eftersom man inte längre har möjlighet att arbeta, kan inkomsten minska och det sociala anseendet försämras.

• Intergenerationell rörlighet: Innebär att barn får en lägre eller högre placering i skiktningshierarkin än föräldrarna. Exempelvis kan barn som genomför en längre utbildning än sina föräldrar hamna högre upp i den sociala skiktningen än föräldrarna.

Ett utmärkande drag hos samhällets sociala skiktning är att socioeko­ nomisk status i hög grad går i arv. Barn hamnar ofta i samma sociala skikt som sina föräldrar. Växer en person upp i toppen av skiktningshierarkin är sannolikheten stor att vederbörande förblir där livet ut. Omvänt är det mycket troligt att en person som växer upp längst ned i hierarkin förblir i en låg position resten av livet. Rörligheten är som minst högst upp och längst ned i skiktningshierarkin (Schiefloe 2011). Detta strider mot den utbredda uppfattningen att det är egna insatser och prestationer som bestämmer den enskilda individens status.

Det finns flera anledningar till att det sociala skiktningsmönstret i hög grad ärvs mellan generationerna. Arv och ekonomiska överföringar mellan generationer är fortfarande av stor betydelse. Därutöver ger det kulturella kapital som ärvs under uppväxten konkurrensfördelar inom såväl utbildning som arbetsliv. Detta har bland annat att göra med kunskap, språk, motivation och ambitioner. Ska man lyckas konkurrera om positioner och belöningar, är det viktigt att veta var och varför det är klokt att satsa, och hur man ska gå tillväga. Dessutom vet man att valet av utbildning är viktigt för den sociala placeringen, och att barn ofta hamnar på samma utbildningsnivå © S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10112-5_01_book.indd 63

63

2015-02-06 15.38

del 2 Ojämlikhet och skillnader i hälsa och hälsotjänster

Kapital och skolprestationer

Kulturellt kapital är ett slags kulturell kompetens som ger högstatusgrupper konkurrensfördelar på viktiga arenor som utbildning och yrkesliv.

I utbildningssystemet är det de privilegierade gruppernas språk och uttrycksformer som är normgivande. Barn och ungdomar med sådan kulturell bakgrund har därför i utgångsläget bättre förutsättningar att uppnå goda resultat än de som kommer från lägre sociala skikt (Schiefloe 2011). Föräldrar överför kulturellt kapital till sina barn i form av hjälp med skolarbetet, utveckling av goda arbetsvanor, insatsvillighet när det gäller skolarbete samt intresse för böcker och läsning. I utbildningssystemet är det kulturella kapitalet viktigare än det ekonomiska kapitalet. Man kan inte köpa sig goda betyg, men kulturellt kapital har ofta stor betydelse för betygsnivån (Hansen 2011).

som sina föräldrar. Ungdomar från lägre sociala skikt utbildar sig i lägre grad än ungdomar högre upp i skiktningshierarkin, även om de har samma intellektuella förutsättningar (Martinussen 2008).

Det sociala kapitalet är också viktigt, eftersom det sociala nätverket kan ge relevant information och kunskap. Vänner och kontakter hjälper gärna varandra att uppnå privilegierade positioner (Schiefloe 2011).

Social hälsoojämlikhet I allmänhet har den skandinaviska befolkningen god hälsa, men genomsnittstalen döljer stora och systematiska hälsoskillnader mellan människor (St.meld. nr 20 (2006–2007)) Nasjonal strategi for å utjevne sosiale helse­ forskjeller). Hälsan är ojämnt fördelad mellan olika sociala befolknings­ grupper – fattiga människor dör tidigare och har sämre hälsa än rika. Social hälsoojämlikhet kan definieras som systematiska skillnader i hälsotillstånd vilka följer sociala och ekonomiska kategorier, särskilt yrke, utbildning och inkomst (Sosial- og helsedirektoratet 2005:8).

En lång rad såväl nationella som internationella undersökningar visar ett klart samband mellan hälsotillstånd och social position. Människor långt ner i den sociala skiktningen drabbas oftare av sjukdom än människor högre upp. Det gäller alla sjukdomar, med några få undantag (Cockerham 2010:49).

64

978-91-44-10112-5_01_book.indd 64

© S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-02-06 15.38

3 Social ojämlikhet

I Oslo är exempelvis den förväntade medellivslängden för män 7–8 år högre i de välbärgade västra stadsdelarna än i de fattigare östra stadsdelarna (Dybendal & Skiri 2005).

Det är inte på så sätt att det bara är människor från de lägsta sociala skikten som har dålig hälsa medan resten av befolkningen har god. Vi har alla i genomsnitt lite sämre hälsa än de som befinner sig ovanför oss i den sociala skiktningen.

Det gäller såväl mortalitet (dödlighet) och morbiditet (sjukdom) som allmän funktionsförmåga. Ju högre upp på den sociala stegen vi befinner oss, desto längre livslängd, mindre sjukdom, bättre självskattad hälsa och färre sjukdomskonsekvenser. Och omvänt: Ju närmare botten vi befinner oss, desto sjukare är vi och desto tidigare kommer vi förmodligen att dö (Cockerham 2010; Sosial- og helsedirektoratet 2005). På så sätt finner vi en genomgående gradvis försämring av hälsan med lägre socioekonomisk position, en så kallad social gradient.

Det är viktigt att vara medveten om att ohälsa på grund av socioekonomisk ojämlikhet handlar om kollektiv ojämlikhet, det vill säga om hur hälsotillståndet varierar mellan grupper med olika placering i den socioekonomiska hierarkin. Inom alla sociala skikt finns stora individuella variationer. Enskilda individer från högre sociala skikt kommer att dö av lungcancer även om de har levt sunt, motionerat regelbundet och aldrig rökt, på samma sätt som individer från lägre sociala skikt kommer att kunna dö som 102-åringar. De socioekonomiska grupperna säger inte något om enskilda individer, men de belyser de överordnade mönstren när det gäller fördelningen av befolkningens hälsa.

Sociala olikheter i hälsa

Systematiska skillnader i hälsotillstånd som följer sociala och ekonomiska kategorier, särskilt yrke, utbildning och inkomst.

Sosial- och helsedirektoratet 2005

Den orättvisa hälsan Social ojämlikhet i hälsa gör sig gällande för såväl livslängd som de flesta andra viktiga hälsoaspekter, till exempel långvarig sjukdom, psykiska symptom och självskattat allmäntillstånd. Socioekonomisk ojämlikhet i hälsa återfinns bland både barn och äldre, men skillnaderna är störst bland medelålders. Ojämlikheten finns för båda könen, men är tydligast bland män (Elstad 2010). © S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10112-5_01_book.indd 65

65

2015-02-06 15.38

del 2 Ojämlikhet och skillnader i hälsa och hälsotjänster

Hälsa

Socioekonomisk status

Fig. 3.1 Social hälsoojämlikhet (Sosial- og helsedirektoratet (2005), Berit Barlaup/ARTi design AS.

Hälsans sociala bestämningsfaktorer definieras som de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras och de system som finns för att hantera ohälsa (WHO 2008). Men det handlar också om förhållanden som ligger betydligt närmare den enskilda individen såsom sociala relationer, alkoholkonsumtion, rökning, kostvanor och påfrestningar och stress i vardagslivet och arbetslivet (Rostila & Toivanen 2012).

Exempel på social ojämlikhet i hälsa: • I Sverige förväntas kvinnor och män med universitetsutbildning leva

4,5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning. De främsta orsakerna till skillnaden i hälsa är inte biologisk och beror inte heller på de individuella val som människor gör i vardagen. Snarare är det förhållanden och möjligheter relaterade till människors sociala ställning i samhället som skapar skillnader i hälsa mellan olika socialt definierade grupper (Rostila & Toivanen 2012).

• Arbetare i okvalificerade yrken har mer än dubbelt så hög dödsrisk för män och 67 procent högre för kvinnor i jämförelse med högre tjänstemän (Rostila & Toivanen 2012).

66

978-91-44-10112-5_01_book.indd 66

© S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-02-06 15.38

3 Social ojämlikhet

• För både kvinnor och män är det vanligast att man beskriver sin

självskattade hälsa som god eller mycket god. Män bedömer dock sin hälsa något mer positiv än kvinnor. Skillnader mellan könen i fysisk ohälsa är att kvinnor rapporterar mer besvär med värk i skuldror, nacke och axlar. De har också i större utsträckning än män nedsatt arbetsförmåga på grund av långvarig sjukdom ända upp till 65 års ålder. Den självskattade hälsan visar också att människor med bristfälliga sociala relationer, det vill säga de som sällan träffar sina vänner och släktingar, skattar sin hälsa som betydligt sämre än de med goda sociala relationer med släkt och vänner. De med bristfälliga relationer har över dubbelt så stor risk att rapportera hälsobesvär (Rostila & Toivanen 2012).

• Andelen fysiskt inaktiva är högre bland dem med kortare utbildning.

Motsvarande socioekonomiska skillnad i fysisk aktivitet finns även i hela Europa. Generellt är de med lägre socioekonomisk position mindre fysiskt aktiva. Speciellt stora är de socioekonomiska skill­ naderna för fysisk aktivitet utövad under fritiden (Rostila & Toivanen 2012).

• Det finns klara könsskillnader och socioekonomiska skillnader i andelen dagligrökare bland den vuxna befolkningen i Sverige. Andelen dagligrökare är högre bland kvinnor än bland män och bland dem med kort utbildning. Skillnaden mellan utbildningsgrupper är något större bland kvinnor än bland män. Motsvarande skillnader finner man också i övriga europeiska länder, men där är skillnaden ofta tydligare för män.

En orsak till att Sverige skiljer sig något från övriga Europa gällande kön kan vara den svenska traditionen där män snusar i större omfattning än kvinnor (Rostila & Toivanen 2012).

• Ett flertal studier både inom Sverige och i andra länder visar att invandrargrupper har högre dödlighet och sämre hälsa jämfört med den inrikesfödda majoriteten av befolkningen. Alla invandrargrupper har dock inte sämre hälsotillstånd och ibland visar det sig att vissa invandrargrupper har bättre hälsa (Rostila & Toivanen 2012).

Andra studier som är relaterade till Norge visar att: • Teologer (präster) har en förväntad livslängd på 81,0 år. Motsvarande tal

för svetsare och maskinister är 73,8 respektive 73,7 (Borgan 2004).

© S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10112-5_01_book.indd 67

67

2015-02-06 15.38

Sociologi för sjuksköterskor ger en introduktion till sociologiska och socialantropologiska begrepp, teorier och fenomen som är relevanta för sjuksköterskor. Genom olika exempel belyser författaren hur dessa kunskaper kan implementeras i mötet med patienter och brukare.

Boken inleds med en introduktion till samhällsvetenskapliga ämnen och belyser olika sätt att förstå sjukdom. Författaren beskriver också olika sociologiska teorier och centrala begrepp såsom identitet, roll, makt, vanmakt och motmakt. Avslutningsvis belyses några av de förändringar som ägt rum inom hälso- och sjukvården och vilka framtida utmaningar som väntar oss. I ett sådant perspektiv blir innovation och nytänkande framträdande.

För att lösa de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför, samt öka kvaliteten på tjänsterna och patientsäkerheten, är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal förmår tänka innovativt och kan implementera nya lösningar.

Sociologi för sjuksköterskor vänder sig till blivande och redan yrkesverksamma sjuksköterskor.

| Sociologi för sjuksköterskor

Sociologi för sjuksköterskor

Kari Ingstad

Kari Ingstad är verksam vid Högskolan i NordTröndelag, Avdelningen för hälsoämnen. Hon är utbildad sjuksköterska, har en examen med sociologi som huvudämne från Universitetet i Oslo och en doktorsgrad från NTNU i Trondheim.

Sociologi för sjuksköterskor

K A R I I N G S TA D

Art.nr 38603 ISBN 978-91-44-10112-5

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10112-5_01_cover.indd 1

9 789144 101125

2015-02-09 11:46