Bli klok på
Djurens värld
Antonio Fischetti & Cléo Germain
Bli klok på
Djurens värld av Antonio Fischetti Illustrationer: Cléo Germain Översättning: Johanna Brock
1
Tycker djur om att leva ensamma? Vissa djur lever i stora eller små grupper.
Vem har tagit värmeflaskan?
För sig själva Det finns djur som lever ensamma nästan hela tiden. De träffas bara när det är tid för fortplantning. Så är det till exempel för tigrar, orangutanger och för de flesta spindlar.
2
Bra att vara många Andra djur, som till exempel myror och schimpanser, lever i grupp året runt. Det finns många fördelar med det. Till exempel när de behöver försvara sig mot rovdjur, hitta mat, skydda sig mot kyla eller ta hand om ungar.
Tydliga roller Djuren i en grupp har olika roller. Ett eller ett par djur brukar vara ledare. De bestämmer över de andra djuren i gruppen. De andra djuren måste göra som ledarna säger åt dem.
Kom igen nu! Hoppa i! Det är jätteskönt!
Det är varmt härinne! Mitt inne i en flock av kejsarpingviner kan det vara upp till 30 grader varmt även om temperaturen runt omkring är minus 20 grader!
3
2
Klarar sig djur bättre när de lever i grupp? Det viktigaste är att få skydd mot rovdjur. Ett djur som lever i grupp är inte lika utsatt som ett ensamt djur.
Oj, vad jag blir förvirrad! Fiskar simmar ofta i stim. Tänk dig att en haj simmar in i ett stim av sardiner. Det finns jättemånga sardiner. Hajen blir förvirrad och har svårt att hitta en speciell sardin att jaga. På savannen vandrar gasellerna också i grupp för att skydda sig mot lejonen. 4
Få syn på ett rovdjur Det räcker med att bara ett av djuren i en grupp upptäcker en fara för att alla djuren ska kunna fly. Forskare har visat att en rovfågel har väldigt stor chans att fånga en duva som är ensam. Men om tio duvor är tillsammans i en grupp är chansen att fånga en duva mycket mindre.
Slå larm Vissa djur använder sig av olika slags signaler för att varna sina kompisar när en fara närmar sig. Fåglar ger till ett varningsskrik. Bävrar slår på vattnet med svansen. Antiloper lyfter på sin svans och visar den vita pälsen i baken. De termiter som vakar över boet slår huvudet i marken. 5
3
Äter man mer när man är fler? Det är lättare att hitta mat när man är i grupp än om man är ensam. Även om man måste dela med sig.
Givmilda hönor Tjejer! Nu är det middag!
Som vanligt vid den här tiden ...
En höna som hittar ett frö skriker högt för att locka till sig de andra hönorna. Hönan får inte lika mycket mat som hon skulle fått om hon bara hade tänkt på sig själv. Men nästa gång är det en annan höna som säger till de andra när maten är serverad. Att dela med sig är bra för alla.
Dykande måsar Om en ensam fiskmås dyker ner i ett fiskstim skingrar fiskarna sig snabbt. Då fångar nog inte måsen någon fisk. Men om flera fiskmåsar dyker ner i stimmet på samma gång blir det svårare för fiskarna att komma undan.
6
Väck mig när maten är klar!
Lejonhonor jagar i grupp I en lejonflock är det honorna som jagar. De är flera stycken när de omringar gasellerna. Då har de större chans att ta ett byte.
Din mat i min mage En myra har två magar. I en av magarna har myran mat till sig själv. Den andra magen är till Mums! för myrans kompisar. När myran träffar en annan myra spyr den upp lite mat och ger till den andra myran.
7
4
Hjälper olika arter varandra? Ibland kan djur av olika arter hjälpas åt. Till och med växter och djur kan hjälpa varandra. Samarbetet kan vara bra för båda arterna. Men ibland är det bara bra för den ena arten. En art som utnyttjar en annan art kallas för parasit.
-Oj, oj, oj, här finns det jobb minsann !!!
Krokodilens tandläkare? För länge sedan trodde man att krokodilen samarbetade med en fågel som kallades krokodil-väktare. När krokodilen öppnade sitt gap hoppade fågeln in. Där pickade den i sig matrester som satt mellan krokodilens tänder. På så sätt hade båda djuren nytta av varandra. Fågeln fick mat och krokodilen fick rena tänder. Men ingen har sett det hända i verkligheten. 8
Livvakten får åka taxi Oj då! Ta Eremitkräftan är ett kräftdjur. Den det lugnt, bor i ett tomt skal som kommer pållen! från en död snäcka. Ibland bosätter sig en havsanemon på snäckskalet. Det tycker eremitkräftan är bra, för havsanemonen skyddar den från vissa fiender. Som tack får anemonen skjuts. Dessutom äter den matrester som kräftan lämnar efter sig. Vill du ha lite att dricka?
Klapp. . Klapp Klapp.
Myror och bladlöss När en myra träffar på en bladlus klappar den lätt på lusens mage. Då släpper bladlusen ifrån sig en söt vätska som myran tycker om. Bladlössen tycker också att det är bra, eftersom myrorna skyddar dem från att bli anfallna av nyckelpigor.
Ge mig först! Det finns många parasiter i naturen. Göken är en av dem. Den lägger ägg i andra fåglars bo. Loppan är också en parasit. Den bor i hundens päls för att suga blod. 9
ungrig Jag är hm m ma a! !
ig Jättehungr
Men från vem har han ärvt en så stor aptit?
5
Varför finns det ledardjur? Bland djuren råder ofta en viss rangordning. Det betyder att vissa djur är ledare medan andra djur är underordnade. Alla är nöjda med sin plats i gruppen. Men ibland händer det förstås att någon vill utmana ledaren om makten.
Hane eller hona som chef? I en flock gorillor finns en ledarhane. Han vakar över omkring tio honor och deras ungar. Men det är inte alltid hanarna som bestämmer i en djurgrupp. Hos hyenorna är det honorna som bestämmer. Hos elefanterna är det de äldsta honorna som leder flocken. 10
Den starkares rätt Ett djur blir ofta ledare genom sin fysiska styrka. Att vara ledare har sina fördelar, men det är inget lugnt liv. Ledaren måste hela tiden slåss mot den som vill ta ledarens plats.
Priset för att leva ett lugnt liv De underordnade djuren tycker inte alltid om rangordningen. Men den kan också vara till nytta. Livet skulle vara jobbigt om man hela tiden behövde slåss. När alla har hittat sin plats i rangordningen kan djuren leva ganska lugnt tillsammans.
11
Hjälper olika djur varandra? Klarar sig djur bättre i grupp? Hur pratar djur med varandra?
Ro ooo oo
Ro ooo oo
Ro ooo oo
Ro ooo oo
Ro ooo oo
Psss
Upptäck djurens värld och bli klok på hur de lever!
Art nr 437293 I S B N 978-91-7543-729-3
9
789175 437293
www.hegas.se