9789147095971

Skatterätt

Den första delen Skatterättens grunder ger läsaren en inblick i skattesystemets uppbyggnad, rättskällor och bakgrund.

Den andra delen Den materiella skatterätten ger en överblick över de materiella reglerna inom skattesystemets samtliga områden vilket innebär att direkt skatt, indirekt skatt och sociala avgifter behandlas. Denna del omfattar således en beskrivning av både individ- och företagsbeskattningen.

Den fjärde och avslutande delen Internationella frågor behandlar skatterätten ur ett internationellt perspektiv.

Skatte rätt

Lena Hiort af Ornäs

Skatterätt

Den tredje delen Förfarande introducerar läsaren i förfarandelagstiftningen.

Lena Hiort af Ornäs

Boken ger läsaren en överblick över det svenska skattesystemet.

Boken består av fyra delar.

Skatterätt är avsedd att användas i universitetsutbildning och av alla som har vill bilda sig en uppfattning, eller uppdatera sina kunskaper, om hela eller delar av skattesystemet. Boken kan med fördel användas tillsammans med boken Övningar i skatterätt av Hiort af Ornäs/Kristoffersson, Iustus förlag.

LENA HIORT AF ORNÄS är skattejurist och verksam vid Skatte- och tullavdelningen vid Finansdepartementet. I boken ges uttryck för hennes personliga uppfattning om skatterätten. Lena har deltagit i ett flertal statliga utredningar inom skatte- och redovisningsområdet. Hon har erfarenhet av undervisning i skatterätt från ett flertal universitet.

in nuce är Libers serie för juridisk översiktslitteratur

Best.nr 47-09597-1

Tryck.nr 47-09597-1-00

Skattera tt - omslag.indd 1

11-02-22 07.31.26

Skatterätt in nuce ISBN 978-91-47-09597-1 © 2011 Författaren och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn, ProduGrafia Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Skatterätt in nuce.indd 2

2011-02-21 19.39

Förord

Beskattningen av fysiska personers inkomster påverkar storleken av den disponibla inkomsten och därmed hur mycket som kan användas till konsumtion och sparande. Företagens korrekta hantering av såväl inkomstskatt som mervärdesskatt och punktskatter är av många skäl en framgångsfaktor. Sammantaget påverkar beskattningen vår vardag på många olika sätt. Det svenska skattesystemet och därmed även ämnet skatterätt/finansrätt omfattar ett mycket stort antal regler.

Behovet av kunskap är därför stort. Ambitionen med denna bok är att på ett lättillgängligt sätt ge läsaren en inblick i och förståelse för det nämnda systemet.

Denna bok är avsedd att användas i universitetsutbildning och av alla som vill bilda sig en uppfattning, eller uppdatera sina kunskaper, om hela eller delar av skattesystemet. Boken kan med fördel användas tillsammans med Övningar i skatterätt av Hiort af Ornäs/Kristoffersson, Iustus förlag.

Jag vill innerligt tacka Tomas Eurenius, Eleonor Kristoffersson, Cecilia Mauritzon och Raisa Svensson som lämnat synpunkter på hela eller delar av utkastet till manus. Jag vill även tacka Martin Kjellqvist för hjälp med tabell 2.

Denna bok behandlar skattereglerna som de var utformade i december 2010, om inte annat särskilt anges.

Uppsala i december 2010 Lena Hiort af Ornäs

3

Skatterätt in nuce.indd 3

2011-02-21 19.39

Innehåll

Förord 3 Förkortningar 8 1. Inledning och disposition 11 DEL A Skatterättens grunder 2. Skatter och avgifter i Sverige, beskattningens grundläggande systematik och begrepp 14

2.1 Beskattningens grundläggande systematik och begrepp 14 2.2 Allmänna skatter och särskilda skatter respektive avgifter 17 2.3 Skattesubjekt och skatteobjekt 17 2.4 Metoder för beskattning 18 2.5 Skatterättsliga principer och teorier 19

3. Rättskällor i skatterätten 24

3.1 Rättskällorna 24 3.2 Tolkning av rättskällorna 30 3.3 Bevisning 32

4. Problemlösning i skatterätten, några grundläggande utgångspunkter 33

4.1 Skattskyldighet i Sverige 33 4.2 Skattelagstiftningen 34 4.3 Skattesystemet i Sverige 35 4.4 Beskattningsår och taxeringsår 43 4.5 Beskattningstekniken vid beskattning av juridiska personer – avseende direkt skatt 43 4.6 En överblick över skattesubjekten 44 4.7 Prisbasbelopp, inkomstbasbelopp och statslåneränta 47

4

Skatterätt in nuce.indd 4

2011-02-21 19.39

Innehå l l

5. Beskattningstekniken vid beskattning av fysiska personer m.m. 49

5.1 Inledning 49 5.2 Inkomst av tjänst 51 5.3 Inkomst av näringsverksamhet 52 5.4 Inkomst av kapital 56

6. Den beskattningsbara inkomsten 58

6.1 Inledning 58 6.2 Förvärvsinkomster 59 6.3 Taxerad inkomst 59 6.4 Allmänna avdrag 59 6.5 Beskattningsbar inkomst 60 6.6 Grundavdraget 61 6.7 Kapitalbeskattning och skattereduktion 62

7. Skatternas historia 64 DEL B Den materiella skatterätten 8. Direkt skatt 70

8.1 Inledning 70 8.2 Skattefria inkomster 70 8.3 Utgifter som inte får dras av 73

9. Inkomst av tjänst 76

9.1 Inkomstslagets omfattning och avgränsning 76 9.2 Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst 77 9.3 Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst 86 9.4 Resultatet i inkomstslaget tjänst 92

10. Inkomstslaget kapital 93

10.1 Inkomstslagets omfattning och avgränsning 93 10.2 Löpande inkomster 94 10.3 Löpande utgifter 97 10.4 Kapitalvinstberäkning 97 10.5 Privatbostadsfastigheter respektive näringsfastigheter 99 10.6 Delägarrätter m.m. 103 10.7 Övriga avyttringar av andelar m.m. 105 10.8 Avyttring av andra tillgångar 107 10.9 Övriga regler inom inkomstslaget kapital 108

5

Skatterätt in nuce.indd 5

2011-02-21 19.39

Innehå l l

11. Fåmansföretag 109

11.1 Inledning 109 11.2 Definitionen av fåmansföretag 110 11.3 Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar 112

12. Inkomst av näringsverksamhet 115

12.1 Inledning 115 12.2 Inkomstslagets avgränsning 116 12.3 Privatbostadsfastighet eller näringsfastighet, vad har det för betydelse? 117 12.4 Övergripande om inkomstslaget näringsverksamhet 117 12.5 Inkomster i näringsverksamhet 120 12.6 Utgifter i näringsverksamhet 126 12.7 Värdering av tillgångar och skulder 136 12.8 Värdeminskningsavdrag för byggnad, byggnadsinventarier och markanläggning 143 12.9 Bokslutsdispositioner 148

13. Indirekt skatt 152

13.1 Inledning 152 13.2 Mervärdesskatt inom Europeiska unionen 152 13.3 Mervärdesskattens funktion 153 13.4 I vilka situationer ska utgående mervärdesskatt betalas 155 13.5 Skattesatser avseende mervärdesskatt 164 13.6 Avdrag för ingående mervärdesskatt 164 13.7 Punktskatter 166

14. Sociala avgifter 172

14.1 Inledning 172 14.2 Arbetsgivaravgifter 172 14.3 Egenavgifter 173 14.4 Särskild löneskatt på förvärvsinkomster och pensionskostnader m.m. 173

6

Skatterätt in nuce.indd 6

2011-02-21 19.39

Innehå l l

DEL C Förfarande 15. Beskattningsförfarande 176

15.1 Inledning 176 15.2 Beskattningsförfarandet mer konkret 177 15.3 Skatteverkets åtgärder 179 15.4 Hantering av en tvistig fråga 182 15.5 Skatteprocessen m.m. 182 15.6 Brott 183

DEL D Internationella frågor 16. Internationella frågor 186

16.1 Inledning 186 16.2 Intern internationell skatterätt 186 16.3 Skatteavtalsrätt 188 16.4 Unionsrätten 189

Referenser 192

Offentligt tryck 192 Doktrin 193 Rättsfall 195

7

Skatterätt in nuce.indd 7

2011-02-21 19.39

Förkortningar

ABL APL AvrL A-SINK

Aktiebolagslagen (2005:551) Lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

BFL Bokföringslagen (1999:1078) BrB Brottsbalken (1962:700) BSL Lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Controlled Foreign Corporation (Company) CFC Ds Departmentsserien ECR European Court Reports EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EKSG Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen EGT De europeiska gemenskapernas officiella tidning Europeiska unionen EU EUT Europeiska unionens officiella tidning EURATOM Europeiska atomenergigemenskapen EGD Europeiska gemenskapernas domstol EUD Europeiska unionens domstol EUF-fördraget Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt FL Förvaltningslagen (1986:223) FPL Förvaltningsprocesslagen (1971:291) FTL Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) HFD Högsta förvaltningsdomstolens årsbok 8

Skatterätt in nuce.indd 8

2011-02-21 19.39

Förkor t ningar

IL Inkomstskattelagen (1999:1229) JAU Justerad anskaffningsutgift Jordabalken (1970:994) JB Kommunalskattelagen (1928:370, upphävd) KL KPI Konsumentprisindex KR Kammarrätten LSK Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Mervärdesskattelagen (1994:200) ML MF Mervärdesskatteförordningen (1994:223) OECD Organisation for Economic Co-operation and Development Pbb Prisbasbelopp Prop. Proposition REG Rättsfallssamling från Europeiska gemenskapens domstol och förstainstansrätt RF Regeringsformen (KK 1974:152) RR Regeringsrätten RSFS Riksskatteverkets författningssamling RSV Riksskatteverket RÅ Regeringsrättens årsbok SaL Socialavgiftslagen (2000:980) SBL Skattebetalningslagen (1997:483) Skattebrottslagen (1971:69) SBrL SFS Svensk författningssamling SIL Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (upphävd) SINK Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta SkU Skatteutskottet SKVFS Skatteverkets författningssamling SLF Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

9

Skatterätt in nuce.indd 9

2011-02-21 19.39

Förkor t ningar

SLP

Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader Slr Statslåneränta Statens offentliga utredningar SOU SRN Skatterättsnämnden TL Taxeringslagen (1990:324) TvL Lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet Årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL

10

Skatterätt in nuce.indd 10

2011-02-21 19.39

1. Inledning och disposition

Skatterätten kan delas in i två större områden. Materiella regler som reglerar bl.a. vad som är skattepliktigt – eller inte – och vad som är avdragsgillt – eller inte – och förfaranderegler som reglerar förfarandet hos förvaltningsmyndigheten, dvs. Skatteverket och överklagande av beslut samt regler om betalning av skatt, s.k. uppbördsregler. Uppbördsregler kan även ses som ett eget tredje område inom skatterätten, men så sker inte i denna bok.

Boken består av fyra delar. Den första delen Skatterättens grunder ger en grundläggande inblick i skattesystemets uppbyggnad, rättskällor och bakgrund. Denna del av boken syftar även till att ge läsaren en snabb överblick över regelverket, vilket gör att den rymmer ett visst antal hänvisningar till övriga avsnitt.

Den andra delen Den materiella skatterätten behandlar materiella regler inom skattesystemets samtliga områden. Det innebär att materiella regler avseende såväl direkt skatt (och därmed inkomstbeskattningen i inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet) som indirekt skatt behandlas. När det gäller de indirekta skatterna behandlas främst mervärdesskatt. Punktskatterna behandlas endast mycket översiktligt. Slutligen ges en översikt över området sociala avgifter/löneskatter.

Den tredje delen Förfarande introducerar läsaren i förfarandelagstiftningen. Denna del behandlar såväl förfarandet inom Skatteverket som vissa överklagandebestämmelser. Uppbördsfrågor behandlas i begränsad omfattning.

Den fjärde och avslutande delen Internationella frågor behandlar skatterätten ur ett internationellt perspektiv.

11

Skatterätt in nuce.indd 11

2011-02-21 19.39

Skatter채tt in nuce.indd 12

2011-02-21 19.39

DEL A Skatterättens grunder

Denna inledande del syftar till att ge en grundläggande inblick i skattesystemets uppbyggnad, rättskällor och bakgrund

Skatterätt in nuce.indd 13

2011-02-21 19.39

2. Skatter och avgifter i Sverige, beskattningens grundläggande systematik och begrepp

2.1 Beskattningens grundläggande systematik och begrepp I de flesta samhällen har samhällsstrukturen övertagit ansvaret för vissa kollektiva behov. Det kollektiva ansvaret leder till ett behov av finansiering, vilket åligger medlemmarna av samhällsstrukturen. Ett exempel på detta kollektiva ansvar är utgifter för försvar av samhället. Vårt samhälle och vår samhällsekonomi består av en privat och en offentlig sektor. Den offentliga sektorn hanterar således en rad fundamentala kollektiva behov, som försvar samt polis- och rättsväsende, funktioner som krävs för att ett samhälle ska kunna fungera.

I denna bok kallas detta ansvar för kollektiva nyttigheter. Kollektiva nyttigheter kännetecknas av två egenskaper: icke-rivalitet och ickeexkluderbarhet. Icke-rivaliteten innebär att en persons konsumtion av en vara inte påverkar kvantiteten eller kvaliteten av varan. Ickeexkluderbarheten innebär att det inte går att utesluta någon från konsumtion av varan. Kollektiva nyttigheter är således ett slags nyttigheter där det inte går att utesluta dem som inte är villiga att individuellt betala från konsumtion av nyttigheten.

14

Skatterätt in nuce.indd 14

2011-02-21 19.39

2. Skatter o ch avg if ter i Sver ige

Utöver de fundamentala nyttigheterna tillgodoses även nyttigheter som sjukvård och utbildning m.m. Dessa nyttigheter kan i viss mån även ses som tillgodoseende av individuella behov. Detta blir tydligt då ansvaret, och därmed även utgifterna, för t.ex. högre utbildning och sjukvård m.m. i olika grad åläggs invånarna i olika samhällsstrukturer. Utformningen av nyttigheterna torde därför påverka storleken av de privata levnadskostnaderna. Det ansvar som samhället åtar sig leder till offentlig konsumtion och därmed även utgifter för offentliga investeringar, t.ex. i sjukhusbyggnader och vägar. Andra nyttigheter som kommer samhällsmedborgarna till godo är de inkomstöverföringar, transfereringar, som sker inom skattesystemet. Transfereringarna sker huvudsakligen mellan olika individer och mellan livets olika skeenden. Denna typ av transfereringar hanteras främst inom socialförsäkringssystemen, t.ex. i pensionssystemet.

Den offentliga sektorns inkomster utgörs till övervägande del av skatter. Skatteintäkter är således viktiga för att det ska bli möjligt att erbjuda de kollektiva nyttigheterna. För år 2011 har regeringen budgeterat följande skatteintäkter i miljarder kronor, se tabell 1 på nästa sida.

15

Skatterätt in nuce.indd 15

2011-02-21 19.39

D el A Skatterättens g r under

Tabell 1. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster (miljarder kronor)1 Inkomstår Skatt på arbete Direkta skatter Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Allmän pensionsavgift Skattereduktioner m.m.

Artistskatt

Utfall 2005

Utfall 2006

Utfall 2007

Utfall 2008

Prognos 2009

2010

2011

2012

2013

2014

829,6 476,9 435,6 38,3 74,2 -71,3 0,1 352,8 341,1 10,1 29,3 -8,5 1,1 -20,3

857,2 490,1 454,1 41,0 77,3 -82,4 0,1 367,0 357,0 10,9 28,9 -8,8 1,2 -22,3

873,6 483,0 479,1 44,8 81,1 -122,0 0,1 390,6 382,1 11,8 30,2 -10,5 0,9 -23,9

909,0 497,5 503,4 48,0 85,2 -139,2 0,1 411,5 404,1 12,1 32,6 -13,3 1,2 -25,1

867,8 475,9 512,0 40,2 88,2 -164,7 0,1 391,9 392,5 11,6 32,4 -20,5 1,2 -25,4

874,0 474,5 522,8 41,1 90,6 -180,1 0,1 399,5 403,4 12,1 33,3 -23,9 0,8 -26,2

892,4 481,3 528,5 41,8 93,4 -182,5 0,1 411,1 417,1 12,5 34,4 -25,7 0,8 -28,0

932,1 502,2 549,7 43,4 97,1 -188,1 0,1 430,0 435,9 13,2 35,9 -26,5 0,8 -29,3

979,4 527,9 574,3 46,7 101,4 -194,7 0,1 451,5 457,2 13,9 37,6 -27,3 0,8 -30,7

1 027,5 553,2 600,1 49,8 106,1 -203,0 0,1 474,3 479,7 14,7 39,4 -28,1 0,8 -32,2

Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll Skatt på företagsvinster Avkastningsskatt Fastighetsskatt och fastighetsavgift Stämpelskatt Förmögenhetsskatt Kupongskatt m.m.

Arvs- och gåvoskatt

167,9 22,9 92,0 12,0 25,1 7,8 5,0 1,9 1,1

192,2 37,4 99,2 11,1 25,0 9,5 6,1 3,7 0,1

208,7 49,7 104,6 12,8 25,9 9,4 0,0 6,3 0,0

163,5 26,3 83,0 15,2 24,0 9,4 0,0 5,5 0,0

162,8 26,2 87,2 12,5 25,7 8,1 0,0 3,1 0,0

175,7 31,0 95,2 11,6 25,8 9,2 0,0 3,0 0,0

189,7 32,9 104,8 11,3 26,8 10,3 0,0 3,6 0,0

205,9 33,7 115,7 14,3 27,4 10,8 0,0 4,0 0,0

217,0 33,6 120,9 19,2 27,8 11,4 0,0 4,1 0,0

226,7 34,2 124,9 23,2 28,2 12,0 0,0 4,3 0,0

Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt Skatt på tobak Skatt på etylalkohol Skatt på vin m.m.

Skatt på öl Energiskatt Koldioxidskatt Övriga skatter på energi och miljö Skatt på vägtrafik Skatt på import Övriga skatter

357,3 250,1 8,2 4,1 3,6 2,6 37,8 25,5 3,3 11,0 4,7 6,4

375,3 265,2 8,6 4,2 3,8 2,7 38,2 24,7 4,7 11,8 5,2 6,3

399,6 284,8 9,7 4,2 4,0 2,8 38,2 25,1 4,7 13,1 5,9 7,1

418,7 300,3 9,9 4,2 4,1 3,1 38,8 25,7 5,1 16,0 5,9 5,6

423,0 301,7 10,6 4,4 4,4 3,3 40,1 26,1 4,2 16,4 5,2 6,7

444,5 320,5 10,7 4,5 4,6 3,3 41,0 26,6 4,4 16,7 5,6 6,6

455,7 329,3 10,8 4,5 4,8 3,4 42,0 26,9 4,7 16,2 6,2 7,1

474,6 344,3 10,9 4,6 4,8 3,4 43,4 28,1 4,8 16,6 6,7 7,0

495,5 360,3 11,2 4,6 4,9 3,4 45,4 28,7 4,9 18,0 7,2 6,9

515,5 376,8 11,4 4,6 4,9 3,4 46,8 29,5 4,9 18,5 7,7 6,9

Restförda och övriga skatter Restförda skatter Övriga skatter

-1,3 -7,6 6,3

-1,8 -5,4 3,5

-0,8 -7,6 6,8

-3,0 -8,2 5,2

-3,6 -7,8 4,2

0,8 -7,0 7,8

0,8 -6,6 7,5

2,9 -6,0 8,9

3,1 -6,0 9,1

3,2 -6,0 9,2

Totala skatteintäkter Avgår, EU-skatter

1 353,5 -7,8

1 422,8 -9,4

1 481,1 -7,2

1 488,2 -7,2

1 450,0 -6,5

1 495,0 -7,0

1 538,6 -7,7

1 615,6 -8,3

1 694,9 -8,8

1 773,0 -9,3

Offentliga sektorns skatteintäkter Avgår, kommunala skatteintäkter Avgår, avgifter till ålders­ pensions­systemet

1 345,7 -435,6 -151,0

1 413,5 -454,1 -159,6

1 473,8 -479,1 -168,9

1 480,9 -515,5 -178,1

1 443,5 -525,7 -180,2

1 488,0 -537,1 -184,0

1 531,0 -542,9 -191,2

1 607,3 -564,7 -199,3

1 686,1 -589,6 -208,7

1 763,6 -615,6 -218,7

Statens skatteintäkter

759,1

799,7

825,8

787,3

737,7

766,9

796,9

843,4

887,8

929,3

Indirekta skatter Arbetsgivaravgifter Egenavgifter Särskild löneskatt Nedsättningar Skatt på tjänstegruppliv Avgifter till premie­ pensions­systemet

1 Regeringens proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011. Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m. s. 156.

16

Skatterätt in nuce.indd 16

2011-02-21 19.39

2. Skatter o ch avg if ter i Sver ige

2.2 Allmänna skatter och särskilda skatter respektive avgifter Skatter kan delas in i de två undergrupperna allmänna skatter och särskilda skatter. De allmänna skatterna är generella, t.ex. inkomstskatt, och genom dessa tillgodoses de kollektiva nyttigheterna i allmänhet, dvs. samhällets gemensamma behov såsom de beskrivits ovan.

Särskilda skatter är ett begrepp som kopplas till vissa specifika nyttigheter. De tas ut av den som kan sägas ha ett större intresse av nyttigheten och därmed kan förmodas ha större behållning av den särskilda nyttigheten. Denna beskattning bygger på den s.k. intresseprincipen. Exempel på en särskild skatt är fordonsskatten som endast berör den som äger ett fordon och stämpelskatt vid inskrivnings­ myndigheter som betalas vid förvärv av fastighet.

Skatter är tvångsprestationer till det allmänna som inte motsvaras av någon direkt motprestation, och det allmänna ställer inte heller något krav på att skatt ska ha betalats för att den enskilda ska kunna få de kollektiva nyttigheterna, såsom försvar, rättsväsende, utbildning etc.

Avgifter däremot är penningprestationer som betalas för en motprestation från det allmänna. Principmässigt är avgifter således destinerade till något särskilt ändamål och det finns någon form av utbyte av prestationer mellan parterna när begreppet avgifter används.

2.3 Skattesubjekt och skatteobjekt Den som kan bli föremål för beskattning och även enligt lag formellt är förpliktigad att betala in skatten kallas skattesubjekt. I lagstiftningen kallar man skattesubjektet för den skattskyldige.

Den samhällsekonomiska definitionen av begreppet skatteobjekt omfattar den som slutligen bär skatten genom en minskning av sin disponibla inkomst eller genom fördyring av sin konsumtion.2 Över2 Se Beräkningskonventioner 2011. Metoder för effektberäkning vid ändrade skatteregler. En rapport från Skatteekonomiska enheten på Finansdepartementet.

17

Skatterätt in nuce.indd 17

2011-02-21 19.39

D el A Skatterättens g r under

vältring, även kallad skatteincidens, avgör hur en skatt fördelas mellan olika aktörer, eller förenklat uttryckt, vem som är skatteobjekt.

Med skatteobjekt förstås således den som faktiskt bär skattekostnaden.

Skattebas är det beskattningsunderlag som ligger till grund för beskattning. Skatten utgörs således av skattebasen multiplicerad med skattesatsen. Vid inkomstbeskattningen är skattebasen den beskattningsbara inkomsten. Man kan dela in skattebaserna i tre större huvud­grupper: 1. skatter på inkomst för personer och företag, 2. skatter på förmögenhet och 3. skatter på företagens bruttointäkter eller utgifter.

Vid individbeskattning talar man även om de närliggande begreppen subjektbeskattning och objektbeskattning. Vid subjektbeskattning tas hänsyn till individens personliga förhållanden, såsom kostnader för att förvärva de skattepliktiga kostnaderna. Vid objektbeskattning tas skatt ut oberoende av den enskildes personliga förhållanden. I Sverige inkomstbeskattas varje individ utifrån sina personliga förutsättningar. Vi har till skillnad från vissa andra länder inte sambeskattning av hushållsinkomster. Det finns dock såväl subjektbeskattning som objektbeskattning inom det svenska skattesystemet.

2.4 Metoder för beskattning När skattskyldiga individer eller associationer ska beskattas finns ett antal olika sätt att göra det på. Skatt kan vara progressiv. Det innebär att det procentuella uttaget av skatt ökar allt eftersom inkomsten ökar.

Genom progressiv beskattning syftar man till att uppnå vertikal rättvisa eftersom den som har bättre skatteförmåga anses kunna betala högre andel av sin inkomst i skatt.

Skatt kan även vara degressiv. Då minskar det procentuella uttaget av skatt när det skattepliktiga resultatet ökar. Skatteuttaget kan även vara proportionellt och det innebär att skattesatsen motsvarar 18

Skatterätt in nuce.indd 18

2011-02-21 19.39

2. Skatter o ch avg if ter i Sver ige

en procentuellt lika stor andel av inkomsten oberoende av det skatte­ pliktiga resultatets storlek.

Marginalskatt är den skatt som tas ut på den sist intjänade kronan, och marginalskatten visar vilken andel av en viss inkomstökning som betalas i skatt, givet den inkomstnivå som ökningen utgår ifrån. Ett annat begrepp är effektiv skatt som visar det faktiska skatteuttaget i förhållande till den sanna ekonomiska inkomst som skatten avser.

Skatter medför att det uppstår skattekilar. En skattekil kan definieras som den andel av priset på en vara eller tjänst som går till skatter och avgifter (inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt etc.). På grund av skattekilen uppkommer en skillnad mellan vad köparen av en tjänst eller vara betalar och det pris exklusive skatt som säljaren får behålla efter skatt.3

2.5 Skatterättsliga principer och teorier Det finns ett flertal skatterättsliga principer och teorier av såväl juridiskt som nationalekonomiskt ursprung. Nedan beskrivs översiktligt några av de principer och teorier som återfinns i det svenska skattesystemet och som därmed kan vara av intresse för den fortsatta förståelsen av ämnet och denna bok. Varken urvalet av principer och teorier eller systematiseringen och förklaringen av desamma gör anspråk på att vara uttömmande då principer i sig inte är klart definierade regler. En princip är dock det fundament på vilket regler byggs.

Detsamma kan sägas gälla för teorier.

En princip som är av stor betydelse i vårt svenska skattesystem är neutralitetsprincipen. En annan princip av liknande karaktär är likformighetsprincipen. Neutralitetsprincipen syftar till att skapa en situation där skattesystemet, och därmed skattelagstiftningen, i så liten utsträckning som möjligt ska leda till ett skatteanpassat beteende från hushållens och företagens sida, t.ex. vid val av organisationsform etc.

3 Se Beräkningskonventioner 2011. Metoder för effektberäkning vid ändrade skatteregler. En rapport från Skatteekonomiska enheten på Finansdepartementet.

19

Skatterätt in nuce.indd 19

2011-02-21 19.39

D el A Skatterättens g r under

För att minimera beskattningens inverkan på de enskildas handlande vill man därför ha ett system som är likformigt.

Likformighetsprincipen aktualiseras, och omnämns, ofta i samma situationer som neutralitetsprincipen och syftar till att utforma beskattningen så att den blir likformig och därmed även rättvis. Vad som är likformighet kan definieras på olika sätt. Man kan säga att principen är ett verktyg för att uppnå neutralitet i beskattningen och då dela upp den i en objektiv och en subjektiv del. Den objektiva delen av likformighetsprincipen innebär att det ska finnas en likformig beskattning av likartade eller jämförbara skatteobjekt. Den subjektiva sidan av likformighet avser frågan om två skattskyldiga som befinner sig i jämförbara situationer. Man kan ställa likformighetsprincipen i relation till horisontell rättvisa, dvs. att personer med lika stor inkomst ska betala lika mycket skatt, vilket då ger likformighet i beskattningen. Man kan även mena att likformighetsprincipen innebär att man mot bakgrund av rättviseskäl bör undvika diskriminering av vissa skattskyldiga.4 Likformighet återfinns även i 1 kap. 9 § regeringsformen (1974:152), förkortad RF, eftersom det anges att domstolar och förvaltningsmyndigheter samt andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Även om neutralitets- och likformighetsprinciperna är något svåra att särskilja från varandra kan de antas medföra de att individer med lika stora inkomster ska betala lika mycket skatt, dvs. att horisontell rättvisa uppnås.

Enligt beskattningsteorin optimal beskattning ska skattesatser på olika varor och tjänster sättas så att beskattningens snedvridande effekter och därigenom effektivitetsförlusterna blir så små som möjligt givet att en viss total intäkt i form av skatter tas ut från medborgarna.

Skatteregler kan bygga på intresseprincipen, och ett uttryck för detta är den tidigare nämnda fordonsskatten och reglerna om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Skattesystem kan även bygga 4 Mutén (1966). Tre skatterättsliga uppsatser. I denna text refereras till uppsatsen ”Företagsbeskattningsproblem I, Industriproblem”, s. 48.

20

Skatterätt in nuce.indd 20

2011-02-21 19.39

2. Skatter o ch avg if ter i Sver ige

på skatteförmågeprincipen som syftar till vertikal rättvisa genom att den som har högre skatteförmåga ska betala mer i skatt än den som har lägre skatteförmåga. Det kan dock vara svårt att bestämma vad som medför en högre skatteförmåga.

Minsta offer-principen har ursprung i tanken att största möjliga nytta ska beredas största möjliga antal medborgare. Det medför att skatterna ska fördelas inom samhällsstrukturen på ett sådant sätt att de leder till minsta möjliga uppoffring för samhällsmedborgarna.

Minsta offer-principen leder till slutsatsen att det är en mindre uppoffring för den med högre inkomst än den med lägre att beskattas med visst ytterligare belopp. Minsta offer-principen sammanfaller i stora delar med skatteförmågeprincipen.

När det ska avgöras vad som är en skattepliktig intäkt kan det i olika skattesystem förekomma ett antal olika inkomstbegrepp. Reglerna om vad som utgör skattepliktiga intäkter kan utformas med stöd i konsumtionsteorin, periodicitetsteorin, källteorin eller avkastningsteorin.

• Konsumtionsteorin definierar skattepliktiga inkomster utifrån vad som konsumeras. Endast sådant som konsumeras blir då skattepliktigt, vilket gör att sparande, dvs. förmögenhetstillväxt, inte beskattas.

• I periodicitetsteorin bortser man från konsumtionen och fäster i stället vikt vid skattepliktiga intäkter under förutsättning att inkomsten är regelbunden.

• I källteorin beskattas inkomst som kommer från en varaktig källa. (Inkomsten behöver således inte vara varaktig, men källan bör vara det.)

• Avkastningsteorin tar sin utgångspunkt i ekonomisk verksamhet.

Allt som härstammar från en ekonomisk verksamhet flyter in i inkomstbegreppet även om regelbundenhet saknas.

I skatterättsliga rättskällor finner man även hänvisningar till ett flertal skatterättsliga principer. Dessa utgör stöd vid tolkning av rättsliga frå21

Skatterätt in nuce.indd 21

2011-02-21 19.39

D el A Skatterättens g r under

gor. I den fortsatta framställningen kan denna bok komma att hänvisa till dessa principer, ibland utan närmare förklaring, och här kommer därför en introduktion till principerna.

Enligt 1 kap. 1 § RF ska all offentlig makt utövas under lagarna. Av 8 kap. 2 § RF5 framgår att föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag. Vad som är sådana föreskrifter exemplifieras i paragrafen till att vara t.ex. föreskrifter om skatt till staten. Det finns således ett föreskriftskrav som medför att uttag av skatt ska ha stöd i lag, och lagtexten är den främsta rättskällan. Detta medför att den s.k. legalitetsprincipen tillämpas, vilket kan garantera förutsebarhet och rättssäkerhet. Tolkningsprinciper inom skatterätten bygger på legalitetsprincipen.

Reciprocitetsprincipen innebär främst att avdrag för utgift bara kan medges om intäkten som avdraget hör samman med utgör skattepliktig inkomst.

Kontantprincipen innebär att inkomster och utgifter deklareras det beskattningsår de kan disponeras eller då de betalas. I dessa fall kan man således säga att det är tidpunkten när kontanta medel är ”tillgängliga för lyftning” som är den avgörande.

En annan princip är den som i denna bok kallas kontraktsprincipen. Den anger att rätt tidpunkt för beskattning vid kapitalvinstberäkning p.g.a. avyttring infaller det beskattningsår då rättsligt bindande avtal slutits. Beskattningstidpunkten är således inte på samma sätt som vid löpande inkomster beroende av att betalning skett.

Kontinuitetsprincipen innebär att förvärvaren av en tillgång genom ett benefikt förvärv inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation. En överlåtelse är benefik om den sker genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Principen tillämpas även vid verksamhets­ överlåtelser och innebär då, förenklat uttryckt, att en köpare övertar 5 Se lagen (2010:1408) om ändring i regeringsformen som träder i kraft den 1 januari 2011 och prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag.

22

Skatterätt in nuce.indd 22

2011-02-21 19.39

2. Skatter o ch avg if ter i Sver ige

överlåtarens skattemässiga restvärden om t.ex. inventarier överlåts.

Köparen inträder alltså i överlåtarens skattemässiga situation. Principen kallas i dessa fall även going concern-principen eller fortlevnadsprincipen efter en redovisningsprincip som innebär att man i redovisningen utgår från att företaget kommer att fortsätta sin verksamhet.

23

Skatterätt in nuce.indd 23

2011-02-21 19.39

3. Rättskällor i skatterätten

3.1 Rättskällorna Föreskrifter i den svenska rättsordningen kan vara av tre slag: lagar, förordningar och övriga föreskrifter, som meddelas av förvaltningsmyndighet. När det gäller skattefrågor är Skatteverket förvaltningsmyndighet. Lagar beslutas av riksdagen, förordningar beslutas av regeringen. Skatteverket beslutar om föreskrifter enligt särskilda bemyndiganden. Dessa är liksom lagar och förordningar bindande. De kungörs i Skatteverkets författningssamling (SKVFS). Skatteverkets föreskrifter ska inte förväxlas med deras allmänna råd. Till skillnad mot föreskrifterna är de allmänna råden enbart vägledande, inte bindande. Före år 2001 benämndes de allmänna råden Riksskatteverkets rekommendationer m.m. och gavs ut i flera serier. Skatteverket ger även ut ställningstaganden, meddelanden och handledningar, vissa endast i digital form. Det är endast Skatteverkets föreskrifter som är formellt bindande, men samtliga övriga ställningstaganden etc. efterlevs ofta i det praktiska rättslivet.

Den direkta beskattningen reglerades länge genom kommunalskattelagen (1928:370), förkortad KL, och lagen om statlig inkomstskatt (1947:576), förkortad SIL. Under slutet av 1980-talet och åren därefter genomfördes arbete för att reformera det svenska skattesystemet. Det genomfördes en allmän skattereform.6 Lagstiftningen antogs av riksdagen i juni 1990 och trädde i kraft 1991. Reformen kallades 6 SOU 1989:33 Reformerad inkomstbeskattning; SOU 1989:34 Reformerad företagsbeskattning; Prop.1989/90:110 Om reformerad inkomst- och företagsbeskattning,; Bet 1989/90 SkU 30.

24

Skatterätt in nuce.indd 24

2011-02-21 19.39

3. R ättskä l lor i skatterätten

”århundradets skattereform” och var genomgripande då den berörde inkomstbeskattning av fysiska individer, företagsbeskattning, socialavgifter, mervärdesskatt och punktskatter. Ambitionen vad gäller fysiska personer var att ingen skattebetalare skulle betala mer än 50 procent i skatt. Neutralitet var ett viktigt begrepp vid reformen. Genom reformen ersattes ett tidigare system med progressiv beskattning av summan av arbetsinkomster och kapitalinkomster med ett dualistiskt system. I det dualistiska systemet beskattas arbetsinkomster progressivt och kapitalinkomster proportionellt.

Regeringen tillsatte i maj 1991 en utredning med uppgift att reformera inkomstskattelagstiftningen sedan Lagrådet i sitt yttrande över de lagförslag som låg till grund för skattereformen hade understrukit behovet av en författningsteknisk översyn. Utredningen lämnade 1997 två betänkanden med förslag till en ny inkomstskattelag och en promulgationslag samt följdändringar i ett stort antal andra lagar.7 Genom inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, som trädde i kraft den 1 januari 2000 och tillämpades första gången vid 2002 års taxering, upphävdes 25 olika skattelagar.8 Inkomstskattelagen är indelad i 12 avdelningar med sammanlagt 67 kapitel.

Beskattningsreglerna påverkas, om än i något varierande mån, av EU-lagstiftning. EU-lagstiftningen kan vara primär eller sekundär.

Den primära EU-rätten är regler som har sin grund i de ursprungliga fördragen. Den sekundära EU-rätten är sådana regler som har utverkats inom EU, t.ex. förordningar och direktiv. EU-lagstiftningen påverkar den direkta beskattningen dels genom primärrätt, vilken utgörs av de fördragsanknutna rättigheterna, de s.k. fyra friheterna (fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och arbetskraft) och etableringsfrihet, dels genom viss sekundärrätt.

7 Utredningen antog namnet Skattelagskommittén och avlämnade SOU 1997:2 Inkomstskattelag och SOU 1997:77 Uppföljning av inkomstskattelagen.

8 Se prop. 1999/2000:2 Inkomstskattelagen och Skatteutskottets betänkande 1999/2000:SKU02 inkomstskattelagen. Vilka lagar som ersattes av inkomstskattelagen framgår av 1 kap. 2 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).

25

Skatterätt in nuce.indd 25

2011-02-21 19.39

D el A Skatterättens g r under

De indirekta skatterna består av mervärdesskatt och punktskatter. Mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, är även den en omfattande lagstiftningsprodukt. Inom mervärdesskatteområdet har EU i stor omfattning utformat sekundär lagstiftning i form av förordningar och direktiv, vilka medför att EU-rätten har stort inflytande på svensk rätt. Mervärdesbeskattningen är baserad på rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt.9 Den internationella påverkan är stor även på punktskatteområdet som regleras i ett flertal punktskattelagar, t.ex. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

Sociala avgifter/löneskatter hanteras i socialavgiftslagen (2000:980) förkortad SaL, lagen (1990:659) om löneskatt på förvärvsinkomster förkortad SLF, lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader förkortad SLP, lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1994:1920).om allmän löneavgift m.fl.

Det är en allmänt utbredd uppfattning att det finns ett antal rättskällor som kan rangordnas, vilket ger ett slags rättskällehierarki, och att denna rättskällehierarki ska användas vid lösande av juridiska problem. Nedan följer en översikt över rättskällor inom skatteområdet.

I. Lagstiftning och förarbeten När en skatterättslig fråga ska besvaras är lagtexten den primära källan, och den ger ofta ett direkt svar på den fråga man har. Om man behöver stöd i sin tolkning av lagtexten kan man studera lagens förarbeten, dvs. det arbete som vidtagits innan lagen utfärdats.

Lagstiftningen tar ofta sin början genom att regeringen tar ställning 9 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT nr L 347, 11.12.2006, s. 1). Direktivet ersatte den 1 januari 2007 rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1).

26

Skatterätt in nuce.indd 26

2011-02-21 19.39

3. R ättskä l lor i skatterätten

till om en fråga behöver utredas. Regeringen ger i kommittédirektiv riktlinjerna för det arbete som ska bedrivas av utredningar eller kommittéer. Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU. Rapporter som lämnas av departementsutredningar har en serie som heter Ds. Betänkandet eller rapporten sänds på remiss till berörda intressenter och därefter bereds en lagrådsremiss.

Lagrådsremiss kallas det förslag till propositionstext som regeringen överlämnar till Lagrådet för granskning. Efter ytterligare beredning av förslaget överlämnar därefter regeringen en proposition till riksdagen. Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av ett utskottsbetänkande. Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Därefter ska regeringen utfärda och offentliggöra den nya lagen. Alla nya eller ändrade lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS), som också finns tillgänglig via Regeringskansliets rättsdatabaser. Lagtexten finns sammanställd i författningssamlingar, och det finns ett antal sådana författningssamlingar specialiserade till skatteområdet. Man kan även söka såväl lagtext som förarbeten i de rättsdatabaser som finns på Internet.

II. Rättspraxis Många gånger krävs även att man undersöker rättspraxis i en fråga för att man ska få en bra bild av hur rättsläget förhåller sig. Skatterätten hör till den offentliga rätten och följer därför den förvaltningsrättsliga processordningen. Målet prövas först i en av landets förvaltningsrätter. Ett mål från förvaltningsrätten kan överklagas till en av de fyra kammarrätterna belägna i Sundsvall, Stockholm, Göteborg och Jönköping. Högsta förvaltningsdomstolen (före 2011 Regeringsrätten) är högsta instans och till Högsta förvaltningsdomstolen kan avgöranden från kammarrätterna överklagas. Alla överklaganden tas inte upp till prövning. Om Högsta förvaltningsdomstolen avser att pröva rättsfrågan meddelas prövningstillstånd. Högsta förvaltningsdomstolens 27

Skatterätt in nuce.indd 27

2011-02-21 19.39

D el A Skatterättens g r under

viktigaste uppgift är att genom sina avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat, som kan vara till ledning för domstolar och andra som har att tillämpa gällande rätt.

De skattefrågor som behandlas i domstol kan sägas ha två olika processlinjer. En processlinje följer när ett av Skatteverket fattat beslut överklagas. Då aktualiseras den förvaltningsrättsliga instansordningen, dvs. förvaltningsrätt, kammarrätt och om prövningstillstånd meddelas, Högsta förvaltningsdomstolen. En annan processlinje startar med att ett skattesubjekt ansöker om ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Skatterättsnämnden är en myndighet under Finansdepartementet som meddelar bindande förhandsbesked i skattefrågor. Möjligheten att begära förhandsbesked regleras i lagen om förhandsbesked i skattefrågor (1998:189). Förhandsbesked är tänkt för frågor där svaret inte omedelbart framgår av lagtext eller praxis.

Ett besked från Skatterättsnämnden överklagas direkt till Högsta förvaltningsdomstolen. Bästa stöd i rättsfrågor får man genom att studera Högsta förvaltningsdomstolens domar som publiceras i Högsta förvaltningsdomstolens årsbok, HFD (före 2011 Regeringrättens årsbok, RÅ). Mål som refereras enligt beslut av avdelningen omnämns t.ex. HFD 2011 ref. 5. Andra mål publiceras som notismål och omnämns t.ex. HFD ”årtal” not. 5. Det har funnits något olika metoder för hänvisningarna till referatmål och notismål under 1900-talet.

Information kan sökas på Högsta förvaltningsdomstolens hemsida.

Stöd för lagtolkningen kan även fås i övriga domstolars domar samt Skatterättsnämndens besked.

III. EU-rätten Sverige är ett av 27 medlemsländer i Europeiska unionen, vilket påverkar svensk rätt. Det kan diskuteras om inte EU-rätten principiellt sett är den primära källan i rättskällehierarkin då det är en grundläggande EU-princip att EU-rätten, under vissa omständigheter, har företräde framför nationell rätt. (Se dock vidare i avsnittet om internationella frågor (kapitel 16), som bl.a. behandlar tillämpning till den

28

Skatterätt in nuce.indd 28

2011-02-21 19.39

3. R ättskä l lor i skatterätten

enskildes nackdel respektive fördel.10) Om en lagbestämmelse i ett land skulle strida mot en EU-regel och därmed medföra nackdelar för den enskilde är landets myndigheter skyldiga att tillämpa EU-regeln framför den nationella bestämmelsen. Detta fenomen kallas att EU:s regler är direkt tillämpbara och har direkt effekt.11 Om lagregler kan tolkas på olika sätt och det finns en EU-rättslig uppfattning (t.ex. genom att EU-domstolen har uttalat sig om frågan) ska befintlig nationell rätt tolkas i enlighet med EU-rätten.12 Eftersom jag förutsätter att svensk skatterätt överensstämmer med EU-rätten placeras EU-rätten som nummer tre i rättskällehierarkin, efter lagstiftning och praxis, då lagstiftning och praxis förutsätts bygga på och tillvarata de krav som ställs enligt EU-rätten.

Tankar om fred i Europa var katalysatorn till det europeiska samarbetet. När fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) undertecknades i Paris den 18 april 1951 togs de första stegen mot dagens union. De deltagande staterna var Belgien, Frankrike, Luxemburg, Italien, Nederländerna och Västtyskland. Samarbetet inom Kol- och stålgemenskapen följdes av de s.k. Romfördragen; Romfördraget om Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), vilka båda undertecknades i Rom 1957. Antalet medlemsländer ökade till 15 under åren fram till 1995 genom att Danmark, Irland och Storbritannien anslöt sig 1973, Grekland anslöt sig 1981, Spanien och Portugal anslöt sig 1986 samt Österrike, Finland och Sverige anslöt sig 1995.

Maastrichtfördraget undertecknades den 7 februari 1992 och innebar att samarbetet mellan länderna inom EG fördjupades och Europeiska unionen kom till. EG inordnades i EU:s organisationsstruktur.

10 EU-domstolen har i fallet Simmenthal (106/77 Amministrazione delle Finanze dello Stato mot Simmenthal SpA) fastslagit att om en konflikt uppstår mellan nationell rätt och unionsrätt måste den nationella domstolen åsidosätta nationell rätt och kan därmed inte avvakta ogiltigtalan av nationell lagstiftning.

11 Se 6/64 Flaminio Costa mot E.N.E.L och 26/62 NV Algemene Transport- en Expeditie Onderneming van Gend & Loos mot Netherlands Inland Revenue Administration.

12 14/83 Sabine von Colson och Elisabeth Kamann mot Land Nordrhein-Westfalen.

29

Skatterätt in nuce.indd 29

2011-02-21 19.39

Skatterätt

Den första delen Skatterättens grunder ger läsaren en inblick i skattesystemets uppbyggnad, rättskällor och bakgrund.

Den andra delen Den materiella skatterätten ger en överblick över de materiella reglerna inom skattesystemets samtliga områden vilket innebär att direkt skatt, indirekt skatt och sociala avgifter behandlas. Denna del omfattar således en beskrivning av både individ- och företagsbeskattningen.

Den fjärde och avslutande delen Internationella frågor behandlar skatterätten ur ett internationellt perspektiv.

Skatte rätt

Lena Hiort af Ornäs

Skatterätt

Den tredje delen Förfarande introducerar läsaren i förfarandelagstiftningen.

Lena Hiort af Ornäs

Boken ger läsaren en överblick över det svenska skattesystemet.

Boken består av fyra delar.

Skatterätt är avsedd att användas i universitetsutbildning och av alla som har vill bilda sig en uppfattning, eller uppdatera sina kunskaper, om hela eller delar av skattesystemet. Boken kan med fördel användas tillsammans med boken Övningar i skatterätt av Hiort af Ornäs/Kristoffersson, Iustus förlag.

LENA HIORT AF ORNÄS är skattejurist och verksam vid Skatte- och tullavdelningen vid Finansdepartementet. I boken ges uttryck för hennes personliga uppfattning om skatterätten. Lena har deltagit i ett flertal statliga utredningar inom skatte- och redovisningsområdet. Hon har erfarenhet av undervisning i skatterätt från ett flertal universitet.

in nuce är Libers serie för juridisk översiktslitteratur

Best.nr 47-09597-1

Tryck.nr 47-09597-1-00

Skattera tt - omslag.indd 1

11-02-22 07.31.26