9789127100169

Christina Forsberg är leg. sjuksköterska, docent och programdirektor för sjuksköterskeprogrammen vid Karolinska Institutet.

Hon är även ledamot i styrelsen för Svensk sjuksköterskeförening.

Yvonne Wengström är leg. sjuksköterska, med. dr, sektionschef vid Sektionen för omvårdnad vid Karolinska Institutet samt verksam som forskare vid universitetet i Stirling, Skottland.

,!7IJ1C7-baabgj!

ISBN 978-91-27-10016-9

Litteraturstudier hela.indd 1

Att göra systematiska litteraturstudier

Att göra systematiska litteraturstudier

Boken riktar sig till studerande på sjuksköterskeprogrammet och i magisterutbildningen samt till yrkesverksamma sjuksköterskor.

Forsberg & Wengström

En snabbt ökande kunskapstillväxt inom vårdsektorn och omvårdnadsforskningen gör det nödvändigt för dagens sjuksköterska att kunna hantera nya forskningsrön och kritiskt värdera fakta.

Med hjälp av systematiska litteraturstudier kan resultat från flera vetenskapliga studier vägas samman så att ny, evidensbaserad kunskap fås inom ett område. Man söker svar på frågeställningar som: Finns det vetenskapligt stöd för att rekommendera en viss behandling eller vårdåtgärd? Vad fungerar bäst? Vad har visat sig vara mest effektivt?

På ett pedagogiskt och lättläst sätt beskrivs här metoden steg för steg. Boken tar upp hur man söker, analyserar och värderar information om forskningsrön samt hur man sedan beskriver och presenterar resultatet.

I denna uppdaterade utgåva har tillkommit en diskussion om vad som kan räknas som evidens inom omvårdnadsarbete samt presentationer av prioriterade satsningar inom aktuell svensk vårdvetenskaplig forskning och PARIHS – ett ramverk som beskriver strategier för att införliva forskning i klinisk verksamhet.

Christina Forsberg Yvonne Wengström

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning

08-01-31 08.40.33

071809Forsberg.ORIG.indd 4

08-01-18 07.32.18

Innehåll

om författarna 11 förord av bengt fridlund 13 Författarnas förord till andra utgåvan 15 läsanvisning 19 kapitel 1. Inledning 21 Evidensbaserad omvårdnad 22 Olika typer av evidens 24 Kunskap från forskning 25 Kunskap från kliniska erfarenheter 26 Kunskap hos patienter och närstående 26 Referenser till kapitel 1 27 kapitel 2. Olika typer av litteraturstudier 29 Allmän litteraturstudie (overview) 29 Systematisk litteraturstudie (systematic review) 30 Metaanalys 32 Den systematiska litteraturstudien steg för steg 34 Begreppsanalys (concept analysis) 36 Referenser till kapitel 2 37

071809Forsberg.ORIG.indd 5

08-01-18 07.32.18

kapitel 3. Omvårdnadsforskningens framväxt 39 Utvecklingen sedan 1970-talet 39 Nuläget 43 Omvårdnad som akademiskt ämne 43 Grundforskning inom omvårdnad – ny kunskap och nya idéer 44 Tillämpning av forskningsresultat 46 Framtida utveckling 49 Referenser till kapitel 3 51 kapitel 4. Vetenskapens kännetecken 53 Vetenskapligt arbetssätt – forskningsprocessen 54 Problemformulering 54 Syfte och frågeställningar 55 Genomgång av litteratur 55 Hypotes 56 Design 57 Metod 58 Analys 59 Resultat 59 Diskussion 60 Slutsats 60 Vetenskapliga ansatser 61 Kvantitativ ansats 61 Kvalitativ ansats 62 Att välja ansats 64 Att kombinera kvalitativ och kvantitativ ansats 66 Triangulering 67 Skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats 67 Olika typer av dokument 69 Den vetenskapliga tidskriftsartikeln 69 Avhandlingen 70

071809Forsberg.ORIG.indd 6

08-01-18 07.32.18

Forskningsrapporten 71 Utbildningsrapporten 71 Den populärvetenskapliga artikeln 72 Den vetenskapliga tidskriftsartikelns uppbyggnad 72 Exempel på referens uppställd enligt APA -systemet 74 Exempel på referens uppställd enligt Vancouversystemet 75 Referenser till kapitel 4 75 kapitel 5. Den systematiska litteraturstudiens första steg 77 Etiska aspekter 77 Reflektion och problemformulering 78 Syfte och frågeställningar 78 Litteratursökning 80 Manuell sökning 81 Databassökning 81 Sökstrategi 85 Ett exempel på fritextsökning 86 Ett exempel på ämnesordlistor 87 Några söktips 88 Val av studier 88 Urvalsprocessen sker i olika steg 90 Referenser till kapitel 5 91 kapitel 6. Att värdera kvantitativ forskning 93 Design (studieuppläggning) 94 Experimentell design 94 Kvasi-experimentell design 96 Icke-experimentell design 98 Design och bevisvärde 100 Urval 101

071809Forsberg.ORIG.indd 7

08-01-18 07.32.18

Slumpmässigt randomiserat urval 102 Icke slumpmässigt urval 103 Bortfall 104 Intern och extern validitet 107 Intern validitet 107 Extern validitet 108 Mätinstrument 108 Frågeformulär som mäter hälsa och livskvalitet 109 Frågeformulär som mäter socialt stöd och coping 110 Studiespecifika formulär 111 Reliabilitet 111 Validitet 113 Statistisk analys 114 Beskrivande statistik 116 Analytisk statistik 117 Att värdera en studies totala kvalitet 122 Referenser till kapitel 6 126 kapitel 7. Att värdera kvalitativ forskning 129 Exempel på design och planering 130 Datainsamlingsmetoder 131 Intervju 131 Fokusgrupp 135 Observation 136 Fallstudie 137 Texter och skrivna berättelser 138 Urval 140 Strategiskt urval (purposeful sampling) 141 Snöbollsurval (snowballing) 141 Teoretiskt urval (theory-based sampling) 142

071809Forsberg.ORIG.indd 8

08-01-18 07.32.19

Kriterier för utvärdering av kvalitativ forskning 142 Kvaliteter i helhetsbeskrivningen av undersökningen 143 Kvaliteter i resultaten 145 Rimlighetskriterier (validitet) 146 Analys 149 Innehållsanalys 150 Etnografisk metod 151 Konstant jämförande metod 152 Hermeneutisk metod 153 Fenomenologisk metod 153 Fenomenografisk metod 155 Kvalitativ metasyntes 155 Att värdera en studies totala kvalitet 156 Evidens i kvalitativa studier 157 Referenser till kapitel 7 159 kapitel 8. Att analysera, presentera och diskutera resultat i en systematisk litteraturstudie 161 Att beskriva resultat 161 Att bearbeta och analysera 162 Analysmetoder 165 Syntesmetoder för utvärdering 168 Delfi-metoden 168 State of the Art-metoden 169 Konsensusmetoden 169 Att diskutera och dra slutsatser 170 Att dokumentera arbetet 171 Att skriva – några tips 172 Referenser till kapitel 8 173

071809Forsberg.ORIG.indd 9

08-01-18 07.32.19

kapitel 9. Att sprida och använda forskningsresultat 175 Att sprida forskningsresultat 176 Att använda forskningsresultat 177 Kliniska riktlinjer – ett ljus i mörkret? 177 Att implementera kliniska riktlinjer för omvårdnad 179 Att utvärdera kvaliteten på kliniska riktlinjer 181 Referenser till kapitel 9 182 Litteratur och referenser 185 bilagor 193 bilaga 1. Checklista för systematiska litteraturstudier 194 bilaga 2. Checklista för kvantitativa artiklar – RCT (randomiserade kontrollerade studier) 197 bilaga 3. Checklista för kvantitativa artiklar – ­­ kvasi-experimentella studier 202 bilaga 4. Checklista för kvalitativa artiklar 206 Register 211

071809Forsberg.ORIG.indd 10

08-01-18 07.32.19

Förord

Det sägs i ordspråket att »tala är silver men tiga är guld«.

Mer sant är nog att tala är silver och att skriva är guld. Ett talat språk försvinner i luften och glöms bort, men det skrivna består. Dessutom är det skrivna språket oftast reflekterat, eftersom det tryckta alltid kan bli utsatt för granskning. Denna bok bjuder på noggranna reflektioner som också blivit granskade av ett antal sakkunniga på olika vetenskapliga metoder. Det är viktigt särskilt inom ett ämne som omvårdnad, vilket relativt nyligen har funnit sin plats i akademin.

När Bokförlaget Natur och Kultur utlyste en tävling för kurslitteratur till sjuksköterskeprogrammet för att hedra Svensk sjuksköterskeförenings 90-årsjubileum år 2000 kände sig många sjuksköterskor kallade att skriva. Vi som utgjorde juryn* och andra lektörer läste många preliminära manus. Tävlingsbidraget som skulle komma att utvecklas till denna bok stack ut bland de övriga i mängden. *Juryn bestod även av Ingalill Rahm Hallberg, professor, Lunds universitet; Britt-Marie Ternestedt, lektor, Ersta Sköndal högskola; Gerth­ rud Östlinder, FoUU-sakkunnig, Svensk sjuksköterskeförening; Victoria Diös, då studerande på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet, samt från förlaget Kerstin Kjellin, dåvarande utgivningschef, och Annika Schildt, redaktör.

13

071809Forsberg.ORIG.indd 13

08-01-18 07.32.19

Bra metodböcker på svenska i grundutbildningen till sjuksköterska har hittills varit sällsynta.

Författarnas kunskaper i praktik och teori hade med åren blivit gedigna genom deras kliniska verksamhet, undervisning, forskarutbildning och olika vetenskapliga uppdrag för nationella organisationer. Det var nu dags att skriva en bok för att till studenter och kollegor förmedla hur systematisk kunskap kan inhämtas och beskrivas.

Resultatet håller du i din hand. Författarna måste gratuleras till en genomtänkt bok om hur en litteraturstudie bör genomföras, vad den består av och varför den ska göras. Detsamma gäller för Natur och Kultur som i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening har ombesörjt tillkomsten av boken på bästa sätt. Men mest att gratulera är du som läsare. Med bokens hjälp kan du sätta dig in i och få förståelse för sjuksköterskans vetenskapliga arbete i vardagen. Du kan också med fördel använda boken som ett uppslagsverk när du vill föra diskussioner kring vetenskapliga underlag med kurskamrater eller kollegor för att ge patienten en god och säker omvårdnad.

Bengt Fridlund, professor Institutionen för omvårdnad Lunds universitet

14

071809Forsberg.ORIG.indd 14

08-01-18 07.32.19

Författarnas förord till andra utgåvan Vi är mycket glada över att den första upplagan av vår bok har mottagits med positiva kommentarer från studenter, lärare och sjuksköterskor i hela landet. En läsare skrev följande recension: Det här är en välskriven och lättläst lärobok i hur man gör en systematisk litteraturstudie inom omvårdnad. […] Böcker om forskningsmetodik brukar vara tunglästa och komplicerade. Den här är det absolut inte, den är snarare engagerande – man riktigt vill börja forska.

I denna andra upplaga har vi tillfört nya referenser, uppdaterat texten om databaser i kapitel 5 samt utvecklat innehållet i några kapitel.

I kapitel 1 har vi utökat texten om vad som kan räknas som evidens i omvårdnadsarbete. I kapitel 3 presenteras Vetenskapsrådets kartläggning av prioriterade satsningar på vårdvetenskaplig forskning under åren 2001–2004 och i kapitel 9 presenteras PARIHS (Promoting Action on Research in Health Services). Detta är ett ramverk som beskriver strategier för att implementera forskning i klinisk verksamhet.

Vi hoppas att den andra upplagan av vår bok ska mottas lika positivt som den första och att den kan bidra till evidensbaserad vård.

Christina Forsberg Yvonne Wengström

15

071809Forsberg.ORIG.indd 15

08-01-18 07.32.19

071809Forsberg.ORIG.indd 18

08-01-18 07.32.20

Läsanvisning

Syftet med denna bok är att beskriva metoden för hur man gör systematiska litteraturstudier. I och med tillgången till en stor mängd forskningsresultat inom omvårdnad blir det allt viktigare att systematiskt värdera, analysera och sammanställa resultat från tidigare gjorda studier. Vi har själva saknat en lärobok som beskriver denna process. I huvuddelen av bokens kapitel (5 till 9) försöker vi beskriva metoden, steg för steg.

Vi har också mycket översiktligt och, tänkt som bakgrund, skrivit något om evidensbaserad hälso- och sjukvård (i kapitel 1), samt beskrivit omvårdnadsforskningens framväxt samt nuläge (kapitel 3). Anledningen är att ge läsaren en bild av omvårdnadsforskningens snabba utveckling och behovet av att systematiska litteraturstudier görs inom området.

Vi har även skrivit ett kapitel med rubriken »Vetenskapens kännetecken« (kapitel 4). Vi tror att läsaren har nytta av en kort översikt och sammanfattning innan vi går in på bokens egentliga innehåll, som ju är den systematiska litteraturstudien. Vi är väl medvetna om att detta kapitel är mycket kortfattat och förenklat och att framställningen därför kan bli kategorisk. Kapitlet ska absolut inte ersätta annan och mer uttömmande litteratur i ämnet. Vi har gett 19

071809Forsberg.ORIG.indd 19

08-01-18 07.32.20

förslag på sådan fördjupningslitteratur. Grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod är en förutsättning för att kunna kritiskt värdera forskningsresultat.

Då resultat från omvårdnadsforskning i hög utsträckning publiceras på engelska har vi valt att i texten ange engelska uttryck för centrala termer inom parentes. I de fall det inte finns något allmänt använt svenskt ord har vi enbart använt den engelska termen.

Flera personer har läst vårt manus i olika faser och kommit med värdefulla synpunkter. Vi är mycket tacksamma för detta, och vi har försökt väga samman dessa olika kommentarer.

Vår förhoppning är att boken kommer att vara till god nytta för studerande i sjuksköterskeprogrammets grundutbildning. Vi tror även att boken kan vara användbar i magisterutbildningen samt för yrkesverksamma inom området. Det ökade informationsutbudet inom vårdsektorn gör det allt nödvändigare för dagens sjuksköterska att kunna hantera ny kunskap och kritiskt värdera nya fakta.

20

071809Forsberg.ORIG.indd 20

08-01-18 07.32.20

1 Inledning

Forskning och utveckling bedrivs i ökad omfattning både inom medicin och omvårdnad. Den stora mängden publicerade vetenskapliga artiklar gör det mycket svårt för en enskild läkare eller sjuksköterska att ha kontroll över kunskapsläget inom ett område. Det finns ett stort behov av att resultat från flera vetenskapliga studier sammanställs på ett systematiskt sätt (1–5). Det finns olika sätt att använda litteratur som utgångspunkt för studier: allmän litteraturstudie (overview), systematisk litteraturstudie (systematic review) och begreppsanalys (concept analysis).

Evidensbaserad hälso- och sjukvård har blivit ett vanligt begrepp både internationellt och i Sverige. Strävan efter­ att hitta vetenskapliga bevis (evidens) för rutiner och åtgärder har tidigare företrädesvis funnits inom det medicinska området. I Sverige har Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU ) varit föregångare och publicerat systematiska litteraturstudier främst inom det medicinska området. Under senare år har även forskare försökt att finna evidens av betydelse för omvårdnad. I och med omvårdnadsforskningens starka tillväxt finns behov av att sammanställningar görs över existerande forskningsresultat och att denna nya kunskap används i praktiken.

21

071809Forsberg.ORIG.indd 21

08-01-18 07.32.20

Evidensbaserad omvårdnad Evidens och evidensbaserad vård har definierats på olika sätt. Nedan ger vi exempel på sådana definitioner.

SBU definierar evidens som något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller (av lat. evidentia, »tydlighet«). I termen evidensbaserad sjukvård betyder evidens systematisk observation som uppfyller vetenskapligt tillförlitliga kriterier på ett sådant sätt att de anses utgöra »bästa tillgängliga bevis«. Evidens finns ofta allmänt tillgänglig i form av publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, men också i systematiska litteraturstudier som enligt vetenskapliga regler sammanfattar och kommenterar alla tillgängliga publikationer inom ett valt område.

Evidensbaserad sjukvård (medicin), evidence-based health care (medicine) definieras som en medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens) inom medicinskt arbete (www.sbu.se).

Willman (6) menar att evidens betyder bevis eller belagd kunskap. Eriksson m.fl. (7) framför att evidens betyder att veta, ha en uppenbar visshet, att se, erfara och känna. Evidens refererar till något naturligt, uppenbart, påtagligt, sant och äkta.

Det internationellt använda uttrycket evidence-based nursing har i Sverige översatts till evidensbaserad omvårdnad (6, 8). Att tillämpa principen om evidensbaserad omvårdnad i den dagliga verksamheten innebär att den enskilda sjuksköterskan i sin kliniska omvårdnad integrerar bästa tillgängliga vetenskapliga bevis innan hon, tillsammans med patienten, fattar beslut om olika omvårdnadsinsatser (6). Svensk sjuksköterskeförening (SSF ) anser att det finns ett stort behov av systematiska litteratur22

071809Forsberg.ORIG.indd 22

08-01-18 07.32.20

studier inom omvårdnad. Resultaten från sådana studier kan utgöra underlag för sjuksköterskor att utveckla användbara kliniska riktlinjer (9).

Willman m.fl. (6, 10) beskriver evidensbaserad omvårdnad som en process av systematisk insamling, kvalitetsgranskning och användning av bästa tillgängliga forskningsresultat. Att uppnå evidensbaserad omvårdnad innebär ett arbete i flera steg. I första hand gäller det att identifiera och värdera de vetenskapliga bevis som redovisas i studier inom området. Inom omvårdnadsforskning används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den systematiska litteraturstudien bör därför inkludera båda typerna av studier. Därefter måste de vetenskapliga bevisen tolkas och diskuteras tillsammans med kliniskt verksamma sjuksköterskor och även med patienter. Nästa steg blir att utveckla kliniska riktlinjer, införa dessa i praktiken och slutligen utvärdera effekterna av dem.

Det är viktigt att betona att evidensbaserad omvårdnad bygger både på vetenskapliga studier och beprövade erfarenheter (6, 7). En forskargrupp i Finland ledd av professor Katie Eriksson (7) har uttryckt stark oro för den svenska utvecklingen att söka evidens för vårdande i vetenskapliga studier. Gruppen menar att evidensbaserad omvårdnad i Sverige i hög utsträckning har handlat om att utveckla metoder för att ta fram vetenskapliga bevis och att vårdandets innehåll och substans har glömts bort. I deras modell beskrivs evidens i ett yttre och inre perspektiv. Det yttre perspektivet innefattar tre olika aspekter: 1. huvudet (det teoretiska och det vetenskapliga) 2. handen (det praktiska och det tekniska) 3. hjärtat (det etiska och det moraliska).

23

071809Forsberg.ORIG.indd 23

08-01-18 07.32.20

Eriksson m.fl. (7) anser att evidens i vården inte uppnås enbart med hjälp av den vetenskapliga kunskapen, utan genom integrering av huvudets, handens och hjärtats logik i förening med vårdandets etik. De menar att det evidenta måste vara sanningslikt, skönt och gott. Evidens kan sökas dels genom bevisets väg, vilket innebär att syste­ matiskt sammanställa forskningsresultat, dels genom vittnesbördens väg, vilket innebär att lyssna på vårdarnas och patienternas erfarenheter.

Evidensbaserad omvårdnad syftar till att finna de omvårdnadsåtgärder och rutiner som fungerar på bästa och effektivaste sätt. Omvårdnad ska baseras både på vetenskap och beprövad erfarenhet. Av tradition har de flesta omvårdnadsrutiner bestämts utifrån beprövade erfarenheter eller någon enstaka vetenskaplig studie. I dag finns dock forskningsresultat både från kvantitativa och kvalitativa studier, resultat som har relevans för klinisk verksamhet och som behöver sammanställas. I detta arbete är det synnerligen viktigt med ett systematiskt angreppssätt och att resultat från flera vetenskapliga studier vägs samman så att ny »säkrare« kunskap fås inom ett område.

Den vetenskapliga kunskapen måste identifieras, kritiskt värderas och ställas samman så att den kan ligga till grund dels för det kliniska arbetet, dels för fortsatt forskning.

Olika typer av evidens Evidensbaserad vård och evidensbaserad omvårdnad utgår från tanken om att människor har rätt att få vård ut­ ifrån bästa möjliga bevis samt individuella behov. Den enskilda individen bör få veta vad som fun­gerar och har visat sig vara effektivt för att kunna bli delaktig i beslut om vård och behandling.

24

071809Forsberg.ORIG.indd 24

08-01-18 07.32.20

Begreppsanalys av ordet evidens har gjorts av Eriksson m.fl. (7) och Upshur (11). Eriksson har beskrivit att i det semantiska fältet för evidens ingår ord som påtaglig, tydlig, uppenbar, objektiv, verklig, saklig, klar, bevis, naturlig, obestridlig, sann, äkta och riktig. Hon menar att den bästa definition på evidens är det som är sanningslikt. Upshur (11) finner i sin genomgång av ordböcker att evidens betyder etablerade fakta, klarhet, tydlighet och indikation. Både Eriks­son och Upshur ger vidare tolkningar om vad som kan vara evidens, i kontrast till evidensbaserad medicin som enbart räknar forskningsresultat från metaanalyser och randomiserade kontrollerade studier som evidens (12).

Rycroft-Malone m.fl. (13) har beskrivit olika typer av evidens utgående från olika kunskapskällor: forskning, klinisk erfarenhet samt patient- och närståendes erfarenheter.

kunskap från forskning Forskningsbevis från enbart randomiserade kontrollerade studier har sedan länge räknats som det bästa underlaget för att utveckla rekommendationer för medicinsk praxis.

När det gäller att uppnå evidensbaserad omvårdnad har det under senare år blivit tydligt att man måste inkludera forskningsresultat även från kvalitativa studier (8, 10).

Kunskap från forskning är en viktig byggsten för att arbeta evidensbaserat, men det räcker inte att bara utgå från forskningsresultat. Det är känt att det finns många fält som inte är utforskade. Vidare är det också känt att enstaka forskningsresultat inte kan sägas utgöra tillräckliga bevis, utan upprepade resultat måste visas i flera studier.

Det finns alltså i praktiken få »säkra och objektiva« forskningsresultat.

25

071809Forsberg.ORIG.indd 25

08-01-18 07.32.21

kunskap från kliniska erfarenheter Den egna kliniska expertisen grundar sig i sjuksköters­ kans professionalism och goda omdöme som tillägnats genom praktiserande och erfarenhet i det egna fältet. Erfarenhetsbaserad kunskap utgör en bas för såväl tolkning av forskningsresultat som utvecklandet av kliniska riktlinjer. Den erfarenhetsbaserade kunskapen behöver därför tydliggöras och integreras i ett evidensbaserat arbetssätt. Ett viktigt arbete blir då att nå konsensus om exempelvis standarder och riktlinjer.

kunskap hos patienter och närstående En tredje källa som kan utgöra evidens är patienters och närståendes kunskaper och erfarenheter. Enligt Farell och Gilbert (14) kan två typer av evidens vara tillgängliga: evidens från tidigare erfarenheter av hälso- och sjukvård och evidens som utgår från en persons kunskaper om sig själv och sin livssituation.

Att arbeta evidensbaserat innebär att kunskap från ovanstående källor måste integreras för att uppnå bästa resultat för vårdtagaren. Utmaningen är att försäkra sig att de olika typerna av evidens är robusta och pålitliga samt att de tillämpas satta i sitt sammanhang på ett individuellt sätt.

26

071809Forsberg.ORIG.indd 26

08-01-18 07.32.21

Referenser till kapitel 1 1. Cullum N. How to decide if review articles are trustworthy and relevant for practice. Nursing Times Learning Curve 1999;3(6):4-6.

2. Hearn J, Feuer D, Higginson IJ, Sheldon T. Systematic reviews.

Palliative Medicine 1999;13:75-80.

3. Levi R. Evidensbaserad vård. Vård på säkrare grund. Lund: Studentlitteratur; 1998.

4. Mulrow CD. The medical review article: State of the science. Annals of Internal Medicine 1987;106(3):485-488.

5. Mulrow CD, Oxman AD. (red.) Cochrane Collaboration Handbook Glossary. Oxford: Update Software; 1997.

6. Willman A. Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Vård i Fokus 1998;(3):4-8.

7. Eriksson K, Nordman T, Myllymäki I. Den trojanska hästen.

Evidensbaserat vårdande och vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Institutionen för vårdvetenskap. Åbo: Åbo Akademi; 1999.

Rapport Nr 1.

8. Forsberg C, Wengström Y. Evidensbaserad omvårdnad – Strålbehandling av patienter med cancer. Stockholm: SBU & SSF ; 1998.

Rapport Nr 1.

9. Svensk sjuksköterskeförening. Strategi för kvalitetsutveckling av omvårdnad. Stockholm: SSF; 2006.

10. Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C. Evidensbaserad omvårdnad.

Lund: Studentlitteratur; 2006.

11. Upshur REG . The status of qualitative research as evidence.

I: Morse J et al. (red.) The nature of qualitative evidence. Thousand Oaks, CA : Sage; 2001.

12. Sackett DI, Richardson WS, Rosenberg W, Haynes RB. Evidence based medicine. How to practice and teach EBM . Edinburgh: Churchill Livingstone; 1997.

13. Rycroft-Malone J, Seers K, Titchen A, Harvey G, Kitson A, McCormack B. What counts as evidence in evidence-based practice? Journal of Advanced Nursing 2004;47(1):81-90.

14. Farell C, Gilbert H. Health care partnerships. London: Kings Fund; 1996.

27

071809Forsberg.ORIG.indd 27

08-01-18 07.32.21

Christina Forsberg är leg. sjuksköterska, docent och programdirektor för sjuksköterskeprogrammen vid Karolinska Institutet.

Hon är även ledamot i styrelsen för Svensk sjuksköterskeförening.

Yvonne Wengström är leg. sjuksköterska, med. dr, sektionschef vid Sektionen för omvårdnad vid Karolinska Institutet samt verksam som forskare vid universitetet i Stirling, Skottland.

,!7IJ1C7-baabgj!

ISBN 978-91-27-10016-9

Litteraturstudier hela.indd 1

Att göra systematiska litteraturstudier

Att göra systematiska litteraturstudier

Boken riktar sig till studerande på sjuksköterskeprogrammet och i magisterutbildningen samt till yrkesverksamma sjuksköterskor.

Forsberg & Wengström

En snabbt ökande kunskapstillväxt inom vårdsektorn och omvårdnadsforskningen gör det nödvändigt för dagens sjuksköterska att kunna hantera nya forskningsrön och kritiskt värdera fakta.

Med hjälp av systematiska litteraturstudier kan resultat från flera vetenskapliga studier vägas samman så att ny, evidensbaserad kunskap fås inom ett område. Man söker svar på frågeställningar som: Finns det vetenskapligt stöd för att rekommendera en viss behandling eller vårdåtgärd? Vad fungerar bäst? Vad har visat sig vara mest effektivt?

På ett pedagogiskt och lättläst sätt beskrivs här metoden steg för steg. Boken tar upp hur man söker, analyserar och värderar information om forskningsrön samt hur man sedan beskriver och presenterar resultatet.

I denna uppdaterade utgåva har tillkommit en diskussion om vad som kan räknas som evidens inom omvårdnadsarbete samt presentationer av prioriterade satsningar inom aktuell svensk vårdvetenskaplig forskning och PARIHS – ett ramverk som beskriver strategier för att införliva forskning i klinisk verksamhet.

Christina Forsberg Yvonne Wengström

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning

08-01-31 08.40.33