9789147106639 by Smakprov Media AB

Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma förskollärare och lärare för de första skolåren. Den är rikligt illustrerad med exempel från förskolans och skolans vardag och varje kapitel avslutas med frågor att reflektera över i den egna pedagogiska vardagen.

– om samtal i förskolan och skolan

Margareta Öhman

Margareta Öhman, leg. psykolog och familjeterapeut och därtill barnkulturvetare, är en populär författare och föredragshållare. Hon har mer än fyrtio års erfarenhet av arbete med barn och handledning/fortbildning i förskolan och skolan.

S A MSPE L S B A R O C H S A MTA L SK L A R 

I Samspelsbar och samtalsklar − om samtal i förskolan och skolan lyfter Margareta Öhman fram samtalets grundläggande kvaliteter och beskriver på vilket sätt vuxna kan ta ansvar för att det goda samtalet ska komma till stånd. Dels genom att bygga och upprätthålla en god relation med barnet och skapa en gemensam förståelse, dels genom att hålla en ömsesidig och utvecklande dialog levande som gör det möjligt att tillsammans med barnet utforska det ämnesområde samtalet rör.

SAMSPELSBAR OCH SAMTALSKLAR

Best.nr 47-10663-9 Tryck.nr 47-10663-9

Margareta Öhman

4710663_Samtalsboken_omslag.indd 1

6/25/16 9:44 AM

ISBN: 978-91-47-10663-9 © 2016 Margareta Öhman och Liber AB Förläggare: Maria Granler Projektledare: Maria Emtell Redaktör: Bibbi Fagerström Produktion: Lars Wallin Graﬁsk form och omslag: Sara Ånestrand Illustrationer: Jonny Hallberg Repro: Integra Software Services, Indien Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina 2016

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 2

6/25/16 8:40 AM

INNEHÅLL prolog



inledning

 Bokens upplägg 11

kapitel 

Samtalsuppdraget 14 Uppdraget 14 Samspels- och samtalsförmåga 15 Kvaliteten beror på relationerna 18 Pedagogisk medvetenhet 19 Att reﬂektera över och samtala kring 21

kapitel 

Från kroppsspråk till skriftspråk − samtal i ett evolutionärt perspektiv 23 Utveckling sker i ett sammanhang 23 Från mimetiska till teoretiska tankestrukturer 26 Att reﬂektera över och samtala kring 31

kapitel 

Ursamtalet − hur samspel blir samtal ur ett relationspsykologiskt perspektiv 32 Barn utvecklas utifrån och in 33 Två medfödda relationella motivationssystem 34 Ursamtalets kvalitet − om betydelsen av övervägande positivt och lugnande samspel 35 Att dela sina upplevelser med någon − intersubjektivitet 40 Mentalisering − en förutsättning för samtal 42 Mentaliserande vuxna 43 Att reﬂektera över och samtala kring 46

kapitel 

Allt lärande sker två gånger − ett sociokulturellt perspektiv på samtal 47 Tänkandets sociala verktyg är språket 48 Samspel, samtal och olika praktikgemenskaper 50 Dialogicitet och ﬂerstämmighet i meningsskapandet 52 Att reﬂektera över och samtala kring 53

kapitel 

Aﬀektutveckling och förklaringsstilar − den positiva psykologins bidrag till samtal 54 Med positiv psykologi som grund 54 Affekter blir till känslor 55 Förklaringsstilar 59 Må-bra-känslornas funktion och betydelse 62 Att reﬂektera över och samtala kring 67

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 3

6/25/16 8:40 AM

kapitel 

Samtal och samtalande 68 Samtalande − ett idealt samtal? 69 Samtalandets tre kvaliteter 70 Samtalandets samtidiga processer 74 Det pedagogiska samtalet − att balansera samtalande och lärande 76 Samtal som situation 76 Samtalsgenrer 78 Omsorg som samtalssituation 80 Fostran som samtalssituation 83 Lärande som samtalssituation 92 Samtalande som bildningsprocess 96 Berättandenivåer varierar i olika samtalssituationer 97 Att reﬂektera över och samtala kring 99

kapitel 

Samtalskulturer 100 Positioner i samtal 100 Dialogisk och monologisk samtalsstil 101 Att stödja och styra i relationer och samtalsprocesser 103 Samtalskulturer och osynliga normer för samtal 111 Olika samtalskulturer 113 Att reﬂektera över och samtala kring 119

kapitel 

Samtal som demokrati 120 Demokrati som begrepp 120 Demokratiska samtal ger demokratiska erfarenheter 124 Alla samtal är inte demokratiska 127 Att göra barns röster hörda 128 Delaktighet 124 Inﬂytande 132 Hållbar utveckling ur ett samtalsperspektiv 138 Att reﬂektera över och samtala kring 140

kapitel 

Samtalandets lyssnande − en intersubjektivitetsskapande process 142 Att lyssna på och uppmärksamma barn 143 Positiva lyssnarvanor 147 Det empatiska, öppna lyssnandet 147 Djuplyssnande 150 Samtalstrappan − olika nivåer av lyssnande 152 Förväntningar blir till inre arbetsmodeller för samtal 154 Icke-konstruktiva lyssnandestilar 156 Att hålla sitt själv tillbaka och samtidigt lyssna aktivt inåt 160 Att reﬂektera över och samtala kring 162

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 4

6/25/16 8:40 AM

kapitel 

Samtalandets utforskande − att odla en frågande hållning 163 Samtalets vågstycke 164 Samtalandets termostat 164 En frågande hållning − om vuxnas ”fråg-vishet” 166 När barns åsikter och tankar efterfrågas 169 KASAM som frågandestruktur 173 ”Tänkniker” 177 Frågefällor − som du frågar får du svar! 180 Att reﬂektera över och samtala kring 186

kapitel 

Uppmuntran, stöd och positiva samtal 187 Att bejaka barns upplevda känslor 187 Positiva frågor − håll fokus på det som fungerar! 189 God självkänsla − hur uppstår den? 194 Att reﬂektera över och samtala kring 196

kapitel 

Samtal om samtalande 197 Att samtala med barn 197 ”Samtalstänknik” 198 Olika slags reflekterande samtal 199 Att reflektera − en lärandeprocess på flera nivåer 202 Reflektion − en andra ordningens verksamhet 205 Samtal som utmanar rådande normer och normalitet! 209 Att reflektera över och samtala kring 217

epilog referenser

  Elektroniska källor 234

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 5



6/25/16 8:40 AM

Prolog Det enda jag kan erbjuda är ett betraktelsesätt (E. H. Erikson 1993).

Jag har länge velat skriva om mina erfarenheter av att samtala och förhålla mig samtalande, både med barn och med deras viktiga vuxna, och om hur jag ser på samtalandets kvaliteter i de pedagogiska sammanhang som förskola och skola utgör. Dessa erfarenheter är förstås präglade av mina teoretiska och praktiska utgångspunkter, och de positioner jag därmed kunnat inta i samtalande med vuxna och med barn. Jag har som psykolog mina rötter i den relationspsykologiska och sociokulturella teoribildningen, och i den neurologiska forskning som kan knytas till och förklara dessa teoriers påståenden. Det påverkar mitt sätt att skriva. Därför är den här boken ingen fullständig och uttömmande text om vad samtal är, utan snarare om vad samtalande kan vara och bli ur de perspektiv jag företräder. Jag kan, med Eriksons ord, säga: ”Det enda jag kan erbjuda är ett betraktelsesätt!” Som psykolog i förskolan och skolan och som familjeterapeut har jag ofta samtalat med stora och små människor kring de svårigheter de möter i sin vardag och de upplevelser och känslor detta bär med sig för dem. Samtalandet har kretsat kring hur deras unika upplevelser och situationer kan förstås och hanteras, och jag har sett det som min främsta uppgift att i samtalandet lyfta fram deras egen, ibland dolda, kapacitet och styrka för att hitta deras egna lösningar. Det påverkar också mitt skrivande. Därför fokuserar den här boken de vardagliga samtalen och de svårigheter vi kan uppleva i samband med dem. Min förhoppning är att läsaren genom sin läsning får något av det stöd som samtalandet kan erbjuda de samtalande, så att läsaren finner sitt sätt att förstå och hantera sina samtalssituationer, och upptäcker sina styrkor i att samtala. 6

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 6

6/25/16 8:40 AM

Skrivandet har dragit ut på tiden. Kanske för att samtalande är en praktisk och så kallad ”tyst” kompetens, som vi kanske bara kan förvärva genom mellanmänskliga möten, och som just därför inte så lätt låter sig fångas i skriven text. Under själva samtalandets här-och-nu justerar vi oss ordlöst till den vi samtalar med utifrån det flöde av signaler vi uppfattar och hur vi tolkar dem. Just det ordlösa samspelet är en grundläggande förutsättning för språkligt samtalande och får stort utrymme i boken. Det sägs att intrycket kommer först, en stund senare upplevelsen, och så kommer uttrycket, på något av de ”hundra språk” vi äger och förfogar över. Vi kan måla, dansa, sjunga, musicera, mima, leka, berätta fram vårt uttryck på så många varierade sätt. Och beroende på hur detta i sin tur gör intryck på den andre kan det ge avtryck i oss båda. Vi kan leta efter ord att beskriva vår upplevelse med i vår inneboende längtan efter att berätta och dela med en annan. Eller för att tänka kring, för sig själv eller tillsammans med andra. Vi vill samtala och vi behöver samtala. Och kanske finns det också hundra sätt att samtala! Vi kan ”go meta”, det vill säga samtala om samtalandet eller om det tysta samspel som sker under samtalet. Det kan synliggöra det osynliga, korrigera eventuella feluppfattningar och missförstånd, och nyansera våra åsikter för att förtydliga och fördjupa oss i det någorlunda gemensamma uppmärksamhetsfokus vi etablerar. Men språket är, som Stern säger, ett tveeggat svärd (1991a). Något av den omedelbarhet och nyansrikedom som själva upplevandet har går förlorat när det ska översättas och kläs i ord, eller som här, i skriftspråklig dräkt. Något blir ”lost in translation”, som Coppolas filmtitel från 2003 säger. På liknande sätt blir det att skriva om samtalande ett slags översättningsarbete. En översättning av levande möten till skriven text. Där det implicita ska göras explicit, det för samtalandet specifika här-och-nu ska generaliseras och teoretiseras och något kanske riskerar att gå förlorat i denna översättning. Det tysta kunnande som samtalande innebär låter sig inte alltid så enkelt beskrivas explicit och teoretiskt. Men båda dessa språk behövs! För att utveckla vårt samtalande behöver vi både göra samtal, vara samtalande och samtala kring samtal. 7

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 7

6/25/16 8:40 AM

Som översättare är det bra att själv ha bott i det land där språket talas för att kunna göra översättningen rättvisa. Jag har bott i förskolans och skolans land i närmare fyrtio år och både lyssnat och samtalat på det språk som talas där. Stort tack till alla er jag mött och samtalat med genom åren, barn som vuxna! Särskilt tack till barn och vuxna på de förskolor och skolor som generöst låtit mig ta del av er samtalspraktik under skrivandet av denna bok. Supporten från ”hemmafronten” och allt det vardagliga samtalandet där, liksom det tålamod och stöd ni gett har också varit ovärderligt! Jag är oändligt tacksam för alla överraskande och nyfikna samtal med mina underbara barnbarn. De upphör aldrig att förvåna mig! De vitaliserar och skänker en gränslös glädje − som samtalande med barn gör! Särsö, mars 2016 Margareta Öhman

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 8

6/25/16 8:40 AM

Inledning I läroplanerna för förskolan och skolan betonas att barn ska få tillfälle och möjligheter att utveckla sin förmåga att samtala, samspela och samarbeta med andra. Det anses vara grundläggande kompetenser för att kunna klara sig i ett komplext samhälle och värderas därför högt. Barn söker och erövrar kunskap på många sätt. Viktiga sådana är bland annat att iaktta, reflektera och samtala (Lpfö 98, rev. 2010). Rika möjligheter att samtala i skolan ger barn möjligheter att utveckla sin kommunikation. Öppenhet för skilda uppfattningar ska uppmuntras och möjlighet att bilda personliga ställningstaganden ges (Lgr 11). Hur barn iakttar, reflekterar och uttrycker sig i ord kan inte betraktas uteslutande som en individuell kompetens hos enskilda barn utan handlar också om hur deras iakttagelser och andra upplevelser tas till vara i sammanhanget av de vuxna som möter barnen i förskolan och skolan, hur barn erbjuds möjligheter att bli lyssnade till av de vuxna, hur de ges stöd i att uttrycka sig och hur de stimuleras och utmanas att tänka och reflektera i samspel och samtal i den verksamhet där de befinner sig. Vuxna kan vara mer eller mindre ”samspelsbara” i betydelsen öppna för att ta emot och svara an på barns initiativ och på att skapa utrymme för barn att uttrycka sig. Vårt sätt att samspela med barnen slår an en grundton som gör det mer eller mindre möjligt att samtala, uttrycka sig och bilda egna uppfattningar. Därför står de vuxnas aktiva, mer eller mindre medvetna, relationsarbete i samspel och samtal i fokus i den här boken. Det kan tyckas att vuxna och barn pratar med varandra hela dagarna i förskolan och skolan, och ofta kallas allt detta prat lite slarvigt för samtal. Att begreppet samtal används i många sammanhang och på många sätt gör det vardagligt, men också vagt. Är de vuxna ”samtalsklara” kan dessa pratstunder öppna för verkligt samtalande, det vill säga samtal där både den vuxna 9

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 9

6/25/16 8:40 AM

och barnet deltar på någorlunda jämbördiga villkor, trots att de inte är fullt ut jämbördiga, och utvecklar en ömsesidig, utforskande dialog. Att vara samtalsklar innebär också att vara medveten om att vi som vuxna har ett slags definitionsföreträde eller definitionsmakt i kraft av ålder, erfarenhet och, inte minst, position och att vi kan balansera det till ett slags asymmetrisk ömsesidighet och uppnå verkligt samtalande. Det är ett etiskt ansvar för den vuxna som utforskas i boken. Det kan vara svårt att få till samtalande, men när det lyckas upplever de flesta det som ovärderligt. Relationen mellan den vuxna och barnet förbättras och fördjupas, det växer ett slags hoppfullhet ur samtalandet, som lägger grund för fortsatt lärande och utforskande. Många vuxna gör det möjligt för barn att uttrycka sig, sina tankar, idéer, känslor och intentioner på ett alldeles underbart och fantastiskt självklart sätt. De möten som sker mellan goda utvecklingsfrämjande vuxna samtalspartners och barn kan emellertid aldrig reduceras till en metod eller en teknik som kan kopieras till hur andra vuxna ska eller bör samtala med barn. Snarare handlar det om hur dessa vuxna möter barnen och vad de ordlöst signalerar, som gör att barnen känner sig hemmastadda, trygga och tillförsäkrade rätten att uttrycka sig fritt och stort. De kan undra tillsammans, upprätthålla ett någorlunda gemensamt fokus att utforska och utmanas i. Det handlar mindre om något slags frågeteknik och mer om ett genuint intresse och äkta engagemang som leder till relevanta och personliga följdfrågor. Det handlar också om hur den vuxna tänker om samtalande och det som sker under samtalandet − ett slags ”tänknik” som ökar medvetenheten om det möte samtalandet utgör. Det är en sådan ”tänknik” den här boken vill främja. För att få flyt i texten skriver jag genomgående den vuxna eller hen i stället för pedagogen eller läraren. Är det flera skriver jag de vuxna eller kollegerna. På samma sätt skriver jag barnet, det eller hen, och om det är fler barn inblandade kamraten eller kamraterna. Alla exempel i boken är autentiska i betydelsen att de är hämtade dels från min yrkespraktik, dels från de samtal jag fört med vuxna 10

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 10

6/25/16 8:40 AM

och barn i förskolan och skolan inför skrivandet av denna bok. I exemplen är egennamn, ålder och kön och ibland också sammanhang förklädda, för att skydda integriteten hos de barn och vuxna som beskrivs. Jag har valt att skriva flera av exemplen som små berättelser, eftersom många av de små ledtrådar vi använder för att tolka sammanhang och orsak annars försvinner. Först i det sista kapitlet ges redskap att genom normkritik och intersektionalitet analysera hur dessa små ledtrådar styr vår uppmärksamhet, ibland på ett sätt som får vår förståelse att stagnera. Det avkodade exemplet kan kännas avskalat och tunt, men avkodning öppnar också för nya perspektiv och förståelser. Vi kan bli mer medvetna om vilka koder vi letar efter, eller brukar utgå från, och fråga oss hur de styr vår uppmärksamhet, och vi kan lättare utmana våra förgivettaganden och ”gamla” tolkningar när ledtrådarna uteblir. Om vi till exempel leker med tanken att samtalet utspelar sig i ett klassrum eller i en sandlåda kan vi få syn på de olika tolkningar vi gör relaterat till givna ordningar. Du som läser kan bära dessa tankar med dig i läsningen och fråga dig hur du skulle tolkat sammanhanget utan dessa ”koder” och om det skulle förändra ditt sätt att förstå och agera.

Bokens upplägg Varje kapitel i boken inleds med en introduktion av de teman som tas upp och varje kapitel avslutas med några frågor att reflektera över och samtala kring. I det första kapitlet undersöks hur vuxna uppfattar sitt samtalsuppdrag ställt i relation till kvalitet och pedagogisk medvetenhet. Därefter följer fyra mer teoretiska kapitel (kapitel 2−5), vilka bildar ett slags fond mot vilken resten av texten målas fram. Det första av dem är en evolutionär betraktelse av hur människans förmåga att samtala utvecklats i relation till vår tankekapacitet. Det sätter fokus på hur tre olika medvetandeskikt genom årtusendena efter hand etablerats och de olika sätt att samtala som blivit 11

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 11

6/25/16 8:40 AM

möjliga. Det andra av de teoretiska kapitlen grundas på neuroaffektiv forskning och relationspsykologi, där fokus riktas mot de två medfödda motivationssystemen trygghet och utforskande och beskriver barnets tidiga samspelsutveckling i syfte att öka vår förståelse för samspelets betydelse som grundton i samtalande. I det tredje teoretiska kapitlet utforskas det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs tes att allt lärande sker två gånger, först i det sociala samspelet eller samtalet och sedan hur det integreras och blir ens eget. Det fjärde teoretiska kapitlet är ytterligare ett neurovetenskapligt inspirerat kapitel om känslor och hur olika förklaringsstilar utvecklas och hur detta kan relateras till samtal. Kapitel 6 tydliggör den viktiga distinktion mellan samtal som situation och samtalande som kvalitet. Samtalandets olika kvaliteter diskuteras och olika samtalssituationer och samtalsgenrer och deras potential till samtalande undersöks. Kapitel 7 handlar om hur underliggande normer bidrar till olika samtalsstilar, vilka bygger upp kvalitativt olika samtalskulturer, och hur ökad medvetenhet om dessa normerande processer kan bidra till ökad kvalitet i samtalskulturen. Kapitel 8 rör samtal som demokrati och undersöker hur delaktighet och inflytande kan tolkas ur ett samtalsperspektiv samt hur samtal kan betraktas som en viktig förutsättning för social hållbarhetsutveckling. Kapitel 9 och 10 undersöker samtalets böljande rörelse mellan lyssnande och utforskande. Kapitel 11 handlar om hur uppmuntran och positiva samtal främjar en god samtalskultur. Det avslutande kapitlet (kapitel 12) undersöker hur reflekterande samtal om samtal i vardagspraktiken kan bidra till ökad samtalskompetens. Syftet med boken är att stimulera dig som arbetar som pedagog i förskola, på fritidshem och i förskoleklass eller som lärare för de första skolåren och dig som studerar till pedagog eller lärare och andra vuxna som möter barn att enskilt och tillsammans fundera och reflektera över hur samspel och samtal med barn tas till vara 12

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 12

6/25/16 8:40 AM

i den egna vardagliga praktiken. Min förhoppning är att boken kan bidra till utvidgad förståelse för och förmåga att samspela och samtala på sätt som bidrar till utveckling, både för barnen och för den vuxna själv. I boken blir du som läsare min tänkta men tysta samtalspartner. Som författare kan jag inte följa ditt inre samtal, de reaktioner, tankegångar och reflektioner du som läsare får under läsningen av texten. Jag kan bara bjuda in dig att vandra i de tankegångar och reflektioner och det språk som är mitt. Och du kan sedan vandra i de tankegångar som öppnar sig för dig genom det språk som är ditt och sedan öppna för samtalande med dina kurskamrater eller kolleger och med de barn du möter. Jag önskar dig en god tur!

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 13

6/25/16 8:40 AM

kapitel 

Samtalsuppdraget I det här kapitlet undersöks det officiella uppdraget när det gäller samspel och samtal i förskolan och skolan. Samspels- och samtalsförmåga diskuteras. Ett relationellt perspektiv på vuxnas förhållningssätt presenteras och pedagogisk medvetenhet och handlingsförmåga sätts i relation till samtal.

Uppdraget Förskolans och skolans övergripande uppdrag är flerdimensionellt. Det ska vila på demokratins grund, det ska främja barns lärande och förmedla beständiga kunskaper, överföra och utveckla vårt kulturarv, och dess viktiga värden och traditioner, utveckla barns förmågor och främja deras allsidiga personliga utveckling. Dessutom ska verksamheten vara rolig, trygg och lärorik (Lgr 11 & Lpfö 98, rev. 2010). Uppdraget spänner över ett vitt spektrum, från kunskap via omsorg och demokratiska erfarenheter till deltagande och gemenskap, samtidigt som barns självständighet och självkänsla ska främjas. Allt detta pekar mot det relationella, mot kvaliteten i samspelet och samtalen mellan vuxna och barn.

Flera funktioner i uppdraget Gert Biesta, professor i pedagogik, sammanfattar uppdraget i tre funktioner, att kvalificera – ge barn adekvata och tillräckliga kunskaper och färdigheter, socialisera – fostra barn till demokrati och deltagande, och subjektifiera – bidra till barns självständighet och upplevelse av själv (2011). Den aktuella situationen kan lyfta fram olika funktioner, i vissa situationer kan det vara kunskap 14

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 14

6/25/16 8:40 AM

och lärande, i andra fostran och i åter andra barns upplevelse av själv och subjektivitet. Ändå samspelar de olika aspekterna och är ständigt närvarande i alla situationer i samvaron med och mellan barn. Vuxna tolkar sitt uppdrag lite olika, dels utifrån de olika funktionerna som Biesta anger, dels utifrån sin barnsyn. Vissa ser sig mer som kunskapsspridare, och då avgör den vuxnas barnsyn om hen i första hand förmedlar sin kunskap till barn eller arrangerar för barns gemensamma kunskapsskapande och lärande. Andra ser sig mer som fostrare, och då avgör de vuxnas barnsyn om fostran sker övervägande genom maktutövning eller mer genom demokratiska samtal. Åter andra ser sig som viktiga identitetsfrämjare, och barnsynen avgör hur tillerkännande denna identitetsprocess blir. Situationen påverkar också vad den vuxna, mer eller mindre medvetet, väljer att se som sitt uppdrag i stunden. Att kvalificera, socialisera och subjektifiera sker alltid inom ramen för den vuxnas relation till barnet, och till barnen som grupp − vilket också sätter fokus på barnens inbördes relationer och hur den vuxna arbetar med dessa relationer. Vuxna måste därför ägna ”en hel del tankekraft och energi åt den relationella dimensionen” (Frelin 2012). I den här boken lyfts det relationella perspektivet på de vuxnas uppdrag i förskolan och skolan, vilket riktar vår uppmärksamhet mot samspels- och samtalsförmåga.

Samspels- och samtalsförmåga Samspel och samtal är komplexa fenomen. Att vara samspelsbar och samtalsklar, det vill säga medveten om och villig att utveckla sin förmåga att samspela och samtala, är lika komplext. Det sker i det gensvar och ansvar som ryms i relationerna. Samspelsförmåga hos vuxna kallas ofta relationskompetens (Juul & Jensen 2003; Öhman 2006). Med relationskompetens menas här både tillräckligt med kunskaper om relationer, villighet att reflektera över den relationella dimensionen av sitt arbete och förmågan att omsätta sina kunskaper och sina reflektioner 15

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 15

6/25/16 8:40 AM

i handling i samspelet och samtalen med barnen. Det omfattar bland annat pedagogisk medvetenhet, ett begrepp som förtydligas senare i kapitlet och som följer med genom hela boken. Vuxnas sätt att samspela med och samtala med barn påverkar i sin tur barns utveckling av samvarokompetens (Sommer 2005, Pramling Samuelsson, Hundeide & Sommer 2010). Det handlar om barnets unika sätt att uttrycka sig och sina behov, intentioner, känslor och upplevelser, och hur barnet balanserar sitt uttryck mot vad det uppfattar som omgivningens förväntningar och krav. Varje barn gör på sitt sätt utifrån sina erfarenheter. Barns samtalsförmåga avgörs av hur de bereds möjlighet att delta i samtal, hur de där får uttrycka sig både socialt och emotionellt, och efter hand med ökande verbal och språklig förmåga kan bidra till detsamma (Gjems 2011). Samtalande har en dubbel funktion, dels innebär det att delta i samtalande att samvarokompetensen utvecklas, dels att den språkliga kompetensen stimuleras. Språklig kompetens handlar om att kunna och få tillfällen att uttrycka sig i ord, få utveckla ett alltmer nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. Att kunna berätta, uttrycka tankar, samtala med andra och leka med orden. Språklig kompetens handlar, precis som samvarokompetens, också om att undra sig tillsammans, och att ställa frågor, argumentera, lyssna, reflektera och försöka förstå andras perspektiv. Utvecklingen av samtalskompetens är också nära förbunden med utveckling av självförståelse och självvärde, och därigenom identitetsutveckling. Samtalsförmåga hos vuxna rör vår förmåga att kommunicera ”effektivt” med varandra, inte i betydelsen snabbt och kort, utan mer om att vara öppen för och kunna prata också om vad som sker i samspelet, och om våra tankar om och under samtalet. Det är både en social och en relationell förmåga. Hos de vuxna i förskolan och skolan handlar det om pedagogisk medvetenhet och kompetens att i handling omsätta sin förståelse för samtalandets kvaliteter. Samspelsförmåga och samtalsförmåga är inte karaktärsdrag eller egenskaper som människor antingen har eller inte har. I stället är samspelande och samtalande byggstenar i allt rela16

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 16

6/25/16 8:40 AM

tionsskapande och nödvändiga för en social och relationell hållbarhetsutveckling. Varje relation förutsätter aktiva insatser från båda parter, men det är de vuxna som har ansvar för relationens kvalitet (Juul & Jensen 2003; Öhman 2008). För de vuxna handlar det om att kunna omsätta sina samtalskunskaper i praktiken, att leva sin människosyn, och att ha en hållning som främjar just samtalande. Det utgör den vuxnas samtalskompetens. Det går att se olika nivåer av samtalskompetens hos vuxna, som kan relateras till den betydelse de tillmäter samtalen med barnen och hur de reflekterar över de sociala och relationella dimensionerna av samtal. Grovt förenklat kan fyra sådana nivåer urskiljas, som rör sig från ett slags automatiserad och oreflekterad inkompetens till automatiserad och reflekterad kompetens (fritt från Lindh & Lisper 1990 och Engquist 1984/2013). Omedveten inkompetens − på den här nivån fungerar samtalen med barnen inte särskilt bra, men den vuxna tänker om sig själv att hen gör som alla andra och är en bra samtalspartner. Den vuxna reflekterar inte över sin samtalsförmåga, utan gör som hen brukar göra och har en automatiserad samtalsstil där barnen inte får särskilt stort utrymme att uttrycka sig. Språket innehåller ofta värderande och normerande uttryck. Medveten inkompetens − inte heller här fungerar samtalen med barnen särskilt bra, men skillnaden är att den vuxna inser det och vill förändra sin automatiserade samtalsstil. I efterhand kan den vuxna veta vad som hade varit bra att göra i stället, men i stunden är det svårt att få till goda samtal. Den vuxna är motiverad att förändra sitt sätt att samtala och uttrycka sig. Medveten kompetens − på den här nivån tänker den vuxna på hur hen samtalar och försöker utveckla och förbättra sin samtalsstil. Samtalen kan verka lite stela, eftersom den vuxna oftast är fullt koncentrerad på att komma ihåg hur olika aspekter av samtalandet kan hanteras, och ibland är mer upptagen av att hålla styr på sina inre tankar och kommentarer än av att ta in barnets uttryck. Ofta går samtalandet bättre, men det lyckas inte alltid.

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 17

6/25/16 8:40 AM

Register A ABC-strategin 58 affekter 29, 35f, 43, 54ff, 58 Allan Schore 32 anknytning 34f, 44, 164, 167 anpassad kommunikation 190 Antonovsky 163, 173f asymmetrisk ömsesidighet 73 automatiserade tankemönster 57

B Bae, Berit 18, 73, 117, 149, 162, 169, 197, 207, 209 Bakhtin, Michail 52 Bateson, Gregory 28, 150, 152, 156 berättandenivåer 97 Biesta, Gert 14, 124 bildning 96 bli lyssnad till 144 Bowlby, John 34, 38 broaden-and-build-teori 54

D definitionsmakt 10, 73, 91, 106, 110, 118, 140 delaktighet 128ff deliberativa samtal 125 demokratiska erfarenheter 14, 120, 122, 124, 127f, 135, 140 demokratiska samtal 15, 120, 125f, 141 demokratiska ögonblick 124, 140 det gemensamma tankegodset 171f det inre talet 48 dialogicitet 52f, 102, 146 djuplyssnande 150 Donald, Merlin 26 dubbla budskap 28, 109, 156

235

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 235

6/25/16 8:41 AM

E empatisk kommunikation 189 empatisk resonans 149 en frågande hållning 163, 165ff, 169

F filosofiska samtal 125 flow 65 Fredrickson, Barbara 54, 63 frågefällor 180 fråg-vis 167 följa upp 60, 73, 101, 170f, 179 förhållningssätt 14, 19ff, 53, 59, 115f, 121, 123, 128, 133, 136, 138ff, 215 förklaringsstilar 59 förutseende handling 19

H handledning 172, 178, 188, 198f, 201 hållbar utveckling 138, 140 härskartekniker 106f

I ickevetande position 161 inflytande 12, 73, 84, 104, 120, 126, 128f, 132ff, 141, 185, 199, 210, 217f inflytandestegen 136 inifrånimitation 44 inre aktiviteter 48, 53 inre arbetsmodeller 38f, 56, 154f inre samtalet 58, 75 instabil atmosfär 116 intersektionalitet 215 intersubjektivitet 37, 41, 70ff, 76, 99, 104, 145f, 167 intersubjektivitetsskapande process 142, 145, 160

236

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 236

6/25/16 8:41 AM

K KASAM 66, 173 konflikter och gränsöverträdelser 85 kontrollerande atmosfär 115 kritisk handlingsförmåga 139 kroppsspråk 3, 18, 23, 28f, 112, 121, 171, 179 kulturell intelligens 37

L lyssna aktivt inåt 160 lyssnande 12, 70, 75, 96, 117, 123, 142ff, 152f, 156, 158ff, 171, 178, 197, 204, 217 lärarkontroll 103, 104

M maktutövning 15, 28, 83, 85, 87, 90f medvetandeskikt 11, 23, 26, 28, 32, 97 mentalisering 42 mentaliseringsförmåga 42f, 207 metakognition 27, 94 minnesfunktioner 24f, 28 må-bra-känslor 54

N negativ förklaringsstil 59f normaliseringspraktiker 212 normer och normalitet 209 normkritiskt perspektiv 213, 216

O osynliga normer 100, 111

237

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 237

6/25/16 8:41 AM

P pedagogiska atmosfärer 115 pedagogisk dokumentation 200 pedagogisk medvetenhet 11, 14, 16, 19f, 59, 74, 128, 135, 197f, 206 positiva lyssnarvanor 147 positiva samtal 12, 58, 109, 187, 190f positiv förklaringsstil 59, 62 praktikgemenskaper 50 proximal zone of development 51

R reflekterande kollegasamtal 202 reflekterande samtal 197 relationella motivationssystem 34 relationell förståelse 84, 87f relationskompetens 15, 20

S samspelande atmosfär 115, 117 samspelsbara 9 samtalandets kvaliteter 6, 16, 23, 73, 76, 79, 100, 103, 132, 198 samtalandets termostat 165 samtalsförmåga 16 samtalsgenrer 78 samtalsklara 9 samstalsklimat 204 samtalskompetens 12, 16ff, 20, 26, 39, 51, 92, 115f, 128, 136, 185, 197, 202, 204, 209 samtalskultur 12, 100, 102, 110ff, 114f, 117, 128, 167, 209 samtalssituation 30, 67, 80, 83, 92, 99, 105, 204, 205 samtalsstil 17, 28, 100ff, 111, 115, 119, 125, 217 samtalstrappa 152 samvarokompetens 16 sega strukturer 113

238

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 238

6/25/16 8:41 AM

Seligman, Martin 54f, 58, 60, 63f, 66, 145 självkänsla 14, 187, 194f slölyssna 156 sokratiska samtal 125 spegelneuroner 149 språklig kompetens 16 Stern, Daniel 32 störlyssna 157

T tankemönster 54, 58f, 62, 112, 187, 191, 193, 211 tankeprocess 172 tillerkännande hållning 149 tillräckligt bra samspel 39 Tomasello, Michael 37 trygghetssystemet 34, 56 trånga samtalsmönster 117 tänknik 10, 178, 198

U uppmuntran 187, 193f uppskattning 193 ursamtalet 32 utforskande 163 utforskande dialog 10, 70, 76, 99, 101f utforskarsystemet 34, 57

V vuxenstyrning 74 Vygotskij, Lev 12, 30, 33, 47f, 51ff, 66, 87, 198 väglett deltagande 51, 53 Winnicott, Donald Woods 33, 36, 39, 148

239

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 239

6/25/16 8:41 AM

Y yttre aktiviteter 47f

Å återhämtningsförmåga och resiliens 173

Ö öppna samtalsmönster 118

240

4710663_samspelsbar_Korr3.indd 240

6/25/16 8:41 AM

– om samtal i förskolan och skolan

Margareta Öhman

S A MSPE L S B A R O C H S A MTA L SK L A R 

SAMSPELSBAR OCH SAMTALSKLAR

Best.nr 47-10663-9 Tryck.nr 47-10663-9

Margareta Öhman

4710663_Samtalsboken_omslag.indd 1

6/25/16 9:44 AM