9789144105727 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38852 ISBN 978-91-44-10572-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild och kapitelintroduktionsbild: Freddy Eliasson/Matton Printed by Specialtrykkeriet A/S, Denmark 2015

INNEHÅLL

Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13 1 BYGG- OCH FÖRVALTNINGSP ROCESSERNA 15

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8

Övergripande processbeskrivning 17 Projekteringsprocessen 20 Produktionsprocessen 23 Förvaltningsprocessen 25 Ledningsprocessen för projekt och projektering 25 Erfarenhetsåterföring och kunskapsprocessen 26 Övriga processer 27 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 28

2 PROJEK T OCH PROJEK TLEDNING 31

2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 2.11 2.12 2.13 2.14

Begreppet projekt och byggprojektets karaktär 33 Projektmål 34 Effektmål – långsiktig hållbarhet 37 Beställaren av projekt 37 Projektledningen 39 Projektprocesser 43 Projektintegration 44 Strukturering av projektet – WBS 45 Projektdirektiv och projektfullmakt 46 Genomförande 48 Avlämning och avslut 48 Vad är ett framgångsrikt projekt? 48 Utvecklad projektsamverkan 49 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 52

I nnehåll

3 BYGGSEK TORN OCH DESS AK TÖRER 55

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10

Byggsektorn 57 Byggmarknaden i Sverige 58 Byggprocessens aktörer 59 Beställaren 63 Konsulterna och konsultmarknaden 65 Entreprenörerna 65 Finansiärer och finansiering 66 Byggmaterialleverantörer 66 Myndigheter 66 Konsumentpräglade kommentarer 67

4 PROJEK TORGANISATION, SAMVERK AN OCH INTRESSENTHANTERING 69

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10

Varför organisation? 71 Traditionella organisationsformer 71 Organisation av byggprojekt 74 Utförandeentreprenad 76 Totalentreprenad 81 Olika varianter av samverkan 83 Ansvarsformens påverkan på utvecklingen 96 Ersättningsformer 98 Intressentanalys för byggprojekt 102 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 112

5 PROJEK TERINGSFÖRUTSÄT TNINGAR 117

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8

Allmänt 119 Hinder för projekteringsstart 119 Systemfel i projekteringsprocessen 121 Handlingarnas utförbarhet 124 Förväntat beteende hos anlitade konsulter 124 Behoven i produkt och process förändras 125 Några kontroller och klargöranden före projekteringsstart 125 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 127

I nnehåll

6 PROJEK TERINGSPROCESSEN 129

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9 6.10 6.11 6.12 6.13 6.14

Allmänt 131 Initiala skedet 131 Gestaltning och förslagshandlingsskede 141 Huvudhandlingsskede, systemhandlingsskede och bygglovsansökan 142 Bygghandlingsskedet 145 Tekniska beskrivningar 146 Förfrågningsunderlagets ritningar och beskrivningar 149 Ritningsstandard och CAD-manual 151 Projekteringsfel 153 Styrning av projekteringsprocessen 157 Kvalitetssäkring av projekteringsprocessen 160 Building Information Modelling, BIM 162 Projekteringsprocessen – en sammanfattning 166 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 167

7 SAMHÄLLETS ST YRNING AV BYGGANDET 171

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9

Motiv och problem 173 Samhällets styrsystem för byggande 175 Myndigheter inom byggsektorn 177 Plan- och bygglovsprocessen 179 Kontrollansvarig och kontrollplan 193 Detaljföreskrifter vid byggande 195 Planering av väg- och järnvägsprojekt 195 Färdigställandeskydd och försäkringar mot byggfel 196 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 197

8 MIL JÖPÅVERK AN, BYGGANDE OCH HÅLLBAR UT VECKLING 201

8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8

Allmänt om global miljöpåverkan 203 Hållbar utveckling 211 Det ekologiska fotavtrycket 216 Sveriges strategi och miljökvalitetsmål 217 Miljöbalken 222 Byggavfall 224 Energideklaration 227 Samhällsekonomisk konsekvensanalys 228

I nnehåll

8.9 8.10 8.11 8.12

Hållbart byggande 228 Materialval 241 Inomhusmiljö 250 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 253

9 SÄKERHET I BYGGANDE OCH BYGGD MIL JÖ 255

9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 9.8 9.9

Skadefrekvens och kostnader 257 Drivkrafter i arbetsmiljöarbetet 258 Arbetsmiljöarbete under projekteringsskedet 259 Arbetsmiljöplanering inför produktion – arbetsmiljöplan 265 Arbetsmiljöarbete under upphandling 268 Arbetsmiljörisker i projektet 269 Aktörernas ansvar för arbetsmiljön 272 Samhällets styrning av arbetsmiljön 278 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 285

10 PROJEK T- OCH TIDSPLANERING 287

10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 10.6 10.7 10.8 10.9 10.10 10.11

Allmänt 289 Verksamhetsstyrning – projektplan 290 Tekniker för tidsplanering 292 Nätplanering 294 Resursanalys och resursplanering 308 Tidplanen som kommunikationsinstrument 310 Arbetsgång vid tidsplanering 312 Projekttidplanen – den övergripande planeringen 315 Tidplaner i byggprojekt 316 Datorstöd för tidsplanering och projektledning 318 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 319

11 EKONOMISK ST YRNING AV BYGGPROJEK T – K ALK YLERING 321

11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 11.6 11.7

Varför ekonomisk styrning och kalkylering? 323 Vad innebär ekonomisk styrning och kalkylering? 325 Ekonomisk styrning och kalkylering över tiden 331 Fel och osäkerhet i kalkyler 332 Kalkylprinciper och kalkylunderlag 338 Kalkylmetoder 342 Produktionskalkyl 344 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll

11.8 11.9 11.10 11.11 11.12 11.13 11.14

Byggdelskalkyl 347 Produktionskostnad 355 Intäkt och nytta 357 Årskostnader 358 Livscykelekonomi 361 Kalkylhandböcker och datorstödd kalkylering 369 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 370

12 RISKHANTERING 373

12.1 12.2 12.3 12.4 12.5 12.6 12.7 12.8 12.9 12.10

Allmänt om riskhantering 375 Riskhanteringsprocessen 376 Risker i en projektorganisation – projektrisker 378 Riskhantering i projekt 380 Riskidentifiering 380 Riskanalys 382 Riskbemötande och riskdokumentation 385 Riskkommunikation 386 Hantering av arbetsmiljörisker – ett exempel 387 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 390

13 UPPHANDLING 391

13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 13.6 13.7

Allmänt om avtal 393 Anskaffningsprocessen vid entreprenadupphandling 395 Offentlig upphandling 397 Upphandling av konsulter 408 Upphandling av utförandeentreprenad 422 Upphandling av totalentreprenad 450 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 453

14 K VALITETSSÄKRING 459

14.1 14.2 14.3 14.4 14.5 14.6 14.7

Kvalitet som begrepp 461 Kvalitetsteknikens historia 462 Den internationella standarden för arbete med kvalitet – ISO 9001 464 Principerna för kvalitetsledning 465 Beskrivning av ISO 9001 468 Resultatet av kvalitetsarbetet 470 Kvalitetssäkring i byggprocessen 470

I nnehåll

14.8 14.9 14.10

Kvalitetssäkring i projekteringsprocessen 471 Kvalitetsplan 477 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 477

15 MIL JÖLEDNING 481

15.1 15.2 15.3 15.4 15.5 15.6 15.7 15.8 15.9

Allmänt 483 Standarder och begrepp 483 Miljöledningsprocessen 486 Organisationens samhällsansvar – CSR 490 Övergripande miljömål för byggsektorn 491 Projektledning för hållbart byggande 492 Miljöprogram och miljöplan 493 Upphandling av ett hållbart byggande 494 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 494

16 TEKNISK T UTFÖRANDE OCH UTFORMNING 499

16.1 16.2 16.3 16.4 16.5 16.6

Allmänt 501 Teknisk utformning i ett historiskt perspektiv 501 Skatte- och lånereglernas påverkan på byggandet genom tiderna 504 Livslängdens och kalkylräntans påverkan på val av konstruktion 506 Val av teknisk utformning vid byggande 507 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 512

17 EFFEK TIVISERINGSÅTGÄRDER 513

17.1 17.2 17.3 17.4 17.5

Effektivisering på olika nivåer 515 Beställarens effektivitetspåverkan 516 Industrialisering 517 Mätning av produktivitet 526 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 529

BEGREPP I BYGG- OCH FASTIGHETSSEK TORN 531

Förkortningar 533 Sakregister 603

BYGG- OCH FÖRVALTNINGSP ROCESSERNA Följande behandlas i detta kapitel:

en övergripande beskrivning av byggprocessen och dess delprocesser en övergripande beskrivning av projekteringsprocessen en övergripande beskrivning av produktionsprocessen en övergripande beskrivning av förvaltningsprocessen viktigare beslutspunkter i byggprocessen övergripande om kostnaderna för olika skeden.

K APITEL

1.1

Övergripande processbeskrivning

En arkitekt och en byggledare fick frågan om vilka byggprojekt som varit de bästa som de medverkat i. Arkitekten svarade genom att beskriva projekt med tjusiga villor som hon hade ritat. Det hade blivit fantastiska ljusflöden i vissa vardagsrum och kök. I ett projekt hade extra eleganta ytskikt monterats och i ett annat hade en mycket vacker öppen spis placerats i köket. Arkitekten valde bästa produkt som hon tyckte sig ha åstadkommit då bästa projekt skulle väljas. Hon valde ur sitt arkitektperspektiv och för arkitekten var den färdiga produktens gestaltning och funktion det centrala. När byggledaren skulle berätta om sina bästa projekt presenterades projekt där hon tillsammans med övriga aktörer smidigt löst olika svåra problem under genomförandet. I något projekt hade det byggts till lägre kostnad än budget och i ett annat hade allt blivit färdigt före planerad färdigställandetidpunkt. I ett projekt hade ett stort projekteringsfel som upptäcktes under genomförandet hanterats så att alla involverade blev nöjda och utan att det blev ett domstolsärende. Byggledarens kriterium för att välja ut bästa projekt var att välja projekt utifrån bästa process. För byggledaren var processen det centrala. Genomgående handlar denna bok och läromedlet Byggledning om att skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna leda byggprocessen på ett effektivt sätt mot beställarens mål. Byggande handlar om att tillgodose ett behov av en byggnad eller anläggning. Behovet som ska tillgodoses kan variera stort, liksom typen av byggnad och anläggning som svarar upp mot behovet. Alternativt kan en befintlig byggnad eller anläggning, som uppfyller det önskade behovet, köpas eller hyras i stället för att man bygger nytt. Med byggprocess menas här den process under vilken byggnader och anläggningar skapas och förvaltas. Det förekommer ofta att byggprocessen definieras exklusive för valtningsprocessen. Byggandet sker för någon form av användning. Då blir tidigare erfarenhet från produktion och förvaltning en viktig förutsättning för projektering och byggande. Därför väljs här konsekvent att inkludera förvaltningen i begreppet byggprocess. Med byggledning avses att leda denna byggprocess. © F örfattarna och S t u d entlitterat u r

K API TEL 1

Bygg- och f ör valtningspr ocesserna

Anskaffandet av en byggnad eller en anläggning syftar mer precist till att uppfylla beställarens mål definierat genom budget, tidplan, tekniska specifikationer, nytta och servicenivå. Byggprocessens huvudaktiviteter är projekteringsprocessen (utredning, programarbete, projektering), produktionsprocessen och förvaltningsprocessen. Pro cesserna kan beskrivas och definieras på många olika sätt och med olika indelning. De kan utifrån ett icke branschperspektiv och med neutrala begrepp beskrivas med de tre delprocesserna produktbestämning, produktframtagning och produktanvändning, se figur 1.1. Med produktbestämning menas den process under vilken kraven på den behövda byggnaden eller anläggningen när det gäller funktion, utformning och estetiska krav bestäms. Under denna period identifieras, formuleras och kommuniceras relevanta krav på den tilltänkta byggnaden eller anläggningen. Produktbestämningsskedet omfattar i huvudsak projekteringsprocessen, medan upprättande av de bygghandlingar som krävs för produktionen tillhör arbetet med produktframtagning. Produkt bestämningen innefattar det initiala skedet bestående av bland annat idé- och program skedet. Programskedet avslutas med att ett byggnadsprogram tas fram, i vilket de grundläggande behoven definieras för byggprojektet. I detta skede hanteras även en övergripande gestaltning av byggnaden eller anläggningen. För anläggningsprojekt såsom byggande av väg och järnväg är processen formaliserad genom krav på förstudie, utredning och arbetsplan, dock är innehållet i dessa delprocesser i stora drag likvärdigt med det som gäller för husbyggande. Projekteringsprocessen innehåller arbetet från idé till fullständiga bygghandlingar (ritningar och beskrivningar). I begreppet projekte ring exkluderas ibland idé- och utredningsskedet. Projekteringsprocessen behandlas utförligare i kapitel 5 och 6. I figur 1.1 har vi valt att illustrera med pilarna parallellförskjutna. Därmed framgår att det förekommer att exempelvis produktbestämningen inte är avslutad innan arbetet påbörjats med produktframtagningen. Problem som kan uppstå då aktiviteter och processer överlappar varandra diskuteras vid flera tillfällen i kommande kapitel. Under produktbestämningen förekommer processer som i varierande grad inne fattar upphandling av konsulter och entreprenörer. Upphandlingen av konsulter och/

Projekteringsprocessen

Produktionsprocessen

Förvaltningsprocessen

Produktbestämning FIGUR 1.1

En principiell beskrivning av byggprocessens olika delskeden.

Produktframtagning Produktanvändning

K A P I T E L 1

Byg g - o ch för valt ning s pr oces s erna

eller entreprenörer under ansvarsformen totalentreprenad baseras på ett förfrågnings underlag som normalt innehåller ett byggnadsprogram. Produktbestämningsfasen avslutas med en ekonomisk ram (budget) för projektet, en teknisk funktionsbeskrivning av den tänkta byggnadens/anläggningens utformning och en tidplan för leverans av byggnaden/anläggningen samt en bestämning av den livslängd för vilken byggnaden/ anläggningen ska projekteras och byggas. Arbetet med bygghandlingarna betraktas som en del av produktframtagningen och ingår inte i produktbestämningsprocessen. Vid upphandling på utförandeentre prenad (se kapitel 13 Upphandling) behövs bygghandlingar för att kunna lämna anbud på fast pris. Med produktframtagning menas byggande baserat på resultatet av produktbestäm ningen. Projekteringen kan vara mer eller mindre avslutad i tidigare skedet. Allt det arbete som utförs på byggarbetsplatsen fram till överlämnandet av en färdig byggnad eller anläggning är en del av produktframtagningen. Med produktanvändning menas nyttjande och förvaltning av byggnaden eller anläggningen under dess hela livslängd. Här hanteras drift och underhåll av den fär diga byggnaden eller anläggningen samt ombyggnad, tillbyggnad och renovering. Större ombyggnadsprojekt kan i princip likställas med nyproduktion med principiellt likartade processer. Klara gränser mellan olika steg i byggprocessen och tydligt formulerade ansvars gränser minskar risken för tvister mellan aktörerna i processen. Erfarenheter och information från produktanvändningen ökar möjligheterna att bestämma rätt pro dukt. Det är följaktligen viktigt att det finns en återkoppling för produktanvändning (förvaltningen) in i produktbestämningen. Det krävs även en återkoppling mellan produktframtagning och produktbestämning. Byggprocessen påverkas – förutom det direkta behovet av byggnaden eller anlägg ningen – av omvärlden, såsom samhällets politiska beslut, planinstitut, normer, miljö vård (inre och yttre miljö), estetiska krav med mera. Plats- och klimatfaktorer och tillgången på resurser i form av mark, kapital, byggvaror och arbetskraft påverkar också processen. Den övergripande styrningen av byggprocessen svarar beställaren (byggherren) för och styrningen synliggörs genom beställarens beslut och som resultat av beslutsprocessen. Under denna process ska beställaren beakta olika aspekter och intressen i syfte att uppfylla sitt mål med byggnaden eller anläggningen. Resultatet av beställarens beslutsprocess blir naturligtvis beroende av det underlag som konsul ter och andra involverade levererar till beställaren, och av beställarens förmåga att förstå underlaget. Beslutprocessen är till sin karaktär iterativ: att successivt avväga olika aspekter mot varandra så att måluppfyllelsen blir en önskad balans mellan ekonomi, tidsåtgång och funktion.

K API TEL 1

1.2

Bygg- och f ör valtningspr ocesserna

Projekteringsprocessen

1.2.1 Projekteringsprocessen

för husbyggnadsprojekt

Projekteringsprocessen startar med en idé om att en byggnad kan lösa ett behov och avslutas med att behovet i detalj är definierat av ritningar och beskrivningar. I figur 1.2 åskådliggörs de vanligast förekommande delprocesserna i projekteringsprocessen vid ett husbyggnadsprojekt. De vanligaste beslutspunkterna har markerats med röd cirkel. Det första beslutet är att starta en utredning om hur ett behov ska tillgodoses. Utredningen ska precisera behovet, göra en första bedömning av kostnaderna och en preliminär uppskattning av tidsåtgången för att tillgodose behovet. Aktiviteten Behovsutredning startar processen, se figur 1.2. I det fall beställaren inte själv utför utredningen behöver en konsult upphandlas som gör utredningsarbetet åt beställaren. Eftersom det initiala skedet ofta inte innehåller framställande av ritningar brukar många anse att de inte är en del av det egentliga projekteringsarbetet. Förekomsten av två olika definitioner av begreppet projekteringsprocessen brukar dock inte leda till några egentliga problem. Av sammanhanget framgår vilken definition som används. I denna bok definieras projekteringsprocessen som att den innehåller i huvudsak följande delprocesser: • Behovsutredning (eventuellt föregånget av en upphandling av konsult) • Programarbete • Systemhandlingar • Gestaltning • Huvudhandlingar • Bygglovsprocessen • Bygghandlingar • Förfrågningsunderlag

Projekteringsprocessen Initiala skedet

Projekteringsskedet

FIGUR 1.2

De vanligast förekommande delprocesserna i projekterings processen vid ett husbyggnads projekt och de viktigaste beslutspunkterna. Här förutsätts en traditionell utförandeentreprenad. Vid en totalentreprenad kommer processen att ha ett annat utseende, se vidare kapitel 4.

Behovsutredning

Programarbete

Bygghandlingar

Systemhandlingar

Huvudhandlingar

Gestaltning

Bygglovsprocessen

Förfrågningsunderlag

K A P I T E L 1

Byg g - o ch för valt ning s pr oces s erna

Utöver ovanstående processer sker upphandling av konsulter och entreprenörer vid olika tidpunkter i projekteringsprocessen, se mer om detta i kapitel 4 och 13. De olika delprocesser som ingår i projekteringsprocessen behandlas utförligare i kapitel 6. Nedan följer en kort beskrivning av respektive process. Delprocessernas omfattning och ordningsföljd kommer för det enskilda projektet att variera som följd av omständigheterna, till exempel beroende på vilken ansvarsform som väljs vid upp handling av aktörerna. Det initiala skedet, även kallat det tidiga skedet, har följande delprocesser: • Behovsutredning Under detta skede formuleras behovet, preliminär budget och tidplan. Skedet avslutas med ett beslut om att formulera ett program. • Programarbete Under detta skede formuleras ett program innehållande en precisering av behovet på ett sätt som kan hanteras av aktörerna i byggsektorn samt tidskrav och preliminär budget. Skedet avslutas med ett beslut om fortsatt projektering eller upphandling under ansvarsformen totalentreprenad samtidigt som en tidplan och budget fastställs. Efter dessa delprocesser ska funktionskraven vara formulerade och därmed är den önskade produkten bestämd, om än inte i detalj. Vill beställaren i detalj bestämma utformningen måste produktbestämningen även omfatta ytterligare delprocesser. Baserat på vald upphandlingsstrategi genomförs nu val om ansvars- och ersättnings form för upphandlingen och en plan tas fram för upphandlingsförfarandet (se vidare kapitel 4 och 13). Projekteringsskedet innehåller vid husbyggnadsprojekt följande delprocesser: • Gestaltning och systemhandlingar Under detta skede formas och gestaltas byggnaden, olika alternativa system lösningar studeras och underlag för investeringsbeslut tas fram. Det är två parallella processer, där arkitekten använder begreppet gestaltningsskede och övriga konsulter väljer begreppet systemhandlingsskede för samma skede av projekteringsprocessen. • Huvudhandlingar Under detta skede utformas byggnaden. Fasad- och planritningar brukar levereras i skala 1:100. • Bygglovsprocessen Framtagande av bygglovshandlingar samt ansökan om bygglov.

K API TEL 1

Bygg- och f ör valtningspr ocesserna

• Bygghandlingar För att kunna bygga krävs detaljerade ritningar och dessa utformas under detta skede. • Förfrågningsunderlag Framtagande av förfrågningsunderlag för upphandlingar av byggnadsarbetet. Varje delprocess avslutas med en slutprodukt i form av ett beslutsunderlag som ligger till grund för projektets fortsättning. I de fall delprocesserna inte har genomförts fullständigt skapas oklarheter för den efterföljande processen, vilket exempelvis kan leda till att det missade momentet måste göras om i ett senare skede. Detta medför inte sällan ökade kostnader, längre projekttid och sämre resultat i förhållande till om delprocessens arbetsmoment hade fullgjorts komplett och i rätt ordning. 1.2.2

Projekteringsprocessen enligt Trafikverkets riktlinjer

Vid väg- och järnvägsprojekt är projekteringsprocessen standardiserad i enlighet med Trafikverkets riktlinjer. Generellt ingår dock följande delprocesser: • Ta fram planläggningsbeskrivning. Här ska framgå projektets omfattning och ändamål samt hur samråd med berörda ska utföras. • Utred och analysera projektets omgivningspåverkan och typ av anläggning. Här ska det identifieras olika möjliga åtgärder för att uppnå det grund läggande behovet. Det ska även klargöras omfattningen på åtgärden. Vidare ska omgivningens karaktär och känslighet bedömas och projektets påverkan på omgivningen utredas. Slutligen ska en sammanställning göras av eventuella behov av tillstånd, anmälan och dispenser. • Utred och analysera markåtkomstbehov. Här ska framgå om ny mark behöver tas i anspråk eller om åtgärden ryms inom befintligt vägområde eller järnvägsfastighet. Kretsen av närmast berörda, sakägar kretsen, ska klargöras. Samråd ska genomföras med sakägare och vid behov även med länsstyrelse och kommun. • Sammanställ underlag för fortsatt projektering. • Ta fram och bearbeta planen utifrån samrådsunderlag. Här ska projektets ändamål och projektmål bekräftas. Samråd ska genomföras och en samrådsredogörelse ska tas fram. Syftet med samrådet är att identifiera viktiga intressenter. Utöver detta ska underlag samlas in som berör landskapets känslighet, tålighet, utvecklingstendenser och potential.

K A P I T E L 1

Byg g - o ch för valt ning s pr oces s erna

• Genomför en funktionsanalys. Denna ska innehålla: –– problemanalys, omfattande till exempel trafikering, kapacitet och tillgänglighet –– avgränsning av geografiskt område –– miljöförutsättningar, brister och problem i landskapet –– tänkbara miljöeffekter och konsekvenser –– tänkbar påverkan på allmänna intressen –– generella biotopskydd som ska hanteras under processen –– lagkrav för miljö –– projektmål. • Begär beslut från länsstyrelse om betydande miljöpåverkan. Ansök om att få länsstyrelsens beslut om huruvida aktuellt projekt ska antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP). Beslutet får inte överklagas. Beslutet avgör vilken typ av planläggning som ska tillämpas. • Ta fram lokaliseringsalternativ och miljökonsekvensbeskrivning (om detta krävs). Jämför och utvärdera alternativ likvärdigt utifrån deras konsekvenser och mot det ändamål och projektmål för projektet som har lagts fast. Uppdatera samråds redogörelsen och genomför samråd för alternativen. Dokumentera motiv till valt alternativ och informera berörda intressenter. • Sammanställ underlag för tillåtlighetsprövning (om detta krävs). Yttrande till regering för beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken (se mer i kapitel 8). • Utforma planförslag. Ta fram en plan med tillhörande samrådshandling. Säkerställ att det i planen ingår en miljöbeskrivning som belyser projektets förutsägbara påverkan på människors hälsa och på miljön samt skyddsåtgärder. För de projekt där det krävs ska även en fullständig miljökonsekvensbeskrivning finnas med. • Ta fram bygghandlingar. För att kunna bygga krävs detaljerade ritningar och dessa utformas under detta skede. • Ta fram förfrågningsunderlag. Ta fram förfrågningsunderlag för upphandlingar av byggnadsarbetet. 1.3

Produktionsprocessen

Momentet produktframtagning innehåller detaljutformning och produktionsanpass ning av bygghandlingar, planering av arbete som utförs på byggarbetsplatsen, genom förande och styrningen av detta arbete och avslutningsvis överlämnade av byggnaden till förvaltningen. I figur 1.3 redovisas förekommande delprocesser i produktions processen med tillhörande beslutstillfällen. © F örfattarna och S t u d entlitterat u r

K API TEL 1

Bygg- och f ör valtningspr ocesserna

Under projekteringen måste en produktionsanpassning göras. Förslaget till utformning måste anpassas så att det blir byggbart. Detta innebär att någon med produktionserfarenhet måste lämna underlag till beställaren och dennes konsult så att produktionsaspekterna tas med i projektörens val- och beslutssituationer. Det gäller alltifrån lokaliserings- och tomtvalssituationen till val av konstruktion och material för enskild byggnadsdel. Entreprenörens rådgivning (som alternativt kan förmedlas av någon byggledningskonsult) sker i form av överslagsmässiga beredningar, planer, tids- och kostnadsdata samt budgetar. Vid offentlig upphandling kan i praktiken inte entreprenören delta som konsult under detta skede om avsikten är att lämna anbud på bygguppdraget på samma projekt. I delprocessen anbud möts beställarens upphandling och entreprenörens anbuds givning. Här utförs så mycket planering och kalkylering som krävs för att entrepre nören ska kunna lämna anbud. Delprocessen produktion inleds med en planeringsfas, under vilken ett produktionsprogram för den kommande produktionen utarbetas. Under planeringsfasen utarbetas tidplan, budget, materialleveransplan, organisationsplan, maskinplan och andra planer som behövs för att kunna genomföra projektet. Under nästa delprocess genomförs själva byggdriften och då detaljplaneras arbetet, byggplatsen etableras, byggdriften och erforderliga resurser anskaffas såsom arbets ledning, arbetskraft, material, maskiner. Verksamheten styrs tekniskt och ekonomiskt fram till överlämning. Under processen överlämning sker besiktning och instruktion av hur byggnaden och anläggningen ska skötas före beställarens övertagande samt driftinstruktionsfasen. Under garantiperioden åtgärdas fel som upptäcks under denna period och för vilka entreprenören är ansvarig. Även vissa fel som upptäcks efter garantitidens utgång och inom ansvarstiden kan entreprenören vara ansvarig för och behöva åtgärda. (Dessa processer redovisas inte i den förenklade figur 1.3.) Under produktionen och produktframtagningen styr beställaren genomförandet. Beställaren har med de entreprenadavtal som normalt förekommer möjlighet och rättighet att ändra processen och utförandet. Denna process har inte åskådliggjorts i figuren. Produktionsprocessen, inklusive beställarens agerande under produktions processen, behandlas ingående i boken Produktion.

Produktionsprocessen Anbud

Planering

Anbud

Produktionsprogram

Genomförande

FIGUR 1.3

Delprocesser och beslutspunkter i produktionsprocessen.

Produktionsanpassning

Byggdrift

Överlämning

K A P I T E L 1

Byg g - o ch för valt ning s pr oces s erna

Förvaltningsprocessen Drift och akut underhåll

Övertagande

Planerat underhåll

Rivning FIGUR 1.4

Ombyggnad

1.4

Förvaltningsprocessen

Att förvalta byggnader och anläggningar innebär att tillhandahålla en funktion, ett utrymme med service till dem som använder byggnaden eller anläggningen. Detta innebär i praktiken drift och underhåll av den färdiga byggnaden/anläggningen efter att den överlämnats till den slutliga ägaren, ofta beställaren av projektet. Vid många typer av byggnadsverk kan beställaren och förvaltaren tillhöra samma organisation. I så fall agerar beställaren i beslutssituationerna under projekteringen både som beställare och förvaltare och bygger in bägge aspekterna i valsituationen. I andra fall sker förvaltningen av en anlitad aktör och då är det viktigt att förvaltaroch brukarerfarenhet återförs systematiskt till beställaren. Oavsett organisation av förvaltningen behöver erfarenheten från denna fas tillföras projekteringens val- och beslutssituationer i framtida projekteringar. Förvaltningsprocessens delprocesser är i de flesta fall iterativa, det vill säga det vidtas kontinuerligt drift- och underhållsåtgärder under byggnadens livslängd. Delproces serna redovisas i figur 1.4. Inledningsvis hålls möte under produktionens överlämningsprocess i syfte att säker ställa förvaltarens övertagande av byggnaden. En plan för planerat underhåll upprättas i samband med starten av förvaltningen. Denna revideras efter hand. Efter behov genomförs ombyggnadsarbeten. Förvaltnings processen avslutats med rivningsarbete. En fördjupad behandling av förvaltningsprocessen görs i boken Förvaltning. 1.5

Ledningsprocessen för projekt och projektering

Förutom delprocesserna under respektive huvudskede projektering, produktion och fastighetsförvaltning behöver det finnas en ledningsfunktion och ledningsprocesser. Denna projektledningsprocess och funktion beskrivs utförligare i nästa kapitel. I många sammanhang betraktar beställaren och beställarens projektledare upp förandet av en byggnad eller anläggning bara som ett delprojekt av ett större projekt. © F örfattarna och S t u d entlitterat u r

Viktiga delprocesser och besluts punkter i förvaltningsprocessen.

K API TEL 1

Bygg- och f ör valtningspr ocesserna

Idé Indata

Faser

FIGUR 1.5

Typisk generell beskrivning av skedena under ett projekts livscykel utifrån projektledarens perspektiv.

Projektledningens utdata

Projektledningen

Inledande

Fullmakt

Mellanliggande

Plan Projektspecifikation

Avslut

Acceptans

Referensplan Framsteg

Godkännande Överlämnande

Projektleverans

Produkt

Och då måste aktörerna i byggprojektet förstå de begrepp som förekommer i det över gripande projektet och som avviker något från de begrepp som används i enbart bygg projektet. Ett projekts cykel kan utifrån projektledarens perspektiv generellt beskrivas enligt figur 1.5. Cykeln innehåller bara tre faser: inledande fas, mellanliggande fas och avslut. Mer om generell hantering av projekt i kapitel 2. 1.6

Erfarenhetsåterföring och kunskapsprocessen

Omvärldens och beställarens krav och behov förändras över tiden. En förutsättning för att konsulterna ska ha den kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna utforma ritningar och beskrivningar, som på ett effektivt sätt tillgodoser det efterfrågade behovet, är att det ständigt tillförs nya erfarenheter och kunskaper till projektörerna (se figur 1.6). Projektören ska formulera funktionskrav baserade på de behov som beställaren och hans brukare formulerat på sitt språk. Projektören har att transformera de formulerade behovskraven till mätbara funktionskrav. Dessa funktionskrav måste vara så tydliga att de konsulter och entreprenörer som tar vid kan förstå hur de ska uppfyllas. Nästa steg är att formulera krav på de system som ska uppfylla funktionskraven. Det sista steget i projekteringsprocessen är att bestämma tekniska lösningar som klarar ställda systemkrav. Cirkeln sluts av det finns en fungerande process för erfarenhetsåterföring.

FIGUR 1.6

En översiktlig beskrivning av projektörens process. Den av projektören framtagna tekniska lösningen ställs mot angivet behov.

Behov

Funktionskrav

Systemkrav

Teknisk lösning

K A P I T E L 1

1.7

Byg g - o ch för valt ning s pr oces s erna

Övriga processer

I separata kapitel kommer processer inriktade på kvalitetssäkring, miljöledning och systematiskt arbetsmiljöarbete att behandlas. Projektledningens processer beskrivs i nästa kapitel. Ett sätt att betrakta byggandet är att se det som en cyklisk process med utgångspunkt från den mark där processen äger rum och är lokaliserad, se figur 1.7. För en byggnad eller anläggning omfattar livscykeln inte sällan perioder längre än 100 år. I praktiken innebär detta att det för en enskild aktör i processen är svårt att ta ett samlat grepp över hela processen. De ledande aktörerna kommer att avlösa varandra under byggprocessen. Processen är i huvudsak sekventiell och kan därmed lätt få karaktären av ett stafettlopp där en aktör lämnar över till den ledande aktören för den efterföljande sekvensen. Precis som vid stafettlopp 4x100 meter blir växlingarna mellan olika ledande aktörer kritiska. Till skillnad från ett stafettlopp medverkar aktörerna under olika lång tid och delsträckorna kräver varierande resursinsatser. Längden på delsträckorna i stafettloppet, byggandet, skulle kunna illustreras med följande unge färliga uppskattning av nivå på resursinsats från start (byggnadsidé, program) till mål (rivning) relaterat till kostnaderna för själva byggandet (B), exklusive projektering. Resursinsatser under en byggnads kretslopp: 0,01 × B Byggnadsidé och utredning 0,09 × B Projektering B Byggande 10 × B Förvaltning och drift (Storleken varierar kraftigt med fastighetens livs längd, byggnadens utformning och verksamhet. Belopp > 100 × B anges ibland, men då brukar det inkludera verksamhetskostnader.) 0,05 × B Rivning Med andra ord har delprocesserna (delsträckorna i stafettloppet) varierande tidsåtgång och resursförbrukning. I rutan ges ett belysande exempel på förhållandet mellan investeringskostnaden och kostnaderna för verksamhetsdrift och förvaltning. Byggnadsidé Rivning Projektering Ombyggnad

Förvaltning

FIGUR 1.7

Byggande

Byggandet som en cyklisk process.

K API TEL 1

Bygg- och f ör valtningspr ocesserna

FÖRHÅLLANDET MELLAN OLIK A KOSTNADER

I en region gjordes en om- och tillbyggnad av ett relativt stort sjukhus och den ambitiösa entreprenören färdigställde arbetena på en kortare tid än vad som som avtalats. Till entreprenörens förvåning sköt beställaren upp idrifttagandet av en stor del av sjukhuset ett helt år. Beställaren lämnade följande förklaring: ”Regionen hade inte budgeterat driftkostnaden förrän det därpå följande året.” Kostnaden för driften av sjukhuset var under ett år ungefär lika stor som hela investeringskostnaden.

1.8

Konsument- och beställarpräglade kommentarer

Vid köp av en byggtjänst är det viktigt att förstå att köpet omfattar både en process och en färdig produkt/byggnad. De flesta beställare och konsumenter brukar uppfatta att de bara köper en färdig byggnad, men så är inte fallet. Ett avtal om byggtjänst innebär att entreprenören ska utföra en tjänst. Själva processen och formerna för leveransen av byggnaden finns reglerade i det tjänsteavtal som styr processen för att få fram byggnaden. Mer om detta i kapitel 13 Upphandling. En ”engångsbeställare” av byggtjänster, som en konsument ofta är, har normalt en kortsiktig syn på genomförandet. Fokus ligger på att få en specifik byggnad snabbt, till lägsta kostnad och högsta kvalitet. Detta kortsiktiga synsätt leder till att de proces ser som bidrar till kunskapsuppbyggnad för medverkande aktörer inte uppfattas som engångsbeställarens ansvar. Det finns även en risk att konsumenten försöker ”hoppa över ” eller förkorta några delprocesser. (Se rutorna för några exempel på detta.) Vid normala upphandlingar finns det möjlighet för beställaren att påverka proces sen. Det finns rutiner i standardavtalet för hantering av ändringar i både produkt och process. Det är dock viktigt att påpeka att ändringar av produkt och process påverkar såväl ekonomi och tidsåtgång som produktresultat. SEN ÄNDRING AV GOLVMATERIAL

En konsument lämnade först beskedet till projektören att det skulle vara plastmatta i alla rum. I ett senare skede, när betonggolvet var färdigt, ändrade kunden sig och ville ha parkett i vissa rum i stället. Den första konsekvensen blev att bygghandlingarna måste revideras, vilket i sig medförde ökade kostnader. Eftersom kostnaderna för att ändra betonggolvets nivå i detta skede skulle blivit orimligt höga medförde ändringen att färdigt golv hamnade på olika nivå. Olika nivåer på färdigt golv medförde även merkostnader i dörröppningarna mellan rum med olika golvnivåer. I detta fall hade konsumenten inte fullgjort hela produktbestämningen innan byggandet (produktframtagning) påbörjades. Att justera produktutformningen i ett senare skede är en vanlig orsak till merkostnader. Slutprodukten kom, som följd av ofullständigt genomförande av produktbestämningen, att innehålla vissa brister – om än av mindre omfattning.

K A P I T E L 1

Byg g - o ch för valt ning s pr oces s erna

AVBESTÄLLNING AV ENTRÉTRAPPA

En konsument som beställt en trähusleverans ville i ett skede efter beställning, men efter det att projekteringen var utförd, avbeställa den i kommande leverans ingående entrétrappan i tryckimpregnerat trä. Säljaren sa att det gick bra mot en smärre reducering av priset. Han meddelade samtidigt att kostnaderna för processen att ändra leveransen skulle bli så höga och ta sådan tid att trappan i vilket fall skulle levereras och att kunden måste ta hand om den levererade trappan. Konsumenten hade inte fullgjort hela produktbestämningen innan produktframtagningen påbörjats. Leverantören bjöd i detta fall på en ersättning baserad på konsumentens önskan att avstå från trappan, men valde att ändå leverera trappan eftersom en ändring i den pågående processen skulle ha kostat leverantören mer än effekten av ändringen.

MER AT T L ÄSA

Litteratur Atkin, B. & Borgbrant, J. (red.) (2009). Performance Improvement in Construction Management. Spon Research. Boyd, D. & Chinyio, E. (2006). Understanding the Construction Client. Blackwell Publishing. Hansson, B. & Pemsel, S. (2011). Beställarens nycklar till framgång. Svensk Byggtjänst. Harris, F. & McCaffer, R. (2013). Modern Construction Management. Wiley-Blackwell. Levy, S.M. (2009). Construction Process Planning and Management. Butterworth-Heinemann. Project Management Institute (2004). A Guide to the Project management of Knowledge. An American National standard ANSI/PMI 99-001-2004. Winch, G. (2010). Managing Construction Projects. John Wiley & Sons.

Länkar Byggherrarna www.byggherre.se Fastighetsägarna www.fastighetsagarna.se International Project Management Association http://ipma.ch/ IQ Samhällsbyggnad www.iqs.se Project Management Institute www.pmi.org/ Sveriges Byggindustrier www.bygg.org

Böckerna i den här serien är skrivna av en författargrupp med mångårig erfarenhet som lärare och forskare vid Lunds universitet samt som konsulter inom bygg- och fastighetssektorn.

Byggledning PROJEKTERING Byggprojekt är ofta komplicerade, med många viljor inblandade och dessutom lagar, förordningar och branschpraxis att ta hänsyn till. Hur ska man kunna uppfylla ekonomiska och tidsmässiga mål och samtidigt mål för kvalitet, miljö och arbetsmiljö? Den här boken ger dig kunskap och vägledning – men jobbet görs där ute, i verkligheten! Byggledning – projektering är första boken i en serie läroböcker och övningsböcker i ämnet byggledning. Tillsammans med Byggledning – produktion och Byggledning – förvaltning täcker den in de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna leda byggprocessen på ett effektivt sätt mot beställarens mål. Böckerna riktar sig till dig som ska verka i bygg- och fastighetssektorn och till dig som redan är verksam i byggprocessen och behöver fräscha upp dina kunskaper. Övningsböckerna innehåller dels faktamässiga uppgifter som besvaras med hjälp av respektive lärobok, dels utvecklande uppgifter där lösningen får sökas i vidare kontexter samt tillämpade uppgifter som baseras på konkreta byggprojekt.

Art.nr 38852